Startpromemoria för planläggning av Bolidenplan, Årstastråket 3 i Enskede-Årsta- Vantör ( lägenheter)

Transkript

1 Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (12) Handläggare Helena Hultgren Telefon Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Bolidenplan, Årstastråket 3 i Enskede-Årsta- Vantör ( lägenheter) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Anette Scheibe Lorentzi Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box Stockholm Telefon stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Bo Bergman Eva Nyberg-Björklund Sammanfattning Detaljplanen syftar till att omvandla området runt Bolidenplan till en tät stadsdel med ett blandat innehåll av bostäder och verksamheter, integrerad med den omgivande staden. Detaljplanen ska skapa förutsättningar för mellan 1500 till 2000 nya bostäder, lokaler för allmänna funktioner, kommersiella lokaler och verksamhetslokaler. Planen ska också ta till vara och utveckla befintliga och nya parker och säkerställa grönstråk.

2 Sida 2 (12) Område som ska studeras i detaljplanen Utlåtande Bakgrund Stadsbyggnadskontoret fick i uppdrag av stadsbyggnadsnämnden att upprätta ett planprogram för Årsta kraftledningsområde, senare kallat Årstastråket och nämnden beslöt 7 april 2005 att godkänna redovisning av programsamråd för Årstastråket. Detta start-pm behandlar den tredje och sista etappen av programmets utbyggnadsförslag. Programmets förutsättningar har hunnit förändrats i många avseenden sedan 2005, bland annat genom den nya översiktsplanen, Promenadstaden, Vision Söderstaden med flera viktiga inriktningsbeslut. Planområdet föreslås bli utvidgat, vilket bland annat leder till att antalet bostäder nu beräknas till mot programmets tidigare 650 st. Dessa förändringar ger ett behov av att uppdatera programmet. Uppdateringen föreslås ske inom ramen för ett beslut om att påbörja arbetet med detaljplan för området. Kontoret föreslår att efter en första fas av mer översiktliga studier återkomma till nämnden för att redovisa en tydlig helhetsbild och struktur av området, och hur det fortsatta arbetet med detaljplanen ska läggas upp. Planarbetet kommer troligtvis fortsättas genom att detaljplanen delas upp i etapper inför samråd. Föreliggande start-pm är därför inte detaljerat utan visar översiktligt hur planförslaget ska utvecklas i sitt första skede och ger riktlinjer för det fortsatta detaljplanearbetet.

3 Sida 3 (12) Tidigare ställningstaganden Promenadstaden - översiktsplan för Stockholm I Promenadstaden, Stockholms översiktsplan, pekas Söderstaden ut som ett av stadens nya stadsutvecklingsområden och som en del av den centrala stadens utvidgning, som till år 2030 ska utvecklas till en attraktiv, tät och livaktig stadsmiljö. Planområdet ligger inom stadsutvecklingsområdet Söderstaden och kan växa in mot Gullmarsplan längs Johanneshovsvägen i en senare etapp Vision Söderstaden 2030 Kommunfullmäktige fattade den 21 juni 2010 beslut om att godkänna Vision Söderstaden I Vision Söderstaden utvecklas tankarna i Promenadstaden om att skapa en tätare, mer mångfunktionell stadsmiljö som länkas samman med omkringliggande stadsdelar, en attraktiv promenadstad, där äldre bebyggelse finns sida vid sida med nya bostäder. Ytterligare policydokument som Söderortsvisionen, Gröna Promenadstaden, Framkomlighetsstrategin, Energiplanen och Bostadspotential Stockholm kommer också ingå som underlag för det fortsatta planarbetet. Planprogram för Årstastråket 2005 Stadsbyggnadsnämnden godkände i april 2005 ett program för utveckling av Årstastråket (dnr ). I programmet föreslogs ungefär 650 lägenheter för Årstastråket etapp 3. Husen föreslogs bli fem våningar med nyanseringar där det är lämpligt. Till exempel kan vissa entrépartier och knutpunkter bli tydligare med en extrahöjd, medan ljusinsläpp och utsikt kan förbättras med ett lägre våningsantal på strategiska platser.

