Agenda 2030 i vår tids samhällsomdaning

Transkript

1 Globaliseringens lokala avtryck eller snarare uttryck Institutionen för Globala Politiska Studier Agenda 2030 i vår tids samhällsomdaning Ett freds- och utvecklingsteoretiskt perspektiv på folkhälsans roll för ett hållbart och motståndskraftigt samhälle Samtal om makt, mening, motstånd och mod att förändra det dominerande utvecklingstänkandet Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa, Stockholm Hans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS Livslångt lärande: Teori och praktik Transdisciplinär kunskapsproduktion Strukturellt våld

2 Den Stora Omdaningen i vår tid Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala Globalisering Ekonomi-öster/söderut/BRICS Fri tillgång till information - egenmakt Globala förädlingskedjor minskar nationalstatens betydelse Nodalisering datalagring städer allt viktigare Samhällets ökade heterogenitet och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar Urbanisering Takten, klyftorna det globala Syd i det globala nord Transnationell migration Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt medför utmaningar för en hållbar samhällsutveckling, lokalt, nationellt och globalt och i alla dess aspekter: ekonomiskt, ekologiskt, socialt och kulturellt

3 Samhällsomdaningens nationella utmaningar Globalisering, det politiska rummet och nationalstatens förändrade roll Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-westfalisk Ordning Disorder Påve Kyrka Kung Feudal herrar Städer Trettioåriga kriget 1648 Westfalisk Ordning Government Nationalstaten 1944 Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Regioner EU - Eurocities Nationalstater - SKL Krigsherrar / Maffia Städer, Kommuner, Urbana regioner Den nya ekonomiska geografin Staten drar sig tillbaka från det politiska rummet De globala förädlingskedjorna ökar platsens betydelse ekonomisk förnyelse och tillväxt sker i storstadsregionen RETROTOPIA Zygmunt Bauman Offentlig sektor gemensam sektor Nya konfliktlinjer Höger vänster Glokal Territoriell Funktionell - Kosmopolitisk

4 Den Stora Omdaningen och dess dubbla rörelser Framväxten av marknadsekonomin och den moderna staten Jordbrukssamhällets övergång till industrisamhället (Karl Polanyi,1944) Dialektiken mellan stat och marknad Mellan politik och ekonomi Den första rörelsen Laissez-faire var planerad utifrån politiska beslut - Kraven på planering var spontana Embedded liberlism The Great Compromise Efterkrigstidens gyllene år July 1 July 22, 1944 Den andra rörelsen

5 Samhällsutvecklingens drivkrafter ur ett idé- historiskt perspektiv (Björn Hettne ) (Antonio Gramsci ) Dominerande diskurs Historiska block i diskursiv kamp (positionskrig) om tolkningsföreträde (material and ideational) (Hegemoni) En kamp om utvecklingstänkandets innebörd (värdegrunder) Mötespunkten mellan den första och den andra rörelsen Säkerhet Rättvisa Frihet utveckling

6 Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv Utvecklingstänkande och nationalstatens roll under det världsekonomiska systemets tre världsordningar Omdaningens drivkrafter en kamp om utvecklingstänkandets innebörd (värdegrunder) Säkerhet Frihet utveckling 1648 Westfaliska freden Det världsekonomiska systemet Westfalisk Ordning Government Nationalstaten 1944 Bretton Woods Pax Pays-Bas Pax Britannica Pax Americana I. II. III. IV. V. VI. Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap?? Rättvisa I Framstegstanken II Industrialisera eller gå under III Ekonomisk depression IV Världsfattigdomens geopolitik V Globalisering och svarta hål VI Mot en global utveckling? Diskursiv förändring vid oförmåga att hantera aktuella samhällsproblem

