Workshop Norra Tyresö Centrum

Transkript

1 Workshop ställning Samman

2 Workshop Norra Tyresö Centrum Workshopen genomfördes den 18 december 2013 i Tyresö centrum. Frågan som ställdes i inbjudan till de femtiontal exploatörer och berörda fastighetsägare som deltog var: - Vill du vara med och bygga för en hållbar livsstil? Bakgrunden till workshopen var att ni nu ska ta ett stort, viktigt och spännande steg mot visionen att Tyresö år 2030 ska vara Stockholmsregionens mest attraktiva kommun. Vi planerar därför för en ny stadsdel, Norra Tyresö Centrum, där attraktiva stadskvarter ska byggas. En stadsdel med hållbara förutsättningar. Kvarteren ska ge upp till tusen nya lägenheter i ett väl sammanhållet, variationsrikt och kollektivtrafiknära område. Centrum ska bli en ännu naturligare mötesplats där man vistas och trivs. Hyres- och bostadsrätter ska blandas med kommersiella lokaler och service, till exempel förskolor. Programmet: Frukosten stod framdukad kl och workshopen startade kl Visionen för Tyresö 2030 Fredrik Saweståhl, kommunstyrelsens ordförande berättade. Presentation om projektet Norra Tyresö Centrum: Bakgrund, kvartersstruktur och kvalitetsprogram. Workshop i mindre grupper där vi diskuterade kvalitetsprogram och samarbetsformer. Så stödjer Breeam Communities arbetet med hållbara stadsdelar White Arkitekter och Swedish Green Building Council. Den fortsatta processen och så går vi vidare: etappindelning och markanvisning. Kl 12:00 avslutades workshopen med en gemensam lunch och mingel. Mer information om projektet som bl.a. kvalitetsprogrammet och presentationen från den 18 december finns på websidan

3 Fem stationer Under workshoparbetet i mindre grupper diskuterades fem olika frågeställningar: samarbete markanvisningstävling marknadsföring Tyresö - fördelar och nackdelar, samt kvalitetsprogrammet Visionsbild över Norra tyresö Centrum (White arkitekter)

4 Station 1 - samarbete Hur kan samarbetet mellan olika aktörer se ut i planeringen och genomförandet av Norra Tyresö Centrum? Fokus: Möjlighet att påverka och komma med idéer som kan bidra till en bättre helhet i området. Vi kan lära av varandra! Finns intresse för samverkan bland exploatörer innan kommunen fördelat marken i respektive kvarter? Nej Örebro är en bra referens. Hur kan fastighetsägare, byggherrar och kommunen samverka? Initialt/under planprocessen/under genomförandet/förvaltningen Markanvisa hela området initialt. Bilda byggherregrupper i lämpliga utbyggnadsetapper. Gemensamma möten för hela området. Separata byggherremöten i etapperna. Markanvisa hela området. Prissättning genom att byggherrarna får lämna priser i olika områden. Referensexempel: Kullebäcken i Göteborg. I vilken form bör samarbete ske? Ge förslag och referenser! I grupper, referensexempel: Kullebäcken i Göteborg. Bjud in byggherrar som visat intresse för markanvisning för enskild diskussion om hur samarbetet, hur markanvisningar ska fördelas, hur samverkan ska utformas och hur förslagen ska utvärderas. Utse byggherregrupp, alla bär sina kostnader under detaljplaneskedet + ev. anmälningsavgift. Driv detaljplanearbetet gemensamt utan tilldelad lokalisering. Planlagd mark anvisas via tävling där anvisning avgiftsbeläggs för att skapa tidsincitament. Ovanstående ger ökad utbyggnadstakt, minimerar möjlighet för byggherrarna att klaga över markpris.

5 Station 2 - markanvisningstävling Hur ser en bra markanvisningstävling ut? Fokus: Tyresö kommun anordnar 2014 en markanvisningstävling som är lätt att ta till sig och som ska inbjuda till att lämna in förslag. Vilka delar/parametrar vill ni ska vara klargjorda för att underlätta för er att delta och vilka underlag behövs? Tydligt hur utvärderingen går till. Kända lägen för förskolor. Kommunen ska vara klar med utvärderingskriterier. Krav ska vara utvärderingsbara. Vetskap och lokalhyresgäster i kvarteret. Typ av verksamhet (kostnad/intäkt) spelar roll. Vilka delar vill ni inte att kommunen ska ha tagit ställning till? Flexibel detaljplan. Inte lägga sig i detaljer i byggnadernas utformning. Kommunen ska inte ange maxyta. Det är självreglerande. För hög hyra ger tomma lägenheter. Tydliga spelregler är bra. Man kan göra varierad arkitektur med samma byggherre och med större fastigheter. Dialog! Öppna för variation: antal våningar och medel. Lokaler planeras i dialog mellan byggherre och kommunen där förutsättningar finns. Hur litet/stort kan en del av ett kvarter vara för markanvisning? Minst 40 lght per markanvisning. Helst lght per markanvisning. Minst 50 bostäder. Inte för små etapper ett kvarter per byggherre. Direktanvisning där kommun och byggherre jobbar tillsammans. De som bygger garage under husen måste byggas först. Hur ska markpriset styras? Fast pris som är förankrat med marknaden. Markpriset bör vara fastsatt i förväg. Lågt markpris för hyresrätter.