4 Sida 4 (12) Karta från Programet, Årstastråket 3 inom den blå figuren. Programmets riktlinjer och programkarta föreslås vidareutvecklas för att anpassas till den utveckling som skett och de nya policybeslut som tagits sedan Fastighetsägare, tomträttshavare samt byggherrar Större delen av planområdet ägs av Stockholms stad. Vissa delar är upplåtna med tomträtt till Stockholmshem och FastPartner. I övrigt ägs marken i Bolidentriangeln av Brostaden, HSB, Stockholmshem, Ebab samt Möller och partners. Markanvisningar under planprocessen kommer att medföra att fler byggherrar blir involverade i planarbetet. Detaljplaneområdets avgränsning Planprogrammets område utvidgas. Industrikvarteret i Bolidentriangeln (3) bedöms nu lämpligt för komplettering med bostäder, befintliga småindustrier norr om Johanneshovsvägen (1) avvecklas, vilket frigör denna mark för andra ändamål och området vid Konstgjutarvägen(2) tas med, se illustrationer nedan. Planområdets avgränsning ska preciseras i det fortsatta arbetet

5 Sida 5 (12) Planområdet gränsar västerut längs Johanneshovsvägen mot den nyligen antagna planen för Årstastråket 1 och åt sydöst mot pågående programarbete för Slakthusområdet. Vidare tas hänsyn till pågående planering av ny sträckning för tunnelbanelinje som kopplar blå linjen med Hagsätralinjen. Pågående arbete med Årstastråket 2 uppdelat i flera detaljplaner Antagen detaljplan Årstastråket 1 Aktuellt planområde Pågående arbete med program för Slakthusområdet Befintliga förhållanden och förändringar En uppskattning är att planområdet kan rymma mellan lägenheter. Nya ytor för kommersiella och andra ändamål föreslås som lokaler i bostadshusens bottenvåningar, i första hand längs Bolidenvägen, Johanneshovsvägen och runt Bolidenplan. Befintliga verksamhetsområden inom Bolidentriangeln integreras med ny bostadsbebyggelse. De nytillkommande områdena ska studeras både utifrån behovet av nytillkommande bebyggelse och behovet av parker och andra allmänna platser med mera Bebyggelse inom Bolidentriangeln Den privatägda marken inom Bolidentriangeln, är planlagd för verksamheter. Det befintliga industrikvarteret föreslås utvecklas till en blandad stadsmiljö med verksamheter och bostäder. Den befintliga bebyggelsen ska uppmärksammas i ett tidigt skede för att möjliggöra ett bevarande av vissa byggnader och för att möjliggöra eventuella påbyggnader med mera.

6 Sida 6 (12) Bolidentriangeln Markägarna angivna. Bebyggelse norr om Johanneshovsvägen Marken norr om Johanneshovsvägen kommer att frigöras för ny bebyggelse genom att Stockholmshem och FastPartner har förvärvat de befintliga småindustrifastigheterna. I planarbetet ska hela området fram till befintliga bostadshus studeras för att tydligt bestämma vilken funktion marken ska ha för bebyggelse, park eller andra ändamål samtidigt som respekt visas för den befintliga bebyggelsens arkitektur. Området är mycket kuperat, vilket ställer krav på anpassning av bebyggelse, parker och gator. Centralt i området finns en tilluftsanläggning för Södra länken, hur den ska kunna inrymmas i omgivande bebyggelse ska studeras i planarbetet. De befintliga småindustrifastigheterna norr om Johanneshovsvägen. Området inom röd avgränsning är trafikverkets tilluftsanläggning för Södra länken. Cirkulationsplatsen Den befintliga cirkulationsplatsen ska bytas om till en signalreglerad fyrvägskorsning, vilken ger bättre trafikfunktion och kan skapa en urban plats med en tydlig rumslig struktur. Utformningen av platsen, med torg, entré till park och arkitektonisk utformning av den omgivande bebyggelsen blir en viktig gestaltningsuppgift i

7 Sida 7 (12) planarbetet. Norr och öster om korsningen ska ny bebyggelse studeras med hänsyn till befintlig parkmark. Grynkvarnsparken är en viktig resurs i hela Söderstaden med lekplats och vackra platser. Grynkvarnsparken har även kulturhistoriskt värde, skapad av Holger Blom, Erik Glemme och Anton Paulsson, företrädare för den så kallade Stockholmsskolan inom parkplaneringen. Entrén från cirkulationsplatsen utgörs av ett bevarat parti av Göta landsväg. Grynkvarnsparken Cirkulationsplatsen ersätts av en fyrvägskorsning. Skulptörvägen får en ny anslutning. Området mellan Bolidenvägen och Konstgjutarvägen Området vid Konstgjutarvägen är gynnsamt för bostadsbebyggelse. Denna bör planeras i sammanhang med den i programmet föreslagna längs Bolidenvägen för att skapa en bra helhet, både vad gäller den byggda strukturen och de gröna sambanden. I området finns en tunnelöppning som betjänar kraftledningstunnel och en nätstation. Dessa ska tas hänsyn till i planarbetet. Området vid Konstgjutarvägen. De röda ringarna markerar en nätstation och tryckstegringsstation för huvudvattenledning, entrén till en bergtunnel och entrén till tunnelbana och tvärbana. Ny bebyggelse, i förhållande till programmet från 2004, föreslås inom den blå linjen.

