Vår tids stora samhällsomdaning

Transkript

1 Vår tids stora samhällsomdaning Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den sociala hållbarhetens villkor Anförande vid årets Samordningsförbundsdag Mänskliga Rättigheter Göteborg den Institutionen för Globala Politiska Studier Hans Abrahamsson School of Global Studies När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS

2 Den Stora Omdaningen i vår tid Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala Globalisering Ökad rörlighet, ökade kontaktytor Ekonomi-öster/söderut/BRICS Städers ökande roll i den nya ekonomiska geografin och dess förädlingskedjor Urbanisering Städers ökande roll Takten, klyftorna och misärens förändrade geografi Samhällets ökade mångfald och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar i en alltmer sammanflätad värld medför utmaningar för den sociala tilliten och den sociala hållbarheten på lokal nivå Transnationell migration Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt

3 Göteborg - Sjöfartstaden från industri till evenemangs- och kunskapsstad - en stad som faller isär 500,0 450,0 400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 Inkomstfördelning (tusen kronor) från 250/ till 440/ Norra Biskopsgården 702 Länsmansgården 703 Svartedalen 704 Hjuvik 705 Nolered 706 Björlanda 708 Södra Biskopsgården 709 Jättesten 100,0 Varför och vad bör göras? Den sociala hållbarhetens villkor

4 Den hållbara utvecklingens tre dimensioner ekologiskt, ekonomiskt och socialt FN (1992): RIO Summit Environment & Development Brundtland (1987): Our Common Future WHO (2008): Marmot Closing the Gap in a Generation World Bank (2011): WDR Conflict, Security and Development UNDP (2011): Sustainability and Equity OECD (2012) Perspectives of global development social cohesion in a shifting world IMF (2014): Redistribution, Inequality and Growth World Economic Forum (2014): Global Risks Social hållbarhet social sammanhållning och samhällelig motståndskraft det handlar om säkerhet/trygghet, mänskliga rättigheter och folkhälsa

5 Den stora omdaningen i ett nationellt och historiskt perspektiv Globalisering, det politiska rummet och nationalstatens förändrade roll Var finns nycklarna nånannanism Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-westfalisk Ordning Disorder Påve Kyrka Kung Feudal herrar Westfalisk Ordning Government Nationalstaten Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Regioner EU - Eurocities Nationalstater - SKL Städer När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för urbana regioner liksom för städer och deras transnationella nätverk. Krigsherrar / Maffia Städer, Kommuner,Landsting Urbana regioner Västra Götaland Välfärdsstatens exklusivitet Olika diskrimineringsgrunder

6 Urbana regioner i den nya ekonomiska geografin Tillväxt och kreativitet skapas i det urbana rummet Men priset för inträdesbiljetten kan skapa ett bekymmersamt finansieringsgap Kostnad Investeringskrav minskad statlig delfinansiering Ökade kostnader för försörjningsstöd pga minskade transfereringar Skatteutjämning Tid Självfinansieringsgrad Minskade skatteintäkter pga förändrad försörjningskvot Minskade statliga anslag (exv utbildning 75 miljoner 2014) Tillsammans med utgiftstak och överskottsmål ökar risken för nedskärningar och minskad välfärd Skillnader i hälsa och livsvillkor

7 Statens förändrade roll och minskat utrymme för välfärd utmanar Den sociala sammanhållningen på lokal nivå Global nätverksproduktion Arbetsmarknadens polarisering: Inkomstklyftor ojämn utveckling Världsordning National stat Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Krav på makroekonomisk balans - budgetrestriktioner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden Från welfare to workfare Välfärden alltmer exklusiv Sprinklersystem i taket som försöker fylla ett glas med vatten på matbordet Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets uppluckring Civilsamhälle Identitetsformation och lojalitet Vi-grupper och gängbildningar flyktiga nätverk ofta i rivalitet (primär- / gemenskapsgrupper) Informella trygghets- och försörjningssystem Salutogena områden (Antonovsky) lokala civil samhällen Skillnaden mellan det legala och det legitima Innanförskapets osynliga gränser Upplevt Utanförskap NEETS %

8 Utestängningens frustrationsgap i stadsdelar och bostadsområden Levnadsvillkor Behovet av att bli någon Kriminella nätverk Legosoldat i Ukraina Privata säkerhetsföretag ISIS, Global intifada Svenskarnas Parti Förmåga/möjlighet Brinnande bilar på beställning Pulveriserade busskurer Förmåga/möjlighet På 30 Individuell skuldbeläggning - oartikulerad skam år Inte bara unga män i resursvaga områden alltfler unga kvinnor söker antidepressiva medel och alltfler unga män blir kvar på landsbygden och upplever sig såväl obehövda som oälskade Tid Vrede / våld

9 Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Låg och högutbildad arbetskraft sida vid sida Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Spänningsfält När det globala möter det lokala Nav för global samhälls -styrning Slagfält för sociala konflikter Rörelseriktningen är politiskt påverkbar! Utmaningen ligger i samhällsproblemens komplexitet

