Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Transkript

1 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow

2 Utredning för omvandling av busstorget Bilden på förstasidan är ett utsnitt ur Hallmans stadsplan från 1905 för Skellefteå. Den visar att platsen där parkeringen vid busstorget idag är placerat var tänkt som en plats för monumentalbyggnad. Är det dags att vi dammar av denna gamla idé samtidigt som vi tar ett helhetsgrepp för resterande delar av kvarteret och angränsande område? Denna utredning är ett första steg i arbetet med omvandlingen av busstorget i centrala Skellefteå. Utredningen har fokuserat på grundläggande frågor för kvarteret som anses vara viktiga att ta i beaktande vid omvandling av området. Att omvandla busstorget handlar inte enbart om att bebygga det med byggnader, utan områdets omvandling måste ses som ett steg i att kunna stärka och förbättra stadskärnan. Ett kvarter fungerar inte som en enskild plats i staden utan samverkar med omkringliggande kvarter, platser, stråk och funktioner. Det är viktigt att få ett helhetsgrepp på närområdet vid omvandlingen av platsen. Omkringliggande byggnader och funktioner lämnar sina avtryck på kvarteret, och det som lokaliseras till kvarteret kommer på samma sätt ge effekter på omgivningen när det är byggt. Följande rubriker har arbetats fram av projektgruppen. De belyser de frågor som anses vara viktigast för en omvandling av ett så centralt placerat kvarter i Skellefteås stadskärna. Utgångspunkterna har legat i de förslag som kommit in till projektgruppen under arbetets gång genom workshops med tjänstemän och politiker, men även en mängd förslag och idéer från allmänheten. Avslutningsvis pekar utredningen på frågor som dykt upp under arbetets gång och som projektgruppen ser som mycket viktiga att analysera inför det fortsatta arbetet. Om dessa frågor inte ges utrymme för bearbetning riskerar omvandlingen av busstorget att förlora viktiga aspekter med tanke på att göra stadskärnan mer attraktiv. Frågorna finns i slutet av rapporten. Projektledare: Carl-Henrik Barnekow, bygg- och miljökontoret Projektgruppen: Ulrika Hellsten, bygg- och miljökontoret Patrik Larsen, kommunledningskontoret Yngve Lindmark, kommunledningskontoret Anton Åberg, tekniska kontoret Sida 2 (9)

3 Stråk och mötesplatser Ett stråk är en sträcka som leder från en punkt till en annan, ofta längs en gata, och är en viktig del i det som får en stad att fungera. Vi människor tenderar att vilja röra oss längs stråk där andra rör sig och där det finns möjligheter till olika aktiviteter Busstorget måste ses i förhållande till var det ligger i Skellefteå. Med det centrala läget mellan ett nytt resecentrum norr om sig och Möjligheternas torg på södra sidan ska Trädgårdsgatan vara ett naturligt huvudstråk för personer att röra sig längs med mellan resecentrum och torget/nygatan. Det är också viktigt att tänka på östra sidan av området och Torggatans funktion så att det inte blir en baksida. Torggatan ligger i vinkel mot Södra Järnvägsgatan och gatans funktion ska stärkas. Det är möjligt att skapa nya stråk genom kvarteret för att stärka Torggatan, exempelvis mot gamla Postkontoret, och det ger även förutsättningar för nya mötesplatser. Mötesplatser är viktigt för stadslivet och bidrar med en rumsbildande funktion i staden. Det är där vi stämt träff med någon vi ska möta, kopplar av vid en uteservering i vårsolen, eller sitter på en bänk och tittar på andra människor som passerar. Det är möjligt att använda byggnadernas placering i kvarteret för att skapa mötesplatser där stråken möts, eller längs ett avsnitt av stråket. Mötesplatser kan ha varierande storlek, men varje plats ska även ges en egen identitet för att skapa variation i upplevelsen av stadskärnan. Detta kan uppnås bland annat genom olika detaljer i formgivningen, men även genom olika funktioner i byggnaderna omkring dem. Lokaltrafiken ska behållas kring nuvarande läge och det finns möjligheter att utveckla och omvandla Kanalgatan kring busstorget och torget till att en centralt fungerande hållplats för genomgående busslinjer. Biltrafiken kanske klarar sig med ett körfält i varje riktning med en nedsatt hastighet för att visa att fotgängare och cyklister är prioriterade i gaturummet. Viktiga punkter vid genomförandet Trädgårdsgatan ska vara huvudstråk i nord/sydlig riktning från resecentrum i norr till älven i söder Trygghet och trivsel ska vara prioriterat Kulturella element bör finnas i området för att stärka attraktionskraften Bryt upp kvartersstrukturen med genomgående öppna gågator Torggatan ska levandegöras och bli en viktig del av stadens stråk Lokaltrafiken ska vara kvar längs Kanalgatan Mötesplatser ska hålla en hög gestaltningsnivå och ges olika identiteter Sida 3 (9)

