Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013

Transkript

1 Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Resultat, Sammanfattning/Slutsatser IMA MARKNADSUTVECKLING AB IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S LERUM Tel.: +46 (0) Fax: +46 (0) E-post:

2 Innehåll 1 Inledning Upplägg och genomförande Resultat Andelen som utnyttjat möjligheten med provåkarkort? Bilinnehav i hushållen Ansåg informatörerna att respondenterna tog till sig informationen? Förändrat transportbeteende? Inledning Cyklar och går man mer? Åker man mer kollektivt? Intresset för eco-driving och bilpool? Andelen som kan tänka sig att minska sitt bilkörande? Har den årliga körsträckan med bil förändrats? Kommunvisa resultat Uppskattad bilkörning per år Tillämpar man eco-driving? Intresset för bilpool Kollektiv resande Effekter Inledning CO2-besparing Minskad energianvändning Sammanfattning Skattning av Dialogens bidrag Dialog med hushållen Nya vägvanor

3 1 INLEDNING Inom Västsvenska paketet genomförs en rad olika infrastruktursatsningar för att bland annat ge kortare restider, större pålitlighet, högre kapacitet och turtäthet. Förutom detta kommer hela resan att underlättas genom utbyggda knutpunkter för kollektivtrafiken, fler cykelparkeringar, större framkomlighet för cyklister och förbättrad information om tider och störningar till resenärerna. Enbart infrastruktursatsningar är dock inte tillräckliga. För att uppnå Västsvenska paketets mål om att Västsverige med Göteborg som kärna ska vara en attraktiv, hållbar och växande region, nu och i framtiden så krävs en förändring av resvanor. Inom Västsvenska paketet finns ett uppdrag som kallas Nya Vägvanor och som har följande målsättning: Skapa förståelse för hur vi ska leva och röra oss i Göteborgsregionen 2025 Skapa insikt om färdmedelsval och positiva attityder till kollektivtrafik, cykel och gång Förändra beteenden (minska bilberoendet) och genom Västtrafik få invånare ombord på kollektivtrafiken. Alternativ att börja cykla och gå. Telefondialog med hushåll, eller så kallad direktbearbetning, har visat sig ha goda möjligheter att förändra resvanor med resultat i form av minskat bilresande och minskade koldioxidutsläpp som följd. Ett exempel är projektet Dialog med Hushållen som genomfördes av Göteborgsregionens kommunalförbund GR med Klimp-medel från Naturvårdsverket under åren då cirka hushåll kontaktades i tio kommuner i Göteborgsregionen. Syftet var att via telefondialog tillsammans med utskickad information minska antalet bilresor. Resultatet visade att projektet Dialog med Hushållen lyckats minska respondenternas genomsnittliga bilkörning med 111 mil på ett år, samtidigt som den obearbetade jämförelsegruppens bilkörning var oförändrad. Den minskade bilkörningen ger en motsvarande koldioxidminskning på ton. I kombination med aktuella satsningar inom ramen för Västsvenska paketet genomfördes en ny telefondialog med hushåll under 2013 i regionen i syfte att få fler att aktivt välja färdsätt, cykel gång eller buss. Projektet genomfördes i nära samverkan mellan Göteborg stad, Göteborgsregionens kommunalförbund GR och Västtrafik. Projektets syfte och mål: Projektet syftar till att genom en provåkarkortskampanj, kvalitativa intervjuer per telefon, samt utskick av informationsmaterial påverka de utvalda hushållen till att välja fler gröna resor framför bilresor. Målen är att: -Öka antalet arbetsresor med kollektivtrafik, gång och cykel -Minska antalet arbetsresor med bil Målgruppen är bilister (20-64 år) som bor i Göteborg och kommunerna som ligger i pendlingsstråk in mot Göteborg (Ale, Lilla Edet, Trollhättan, Bollebygd, Borås, Härryda, Mölndal, Lerum, Partille och Kungälv) och vars förutsättningar att resa kollektivt eller med cykel förbättras genom satsningar som sker i stråket. Dialog med hushållen Nya vägvanor

4 2 UPPLÄGG OCH GENOMFÖRANDE Tanken bakom ett projekt som detta är att genom individanpassad information påverka inställningen/attityden för att på sikt ge ett hållbart transportbeteende. Dialogen har genomförts med personer som har ansökt om och fått provåkarkort från Västtrafik. Syfte har varit att ställa frågor om respondentens resvanor samt ge råd i syfte att påverka de utvalda hushållen att välja fler hållbara resor framför bilresor, det vill säga välja Nya Vägvanor (kollektivtrafik, gång, cykel och samåkning). IMAs informatörer har utbildats både genom uppdragsgivarens försorg samt internt på IMA. Under samtalen har kartläggande frågor ställts som beskriver transportbeteendet. Dessa beskrivande frågor ställdes igen efter ca 6 månader till ett slumpmässigt urval av ca personer (som tidigare ingått i dialogen) för att se om och i vilken utsträckning transportbeteendet förändrats. Uppföljningen genomfördes under september månad Totalt fanns ett bruttourval av hushåll efter de pendlingsstråk som finns definierade. Bland dessa genomfördes dialogsamtal i 11 kommuner (Göteborg, Ale, Lilla Edet, Trollhättan, Bollebygd, Borås, Härryda, Mölndal, Lerum, Partille och Kungälv). Respondenterna har fått personlig reserådgivning och tips på hur man kan resa hållbart i vardagen. Dialogen genomfördes under feb-april Svarfrekvensen var ca 70 %. Samtalen har genomförts på telefon med IMAs egen personal. För registrering av svar etc. har datorstöd använts. Samtalen har genomförts alla veckans dagar på eftermiddagar under vardagar och dagtid under helger. Dialog med hushållen Nya vägvanor

5 Samtalen har lagts upp så att beroende på hur respondenten svarar har detta använts som insteg i en efterföljande dialog. Dialogen har genomförts efter varje individs förutsättningar och den information som lämnats anpassat därefter. Informatören har haft möjlighet att lämna information under samtalet, gett instruktioner och länkar, samt skickat broschyrer digitalt. Dialogen har genomförts med personer boende utmed pendelstråken in mot Göteborg och med en kommunvis fördelning enligt nedan. Kontaktuppgifter har tagits fram av uppdragsgivaren. Okänd 273 Ale 907 Bollebygd 122 Borås 1309 Göteborg 9793 Härryda 844 Kungälv 884 Lerum 1059 Lilla Edet 241 Mölndal 1827 Partille 1163 Trollhättan 1209 Summa Dialog med hushållen Nya vägvanor

6 3 RESULTAT 3.1 ANDELEN SOM UTNYTTJAT MÖJLIGHETEN MED PROVÅKARKORT? Dialogen utfördes med personer eller hushåll som fått erbjudandet om provåkarkort, figur 1. Som framgår är det en stor andel som utnyttjat sitt provåkarkort. Figur 1 Dialog med hushållen Nya vägvanor

7 3.2 BILINNEHAV I HUSHÅLLEN Så gott som all hushåll har minst en bil i hushållet, figur 2. Över 40 % av hushållen har två bilar eller fler. Figur 2 Dialog med hushållen Nya vägvanor

8 3.3 ANSÅG INFORMATÖRERNA ATT RESPONDENTERNA TOG TILL SIG INFORMATIONEN? Helt subjektivt bedömdes varje avslutad dialog, utifrån informatörens egen bedömning, om man ansåg att respondenten tagit till sig information och lärt sig något nytt. I över hälften av dialogsamtalen görs bedömningen att man nått fram och tagit respondenten ett steg vidare kunskapsmässigt. Bedömningen kan ju vara färgad av självskattingen men kan ändå tjäna som ett intressant resultat när vi nu går in och tittar på faktiska förändringar i beteendet. Figur 3 Dialog med hushållen Nya vägvanor

9 3.4 FÖRÄNDRAT TRANSPORTBETEENDE? INLEDNING Vid den uppföljning som gjordes ställdes ett antal frågor rörande transportbeteendet med ett slumpmässigt urval av dem som ingått i dialogen. Uppföljningen genomfördes efter ca 6 månader. De uppföljande frågorna var identiska med dem ställdes i dialogen och därför direkt jämförbara CYKLAR OCH GÅR MAN MER? En betydande andel anger att de cyklar eller går relativt regelbundet, till arbete/skola eller motsvarande, se figur 4 och 5. Inga stora förändringar har skett när det gäller fördelningen av hur ofta man cyklar respektive går om man jämför den första dialogen med uppföljningen 6 månader senare. Frågan gällde inte de fall man använde sig av cykel eller att gång av rekreationsskäl eller liknade. För att komma i fråga så gällde det att sträckan skulle vara en del av transporten som normalt skulle kunna göras med bil eller motsvarande. Figur 4 Dialog med hushållen Nya vägvanor

10 Figur 5 Dialog med hushållen Nya vägvanor

11 3.4.3 ÅKER MAN MER KOLLEKTIVT? I figur 6 nedan finns en indikation att så skulle vara fallet. De som tidigare åkte sällan kan ha ökat sitt åkande och blivit mer frekventa kollektivresenärer. De som tidigare åkte mindre frekvent har inte ökat sitt resande med kollektivtrafiken. Svaren har inte enbart gällt arbetsrelaterade resor utan speglar det totala resandet med kollektivtrafik. Figur 6 Dialog med hushållen Nya vägvanor

12 Oavsett ifall man redan åker kollektivt eller inte så är det en betydligt lägre andel som vid uppföljningen kan tänka sig att börja eller att öka sitt kollektiva resande i jämförelse med den första dialogen då de precis fått sitt provåkarkort, figur 7. Detta kan ju ha sin grund i att man redan ändrat sitt resebeteende och nu inte ser anledning att förändra det ytterligare. Figur 7 Dialog med hushållen Nya vägvanor

13 3.5 INTRESSET FÖR ECO-DRIVING OCH BILPOOL? Andelen som anger att de tillämpar Eco Driving är i princip konstant, figur 8. Den självskattning som respondenten här gör kan vara osäker då man kan tendera att överskatta sin egen insats. Om man utgår från att ca 2/3 anger att de tillämpar Eco Driving så lär det dock troligtvis vara så att en ganska stor andel som också kör miljövänligt i praktiken. Figur 8 Dialog med hushållen Nya vägvanor

14 När det gäller intresset för bilpool så ser det ut som att fler har tagit ställning av dem som tidigare ingick i gruppen Vet ej. Ganska jämnt fördelade mellan dem som är intresserade och dem som inte är det, figur 9. Vid uppföljningen så var det 15 % som angav att de är intresserade av att gå med i bilpool, jämfört med ca 12 % under första dialogtillfället. Figur 9 Dialog med hushållen Nya vägvanor

15 3.6 ANDELEN SOM KAN TÄNKA SIG ATT MINSKA SITT BILKÖRANDE? Bland dem som idag kör bil finns en betydande andel, ca 50 % vid uppföljningen under hösten 2013, som kan tänka sig att minska sitt bilkörande, figur 10. Detta är en ganska ordentlig minsking från den första dialogen under våren 2013 motsvarande andel var nära 70 %. På samma sätt som vid kollektivresandet så kan det vara så att man redan gjort förändringar i sitt resande och därigenom så minskar viljan att göra något ytterligare. Figur 10 Dialog med hushållen Nya vägvanor

16 3.7 HAR DEN ÅRLIGA KÖRSTRÄCKAN MED BIL FÖRÄNDRATS? I slutändan så finns förhoppningen om att man i mindre utsträckning använder sig av bil för att transportera sig. Ett mått på detta är den årliga körsträcka man anger vid samtalen. Minskningen är betydande vilket framgår i figur 11 nedan. Nu är det vanskligt att tolka denna förändring som 100 % avhängig Dialogen då det kan finnas andra saker som påverkat. Dialogen våren 2013 påbörjades strax efter att trängselskatten infördes i Göteborg vilket med stor säkerhet har en viss inverkan. I tidigare dialoger som IMA genomfört så har effekten legat på ca mils minskning på årsbasis och per person. I diagrammet framgår att minskningen från dialogen i våren 2013 till uppföljningen hösten 2013 ligger på hela 230 mil. Med den erfarenheten skulle man kunna göra antagandet att hälften av minskningen beror på trängselskatten och hälften på den genomförda Dialogen. Erfarenheten säger också att den minskade bilkörningen inte alltid ersätts med andra resor utan uteblir helt. Det kan bero på att man t.ex. arbetar hemma i större utsträckning, samåker, gör bättre planering av sitt resande osv. Figur 11 Dialog med hushållen Nya vägvanor

17 4 KOMMUNVISA RESULTAT Vid den uppföljning som gjordes intervjuades totalt ca 2000 personer. För Lilla Edet och Bollebygd blev antalet genomförda intervjuer få vilket gör att resultaten vid jämförelserna skall göras med stor försiktighet. 4.1 UPPSKATTAD BILKÖRNING PER ÅR Överlag kan man se att minskningen av bilkörandet är utbredd, figur 12. Den enda kommun där antal uppskattade mil per år är konstant är i Ale. Lilla Edets kraftiga minskning skall med tanke på det fåtal som ingått i uppföljning ses med en viss försiktighet. Figur 12 Dialog med hushållen Nya vägvanor

18 4.2 TILLÄMPAR MAN ECO-DRIVING? Definitionen i de enskilda fallen kan diskuteras men vid en jämförelse så kan man utgå från att den är densamma, figur 13. Möjligen har en ökning skett av andelen som uppfattar att de tillämpar Eco driving. En ökning kan konstateras i Ale och Mölndal. Figur 13 Dialog med hushållen Nya vägvanor

19 4.3 INTRESSET FÖR BILPOOL Vid samtalen hade informatörerna möjlighet och kunskap att väl beskriva hur bilpool fungerar etc. Detta kan vara en anledning till att intresset för bilpool har ökat i Bollebygd, Borås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille, när man jämför resultatet från dialogen under våren 2013 med uppföljningen som genomfördes under hösten samma år. Det verkar dock finnas fortsatt behov av mer kunskap kring vad bilpool är, var de finns och om det är en bra lösning för hushållet. Figur 14 Dialog med hushållen Nya vägvanor

20 4.4 KOLLEKTIV RESANDE Nedan redovias samtliga resultat för de kommuner som ingått i undersökningen. Generellt så kan man konstatera att med ett undantag så har andelen som reser kollektivt ökat, se figur Detta är inte så förvånande då det tidigare i rapporten visat sig att på totalnivå så har andelen ökat. Det kan vara värt att nämna i sammanhanget att det minskade bilkörandet inte nödvändigtvis behöver ersättas fullt ut med andra transportsätt. Det är mycket troligt att en del transporter försvinner då man kanske arbetar hemifrån viss tid, samåker eller samordnararbetsresor med handling osv. Några kommunvisa iakttagelser: Ale Mycket stor ökning av andelen högfrekventa resenärer. Förflyttat uppåt från alla nivåer. Bollebygd Svårt att uttala sig om med tanke på få respondenter. Möjlig ökning av gruppen som åker någon gång per vecka. Borås Stor ökning av högfrekventa resenärer. Förflyttat uppåt från alla nivåer. Göteborg De som tidigare åkte en gång per vecka åker nu mer frekvent. Inte vunnit de som åker sällan eller aldrig. Härryda Stor ökning av högfrekventa resenärer. Förflyttat uppåt från alla nivåer. Kungälv Stor ökning av högfrekventa resenärer. Förflyttat uppåt från alla nivåer. Lerum Ökning av högfrekventa resenärer. Lilla Edet Svårt att uttala sig om med tanke på få respondenter. Indikerar en förflyttning av en ökad frekvens av kollektivt resande. Mölndal En förflyttning från sällan-resenärer till något mer frekvent resande. Partille En förflyttning från sällan-resenärer till mer frekvent resande. Trollhättan Väldigt splittrat. Liten ökning av frekvent resande samtidigt som sällan-resenärer har ökat. Dialog med hushållen Nya vägvanor

21 Figur 15 Figur 16 Dialog med hushållen Nya vägvanor

26 Figur 25 Dialog med hushållen Nya vägvanor

27 5 EFFEKTER 5.1 INLEDNING Om man nu utgår från syftet att få ner bilresandet så kan man konstatera att en betydande effekt nåtts. Som nämnts ovan finns andra faktorer som med stor sannolikhet påverkat. I de beräkningar som görs nedan tas hela minskingen med då det kan vara intressant att se den totala minskningen på miljön för alla insatser på den grupp resenärer som avses. I slutet görs dock en skattning av den effekt som Dialogen bidragit med. I uppskattningen görs vissa antaganden. Att de i bortfallet inte har samma beteende och förändring som de som deltagit i dialogen. Detta för att dessa enbart har tagit del av det postala utskicket och inte i själva Dialogen. Siffror när det gäller bränsleförbrukning osv. är de värden som bl.a. Energimyndigheten använder och som förväntas ligga till grund för beräkningar. T.ex. har det antagits att det finns två vuxna (i verkligheten ca 1,6) personer i varje hushåll där båda har likartat förändrat transportbeteende. För att få full jämförbarhet görs beräkningarna här på samma sätt. Hänsyn tas inte till andra åtgärder och annan inverkan som kan ha påverkat ett förändrat transportbeteende. 5.2 CO2-BESPARING Som utgångspunkt används det totala antalet besparade mil bilkörning. Antalet minskade mil i medeltal per person ingående i Dialogen= 230 mil. Det totala antalet dialogsamtal under hösten 2013= st. Med antagandet om två vuxna personer per hushåll och med likartat förändrat transportbeteende blir den besparade bilkörningen i mil: 2 x x 230mil= 9,04 miljoner mil. Med antagandet att en bil i medel drar 0,87 liter bränsle per mil (utan hänsyn till dieselbränsle) blir detta 9,04 miljoner mil x 0,87= 7,9 miljoner liter bensin. Med antagandet att varje liter bensin som förbränns skapar 2,36 kg CO2 så fås den totala mängden besparad CO2, 2,36 x 7,9 miljoner= ton CO2. Dialog med hushållen Nya vägvanor

28 5.3 MINSKAD ENERGIANVÄNDNING Den minskade energianvändningen bygger på antagandet att varje liter bensin motsvarar 8,94 kwh. Med 7,9 miljoner liter bensin fås den totala energibesparingen fås 8,94 x 7,9= MWh. 5.4 SAMMANFATTNING Resultat Minskade antal mil bilkörning Minskad energianvändning Minskade CO2-utsläpp mil MWh ton 5.5 SKATTNING AV DIALOGENS BIDRAG Tidigare dialoger har gett 110 resp. 150 mils minskad bilkörning vilket enkelt räknat blir 130 mil i medeltal. Med denna erfarenhet från tidigare dialoger kan antagandet göras att ca 56 % av besparingarna utgörs av effekten från Dialogen. Resultat Minskade antal mil bilkörning Minskad energianvändning Minskade CO2-utsläpp mil MWh ton Dialog med hushållen Nya vägvanor