Vår tids stora samhällsomdaning

Transkript

1 Vår tids stora samhällsomdaning E" freds- och utvecklingsperspek6v på delak&ghetens betydelse för folkhälsa och social hållbarhet Anförande vid Nordisk Vänortskonferen kring Folkhälsa, Uddevalla den juni 2014 Institutionen för Globala Politiska Studier Hans Abrahamsson School of Global Studies När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS

2 Den hållbara utvecklingens tre dimensioner ekologiskt, ekonomiskt och socialt FN (1992): RIO Summit Environment & Development Brundtland (1987): Our Common Future WHO (2008): Marmot Closing the Gap in a Generation World Bank (2011): WDR Conflict, Security and Development UNDP (2011): Sustainability and Equity OECD (2012) Perspectives of global development social cohesion in a shifting world IMF (2014): Redistribution, Inequality and Growth World Economic Forum (2014): Global Risks Social hållbarhet social sammanhållning och samhällelig motståndskraft det handlar om säkerhet/trygghet, mänskliga rättigheter och folkhälsa

3 Den Stora Omdaningen i vår tid Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala Nationella produktionssystem ersätts av global nätverksproduktion Förädlings- (försörjnings-) kedjor Globalisering Ekonomi-öster/söderut/BRICS The Great Doubling Konkurrenskraft genom kunskapsinnehåll eller löner Ökad rörlighet och globala kontaktytor, Face-book, skype Städers ökande roll i den nya ekonomiska geografin Urbanisering Urbaniseringstakt, växande inkomst- och hälsoklyftor. Det globala Nord och det globala Syd. Samhällets ökade mångfald och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar i en alltmer sammanflätad värld medför utmaningar för den sociala tilliten och den sociala hållbarheten på lokal nivå Transnationell migration Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt

4 Den stora omdaningen i e5 historiskt perspek&v Globalisering, det poli&ska rummet och na&onalstatens förändrade roll Fram t.o.m treeoåriga kriget pre- Wes>alisk Ordning Disorder Påve Kyrka Kung Feudal herrar Wes>alisk Ordning Government Na6onalstaten Post- Wes>alisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Transna=onella Företag Mul=laterala Organisa=oner (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Regioner EU - Euroci=es Na=onalstater - SKL Städer När staten drar sig 6llbaka från det poli=ska rummet ökar utrymmet för urbana regioner liksom för städer och deras transna=onella nätverk. Krigsherrar / Maffia Städer, Kommuner,Lands=ng Urbana regioner Västra Götaland

5 Om tillväxt, attraktivitet och konsten att bli till en nod i det globala produktionsnätverket Den nya ekonomiska geografin: Ekonomiskt välstånd ekonomisk förnyelse sker i storstadsregioner Här skapas tillväxtens drivkrafter (Kunskapsbildning/spridning/matchning, Skalfördelar och konsumentfördelar) Viktiga förutsättningar: Lokal arbetsmarknad och närmarknad kräver sin befolkningsstorlek Infrastruktur transporter/ kommunikationsteknologi Attraktiva bostäder Social och kulturell miljö - Den kreativa klassen Vikten av mångfald Det ömsesidiga beroendet: Storstaden behöver sitt omland för sin livmedelsförsörjning och för att växa (förtätning/förstoring/försörjning) Omlandet behöver sin kärnstad och dess kollektiva nyttigheter

6 Kostnad Den nya ekonomiska geografin Tillväxt och krea&vitet skapas i det urbana rummet Men priset för inträdesbilje5en kan skapa e5 bekymmersamt finansieringsgap Investeringsnivå Bostadsbyggande Försörjningskvot, Effektivisering Utförsäljning av tillgångar Självfinansieringsgrad Tid Kostnaden för att attrahera globala flöden och för att möta demografiska krav tenderar att öka. Samtidigit minskar statsbidragen och skatteintäkter tenderar att plana ut > tillsammans med utgiftstak och överskottsmål ökar risken för nedskärningar och minskad välfärd

7 Statens förändrade roll och minskat utrymme för välfärd utmanar stadens sociala sammanhållning Socialt kontrakt Fordism Global nätverksproduk6on Arbetsmarknadens polarisering: Inkomstkly[or ojämn utveckling Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets uppluckring Världs- ordning Na=onal stat Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Civilsamhälle Krav på makroekonomisk balans - budgetrestrik6oner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden Från welfare to workfare Välfärden alltmer exklusiv Sprinklersystem i taket som försöker fylla ett glas med vatten på matbordet Iden=tetsforma=on och lojalitet Vi- grupper och gängbildningar flyk=ga nätverk o\a i rivalitet (primär- / gemenskaps- grupper) Informella trygghets- och försörjningssystem Salutogena områden (Antonovsky) lokala civil samhällen Skillnaden mellan det legala och det legi6ma Innanförskapets osynliga gränser Upplevt Utanförskap NEETS %

8 Utestängningens frustra=onsgap Levnadsvillkor Strävan/Anspråk Förmåga/möjlighet Strävan/Anspråk Brinnande bilar på beställning Pulveriserade busskurer Förmåga/möjlighet På 30 Individuell skuldbeläggning - oar=kulerad skam år Vrede / våld Inte bara om unga män i resursvaga områden All>ler unga kvinnor söker an6depressiva medel och all>ler unga män blir kvar på landsbygden och upplever sig såväl obehövda som oälskade Tid

9 Statens förändrade roll När staten drar sig 6llbaka från det poli6ska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Spänningsfält När det globala möter det lokala Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Fram&dens urbana regioner hållbarhetsmotor eller slagfält för sociala konflikter Nav för global samhälls - styrning Slagfält för sociala konflikter Rörelseriktningen är politiskt påverkbar! Identifiera och analysera målkonflikter mellan strävan efter att bli till en nod i det globala produktionsnätverket och den sociala hållbarhetens krav

10 Produktionsnätverkens fyra mantra för global konkurrenskraft formar utvecklingstänkandet i svenska urbana regioner Tillväxt, innovation kreativitet attraktivitet Tillväxtmotor och en av världens mest Innovativa regioner VGR skall 2020 vara Världsledande inom sina styrkeområden Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. En lokal stadspolitik i vår tid kräver flera synvändor!!

11 Att minska utestängningen Rädsla för sociala risker och hot mot det skyddsvärda medför ökad risk för förstärkt innanförskap Offensiv (posi&v) Säkerhet Förebygga Främja Skapa social =llit genom: Fri$dsgården Trygghetsvandring Nätverkssamtal Förklarande, legi$mitetsskapande och rela$onsbyggande bemötande Underifrån Social oro Defensiv (nega&v) Säkerhet Kontroll Stängsel Övervakning Regelbunden visitering Bekymmringssamtal Ovanifrån Social Risk Social investeringspolitik Stötdämpare för att hantera Målkonflikterna Tidiga insatser minskar Framtida kostnader Medskapande och invånardialog - Förstärka det demokratiska systemets legitimitet - Hantera komplexa samhällsproblem - Identifiera målkonflikternas effekter - Reell makt genom deltagande budgetering

12 Ompröva synen på sambanden mellan tillväxt och välfärd Vår tids produktionssystem förändrar sambanden mellan tillväxt och välfärd ` Innovation och kreativitet kräver ökad kognitiv förmåga och medskapande Folkhälsans betydelse Tillväxt innovation kreativitet attraktivitet Social Hållbarhet Ny välfärdsregim Proportionell universalism (a) Generell välfärdspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna (b) Riktad Social investeringspolitik Ökad mångfald medför skilda behov och förutsättningar Kompensatoriskt ansvar Inte en fråga om omprioritering Intresse- och målkonflikter Samstämmighet mellan Politikområdem Arbetsmarknadspolitik Bostadspolitik Välfärdssystem Ekonomisk hållbarhet Ny tillväxtregim (a) Att definiera & mäta tillväxt Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande (b) Produktionsinriktning Ökad lokal resursmobilisering medger gradvis minskat exportberoende (när- och hemmamarknadens betydelse) Sambanden stad och land Arenor för mångfald och minskat innanförskap

13 Nätverkssamhället med sina komplexa samhällsfrågor ställer nya krav på samhällsstyrning: dialog och medskapande Tes Antites - Syntes Traditionellt hierarkisk regelstyrd förvaltning (för väljaren) New Public Management Marknadsdriven (för kunden) Public Value Management Nätverksstyrning Dialog medskapande (för medborgarna) Nätverksstyrning Från New Public Management till Public Value Management ` Värdet av gemensam välfärd är större än individens behovstillfredställelse Dialog och medskapande

14 Dialog är att tänka tillsammans. Den synliggör och ökar medvetenheten om förekommande intresse- och målkonflikter. Den bemäktigar samtalande parter att också ta samhällsansvar och förstärka sitt aktörskap. En väl genomförd dialog resulterar i ett medskapande som gör skillnad. Medskapande handlar om ett jämlikt samspel som ger deltagande parter lika möjligheter att bli lyssnande på, få sin röst hörd och kunna påverka sitt eget vardagsliv såväl som stadens utveckling i stort. Medskapandet kräver en medvetandegörande och bemäktigande dialog Dialog och medskapande Ömsesidigt beroende och ömsesidigt förstärkande Dialog och medskapande handlar om att skapa förutsättningar för ökad delaktighet och medskapande för att hantera vår tids komplexa samhällsfrågor. Identifiera åtgärder som kan främja social hållbarhet och som kan förebygga sociala konflikter.

15 Medborgardialogens hinder Gräddfil för resursstarka grupper för att driva sina särintressen hot mot den representativa demokratin Frågan om makt synen på sitt politiska mandat Rädsla maktlöshet att inte kunna leverera Makt över eller makt till (bemäktiga): Dialog om fondernas användning Deltagande budgetering

16 Att bryta med det postpolitiska tillståndet I övergången mellan Government och Governance riskerar omvärlden att få definiera den enda vägens politik (globaliseringens avtryck) Det politiska la Politique Vad och varför Globaliseringens uttryck Mål- och intressekonflikter (exv. finansieringsmodeller och skattepolitik) Policybildning Dialogen synliggörande Policy le Police Verkstad - att göra något Tjänsteutlåtande Opartiskhet Konsensus Retoriskt gap särkoppling Dialogen konsensuskapande Politiken le Politique Hur Medel Processägande Implementering Dialogen disciplinerande Medskapande och invånardialog Kreativitet, innovation, kognitiv förmåga Identifiera målkonflikternas effekter Hantera komplexa samhällsproblem Manöverutrymmet: Såväl produktion som folkhälsa kräver känsla av sammanhang - KASAM

17 Tack för uppmärksamheten! Hans Abrahamsson School of Global Studies