Kennert Orlenius Högskolan i Borås

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27"

Helena Vikström
för 9 år sedan
Visningar:

1 Kennert Orlenius Högskolan i Borås

2 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras och att jämställdhet mellan kvinnor och män främjas Socialt hållbar stadsutveckling - en kunskapsöversikt, Boverket 2010, s. 21

3 Kan innefatta följande faktorer: Säkerhet Hälsa Jämlik tillgång till bostäder Samhällsservice och rekreation Full tillåtelse för kultur och andliga behov Pacione, M. (2009). Urban Geography: a global perspecitve (3 rd ed.)

4 Betoning av: Dialog / medborgardialog Delaktighet /inflytande Blandat boende Social mix En fråga om: Kommunikation- och demokrati Boendeformers struktur Socio-ekonomisk struktur eller är det en fråga om: Social rättvisa? Etiska och demokratiska värden

5 1 kap. 5 Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.

6 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner 1 I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

7 Begreppet kan beskrivas som en idé som är knuten till välfärd och ett gott liv för medborgare och kan utgöra grunden för ett stabilt samhälle. Det kan inkludera etiska grundläggande värden såsom alla människors lika värde, omsorg och solidaritet men också demokratiska värden som gäller jämlikhet, rättvisa, mångfald och inflytande. Det kan också knytas till politisk (institutionell) vilja och förmåga att ta långsiktigt ansvar för en sådan positiv utveckling. (J. Orlenius 2014, s 18)

8 Begreppet är svagt underbyggt teoretiskt och har fått mindre genomslagskraft än den ekologiska och ekonomiska dimensionen när det gäller hållbarhetsfrågor Aktualiseras främst på policynivå snarare än i forskningssammanhang Ofta tas utgångspunkten i frågor som rör juridiska aspekter, hälsa och säkerhet. Mindre betoning på konsekvenser av beslut som rör etik och kultur

9 Fem centrala aspekter för att främja en positiv social hållbar stadsutveckling, enligt Boverket: Helhetssyn Variation Samband Identitet Inflytande och samverkan (Boverket 2010)

10 Åtgärder måste omfatta hela staden, inte områdesspecifika Segregation förstärks inte endast av att vissa stadsdelar försummas i planeringen, utan förstärks även av att spektakulära bostadsprojekt placeras i andra delar av staden (Boverket 2010) Jmf: gentrifiering och white flight = majoritetsbefolkningens flyttmönster och de resursstarkas bostadsval som driver boendesegregationen

11 Funktioner: arbetsplatser, bostäder, fritid etc i närområdet ökad rörlighet i området ökad trygghet Boendeformer: varierade boendeformer

12 Länka samman stadens olika delar med varandra inte minst stadens perifera delar med de centrala delarna Tvinga människor att besöka andra delar av staden (genom attraktiva mål)

13 Stärka den kollektiva känslan i socioekonomiskt svaga bostadsområden samt förstärka områdets status i andras ögon Bostäder och den omgivande fysiska miljön är viktiga identitetsmarkörer

Social mångfald kan skapa möten och förståelse mellan människor men kan också medföra konflikter Boende bland människor som är i samma situation som jag skapar

14 Social mångfald kan skapa möten och förståelse mellan människor men kan också medföra konflikter Boende bland människor som är i samma situation som jag skapar tillhörighet och identitet men kan också skapa intolerans och motsättningar mellan grupper Etniska villaområden bidrar mer till åtskillnad och segregation än mångetniska förortsmiljöer

15 Subventionering för att möjliggöra goda bostadsförhållanden för alla Dock: Icke-vinstdrivande företag (den s.k. Allmännyttan) ska drivas marknadsmässigt, varför subventioner till statliga/kommunala bolag inte får subventioneras. Gäller enligt lag inom EU men undantag kan begäras vilket Sverige dock inte har gjort

16 Social Housing is a key element in implementing the fundamental right to housing (Art. 25 UDHR), also laid down in the Fundamental Rights Charter (Art. 34). It is recognised as a social service of general interest (SSGI) and can therefore be supported with state aid. In its Europe 2020 targets, the European Commission has defined improved access to housing as one of the key actions. Housing support is also included in the EC s Social Investment Package that was presented in February (ref i J. Orlenius 2014, s 56)

17 Göteborgs stad (2014). Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Delrapport Göteborg: Göteborgs stad, Social Resursförvaltning Studien visar skillnader mellan 30 olika områden inom Göteborgs stad, baserat på statistik från 2011 (alt i vissa fall). I rapporten konstateras att ett samhälle med små orättvisor leder till ökad sammanhållning, trygghet och delaktighet bland invånarna. Detta gynnar alla oavsett socioekonomisk position (s.11)

Relevanta dokument

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen Några exempel Blomman pengar Urbanprojekt Storstadssatsningar Välfärd för alla Områdesprogrammet Förståelsen för Malmö Migration Antal 310 000 300 000 290 000