MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT KOMMUNERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? Christer Ljungberg, Trivector.

Transkript

1 MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT KOMMUNERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? Christer Ljungberg, Trivector

2 MÅLKONFLIKTER MELLAN PROGNOSSTYRD PLANERING PÅ NATIONELL/REGIONAL NIVÅ OCH KOMMUNERNAS MÅLSTYRDA PLANERING 2

3 3

4 4

5

6 VÄGTRAFIKENS ANVÄNDNING AV FOSSIL ENERGI MED OCH UTAN ÅTGÄRDER OCH STYRMEDEL Källa: Trafikverket

7 å ena sidan kommuners mål och ambitioner att skapa attraktiva stadsmiljöer och minska biltrafiken och å andra sidan Trafikverkets prognoser som visar att vägtrafiken kommer fortsätta öka. 7

8 OM FOU-UPPDRAGET Projektets titel: Målkonflikter mellan nationell och lokal planering. Finansiär: Trafikverket Pågick Samarbete IVL Svenska Miljöinstitutet AB och Trivector Traffic AB. Intervjuer med 27 tjänstemän från kommuner och Trafikverket och ytterligare 30-tal deltagit i workshop. 8

9 OLIKA MÅL OCH UPPDRAG Kommunernas mål handlar om stadsbyggande, stadsmässighet och god stadsmiljö, hållbart resande, mindre biltrafik, attraktivitet och sociala hållbarhetsaspekter. Trafikverkets mål utgår från transportpolitiska målen tillgänglighet som huvuduppdraget och även trafiksäkerhet nämns som mål. Kommunerna upplever att Trafikverkets mål i praktiken är framkomlighet för biltrafik och att man inte vill ställa trafikslag mot varandra alla ska komma fram. Trafikverket upplever att kommunernas mål i praktiken är att skjuta över kostnader, eller ansvar, på Trafikverket.

10 OLIKA PERSPEKTIV Trafikverket och kommunerna har olika mål och uppdrag orsakar konflikter i planeringen av infrastruktur och bebyggelse. Motsättningen mellan prognosstyrd och målstyrd planering är inte bara en fråga om målkonflikter eller olika uppdrag också om olika perspektiv i planeringen. Att ha målstyrt eller prognosstyrt synsätt är kanske inte bara en hatt man byter, man kan vara bunden till ett paradigm om hela ens yrkesbakgrund har formats av det. (Mellanstor kommun) 10

11 mot en mer förhandlingsstyrd planering Konventionell approach transportplanering Rörlighet Fokus på trafiken Motoriserad transport Prognostisera trafik Modellering Predict and provide Tillgänglighet Människan i fokus Prioritering av hållbara färdsätt Vision för staden Scenarier och modellering Dialog/samverkan Alternativ approach hållbar mobilitet Illustration baserad på Banister D (2008). The sustainable mobility paradigm. Transport Policy 15(2):73-80 samt på Guidelines Developing and Implementing a Sustainable Urban Mobility Plan (

12 VILKA ÄR MOTSÄTTNINGARNA MELLAN NATIONELL OCH LOKAL PLANERING? 12

13 VI MÅSTE LÖSA MÅLKONFLIKTERNA MELLAN OLIKA NIVÅER Trafikverket bygger infrastruktur för att ge tillgänglighet till staden med bil. Staden har svårt att hantera den inkommande biltrafiken och ser den ökade kapaciteten som ett problem. Trafikverket använder prognoser som argument för att bygga för ökad kapacitet för biltrafik och hänvisar till ökad trafik. Kommunen har mål om att minska biltrafiken. Kommunen vill förtäta och bygga fler bostäder, men hindras av negativa konsekvenser av biltrafik och av att Trafikverket vill ha marginaler för framtida trafikökningar. Kommunen vill bygga om trafikled och minska barriäreffekter, medan Trafikverket vill behålla framkomlighet för bil (genomfartstrafiken). Kommunen ser sociala hålbarhetsaspekter som en del av planeringen, medan Trafikverket har inte motsvarande målsättning/uppdrag (ännu). Storstadskommunen planerar för minskad trafik medan omgivande pendelkommuner har en planering bidrar till mer biltrafik. 13

14 STÖRRE TRAFIKMÄNGDER ÄN VAD STADEN TÅL Trafikverket bygger infrastruktur för att ge tillgänglighet till staden med bil. Staden har samtidigt svårt att hantera den inkommande biltrafiken och ser den ökade kapaciteten som ett problem. Det är problematiskt med utbyggnader som höjer kapacitet och framkomlighet i matning mot staden där det är tveksamt om staden kan klara trafikmängden. (Mellanstor kommun)