10 Komplexa samhällsfrågor * Svårlösta - Olika uttryck och gestaltning i ständig förändring som ständigt måste hanteras inga enkla lösningar * Aktörernas ojämlika maktförhållanden * Olika perspektiv på problemets karaktär, orsak och lösning paradoxer i ständig förändring * Låg generaliserbarhet Varje situation är unik och i konstant förändring * Skarpt läge redan för handen. Det sätt på vilket de hanteras är det bästa som kan göras för tillfället. Målkonflikter mellan korta puckar och långa puckar. Långsiktiga lösningar inbegriper förändringar av den samhällsstruktur som skapat problemen Rittel, Horst & Webber, Melvin (1973): Dilemmas in General Theory of Planning Policy Sience 4 (1973) Brown,Valerie, Harris, John, Russel, Jacqueline (2010): Tackling Wicked Problems Through the Transdisciplinary Imagaination, New York: Earthscan

11 Bensträckare Hänger ni med håller ni med? Hur tänker ni?

12 Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Spänningsfält När det globala möter det lokala Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Framtidens urbana regioner hållbarhetsmotor eller slagfält för sociala konflikter Nav för global samhälls -styrning Slagfält för sociala konflikter Rörelseriktningen är politiskt påverkbar! Identifiera och analysera målkonflikter mellan strävan efter att bli till en nod i det globala produktionsnätverket och den sociala hållbarhetens krav

13 Målkonflikter Unga och Unga vuxna speciellt sårbara Stadsbyggnadspolitik: befolkningstillväxt, förtätning tillgång till det offentliga rummet En stad för alla Skateare i Stan, Bad i Sillvik eller i Sannegårdshamnen? Ungdomspolitik: partnerskap för medfinansiering - unga vuxnas delaktighet Politisk marginalisering, demokratiska underskott Bostadspolitik: den kreativa klassen bostadsrätter isolerade öar av excellens i ett hav av okunskap skitliv - prekariatet en tickande bomb segregation, boomerang kids Utbildningspolitik: alla samma livschanser skolans kompensatoriska ansvar 60% utan godkända avgångsbetyg - territoriell stigmatisering och grannskapseffekter - Arbetsmarknadspolitik: produktionsnätverkens krav på kunskapsstaden -flexibilitet och projektanställning ökade inkomstskillnader förstärkt segregation otrygga arbetsförhållanden

14 Produktionsnätverkens fyra mantra för global konkurrenskraft formar utvecklingstänkandet i svenska urbana regioner Tillväxt, innovation kreativitet attraktivitet Tillväxtmotor och en av världens mest Innovativa regioner VGR skall 2020 vara Världsledande inom sina styrkeområden Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. En stadspolitik i vår tid kräver flera synvändor!!

15 Att minska utestängningen Rädsla för sociala risker och hot mot det skyddsvärda medför ökad risk för förstärkt innanförskap Offensiv (positiv) Säkerhet Förebygga Främja Skapa social tillit genom: Fritidsgården Trygghetsvandring Nätverkssamtal Förklarande, legitimitetsskapande och relationsbyggande bemötande Underifrån Social oro Arbetsmarknadspolitik kompetenskrav, validering, risktagning Defensiv (negativ) Säkerhet Kontroll Stängsel Övervakning Regelbunden visitering Bekymmringssamtal Ovanifrån Social Risk Social investeringspolitik Sociala insatser en investering - och inte en kostnad Tidiga insatser minskar framtida kostnader Stötdämpare för att hantera målkonflikterna Medskapande och invånardialog Synen på makt makt över / makt till - Förstärka det demokratiska systemets legitimitet - Hantera komplexa samhällsproblem - Identifiera målkonflikternas effekter - Reell makt genom deltagande budgetering Social tillit genom att leva demokrati

16 Ompröva synen på sambanden mellan tillväxt och välfärd Vår tids produktionssystem förändrar sambanden mellan tillväxt och välfärd tt Innovation och kreativitet kräver ökad kognitiv förmåga och medskapande Folkhälsans betydelse innovation Tillväxt kreativitet attraktivitet Exportberoende och sårbarhet (Volvo, SKF, Astra Zeneca. Ericsson) 60% av RNP outward looking (20% Stockholm region and 28% Malmö region). Social Hållbarhet Ny välfärdsregim Proportionell universalism (a) Generell välfärdspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna (b) Riktad Social investeringspolitik Ökad mångfald medför skilda behov och förutsättningar Kompensatoriskt ansvar Inte en fråga om omprioritering Intresse- och målkonflikter Ekonomi ett medel för att färdas väl Karl Polanyi (1944) Ekonomisk hållbarhet Ny tillväxtregim (a) Att definiera & mäta tillväxt Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande (b) Produktionsinriktning Ökad lokal resursmobilisering medger gradvis minskat exportberoende (när- och hemmamarknadens betydelse) Sambanden stad och land Arenor för mångfald och minskat innanförskap

