Vår tids samhällsomdaning
|
|
- Lars Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vår tids samhällsomdaning Integration, segregation och Social hållbarhet i en värld i förändring En konferens i tiden Globaliseringens lokala avtryck eller snarare uttryck Ett freds- och utvecklingsperspektiv på vårt glokaliserade tillstånd Göteborg den Hans Abrahamsson Gör Göteborg Jämlikt Hela staden för social hållbarhet Institutionen för Globala Politiska Studier School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS
2 WHO (2008): Marmot Closing the Gap in a Generation World Bank (2011): WDR Conflict, Security and Development UNDP (2011): Sustainability and Equity OECD (2012) Perspectives of global development social cohesion in a shifting world IMF (2014): Redistribution, Inequality and Growth World Economic Forum (2014): Global Risks Social hållbarhet social sammanhållning och samhällelig motståndskraft Den hållbara utvecklingens tre dimensioner ekologiskt, ekonomiskt och socialt FN (1992): RIO Summit Environment & Development Brundtland (1987): Our Common Future United Nations (2015) Sustainable Development Goals (SDGs) 2030 Agenda for Sustainable Development,. Goal 11: Sustainable cities and communities Make cities inclusive, safe, resilient and sustainable Ett samhälles förmåga att hantera komplexa samhällsproblem Ökad integration Minskad bostadssegregation Socialt hållbar stadsutveckling KAIROS *säkerhet/trygghet *utveckling/frihet *rättvisa
3 Segregation det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper Bostadssegregation Skilda världar Integration Assimilering Mångkulturell samexistens Interkulturell samverkan Systemintegration Faktisk exv. arbetsmarknaden Olika livschanser Exkluderingens onda cirklar Trångbodhet Utbildningsnivå Sysselsättningsgrad Inkomstnivåer Segregation Ohälsotal Social integration Känslan av samhörighet Att tillvarata sina resurser Möjlighet att göra rätt för sig Samhällelig tillhörighet En konferens i tiden
4 Den Stora Omdaningen i vår tid Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala Globalisering Maktförskjutning - Ekonomi-öster/söderut/BRICS Maktförskjutning genom tillgång till information Demokratins uppgift Intresse- och värdegrundskonflikter I den nya ekonomiska geografin och dess globala förädlingskedjor minskar nationalstatens betydelse städer allt viktigare Urbanisering Takten, klyftorna det globala Syd i det globala nord Skilda världar oförståelse för andras levnadsförhållanden Den ojämna utvecklingen Samhällets ökade heterogenitet och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar medför utmaningar för den sociala tilliten och den sociala hållbarheten på lokal nivå Samhället glider isär och tappar sin förmåga att hantera komplexa samhällsproblem Att hitta verktyg för att kunna leva tillsammans, att lära sig dialogens konst från multikulturell samexistens till interkulturell samverkan Transnationell migration 260 miljoner migranter - Tre myter: 1) Mest män 2) Syd Nord 3) Nord - Syd Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt Att förbättra livschanser och möjligheten att tillfredsställa grundläggande behov Win/Win/Win
5 När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS SKARPT LÄGE! - en stad som faller isär Göteborg en monocentrisk regionalt dominerande kärna Gör Göteborg Jämlikt Hela staden socialt hållbar Skillnaderna i livsvillkor och hälsa mellan göteborgare ska minska. Alla vinner på en mer jämlik stad. Skillnader mellan stadsdelar Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Skillnader inom stadsdelar 7,5 år i skillnad 9,1 år i skillnad Kortast för kvinnor i Bergsjön, Norra Angered och Mariaplan. Längst i Stora Sigfridsplan. Kortast för män i Bergsjön, Mariaplan och Kortedala. Längst i Stora Askim. Varför blir det som det blir - Fast att vi vill så väl? Gör Göteborg Jämlikt Hela staden för social hållbarhet