7 Medskapande en av Samhällsförändringens grundbultar (a) Motsägelsefulla omständigheter Ekonomiska och politiska eliter Politiska åtgärder uppifrån Upplysta och sammanfallande intressen Konfrontativ dialog Synliggöra meningsskiljaktigheter Identifiera gemensamma intressen (b) Vertikal interaktion Medskapande och politisering för att gripa tillfället Inneboende motsättningar Makt, Mening, Motstånd och Mod att förändra det dominerande utvecklingstänkandet Civilsamhället Politiskt tryck underifrån

8 Samhällsomdaningens globala utmaningar skapar behov av och formar nya utvecklingsdiskurser Mot en global utveckling? VI. Några viktiga principer: Universalitet Odelbarhet Jämlikhet leave no one behind Globalisering Ojämn utveckling Minskade klyftor Urbanisering Klimatförändringar Minskade utsläpp Transnationell migration Nationell populism Mänskliga rättigheter åt alla Medborgerliga rättigheter åt vissa

9 Målkonflikter Spänningsfält Gro Harlem Brundtland Den hållbara utvecklingens dimensioner Ekonomisk utveckling Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 8.1 Upprätthålla ekonomisk tillväxt per capita i enlighet med nationella förhållanden och i synnerhet en BNP-tillväxt på minst 7 procent per år i de minst utvecklade länderna. 8.4 Fram till 2030 successivt förbättra den globala resurseffektiviteten i konsumtionen och produktionen samt sträva efter att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, i enlighet med det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion, med de utvecklade länderna i täten. Ekologisk hållbarhet Mål 12: Främja hållbara konsumtionsoch produktionsmönster Genomföra det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Alla länder vidtar åtgärder, med de utvecklade länderna i täten och med hänsyn tagen till utvecklingsländernas utveckling och förutsättningar.

10 AGENDA 2030 Transformativt verktyg för en hållbar utveckling Planeten brinner också socialt!! Lokalt samhällsengagemang Den hållbara utvecklingens fyra dimensioner ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt FN (1992): RIO Summit Environment & Development Brundtland (1987): Our Common Future WHO (2008): Marmot Closing the Gap in a Generation World Bank (2011): WDR Conflict, Security and Development IMF (2014): Redistribution, Inequality and Growth World Economic Forum (2015): Global outlook Globala regelverk United Nations (2015) Sustainable Development Goals (SDGs) 2030 Agenda for Sustainable Development,. Goal 11: Sustainable cities and communities Make cities inclusive, safe, resilient and sustainable Gör Göteborg Jämlikt Hela staden för social hållbarhet Social hållbarhet social sammanhållning (cohesion) och samhällelig motståndskraft (resilience) Komma i RETORISK form!

11 Socialt hållbar utveckling? Samhällsutvecklingens värdegrunder i ett idé historiskt perspektiv Tre omtvistade begrepp Förhandling Samhällets Resursstarka delar Parlamentarism Repr.demokrati Politiska partier Civilsamhället Föreningsliv Säkerhet Human Security Trygghet Förutseende svag stark Hur upplever människor sin egen och sin familjs trygghet? Sysselsättning Företagsklimat Civilsamhälle/Föreningsliv Social Hållbarhet En socialt hållbar utveckling handlar om ett samhälles förmåga att hantera komplexa samhällsproblem, att stärka social sammanhållning och samhällelig motståndskraft (resiliens). På individnivå handlar det om välbefinnande Utveckling Human Development Inkluderande Självförverkligande målkonflikter Hur självskattar människor sin hälsa och sitt välmående? Bostadsstandard Skolresultat? Rättvisa Human Rights Jämlikhet Erkännande Samhörighet Delaktighet Integration/Segregation Inkomsthälsoklyftor Hur tänker människor kring sin möjligheter till politiskt inflytande