4 Gaturummet Det är längs stadens gator vi rör oss till fots, till cykel eller i fordon. Gaturummet fyller en viktig social funktion i en stad. En levande stad möjliggör för alla personer att röra sig längs gator på ett tryggt och säkert sätt. Gaturummets utformning, gestaltning och funktion är därför mycket viktigt att utveckla. Längs Trädgårdsgatan och inom kvarteret ska gaturummet i första hand prioritera fotgängare och cyklister. Där bilar måste passera ska det vara på fotgängarnas villkor. Gaturummet ska innehålla mötesplatser där det exempelvis kan vara möjligt att sitta ner i skuggan under ett träd en solig sommardag om man önskar det, men det ska även vara användbart vintertid. Gaturummet ska vara levande och det blir det genom att vi människor rör oss där, samt att byggnaderna längs med gatan erbjuder funktioner, så som butiker, serveringar, restauranger. Entrén till Skellefteå resecentrum är det som kommer att möta alla resenärer som stigit av bussen eller tåget i framtiden. Platsens trafiklösning måste bli bra och dess utformning är av yttersta vikt för att visa vad Skellefteå är för stad. En öde och avskärmad yta ger inte ett välkomnande intryck. En plats med liv och rörelse inbjuder till möjligheter att upptäcka nya delar av staden. Grönska kan användas på flera olika sätt, exempelvis kan det hjälpa till att förtydliga stråk eller mötesplatser. Grönska ska användas i utformningen av gaturummet för att stärka platsernas identitet. Även kulturella inslag, som installationer med enskilda konstverk eller olika verksamheter, bidrar till att stärka gaturummet. Gaturummets utformning ska vara så att alla personer har möjlighet att röra sig tryggt och säkert. Tydliga ledstråk för personer med nedsatt syn samt god markbeläggning ökar framkomligheten för personer med nedsatt rörelseförmåga. Viktiga punkter vid genomförandet Gaturummet ska prioritera fotgängare och cyklister före bilister Området ska vara tillgängligt för alla Entrétorget vid resecentrum ska bjuda in till att uppleva mer av staden Grönska ska användas i utformningen av gaturummen. Kulturell gestaltning kan användas för att ge platser olika identiteter Kanalgatan utgör en huvudgata i centrum, men skall inte tillåta onödig genomfartstrafik Sida 4 (9)

