Att ansöka om regionala projektmedel. Handledning

Transkript

1 Att ansöka om regionala projektmedel Handledning

2 I. Viktigt att veta inför ansökan Region Gävleborg medfinansierar projekt med tydliga mål och syften att medverka till regional tillväxt och utveckling. För att få del av finansiering från Region Gävleborg krävs att insatserna överensstämmer med Gävleborgs strategi för regional utveckling, RUS Nya Möjligheter , vilket är det dokument som styr bedömningen av samtliga projektansökningar. Vi rekommenderar en fördjupad läsning av RUS Nya Möjligheter innan projektidén utvecklas till en ansökan. Länk till RUS Utgångspunkten för allt regionalt utvecklingsarbete är att det leder till ett hållbart samhälle för alla människor, för vår gemensamma miljö och för ett hållbart användande av våra gemensamma ekonomiska resurser. Under rubriken Villkor för projektansökan, längre ner i detta dokument, står utförligare om vilka kriterier som gäller för att söka projektmedel från Region Gävleborg. Längre fram finns också en handledning i hur man fyller i de olika delarna i ansökan. i. Vad är ett projekt? Med projekt menas insatser som är väl avgränsade från ordinarie verksamhet och som bidrar till regional utveckling och tillväxt i enlighet med RUS Nya Möjligheter ii. Vem kan söka projektmedel? Sökande kan vara offentliga aktörer, föreningar, organisationer med flera. Enskilda personer eller företag kan normalt inte vara sökande. iii. Projektbidragets omfattning De projektmedel som kan sökas från Region Gävleborg är det som kallas anslag 1:1, regionala tillväxtmedel. Anslag 1:1 kan uppgå till högst 50 % av den totala finansieringen av projektet. Utbetalning av beviljade projektmedel sker efter redovisning av upparbetade kostnader. iv. Hur går det till? Innan en skriftig ansökan om projektmedel görs, ska alltid en första projektidé formuleras i en kort projektskiss, högst en A4-sida. Vid en planerad ansökan uppmanas sökanden att i god tid ta kontakt med någon av Region Gävleborgs utvecklingsstrateger för att bolla idén, redan innan projektskissen skickas in. När en projektidé förankrats i samråd med Region Gävleborgs företrädare ska en skriftlig ansökan göras på den ansökningsblankett som finns att ladda ner från Region Gävleborgs webbsida under Projektmedel/Ansökan och beslut. 2(7)

3 Underskriven ansökan inkl. bilagor skickas till: Region Gävleborg, Box 834, Gävle. Observera att ansökan även ska sändas i Word-/Excel-format via mejl till projektmedel@regiongavleborg.se Tidplaner och sista ansökningsdatum för projektmedel hittar du på Region Gävleborgs webbplats, under Projektmedel/Ansökan och beslut. Tänk på att söka i god tid. v. Offentlig handling En ansökan som lämnas in till Region Gävleborg är en offentlig handling. De uppgifter som finns i ansökan är offentliga. Det innebär att vem som helst har rätt att få ta del av det som står i ansökan, oavsett om projektet beviljas eller inte. vi. Kommunikation och informationsspridning Ett projekt som erhåller offentlig finansiering har en skyldighet att kommunicera sin verksamhet. Sökanden ska göra en kommunikationsplan för projektets informationsinsatser, samt hur och till vem man planerar att kommunicera resultatet. Kommunikationsplanen ska innehålla planerade aktiviteter och insatser, en tidsplan för projektperioden och en samlad budget för insatserna. Kostnaderna för insatserna ska inkluderas i projektbudgeten. Sökanden ska också beskriva den kompetens som kommer att finnas i projektet både gällande genomförande av insatserna, samt beställarkompetens vid eventuell beställning av kommunikationsinsatser. Projektet ska kommunicera och informera om verksamheten under projekttiden och om resultatet efter projektets slut. Det ska tydligt framgå att Region Gävleborg har finansierat projektet. Region Gävleborgs logotyp skall alltid finnas på det material som projektet producerar. II. Villkor för att få projektmedel Gävleborgs regionala utvecklingsarbete styrs av den regionala utvecklingsstrategin RUS Nya Möjligheter Den utgår från lokala och regionala förutsättningar och samordnas med de nationella målen för utvecklingspolitiken. RUS är även kopplad till EU:s tillväxtstrategi, EU 2020, och blir på så sätt en länk mellan den lokala och den nationella nivån samt EU-nivåns mål och strategier. I RUS Nya Möjligheter beskrivs inriktningen för de verksamheter och projekt som ska främja utvecklingen i Gävleborg. Den omfattar tre målområden med mätbara indikatorer och deras drivkrafter. Inom dessa målområden kan man driva utvecklingsprojekt. Alla projekt ska bidra till uppfyllelse av ett eller flera målområden. 3(7)