12 Vår tids lokala samhällsutmaningar handlar om Den nya ekonomiska geografin Tillväxt och kreativitet skapas i det urbana rummet Men priset för inträdesbiljetten kan skapa ett bekymmersamt finansieringsgap som påverkar det sociala kontraktet och den sociala tilliten Kostnad Investeringskrav Minskade transfereringar Försörjningsstöd Tid Tillsammans med utgiftstak och överskottsmål ökar risken för nedskärningar och minskad välfärd Skatteutjämning icke lagstadgade kommunala åtagande i riskzonen kultur och fritid föreningsbidrag, fältassistenter, fritidsgårdar!! Självfinansieringsgrad Skattebas Demografisk respektive Ekonomisk Försörjningskvot

13 Den nya ekonomiska geografin ekonomisk förnyelse och tillväxt sker i storstadsregionen pga stordriftsfördelar Sverige ett av världens mest urbaniserade länder men städerna fortsätter att växa snabbast i Europa! Det gör också den regionala ojämlikheten!! SNS Analys nr 33 Januari 2016 Digitalisering nodalisering investeringar i infrastruktur datacenter (datalagring) i urbana regioner (fyra Mälarstäder) Från en efterfrågestyrd regional omfördelningspolitik till en utbudsstyrd tillväxtfrämjande regional utvecklingspolitik Utvecklingsteorins och Regionalpolitikens pånyttfödelse Rural Urban Nexus Utvecklingsfrågan idag handlar om stads- och landsbygdsutveckling om omfördelning och demokrati Det handlar om att skapa ett samhälle där människors olika erfarenheter och perspektiv blir basen för gemenskap och känslan av samhörighet KAIROS, Mistra Urban Futures 2016

14 Statens förändrade roll utmanar lokalsamhällets sociala sammanhållning Global nätverksproduktion Arbetsmarknadens polarisering: Inkomstklyftor ojämn utveckling Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets uppluckring Världsordning National stat Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Civilsamhälle Krav på makroekonomisk balans - budgetrestriktioner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden Vertikal tillit Identitet och lojalitet Vi-grupper och gängbildningar flyktiga nätverk ofta i rivalitet (primär- / gemenskapsgrupper) Horisontell tillit Informella trygghets- och försörjningssystem Innanförskapets osynliga gränser Upplevd Exkludering NEETS % De stigande förväntningarnas missnöje De minskade förhoppningarnas vanmakt

15 Levnadsvillkor Utestängningens lokala frustrationsgap Politisering eller instrumentellt utnyttjande av vanmakt Förmåga/möjlighet Vem vill leva och dö som ett problem, som ett oönskat liv Jag vill vara med, göra skillnad och känna mig behövd Behovet av att bli någon Kriminella nätverk Legosoldat i Ukraina Privata säkerhetsföretag Global intifada - IS, Svenska motståndsrörelsen Medborgargarden Brinnande bilar på beställning Pulveriserade busskurer Förmåga/möjlighet Tid Individuell skuldbeläggning - oartikulerad skam Inte bara unga män i resursvaga områden alltfler unga kvinnor söker antidepressiva medel och alltfler unga män blir kvar på landsbygden och upplever sig såväl obehövda som oälskade På 30 år Vrede / våld

16 Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Låg och högutbildad arbetskraft sida vid sida Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Spänningsfält När det globala möter det lokala Motor för regional utveckling Småstadens charm Storstadens utbud Slagfält för sociala konflikter Den post-politiska staden Rörelseriktningen är politiskt påverkbar! Vikten av en vision med tro på den kollektiva förmågan Att bryta med den enda vägens politik

17 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Den post-politiska staden Produktionsnätverkens fyra mantra i sin strävan efter global konkurrenskraft Tillväxt, innovation kreativitet attraktivitet formar utvecklingstänkandet i svenska kommuner och urbana regioner Dags att stanna upp och tänka till Tillväxtmotor och en av världens mest Innovativa regioner VGR skall 2020 vara Världsledande inom sina styrkeområden Den enda vägens politik för att möta de utmaningar som följer i samhällsomdaningen spår Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Ekonomisk tillväxt trickle down Hög attraktivitet Stark konkurrenskraft Hela regionen Ökad säkerhet för hot mot det skyddsvärda En urban regional politik i vår tid kräver synvändor!!

18 Tillväxt innovation kreativitet attraktivitet INKLUDERANDE UTVECKLING Ompröva synen på sambanden mellan tillväxt och välfärd Vår tids produktionssystem förändrar sambanden mellan tillväxt och välfärd Innovation och kreativitet kräver ökad kognitiv förmåga och medskapande Folkhälsans betydelse Stadslandet och grön affärsutveckling The Big Green Opportunity En regional utveckling för alla Välfärd Social Hållbarhet Ny välfärdsregim Proportionell universalism (a) Generell välfärdspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna (b) Riktad Social investeringspolitik Ökad heterogenitet medför skilda behov och förutsättningar Kompensatoriskt ansvar Inte en fråga om omprioritering Social hållbarhet är målet ekonomin medlet och ekologin sätter ramarna Stockholmskommissionen 2015 Att komplettera offentlig sektor med en gemensam sektor utifrån ett nytt (lokalt) samhällskontrakt med globala kopplingar Platsens betydelse Bostadsområdet Ekonomisk tillväxt Ekonomisk hållbarhet Ny tillväxtregim (a) Att definiera & mäta tillväxt Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande (b) Produktionsinriktning Ökad lokal resursmobilisering medger gradvis minskat exportberoende (när- och hemmamarknadens betydelse) uppmärksammar sambanden stad och land

19 Sociala risker Hot mot det skyddsvärda Öka säkerheten! Vem definierar vad som är skyddsvärt? Vems säkerhet? Förmåga att hantera komplexa samhällsfrågor Det är innanförskapet som är problemet Att riva utestängningens murar Social Tillit är det skyddsvärda Fokus på tillit och strukturer Offensiv (positiv) Säkerhet Förebygga, Främja Skapa social tillit genom relationsbyggande bemötande Underifrån Social investeringspolitik Sociala insatser en investering - och inte en kostnad Tidiga insatser minskar framtida kostnader Förstärk sambanden mellan stad och land Sociala och polisiära insatser Community policing relationship policing Känsla av samhörighet Lokalt samhällskontrakt, urbant medborgarskap Fokus på sociala risker och på individen Defensiv (negativ) Säkerhet Stängsel, murar, kontroll, övervakning, visitering Bekymmringssamtal Ortens stigmatisering Ökade anslag Privata vaktbolag väktare / poliser Ovanifrån Aktivt medborgarskap dialog och medskapande från passivt objekt till aktivt subjekt

20 Vår tids samhällsomdaning och nödvändiga synvändor för att värna den sociala hållbarheten Säkerhet/social tillit: förebygga och främja social investeringspolitik Policing by consent Säkerhet Det handlar om Folkhälsa, om våra barns livskvalitet och vårt eget välbefinnande stark Utveckling Inkluderande utveckling: samband mellan tillväxt / välfärd stad / land Rättvisa Innanförskap/utanförskap : integration/samhörighet objekt / subjekt Samhällsbygge med människor Mänskliga rättigheter åt alla Medborgerliga rättigheter åt vissa

21 Medskapande Samhällsbygge med människor och inte för människor Mentala strukturer Komplexa samhällsfrågor ökar vikten av att berörda parter är delaktiga vid problemformulering, identifiering av åtgärdsprogram, upprättande av handlingsprogram, genomförande och uppföljning. Formulering av problemet Varför Identifiering av åtgärder Vad Utformande av handlingsplan Hur Implementering av beslut Vem Uppföljning utvärdering När Delaktighet och inflytande Medskapandets strukturella och procedurella hinder Tidsfaktorn Demokrati det långsamma samtalet Representativitet Exkluderingens identitet

22 GOD OND Synlig makt Ekonomisk / politisk Dold (gömd) makt - dagordningen Osynlig makt Makten över tanken diskursiv makt De komplexa samhällsproblem som följer i omdaningens kölvatten förändrar villkoren för maktutövning : från makt över någonting till makt till någonting