15 PROGNOSEN SOM ARGUMENT TRUMFAR MÅL Trafikverket anser att de gör fel om infrastrukturinvesteringar inte tar höjd för ökad trafik på 20 års sikt. Kommunen vill inte satsa på kapacitetshöjande åtgärder utifrån sina mål om att minska biltrafiken. Vi ser ingen skillnad i detaljplanerna. Varför ska vi tro att prognoser som tidigare stämt plötsligt inte kommer att göra det, bara för att kommunen säger det? (Projektledare, Trafikverket)

16 FÖRTÄTNING HINDRAS AV LUFTKVALITET OCH BULLER Kommunen vill förtäta och bygga fler bostäder, men hindras av negativa konsekvenser av biltrafik. Utbyggnadsplaner kan också bromsas om riksintresse i form av statlig väg påverkas. Länsstyrelsen ifrågasätter om staden verkligen kan bygga bostäder så nära trafikleden där luftkvaliteten är dålig. Vi svarar att vi jobbar mot mindre trafik i staden, men så ligger det nära en statlig väg där man bara brassar på. (Storstadskommun)

17 LOKALTRAFIK ELLER GENOMFARTSTRAFIK? Trafikverket vill prioritera framkomlighet för regional trafik och godstrafik, medan kommunerna hänvisar att det till stor del är lokal trafik som fyller trafiklederna. Vi gör en ÅVS för riksvägen genom staden. 90 % är lokal trafik. Trafikverket vill ha genomfartsled och hänvisar Kommunen till vill minska trafiken och då väljer fler att att trafiken kommer att öka med 40 % enligt köra prognos. ut på Vi motorvägen. Det blir svårt för oss att bygga ut har mål om att minska biltrafiken lokalt med kapacitet 20 %. Det så det räcker till. Man vill inte heller göra det påverkar mycket mer. Trafikverket insåg att deras för lätt volymer för lokal trafik att köra bil. Samtidigt har vi ansvar inte vägde så tungt. (Mellanstor kommun) för nationell trafik och verksamheters trafik. (Regional samhällsplanerare, Trafikverket)

18 Å ena sidan Trafikverket och å andra sidan kommunerna Är det så enkelt? 18

19 NEJ, INTE RIKTIGT SÅ ENKELT Målkonflikter inom en kommun kommunerna är inte helt konsekventa i hur man planerar. Dessutom kritiseras kommunerna för att inte alltid ha tillräckligt på fötterna i sin målstyrda planering! Målkonflikter mellan kommuner kommunerna agerar olika där en kommun kan ha en stark vilja för mer hållbar planering medan andra kommuner inte har samma målsättning och ambitioner. En del (ofta mindre) kommuner saknar mål och ambitioner för ett mer hållbart resande och det snarare Trafikverket som pushar på och agerar ambassadörer för en hållbar planering. Olika syn inom Trafikverket t ex olika syn på prognoser bland tjänstemän på strategisk respektive operativ nivå.

20 Införandet av ÅVS kan ses som ett svar på utmaningen att ge fyrstegsprincipen fullt genomslag i faktisk planering. (Fernström m fl, 2016) Idélista från ÅVS-handboken 20

21 21

22 22

23 23

24 REKOMMENDATIONER Mer dialog och samverkan tidigt i planeringen! Övergripande förändring av styrning och verktyg för att Trafikverket och kommunerna ska kunna arbeta tillsammans mot ett långsiktigt hållbart transportsystem. På nationell nivå behövs en diskussion om vilka mål som Trafikverket ska styra mot. Dagens målkonflikter orsakas ofta av ambitionen att fortsätta öka vägkapaciteten även i fall då detta strider mot lokala eller nationella mål. Kan prognoser utvecklas mer mot scenarier, där man undersöker vilka åtgärder som behövs för att nå de mål som satts upp och sedan använder resultatet av scenarierna för att nå målen? Gemensamma avsiktsförklaringar, åtgärdsvalsstudier och regionala trafikplaner är exempel på samverkansformer som kan användas i sådana processer. Låta kommuner, regioner och Trafikverket göra överenskommelser om stadstrafikmål med gemensamma målbilder och åtgärder.

25 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Ge Trafikverket ett samordnade uppdrag Prioritera tydligare mellan trafikslag i mål, t ex nationella mål om färdmedelsandelar och/eller trafikvolymer. Gå från prognoser till scenarier Ge vägledning för tjänstemän på Trafikverket i hur trafikprognoserna bör användas Förbättra metodiken för målstyrd planering Tidiga samråd bättre planprocesser och gemensamma avsiktsförklaringar Ge åtgärdsvalsstudier större tyngd Ge Trafikverket tydligare mandat (och samlat ansvar?) för steg 1-2 åtgärder Låta kommuner, regioner och Trafikverket göra överenskommelser om stadstrafikmål med gemensamma målbilder och åtgärder. Se över möjligheten att stärka den regionala planeringen

26 MER INFORMATION Twitter.com/ljungbergsblogg förstå framtiden först 26