4 i. Målområden och drivkrafter De tre målområdena i regionala utvecklingsstrategin beskrivs nedan. 1) Stärkta individer innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har förmåga, vilja och möjlighet att omsätta kunskap till handling och vara aktiva medskapare av Gävleborg. Medskapandet ger inflytande och delaktighet i samhällsutvecklingen. 2) Smart samverkan är att arbeta med samverkan mellan samhällets aktörer för att effektivare kunna använda kompetens, skapa samordningsvinster och få tillgång till gemensamma resurser 3) Tillgängliga miljöer innebär möjligheten att ta del av arbete, studier, fritid, välfärd och service i alla delar av länet. De drivkrafter som är av störst betydelse för Gävleborgs läns utveckling är Kompetens och Infrastruktur. De är förutsättningar som kan bidra till samhällsförändring, bidra till en regional utveckling som möjliggör människors förmåga till självförverkligande och ett aktivt deltagande i samhällsutvecklingen. Drivkrafterna kan liknas med motorerna som leder till målen Stärkta individer, Smart samverkan och Tillgängliga miljöer som beskrivs ovan. Drivkraften kompetens är en viktig del för människors utveckling. En höjd utbildningsnivå i länet och fler personer med formella kunskaper stärker förmågan att driva utveckling och innovation. För att stärka människor med olika kapacitet och villkor behövs ett livslångt lärande inom både utbildningsystem och arbetsliv. Drivkraften infrastruktur möjliggör flöden av personer, varor och tjänster. Det är en förutsättning för både regional utveckling samt människors vilja till att aktivt delta i samhällsutvecklingen. För att nå målen måste infrastrukturen möjliggöra utveckling på ett hållbart sätt. i. Program Till den regionala utvecklingsstrategin RUS finns ett antal regionala program kopplade. T.ex. program för infrastruktur, kompetens, innovation- och näringslivsutveckling. Programmen beskriver hur målen i strategin ska uppnås. Projekt som förverkligar programmen kan beviljas projektmedel hos Region Gävleborg. ii. Hållbar utveckling De tre perspektiven social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet är utgångspunkt för hela det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. Det innebär att projektansökningar alltid prövas ur dessa perspektiv innan beslut tas. Projekt som inte bidrar till en hållbar utveckling kommer inte att prioriteras. Det ska tydligt framgå hur projektet är kopplat till hållbar utveckling. Specifika frågor finns i anvisningen till ansökningsblanketten. Samtliga frågor ska besvaras. I det fall det finns områden där inga mål och aktiviteter planeras ska det kommenteras. 4(7)

5 Projekt som genomförs inom RUS Nya Möjligheter kan inte nödvändigtvis förväntas få positiva effekter på alla hållbarhetsperspektiv samtidigt. Däremot görs alltid avvägningar mot bakgrund av övergripande mål och prioriteringar, så att utvecklingen sammantaget blir hållbar. De tre perspektiven stödjer varandra ömsesidigt och är varandras förutsättningar. Det finns därmed ingen överordning eller tydlig gräns mellan dem. Sambanden mellan perspektiven är komplexa, men kan beskrivas som att miljön utgör en ram för de andra perspektiven. Ekonomin är ett medel för hur det sociala målet om det goda livet för människorna ska uppnås. Figur 1: Sambandet mellan hållbarhetsperspektiven där det sociala perspektivet är målet och ekonomin medlet. Dessa verkar inom ramen för det miljömässiga perspektivet. Social hållbarhet Social hållbarhet innebär långsiktiga möjligheter för alla kvinnor och män, flickor och pojkar att vara medskapare i ett tryggt och utvecklande samhälle. Förutsättningen för ett socialt hållbart samhälle är att det råder jämlika möjligheter till delaktighet och inflytande för alla människor. Det betyder ett samhälle som förmår inkludera alla och har en hög grad av tillit. Samhällens hållbarhet i ett regionalt och lokalt perspektiv är platser där människor vill leva, bo och arbeta tillsammans idag och i framtiden. Att lyfta fram den sociala dimensionen i ett projekt innebär att synliggöra ett projekts resultat och effekter för olika grupper. För att lyckas bör man som projektägare redan inledningsvis ställa sig frågor om vilka verksamheter och individer som kommer att kunna tillgodoräkna sig projektets effekter och resultat. Risken är annars stor att projekt återupprepar ett tillvägagångssätt som endast gynnar vissa grupper i samhället, vilket i förlängningen hämmar den regionala utvecklingen. Kvinnors och mäns, flickors och pojkars identiteter, erfarenheter, möjligheter och villkor skapas och återskapas utifrån medvetna och omedvetna föreställningar kring såväl kön, ålder, etnicitet som funktionsmöjligheter. Därför behöver följande perspektiv analyseras: 5(7)

6 Jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Både kvinnor och män ska ha möjlighet att vara med och påverka samhällets utformning samt vara med och dela på de offentliga medlen utifrån sina olika villkor och behov. Idag finns en strukturell diskriminering som innebär att de regionala utvecklingsmedlen inte kommer kvinnor till godo i samma omfattning som för män. Jämställdhet är både en rättvisefråga och en fråga om att tillvarata resurser. Ålder Det är nödvändigt att ta i anspråk all den erfarenhet, kunskap och potential som finns hos kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett ålder. I utvecklingsprojekt är det viktigt att ha ett förhållningssätt där barn, unga och äldre ses som fullvärdiga och kompetenta medskapare av samhället och att de genom sina erfarenheter ska bidra till samhällsutvecklingen. Integration Integration innebär att oavsett etnisk och kulturell bakgrund har alla kvinnor och män, flickor och pojkar lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att påverka samhället och sina egna liv. Integration är också en fråga om att ta i anspråk alla människors resurser i ett samhälle. Genom att kvinnor och män, flickor och pojkar med olika etnisk och kulturell bakgrund deltar i samhällets utveckling fullt ut så ökar innovationskraften. Tillgänglighet Kvinnor och män, flickor och pojkar med olika funktionsmöjligheter ska utifrån sina olika behov, villkor och förutsättningar ha samma makt och möjlighet att utforma samhället och sina egna liv. Genom ökad delaktighet blir den regionala utvecklingen effektivare. Projektsökande bör beskriva situationen kring såväl kön, ålder, etnicitet och funktionsmöjligheter inom det aktuella projektområdet samt göra en uppskattning av hur projektet ska bidra till utveckling och förändring. Folkhälsa Det övergripande målet för folkhälsa i Gävleborg är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Genom att arbeta med olika sociala hållbarhetsperspektiv uppnås en jämlik och god folkhälsa. Folkhälsan är ett bra mått på hållbarhet. Folkhälsan varierar beroende på utbildningsnivå, position i arbetslivet, ekonomi, sociala relationer, kön, funktionsnedsättning, etnisk bakgrund, sexuell läggning samt ålder. Ett sätt att integrera folkhälsoperspektivet är att tänka utifrån livsvillkor, livsmiljöer och levnadsvanor. Livsvillkor handlar om möjligheten att vara delaktig och ha inflytande i samhället, att nå en utbildningsnivå som ger möjligheter till arbete, ekonomiska villkor för självförsörjning samt tillgång till ett bra boende. Livsmiljö omfattar arbetsmiljön samt den fysiska och psykosociala miljö där vi bor och tillbringar vår fritid. Det inkluderar även frågor som luftkvaliteten och kemikalier med hälsoeffekter samt skydd mot smittspridning. Levnadsvanor är de vanor som har stor betydelse för individens hälsa genom de val var och en gör i vardagen, till exempel kostvanor, fysisk aktivitet, bruk av alkohol, narkotika, dopningspreparat och tobak. 6(7)

7 Miljömässig hållbarhet Miljömässig hållbarhet innebär att långsiktigt bevara ekosystemet och skapa en effektiv resursanvändning som minskar negativ påverkan på naturen och människans hälsa. Att ha ett miljöperspektiv handlar inte bara om att minska negativ påverkan och identifiera risker, utan också om att utveckla och anpassa verksamheter, produkter och tjänster samt fånga nya utvecklingsmöjligheter. Utifrån de krav som följer av ett mer energi- och resurssnålt samhälle ska fokus vara att: minska uttaget av ändliga resurser, t ex fossila bränslen utveckla nya former för förnybar energi utveckla produktion av varor, livsmedel och tjänster lokalt och regionalt minska beroendet av transporter och skapa förutsättningar för hållbart resande bygga och bo klimatsmart och detaljplanera för klimatsmarta samhällen värna den biologiska mångfalden Ekonomisk hållbarhet Ekonomin ses som drivkraften för hur vi både hushåller och skapar tillväxt med de resurser och kapitaltillgångar som finns i samhället; real-, natur-, human- och socialt kapital. Ekonomisk hållbarhet är en utveckling som inte medför några negativa konsekvenser för människa och miljö. Ekonomisk tillväxt får inte ske på bekostnad av en minskning i naturkapital eller socialt kapital. Det ekonomiska perspektivet handlar alltså om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Detta förutsätter en förmåga till smart samverkan och innovativ användning av resurser. Utifrån detta synsätt blir det tydligt att de tre dimensionerna av hållbarhet är helt beroende av varandra. 7(7)