6 Globalisering, det politiska rummet och nationalstatens förändrade roll Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-westfalisk Ordning Disorder Påve Kyrka Kung Feudal herrar Städer Westfalisk Ordning Government Nationalstaten Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Regioner EU - Eurocities Nationalstater - SKL Krigsherrar / Maffia Städer, Kommuner, Urbana regioner Den nya ekonomiska geografin Staten drar sig tillbaka från det politiska rummet De globala förädlingskedjorna ökar platsens betydelse ekonomisk förnyelse och tillväxt sker i storstadsregionen RETROTOPIA Zygmunt Bauman Nya konfliktlinjer Höger vänster Funktionell territoriell kosmopolitisk identitet
7 Den nya ekonomiska geografin ekonomisk förnyelse och tillväxt sker i storstadsregionen pga stordriftsfördelar Sverige ett av världens mest urbaniserade länder men städerna fortsätter att växa snabbast i Europa! Det gör också den regionala ojämlikheten!! SNS Analys nr 33 Januari 2016 Från en efterfrågestyrd regional omfördelningspolitik till en utbudsstyrd tillväxtfrämjande regional utvecklingspolitik Utvecklingsteorins och Regionalpolitikens pånyttfödelse Rural Urban Nexus Utvecklingsfrågan idag handlar om stads- och landsbygdsutveckling om omfördelning och demokrati Det handlar om att skapa ett samhälle där människors olika erfarenheter och perspektiv blir basen för gemenskap och känslan av samhörighet KAIROS, Mistra Urban Futures 2016
8 Statens förändrade roll utmanar lokalsamhällets sociala sammanhållning Global nätverksproduktion Arbetsmarknadens polarisering: Inkomstklyftor ojämn utveckling Världsordning National stat Krav på makroekonomisk balans - budgetrestriktioner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden Staten för liten Staten för stor Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets uppluckring Vi-grupper och gängbildningar flyktiga nätverk ofta i rivalitet (primär- / gemenskapsgrupper) Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Civilsamhälle Horisontell tillit Vertikal tillit Informella trygghets- och försörjningssystem Identitet och lojalitet Civilsamhällets tudelning IOP Etablerade vs Sociala rörelser Innanförskapets osynliga gränser Upplevd Exkludering NEETS % De stigande förväntningarnas missnöje De minskade förhoppningarnas vanmakt
9 Levnadsvillkor Utestängningens lokala frustrationsgap Politisering eller instrumentellt utnyttjande av vanmakt Förmåga/möjlighet Vem vill leva och dö som ett problem, som ett oönskat liv Jag vill vara med, göra skillnad och känna mig behövd Behovet av att bli någon Kriminella nätverk Legosoldat i Ukraina Privata säkerhetsföretag Global intifada - IS, Svenska motståndsrörelsen Medborgargarden Brinnande bilar på beställning Pulveriserade busskurer Förmåga/möjlighet På 30 Individuell skuldbeläggning - oartikulerad skam år Inte bara unga män i resursvaga områden alltfler unga kvinnor söker antidepressiva medel och alltfler unga män blir kvar på landsbygden och upplever sig såväl obehövda som oälskade Tid Vrede / våld
10 Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Låg och högutbildad arbetskraft sida vid sida Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Spänningsfält När det globala möter det lokala Motor för regional utveckling Småstadens charm Storstadens utbud Slagfält för sociala konflikter Rörelseriktningen är politiskt påverkbar! Utmaningen ligger i samhällsproblemens komplexitet Identifiera och analysera målkonflikter mellan strävan efter att bli till en nod i det globala produktionsnätverket och den sociala hållbarhetens krav
11 Bensträckare Hänger ni med håller ni med? Hur tänker ni?
12 Tillväxt, Den post-politiska staden Produktionsnätverkens fyra mantra i sin strävan efter global konkurrenskraft kreativitet Dags att stanna upp och tänka till innovation attraktivitet formar utvecklingstänkandet i svenska kommuner och urbana regioner Tillväxtmotor och en av världens mest Innovativa regioner VGR skall 2020 vara Världsledande inom sina styrkeområden Den enda vägens politik för att möta de utmaningar som följer i samhällsomdaningen spår Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Ekonomisk tillväxt trickle down Hög attraktivitet Stark konkurrenskraft Ökad säkerhet för hot mot det skyddsvärda En urban regional politik i vår tid kräver synvändor!!