5 Funktioner i kvarteret Funktioner är innehåll - vad det ska vara i kvarteret helt enkelt. När vi rör oss längs ett stråk i staden och använder gaturummet möter vi ofta bara det som finns i markplan i ett kvarter och tänker inte på våningarna ovanpå. Kvarteret ska stärka ett mångfasetterat stadsliv med en mix av funktioner och bidra till att göra Skellefteås stadskärna mer levande och intressant. Kulturella funktioner i kvarteret kan stärka stadslivet. Vid exploatering av området är det viktigt att det bidrar till att stärka hela stadskärnan. Busstorgets placering gör de framtida funktionerna i kvarteret väldigt viktiga, då det, i och med anslutningen till resecentrum och torget, utgör en viktig del av stadskärnan. För att stärka stråken och mötesplatserna ska kvarteret erbjuda funktioner som vänder sig ut mot gatorna i markplan. Alla lokaler ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Lokalernas storlek kan vara möjlig att förändra, så att exempelvis en större lokal kan delas upp i två mindre eller tvärt om beroende på vad verksamhetsutövaren är i behov av. Kvarteret ska i markplan inte vända någon baksida åt viktiga platser eller stråk. Det är vi invånare som gör staden levande, men vi ska inte göra den levande endast när vi besöker den, utan vi ska även ha möjlighet att bo centralt. Fler bostäder i varierande storlekar för personer med olika ekonomiska förutsättningar är viktigt och kvarteret erbjuder ett centralt läge för fler bostäder. Våningarna ovanför markplan bör erbjuda bostäder, kontor eller andra verksamheter som anses lämpliga. Olika funktioner kommer kräva olika behov av parkeringsytor och kvarteret ska vara självförsörjande vad gäller parkeringsbehov. Det innebär antingen parkering under eller över mark, och allt parkeringsbehov, även för anställda som arbetar i kvarteret, ska primärt lösas inom kvarteret. Något större parkeringshus ska inte finnas i kvarteret, då mer trafik än vad som behövs inte ska ledas in i ett så centralt läge. Besöksparkering för bostäder ska finnas inom kvarteret, men ej i gatuplan. Möjligheten att lasta och lossa varor ska vara tillåtet via gågator om så behövs och på bestämda tider. Parkering för personer med funktionshinder ska lokaliseras där det behövs och fyller bäst funktion. Viktiga punkter vid genomförande Funktionerna ska stärka ett varierat stadsliv med ett varierat utbud Lokaler i markplan som vänder sig utåt mot gatorna Möjlighet att variera storlek på lokaler om behov finns Hög exploateringsnivå Parkeringsbehovet för boende ska lösas inom kvarteret Sida 5 (9)

6 Gestaltning Kvarterets placering och storlek kommer att ställa höga krav på hur bebyggelsen utformas, då det är en viktig del av stadsbilden. Därför ska en hög kvalitativ nivå kring dessa frågor hållas vid utformningen av bebyggelsen inom kvarteret. Kvarterets arkitektur och formspråk ska även erbjuda ett varierat uttryck. Det innebär att det som byggs inom kvarteret visuellt ska delas upp i mindre enheter som utmärker sig genom en varierad arkitektur, färgsättning, fönstersättning och/eller byggnadshöjd. Genom att variera byggnadshöjden inom kvarteret ges möjligheter att skapa ett mer varierat gaturum. Våningsantalet ska vara minst 5 våningar längs med gatorna kring kvarteret, men kan tillåtas vara lägre på några få platser för att bryta rumsbildningen. Kanske kan det vara möjligt att bygga världens högsta trähus inom norra delen av kvarteret. Då hela kvarteret idag består av hårdgjorda ytor bör samtliga hustak utformas som gröna tak, det vill säga ha växtlighet på sig. Växtligheten hjälper till att ta hand om nederbörd och minskar avledningen till dagvattennätet. Gröna tak bidrar också till att ge byggnader bättre isolering under hela året. Skellefteå kommun arbetar aktivt för att använda trä som byggnadsmaterial. Trä är ett naturligt och hållbart material som med dagens teknik kan används för flera olika konstruktionslösningar. Inom kvarteret bör bebyggelsen använda detta material i sina konstruktioner. Trä kan även användas som ett modernt formgivningselement i fasaderna. Viktiga punkter vid genomförande Kvarteret ska ha en varierad arkitektonisk utformning Byggnadshöjden ska variera Lägst 5 våningar i byggnadshöjd Samtliga byggnader kan ha gröna tak Trä bör användas som konstruktionsmaterial och får gärna framhävas i fasaderna Sida 6 (9)