17 Nätverkssamhället med sina komplexa samhällsfrågor ställer nya krav på samhällsstyrning: dialog och medskapande Tes Antites - Syntes Traditionellt hierarkisk regelstyrd förvaltning (för väljaren) New Public Management Marknadsdriven (för kunden) Public Value Management Nätverksstyrning Dialog medskapande (för medborgarna) Nätverksstyrning Från New Public Management till Public Value Management tt Värdet av gemensam välfärd är större än individens behovstillfredställelse Dialog och medskapande

18 Att bryta med det postpolitiska tillståndet I övergången mellan Government och Governance riskerar omvärlden att få definiera den enda vägens politik (globaliseringens avtryck) Det politiska la Politique Varför Mål- och intressekonflikter (exv. finansieringsmodeller och skattepolitik) Policybildning Dialogen synliggörande Policy le Police Vad Verkstad - att göra något Tjänsteutlåtande Opartiskhet Konsensus Retoriskt gap särkoppling Dialogen konsensuskapande Politiken le Politique Hur Medel Processägande Implementering Dialogen disciplinerande Medskapande och invånardialog Kreativitet, innovation, kognitiv förmåga Identifiera målkonflikternas effekter Hantera komplexa samhällsproblem Manöverutrymmet: Såväl produktion som folkhälsa kräver känsla av sammanhang - KASAM

19 Det förändrade politiska landskapet och den representativa demokratins utmaningar Högt valdeltagande men stor skillnad mellan olika valdistrikt 50-60% variation i storstadsregionerna (speciellt lågt valdeltagande bland unga och utrikesfödda). Antal personer som är medlemmar i politiska partier har halverats under de senaste 20 åren Medlemskap i ungdomsförbund än mer. Brist på förtroendevalda En politik för en levande demokrati Regeringens skrivelse 2013/14:61 För att folkstyrets former ska vara relevanta måste demokratin ständigt utvecklas ( ) det är viktigt att var och en kan göra sin röst hörd på andra sätt än att rösta i de allmänna valen Vår tids omdaning med sin ökande mångfald ställer krav på en ökad toleransnivå för det okända Identitet Framtidstro Makt Kollektiv Framsteget/stor berättelse/ideologi Synlig / ta över staten Flytande (konsumtion) Små berättelser/mångfald är vår styrka Diskursiv makt / överallt och ingenstans Politik Partier (hierarki) och program Rörelser/nätverk/platta organisationer

20 Det civila samhällets tudelning Resursstarkas strävan efter oberoende och individuell frihet. Behov av välfärdsstaten Välfärdssamhällets exklusivitet Rätten att ha rättigheter Risken för förstärkt diskriminering Marknad Det civila samhället Stat Civil samhälle Det civila samhällets rörelser och organisationer förhåller sig till stat och marknad En kontrapunkt, en politisk arena och en praktik synliggörs genom aktion Utanför innanförskapet - Prekariatet medelklassens osäkerhet - Utrikesföddas tillgång till arbetsmarknaden - Obehövda, oälskade och okunniga unga män. Service providers Voice providers

21 Stadens vision Social hållbarhet kräver en ny styrningsrationalitet som kan skapa politisk legitimitet och social tillit lokalsamhällen genomsyrade av medskapande och ansvarstagande Ett nytt samhällskontrakt Invånarnas Charter för Rättigheter och Skyldigheter from denizens to citizens 2020 en del av världen med delat globalt ansvar Kommunernas principer för dialog och ökat medskapande kan bli till en praxis som underlättar framväxten av Medskapande dialog Hur kan vår stad klara sig bättre i världen och hur kan vår stad bidra till en bättre värld??

22 Medskapande dialog KAIROS/ S2020 med inspiration från William Isaacs modell i boken Dialogue and the art of thinking together

23 Kunskap om och Arbetssätt i KAIROS Rättvisa och socialt hållbara Städer analys av medborgardialogens hinder Främst en fråga om makt Gräddfil för resursstarka grupper för att driva sina särintressen hot mot den representativa demokratin Frågan om makt synen på sitt politiska mandat Rädsla maktlöshet att inte kunna leverera "för att stärka den representativa demokratin är det kommunstyrelsen som fattar beslut om medborgardialoger som ska genomföras, och de frågor som skall ställas. Det är de förtroendevalda som kan avgöra vilka frågor som bör kommuniceras inom den kommunala organisationen eller inom ramen för de politiska partierna ur kommundirektiven om dialogens utformning Makt över eller makt till (bemäktiga):

24 Arbetet med en deltagande budget kräver återkommande cykler av dialoger Dialog blir till ett förhållningssätt och en arbetskultur Återkoppla och utvärdera och upptäck om/när ny dialogcykel behövs. KAIROS/S2020

25 Tack för uppmärksamheten! Hans Abrahamsson School of Global Studies