13 I. INKLUDERANDE UTVECKLING Ompröva synen på sambanden mellan tillväxt och välfärd Stadslandet och grön affärsutveckling The Big Green Opportunity Samhällen bör skifta fokus i bedömning av utveckling från ekonomisk produktion till människors välbefinnande Stiglitz-kommissionen 2008 Välfärd Social Hållbarhet Ny välfärdsregim Proportionell universalism (a) Generell välfärdspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna (b) Riktad Social investeringspolitik Ökad heterogenitet medför skilda behov och förutsättningar Kompensatoriskt ansvar Inte en fråga om omprioritering Vår tids produktionssystem förändrar sambanden mellan tillväxt och välfärd Innovation och kreativitet kräver ökad kognitiv förmåga och medskapande Folkhälsans betydelse Intresse- och målkonflikter Social hållbarhet är målet ekonomin medlet och ekologin sätter ramarna Stockholmskommissionen 2015 Offentlig upphandling 626 mrd SEK 50% av exportvärdet Incitament till lokal resursmobilisering FRÅN NATIONELLA HANDLINGSPLANER TILL STÖDJANDE STRUKTURER Stötdämpare för att neutralisera globaliseringen negativa effekter Globaliseringens lokala uttryck En regional utveckling för alla Ekonomisk tillväxt Ekonomisk hållbarhet Ny tillväxtregim (a) Att definiera & mäta tillväxt Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande (b) Produktionsinriktning Ökad lokal resursmobilisering medger gradvis minskat exportberoende (när- och hemmamarknadens betydelse) uppmärksammar sambanden stad och land
14 Sociala risker Hot mot det skyddsvärda Öka säkerheten! Vem definierar vad som är skyddsvärt? Vems säkerhet? Förmåga att hantera komplexa samhällsfrågor II. Mentala strukturer Det är innanförskapet som är problemet Att riva utestängningens murar Fokus på tillit och strukturer Offensiv (positiv) Säkerhet Förebygga, Främja Skapa social tillit genom relationsbyggande bemötande vertikalt och horisontellt Underifrån Social investeringspolitik Sociala insatser en investering - och inte en kostnad Tidiga insatser minskar framtida kostnader Social upphandling och socioekonomiska bokslut Känsla av samhörighet Nyanlända och utrikesfödda som resurser och som inte offer från assimilering till interkulturell samverkan Arbetsmarknadsoch bostadspolitik Fokus på sociala risker och på individen Defensiv (negativ) Säkerhet Stängsel, Kontroll, Övervakning Regelbunden visitering Bekymmringssamtal Ovanifrån Medskapande dialog från passivt objekt till aktivt subjekt
15 #goteborg2021 en del av världen med delat globalt ansvar Spänningen mellan ett mer kosmopolitiskt världsmedborgarskap och ett mer territoriellt lokalt förankrat (kommunitärt) medborgarskap III. En alltmer glokaliserad värld definierar om villkoren för medborgarskapet Inkludera de som bor, arbetar, vistas eller har andra långsiktiga relationer med platsen oavsett juridisk status Ett nytt samhällskontrakt Invånarnas Charter för Rättigheter och Skyldigheter från denizens to citizens Hur kan vår stad klara sig bättre i världen och hur kan vår stad bidra till en bättre värld?? En samhällsidé där människors olikheter blir basen för samhällsgemenskapen Gränsöverskridande nätverkssamarbete
16 Tack för uppmärksamheten! Hans Abrahamsson School of Global Studies
Vår %ds stora samhällsomdaning Utvecklingsteorins påny9ödelse
250 möjligheter Att möta det urbaniserade Sverige Vår %ds stora samhällsomdaning Utvecklingsteorins påny9ödelse Inspel vid Jönköping International Business School Jönköping den 1.9.2015 Hans Abrahamsson
Hans Abrahamsson Docent i fred- och utvecklingsforskning, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet
Hans Abrahamsson Docent i fred- och utvecklingsforskning, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet Vår tids stora samhällsomdaning Städer som motor för hållbar utveckling eller slagfält
Vår tids samhällsomdaning i en värld i förändring
Kalmar län Vår tids samhällsomdaning i en värld i förändring Globaliseringens lokala avtryck eller snarare uttryck Institutionen för Globala Politiska Studier Hans.Abrahamsson@mah.se Ett samtal om en socialt
Tillfället är nu! Varför blir det som det blir fast vi vill så väl?
KAIROS Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer www.mistraurbanfutures.org Tillfället är nu! Varför blir det som det blir fast vi vill så väl? Den stora samhällsomdaningen i vår
Den stora samhällsomdaningen i vår tid
Den stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den sociala hållbarhetens och den jämlika folkhälsans förutsättningar Anförande vid Förebygg.nu 2013 Göteborg den 14.11. 2013
Hans Abrahamsson. Anförande vid Länsstyrelsens workshop kring Sociala risker och social oro Uppsala län den 12 mars, 2013
Den stora samhällsomdaningen i vår tid - städer som noder för global samhällsstyrning eller slagfält för sociala konflikter Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den sociala hållbarhetens förutsättningar
Vår tids stora samhällsomdaning
Vår tids stora samhällsomdaning E" freds- och utvecklingsperspek6v på den sociala hållbarhetens villkor Anförande vid Skaraborgs seminarium om hållbar samhällsutveckling Målet är tillväxt för hela Skaraborg