8 Sida 8 (12) Gator och trafik Gång- och cykel Området är bra beläget ur gångsynpunkt gångavståndet till exempelvis Medborgarplatsen är cirka 2,5 kilometer. Planområdet ligger också i direkt anslutning till Slakthusområdet som kommer att ha ett brett service utbud. Gång- cykeltrafiken ska utvecklas i området för att skapa bra kopplingar och god utformning. Kollektivtrafik Området försörjs av välbelägen kollektivtrafik genom tvärbanans stationer vid Linde och Globen och tunnelbanans station vid Globen. Busslinje 144 mellan Gullmarsplan och Älvsjö stn/ Fruängens t-bana trafikerar Johanneshovsvägen med 10 min trafik under rusningstid. Tidiga idéer om att förlänga stombuss 4 från Gullmarsplan via Bolidenvägen till slakthusområdet finns också. Gator Områdets gatustruktur kommer att i stort sett behållas. Planprogrammet visar att cirkulationsplatsen Bolidenplan behålls, mycket pekar dock på att det finns fördelar trafikmässigt och stadsmiljömässigt att ersätta cirkulationsplatsen med en signalreglerad korsning. En ombyggnad bedöms enligt inledande utredningar och kontakter med Trafikverket inte utgöra ett problem för trafiken, under det fortsatta planarbetet kommer dialog föras med Trafikverket. Skulptörvägens utfart behöver då en ny anslutning mot Bolidenvägen. De allmänna gatorna inom Bolidentriangeln ska också ses över. Gatusektioner ska anpassas till de som tillämpats i tidigare etapper av Årstastråket och till den nya standard som utarbetas av trafikkontoret. En viktig utgångspunkt för utformningen av gatorna, förutom god framkomlighet, är att ge möjlighet till en stadsmiljö med verksamheter i bottenvåningen längs huvudgatorna. Gatuplanteringar kan även komma att utnyttjas för ekologiska samband. Parkering Under planarbetet ska gröna parkeringstal och flexibel parkering och mobilitetsplanering studeras. En samordning av parkering inom området ska prövas. Parkeringstal, kvalité på cykelparkering ska läggas fast i ett tidigt skede av planläggningen. Södralänkens tunnlar Området ligger i sin norra del ovanpå Södra länkens tunnlar. Detta bedöms inte vara ett problem, men kontakt kommer att tas med Trafikverket för att klargöra krav på grundläggning med mera som detta kan föranleda.

9 Sida 9 (12) Kulturhistoriskt värdefull miljö Bebyggelsen runt Bolidenplan är gulklassad enligt stadsmuseet medan fastigheterna Sundsborg och Anten vid Skagersvägen är grönklassade liksom fastigheterna Flen, Bolmen 1 och 2 samt Möckeln 1-3. Grön klassning innebär att bebyggelsen har ett högt kulturhistoriskt värde och är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Gulklassning innebär att bebyggelsen har positiv betydelse för stadsbilden och/eller har ett visst kulturhistoriskt värde. En byggnadsantikvarisk utredning har utförts av Nyréns arkitektkontor i samband med planeringen av Slakthusområdet, som även behandlar den del inom planområdet som kallas Bolidentriangeln. Stadsmuseets värdering av kulturmiljön inom området. Kapsylfabriken och kontoret vid Bolidenvägen Bolidenvägen knyter samman Årsta med Slakthusområdet med ett genomgående stråk som blir cirka 1,5 kilometer långt. Den äldre bebyggelsen bidrar till att knyta samman stadsdelarna och göra den nya bebyggelsen intressantare. En ny lång stadsgata, som kan bli ett viktigt stråk från Årsta till Enskedevägen, skapas genom planeringen av Slakthusområdet. Utsikt mot Slakthusområdet längs Bolidenvägen.