6 Hur långt ska kommunen ha kommit i detaljplaneprocessen? Byggherrar får delta så tidigt som möjligt i DP-processen (program). Samma förutsättningar/krav i alla etapper. Vad bör utvärderas? Blandade upplåtelseformer. Tydliga utvärderingskriterier. Ange vad som kommer att utvärderas. Miljöprofil. Attraktiv utformning. Förvaltningsstrategi. Tidigare gjorda referenser. När man är villig att starta. Tidig start ger bra anvisning. Övrigt Vi tror inte på Blå Parken. Saknar rygg, fel solläge för kvällssol, ej ett lugnt torg. Norra Torget. Mer lugnt, kan ändå kombineras med sittytor etc. Har tagit ställning till parkering. Flexibla p-tal men förutsättning känd vid markanvisning.

7 Station 3 - marknadsföring Hur bör Norra Tyresö Centrum marknadsföras? Fokus: Hur kan Norra Tyresö Centrum väcka intresse bland olika mälgrupper? Vilken målgrupper är viktiga för er? Barnfamiljer. Ungdomar idrott. Fotboll. Äldreboende. Hur når vi dessa? Tyresö Centrum handel. Förskola. P-norm. Cykelpooler. Kommunikation Breeam. Småskalig stadsmiljö. Skolkvalitet. Lokala arbetsplatser. Hur kan vi hjälpas åt för att gemensamt marknadsföra Norra Tyresö Centrum? Gemensam kommunikationsplan över tid och samfinansiering kommun exploatör. Småstad i storstad låg medelålder. Ungt, grönt - ledande Sverige med träd och natur. Enkelt lätt att ta sig inom området och till city.

8 Station 4 - Tyresö - fördelar och nackdelar Fokus: Vad kan Norra Tyresö Centrum bidra med? Positivt och negativt utifrån exploatör- och fastighetsägarperspektiv. Styrkor Möjlighet att skapa en mer attraktiv stadskärna Öka attraktivitet för centrum och Tyresö Bostäder nära service Nytt bra alternativ för kommuninvånare som vill bo kvar i kommunen i lägenheter. Marknadsför natur och skärgårdskommun. Närhet till kommersiellt centrum/service. Bra kommunikationer till innerstaden. Svagheter Få parkeringsplatser. För hög exploatering. Vem vill bo i tät stadsstruktur på landet? Vem flyttar till stadskvarter i det gröna Tyresö? Inte det Tyresö är känt för. Samordning olika intresenter: BRF kommersiellt gamla Tyresöboende exploatörer. Cykel-/gångtrafik i kombination med nödvändig tung trafik; buss, inlastning, återvinning, sophämtning, etc. Ny bebyggelse för nära Bollmoravägen. Parkeringsbehov alternativ: Generell gata med parkering som i innerstan. Självreglerande system, Yteffektivt, samhällsekonomiskt gynnsamt. Brf. Gösens parkeringsplats försvinner.

9 Möjligheter Ev. ett höghus i stället för kvarter på Brf. Gösens p-plats. Boendeparkering på gata. Flexibel p-norm se Sundbybergs stad. Levande centrum för hållbarhet. Skapa en attraktiv miljö runt centrum Stora ytor som ej är exploaterade idag Hitta de stora frågorna som möjliggör genomförandet. Bra tidig dialog exploatör fastighetsägare. Möjlighet och hot Trafiken är avgörande för att hitta köpare utanför Tyresö. Hot Kunderna sannolikt från Tyresö. Hur locka dem till denna miljö? Många lägenheter tidsplanen måste anpassas efter behov. Parkering under mark är dyrt. Konkurens för centrum. NTC behöver göras attraktivt även utan lokaler för butiker, kaféer, etc. Planera för separata förskolor utanför kvarter. Höga exploateringskostnader.

10 Station 5 - kvalitetsprogrammet Fokus: Hur möter kvalitetsprogrammet era ambitioner med Norra Tyresö Centrum? Har rätt frågeställningar lyfts? Vad saknas? Markpris bör ej få väga för tungt vid anbudstävling. Bättre med pris fastställt av kommunen. Vi tror på lokaler längs med Tvärgatan, men vad drar kunder längre ner längs Blå gatan? Svårare för Brf att hyra ut lokaler än för fastighetsägare med hyresfastigheter. Välj träd längs alléer med omsorg då vissa träd förstör fasader. Kanalen: Se till att tillgängligheten till centrum inte hindras. Helt rätt med slutna kvarter. Toppen att p-norm kan reduceras, t.ex. genom bilpoolslösning. Stämmer programmet med efterfrågan? Begränsa butiksutbudet i bottenvåningarna för att inte skapa för mycket konkurens. Bra med 5-våningshus då hiss etc. blir lättare att räkna hem än vid t.ex. 3 våningar. Varierade upplåtelseformer inom varje kvarter. Bra att stärka kopplingen mellan centrum och Tyresövallen. Bra att kommunen ansvarar för gator/trottoarer etc. Tillgänglighet från parkeringsområde bortanför Tvärgatan till centrum säkerhet och lätthet! Stämmer kvalitetsprogrammet överrens med era mål och visioner? Viktigt med tillgänglighet och parkering för centrum. Torgkaraktär: blandade funktioner och olika gestaltning. Passage in till gårdar.