7 Det fortsatta arbetet Det fortsatta arbetet för att utveckla busstorget måste nu blicka mot gränsområdet och se till omkringliggande områden och deras funktioner, men även fortsatta analyser av viktiga frågor inom planområdet. För att göra det bästa möjliga med busstorgets omvandling och de effekter en omvandling kan uppnå i stadslivet bör en revision av planområdet ske. Följande frågor är identifierade av projektgruppen som viktiga i processen med att omvandla busstorget. Frågorna måste utredas för att nå ett ställningstagande i det fortsatta arbetet. Viktiga frågor som måste utredas i det fortsatta arbetet Övergripande strategisk etappindelning Busstorgets omvandling är beroende av att andra projekt genomförs. För att sätta omvandlingen av busstorget i ett sammanhang med övrig utveckling av stadskärnan bör en analys göras över hur busstorgets omvandling kan koordineras med övriga projekt, som exempelvis resecentrum. En övergripande etappindelning visar en tydlig riktning och vilja för allmänheten, tjänstemän och politiker med arbetet att göra stadskärnan mer attraktiv. En möjlig etappindelning måste studeras för att se vilka områden som bäst lämpar sig för varje etapp. Exempelvis kan det vara möjligt att bebygga vissa delar av planområdet innan regionaltrafiken omlokaliseras till ett nytt resecentrum. Planområdets avgränsning I och med de omkringliggande gatorna och platsernas inverkan på området bör en utvidgning ske av planområdet för att inkludera områden som anses vara av stor vikt för busstorgets omvandling. Denna utvidgning av planområdet måste studeras vidare och justeras för att möjliggöra bästa möjliga resultat för en attraktivare stadskärna. o Trafiken Hela trafiksituationen i närområdet måste studeras mer detaljerat inom ramarna för arbetet med en ny fördjupning av översiktsplanen för Centrala stan och tillsammans med projektet för resecentrum. Detta för att skapa bästa en långsiktig hållbar trafiklösning för området. Kanalgatan utgör en stor barriär mellan torget och planområdet. Det är viktigt att rätt åtgärder görs för att skydda fotgängare och cyklister i korsningspunkterna med bilar. Att arbeta med att utveckla busstorget måste även inkludera hur Kanalgatan mellan Trädgårdsgatan och Torggatan kan omgestaltas så att den barriäreffekt gatan idag skapar kan minimeras o Torget Busstorgets omvandling påverkar torget i och med att det är den norra väggen till torget som nu skapas. Därför kan det finnas väldigt goda skäl att i det fortsatta arbetet även studera hur torget kan gestaltas och förändras för att tillsammans med omvandlingen av Kanalgatan och busstorget stärka stadskärnans roll som stadens vardagsrum. Vid en studie av torget måste arbetet även delvis beröra gågatorna. Sida 7 (9)

8 o Resecentrum Arbetet med busstorget måste koordineras med arbetet med resecentrum. Bland annat för att kunna få ett bra grepp om entréplatsen till resecentrum, som är tänkt att placeras vid Trädgårdsgatan möte med Södra Järnvägsgatan. För att skapa en inbjudande och intressant plats är det viktigt att arbetet med resecentrum fortskrider längre för att ge hållpunkter att förhålla sig till. Kvartersstrukturen I arbetet med att se hur området kan exploateras har olika idéer diskuterats för att uppnå ett så bra slutresultat som möjligt för en levande och attraktiv stadskärna. Tre olika alternativ diskuterades för hur byggnader kan placeras och de olika möjligheter de erbjuder. En enhetlig byggnation av hela kvarteret har så väl fördelar som nackdelar. Det gäller även ett uppbrutet kvarter där gågator öppnar huskropparna. Arbetet bör fortsätta med att studera hur kvarteret kan brytas upp på olika sätt för att få bättre kunskap och förståelse för hur ett uppbrutet kvarter påverkar stadsmiljön, samt vilka möjligheter och utmaningar som finns med olika varianter av ett uppbrutet kvarter. Volymstudier För att stärka förståelsen för hur ett uppbrutet kvarter fungerar bör volymstudier göras av de olika alternativ som studeras för att ge en förståelse för hur skuggor och solljus blir, samt för att se hur olika våningsantal på huskroppar interagerar med den omkringliggande bebyggelsen. Sida 8 (9)

9 Skellefteå kommun, Besöksadress: Trädgårdsgatan 7 Tel: E-post: Byggomiljo.kontoret@skelleftea.se Hemsida: