Vår tids stora samhällsomdaning

Transkript

1 Vår tids stora samhällsomdaning E" freds- och utvecklingsperspek6v på den sociala hållbarhetens villkor Anförande vid Skaraborgs seminarium om hållbar samhällsutveckling Målet är tillväxt för hela Skaraborg Skövde den Institutionen för Globala Politiska Studier Hans Abrahamsson School of Global Studies När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS

2 Den Stora Omdaningen i vår tid Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala Globalisering Ökad rörlighet, ökade kontaktytor Ekonomi-öster/söderut/BRICS Urbanisering Städers ökande roll Takten, klyftorna och misärens förändrade geografi Samhällets ökade mångfald och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar i en alltmer sammanflätad värld medför utmaningar för den sociala tilliten och den sociala hållbarheten på lokal nivå Transnationell migration Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt

3 Den hållbara utvecklingens tre dimensioner ekologiskt, ekonomiskt och socialt FN (1992): RIO Summit Environment & Development Brundtland (1987): Our Common Future WHO (2008): Marmot Closing the Gap in a Generation World Bank (2011): WDR Conflict, Security and Development UNDP (2011): Sustainability and Equity OECD (2012) Perspectives of global development social cohesion in a shifting world IMF (2014): Redistribution, Inequality and Growth World Economic Forum (2014): Global Risks Social hållbarhet social sammanhållning och samhällelig motståndskraft det handlar om säkerhet/trygghet, mänskliga rättigheter och folkhälsa

4 Den stora omdaningen i e1 historiskt perspek5v Globalisering, det poli5ska rummet och na5onalstatens förändrade roll Fram t.o.m treboåriga kriget pre- Wes;alisk Ordning Disorder Påve Kyrka Kung Feudal herrar Wes;alisk Ordning Government Na6onalstaten Post- Wes;alisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Transna=onella Företag Mul=laterala Organisa=oner (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Regioner EU - Euroci=es Na=onalstater - SKL Städer När staten drar sig 6llbaka från det poli=ska rummet ökar utrymmet för urbana regioner liksom för städer och deras transna=onella nätverk. Krigsherrar / Maffia Städer, Kommuner,Lands=ng Urbana regioner Västra Götaland

5 Om tillväxt, attraktivitet och konsten att bli till en nod i det globala produktionsnätverket Den nya ekonomiska geografin: Ekonomiskt välstånd ekonomisk förnyelse sker i storstadsregioner Här skapas tillväxtens drivkrafter (Kunskapsbildning/spridning/matchning, Skalfördelar och konsumentfördelar) Viktiga förutsättningar: Lokal arbetsmarknad och närmarknad kräver sin befolkningsstorlek Infrastruktur transporter/ kommunikationsteknologi Attraktiva bostäder Social och kulturell miljö - Den kreativa klassen Vikten av mångfald Det ömsesidiga beroendet: Storstaden behöver sitt omland för sin livmedelsförsörjning och för att växa (förtätning/förstoring/försörjning) Omlandet behöver sin kärnstad och dess kollektiva nyttigheter

6 Kostnad Den nya ekonomiska geografin Tillväxt och krea5vitet skapas i det urbana rummet Men priset för inträdesbilje1en kan skapa e1 bekymmersamt finansieringsgap Investeringskrav Minskade transfereringar Försörjningsstöd Skatteutjämning Självfinansieringsgrad Försörjningskvot Tid Tillsammans med utgiftstak och överskottsmål ökar risken för nedskärningar och minskad välfärd

7 Statens förändrade roll och minskat utrymme för välfärd utmanar stadens sociala sammanhållning Global nätverksproduk6on Arbetsmarknadens polarisering: Inkomstkly[or ojämn utveckling Världs- ordning Na=onal stat Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Krav på makroekonomisk balans - budgetrestrik6oner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden Från welfare to workfare Välfärden alltmer exklusiv Sprinklersystem i taket som försöker fylla ett glas med vatten på matbordet Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets uppluckring Civilsamhälle Iden=tetsforma=on och lojalitet Vi- grupper och gängbildningar flyk=ga nätverk o\a i rivalitet (primär- / gemenskaps- grupper) Informella trygghets- och försörjningssystem Salutogena områden (Antonovsky) lokala civil samhällen Skillnaden mellan det legala och det legi6ma Innanförskapets osynliga gränser Upplevt Utanförskap NEETS %

8 Utestängningens frustra=onsgap Levnadsvillkor Strävan/Anspråk Förmåga/möjlighet Strävan/Anspråk Brinnande bilar på beställning Pulveriserade busskurer Förmåga/möjlighet På 30 Individuell skuldbeläggning - oar=kulerad skam år Vrede / våld Inte bara om unga män i resursvaga områden All;ler unga kvinnor söker an6depressiva medel och all;ler unga män blir kvar på landsbygden och upplever sig såväl obehövda som oälskade Tid

9 Statens förändrade roll När staten drar sig 6llbaka från det poli6ska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Spänningsfält När det globala möter det lokala Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Fram5dens urbana regioner hållbarhetsmotor eller slagfält för sociala konflikter Nav för global samhälls - styrning Slagfält för sociala konflikter Rörelseriktningen är politiskt påverkbar! Identifiera och analysera målkonflikter mellan strävan efter att bli till en nod i det globala produktionsnätverket och den sociala hållbarhetens krav

10 Produktionsnätverkens fyra mantra för global konkurrenskraft formar utvecklingstänkandet i svenska urbana regioner Tillväxt, innovation kreativitet attraktivitet Tillväxtmotor och en av världens mest Innovativa regioner VGR skall 2020 vara Världsledande inom sina styrkeområden Hög attraktivitet Stark konkurrenskraft Fler i arbete Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. En urban regional politik i vår tid kräver synvändor!!

11 Att minska utestängningen Rädsla för sociala risker och hot mot det skyddsvärda medför ökad risk för förstärkt innanförskap Offensiv (posi5v) Säkerhet Förebygga Främja Skapa social =llit genom: Fri$dsgården Trygghetsvandring Nätverkssamtal Förklarande, legi$mitetsskapande och rela$onsbyggande bemötande Underifrån Social oro Social investeringspolitik Sociala insatser en investering - och inte en kostnad Tidiga insatser minskar framtida kostnader Stötdämpare för att hantera målkonflikterna Arbetsmarknadspolitik kompetenskrav, validering, risktagning Innovativ upphandling Defensiv (nega5v) Säkerhet Kontroll Stängsel Övervakning Regelbunden visitering Bekymmringssamtal Ovanifrån Social Risk Medskapande och invånardialog Synen på makt makt över / makt till - Förstärka det demokratiska systemets legitimitet - Hantera komplexa samhällsproblem - Identifiera målkonflikternas effekter - Reell makt genom deltagande budgetering

12 Ompröva synen på sambanden mellan tillväxt och välfärd Vår tids produktionssystem förändrar sambanden mellan tillväxt och välfärd ` Innovation och kreativitet kräver ökad kognitiv förmåga och medskapande Folkhälsans betydelse Tillväxt innovation kreativitet attraktivitet Social Hållbarhet Ny välfärdsregim Proportionell universalism (a) Generell välfärdspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna (b) Riktad Social investeringspolitik Ökad mångfald medför skilda behov och förutsättningar Kompensatoriskt ansvar Inte en fråga om omprioritering Intresse- och målkonflikter Ekonomi ett medel för att färdas väl Karl Polanyi (1944) Ekonomisk hållbarhet Ny tillväxtregim (a) Att definiera & mäta tillväxt Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande (b) Produktionsinriktning Ökad lokal resursmobilisering medger gradvis minskat exportberoende (när- och hemmamarknadens betydelse) Sambanden stad och land Arenor för mångfald och minskat innanförskap

13 Stadslandet och grön affärsutveckling Utgångspunkten för arbetet är att regionens mest värdefulla resurser Är de barn, kvinnor och män som bor och verkar här. Därmed behövs Ett brett perspektiv som ger alla människor förutsättningar att utvecklas En region för alla

14 Regionala strategi och utvecklingsplaner visioner och verklighet Tillväxt i hela Skaraborg Ekonomiskt, ekologiskt Och socialt Den största utmaningen Önskelistor Retoriska gap Risken för särkoppling Medskapandets och invånardialogens betydelse för att göra verkstad på riktigt

15 Forskningslitteraturen beskriver ofta deltagande processer i olika former. För att nå fram till medskapande vill först vi lägga till en för att därpå kunna lägga till ytterligare en Informa=on Konsulta=on Diskussion Lärande dialog Medskapande dialog Vi vill att ni ska veta något / förstå oss Vi vill veta vad ni tycker, tänker (känner) Argumentation, kommentar och replik. Vilket perspektiv är rätt? Vi tänker och lär om frågan tillsammans från olika perspektiv Alla samtalstyperna kan vara värdefulla, men för olika syften. Dialog eller monolog avgörs av vad man gör före, efter och under samtalet Vi gör tillsammans och tar delat ansvar för resultatet KAIROS/ S2020

16 Vision och Strategi utifrån ett freds- och utvecklingsperspektiv Stadsutveckling i ett regionalt perspektiv byggd på en grön affärsutveckling och med en levande demokrati Tack för uppmärksamheten! Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se