10 Sida 10 (12) Ekologi Tidigare utredningar, bland annat, Conec, Årstastråket - ekologiska värden, , visar att nya bebyggelseförlag delvis kan komma i konflikt med utpekade kärnområden för barrskogssamband samt i mindre utsträckning för ädellövskogssamband. Den fortsatta planeringen ska utreda dessa frågor ytterligare utifrån konkreta bebyggelsealternativ så att sambanden kan i största möjliga mån kan bevaras. Buller Planområdet berörs av buller från väg- och spårtrafik med relativt mycket trafik på Bolidenvägen och Johanneshovsvägen samt spårtrafik i form av tvärbanan och ev tunnelbanan. Tung vägtrafik över hela dygnet är tillåten på Bolidenvägen och Johanneshovsvägen. Risk finns för tillfälliga höga bullernivåer nattetid. Buller från framför allt Johanneshovsvägen överstiger gällande gränsvärden, men bedöms kunna uppfylla bullerkrav enligt Stockholmsmodellen. Risk för stomljud som vibrationer till bostäder från tung vägtrafik och spårtrafik samt buller från fläktar i tunnlar och ovanmark behöver studeras vidare i planarbetet. Den nya bebyggelsen bedöms kunna hantera detta genom olika åtgärder. Markföroreningar I industriområdet vid Bolidenvägen finns det uppgifter om att miljöstörande verksamheter tidigare har bedrivits. För området norr om Johanneshovsvägen finns det pågående miljöstörande verksamheter finns såsom bilservice. Parkeringen norr om Bolidenvägen har använts som arbets- och lagringsyta för arbeten i Södra länken, vilket innebär en viss risk för markföroreningar. Utgångspunkter för fortsatt planering Detaljplanen syftar till att omvandla området runt Bolidenplan till en tät stadsdel med ett blandat innehåll av bostäder och verksamheter, integrerad med den omgivande staden. Befintliga verksamhetsområden inom Bolidentriangeln integreras med bostadsbebyggelse. Bolidenplans rondell omvandlas till en gatukorsning med urban utformning. Planen ska ta till vara och utveckla befintliga parker och säkerställa grönstråk. Nya parker och gröna samband behöver också skapas i den täta stadsstruktur som planeras i området. Grynkvarnsparken och dess entré från planområdet uppmärksammas.

11 Sida 11 (12) Nya ytor för kommersiella och andra ändamål föreslås som lokaler i bostadshusens bottenvåningar, i första hand längs Bolidenvägen och Johanneshovsvägen samt vid Bolidenplan. Anslutning mellan ny och befintlig bebyggelse gestaltas på ett medvetet sätt. Kvalitén på gång- och cykeltrafik inklusive cykelparkering inom området utvecklas. Bilparkering ska studeras utifrån synsättet gröna parkeringstal och mobilitetsplanering, bilpooler, gemensamma underjordiska parkeringar med mera. Kopplingarna till omgivningen, bland annat Gullmarsplan och Slakthusområdet förtydligas och förbättras. Lika så kopplingarna till kollektivtrafiken, tunnelbane- och tvärbanestationerna. Kopplingarna kan både vara gröna stråk och byggda gator. 1)Ett stråk genom Slakthusområdet kopplar via Bolidenvägen och vidare in i Årsta genom Skagenvägen. Övriga beteckningar visar andra stråk som ska uppmärksammas i detaljplanen. Barnkonsekvenser ska uppmärksammas i tidigt skede bland annat genom en helhetsplanering av tillräckligt antal förskolor, framför allt i bostadshusens bottenvåningar. Kopplingen mellan parker och förskolor ska uppmärksammas, särskilt kopplingen till Lindeparken, som är en stor parkresurs för området. En förbindelse till Lindeparken över eller under tvärbanan ska studeras i planskedet.

12 Sida 12 (12) Bevarandefrågor/kulturmiljöfrågor inom Bolidentriangeln ska präglas av ett synsätt som bevarar en kontinuitet till den tidigare användningen och därmed också kopplingen till slakthusområdet. Kulturhistoriskt intressanta byggnader bevaras i största möjliga mån. Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i plan- och bygglagen och miljöbalken. Genomförande Arbetet med detaljplanen kommer att ske tillsammans med befintliga markägare och tomträttsinnehavare. Markanvisningar på kommunens mark kommer att delas ut efter ett första skede då en huvudstruktur för bebyggelsen i området har utformats. Tidplan Planen kan komma att delas upp i olika delar och etapper, varför tidplaneringen blir osäker. En första del kan följa nedanstående tidplan: Redovisning av struktur i SBN, 4 kvartalet 2014 Samråd, 2 kvartalet 2015 Granskning, 4 kvartalet 2015 Antagande, 2 kvartalet 2016