Den stora samhällsomdaningen i vår tid - städer som noder för global samhällsstyrning eller slagfält för sociala konflikter
Den stora samhällsomdaningen i vår tid - städer som noder för global samhällsstyrning eller slagfält för sociala konflikter Ett freds- och utvecklingsperspektiv på folkbildningens roll och den sociala
Vägar till ett motståndskraftigt samhälle
Vägar till ett motståndskraftigt samhälle Om konsten att göra synvändor och värna den sociala hållbarheten Kan AGENDA 2030 användas som ett transformativt verktyg Samtal om makt, mening, motstånd och mod
Den stora samhällsomdaningen i vår tid
Den stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den Sociala Hållbarhetens förutsättningar Anförande vid Nätverkens 11e Nationella konferens Hälsa ett gemensamt ansvar Södra
Blekinge län i en värld i förändring
Blekinge län i en värld i förändring Globaliseringens globala avtryck eller snarare uttryck Institutionen för Globala Politiska Studier Hans.Abrahamsson@mah.se Vår tids samhällsomdaning Folkhälsa och den
SYDNÄRKE. i en värld i förändring Vår tids samhällsomdaning Den sociala hållbarhetens och folkhälsans utmaningar
SYDNÄRKE i en värld i förändring Vår tids samhällsomdaning Den sociala hållbarhetens och folkhälsans utmaningar Globaliseringens globala avtryck eller snarare uttryck Inspel vid Folkhälsokonferens Sydnärke
Vår tids samhällsomdaning
Vår tids samhällsomdaning Sverige i en värld i förändring Ett samtal om komplexa samhällsproblem - om konsten att göra synvändor och om att värna välfärden och den sociala hållbarheten https://skl.se/tjanster/kurserochkonferenser
Den stora samhällsomdaningen i vår tid
Den stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den sociala hållbarhetens och den jämlika folkhälsans förutsättningar Anförande vid Folkhälsoteamets inspirationsdag i norra
Vår tids samhällsomdaning
Borås i en värld i förändring Vår tids samhällsomdaning Ett samtal om komplexa samhällsproblem - konsten att värda demokratin och den sociala hållbarheten Inspel på Borås Stads välfärdsdag om villkoren
Den stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den Sociala Hållbarhetens förutsättningar
Den stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den Sociala Hållbarhetens förutsättningar Anförande vid VGR inspirationskonferens Samling för Social Hållbarhet, med fokus
Vår tids samhällsomdaning
Globaliseringens globala avtryck eller snarare uttryck Institutionen för Globala Politiska Studier Vår tids samhällsomdaning Svensk välfärd i en värld i förändring Ett samtal om komplexa samhällsproblem
Agenda 2030 i vår tids samhällsomdaning
Globaliseringens lokala avtryck eller snarare uttryck Institutionen för Globala Politiska Studier Agenda 2030 i vår tids samhällsomdaning Ett freds- och utvecklingsteoretiskt perspektiv på folkhälsans
Vår tids stora samhällsomdaning
Globaliseringens globala avtryck eller snarare uttryck Institutionen för Globala Politiska Studier Hans.Abrahamsson@mah.se Vår tids stora samhällsomdaning E" freds- och utvecklingsperspek6v på den sociala
Hans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se
Social hållbarhet kräver jämlik hälsa Den ojämlika folkhälsan ur ett freds- och utvecklingsperspektiv Anförande vid den Västsvenska Arenan Almedalen den 3.7.2012 Brundtland (1987): Our Common Future WHO
Vår tids stora samhällsomdaning
Vår tids stora samhällsomdaning E" freds- och utvecklingsperspek6v på delak&ghetens betydelse för folkhälsa och social hållbarhet Anförande vid Nordisk Vänortskonferen kring Folkhälsa, Uddevalla den 15
Vår tids samhällsomdaning
Globaliseringens globala avtryck eller snarare uttryck i en värld i förändring Vår tids samhällsomdaning Ett samtal om komplexa samhällsproblem - om konsten att göra synvändor och värna den sociala hållbarheten
Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande och förebyggande Medskapande dialog. Politisk dimension
Krig (organiserat våld) är politikens fortsättning med andra medel Clausewitz Politisk dimension Demokrati Politikens arena konflikthantering Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande
Allmännyttan i en värld i förändring. Vår tids stora samhällsomdaning - vart i hela världen är vi på väg?
Allmännyttan i en värld i förändring Vår tids stora samhällsomdaning - vart i hela världen är vi på väg? Ett freds- och utvecklingsperspektiv på på bostadsförsörjningens betydelse för det gemensamma samhällsbygget
Vår tids samhällsomdaning
Globaliseringens lokala avtryck eller snarare uttryck Vår tids samhällsomdaning Ett samtal om komplexa samhällsfrågor och om konsten att värna demokratin och den sociala hållbarheten Hans Abrahamsson School
Agenda 2030 i vår tids samhällsomdaning
Globaliseringens lokala avtryck eller snarare uttryck Institutionen för Globala Politiska Studier Agenda 2030 i vår tids samhällsomdaning Ett freds- och utvecklingsteoretiskt perspektiv på folkhälsans
Den stora samhällsomdaningen i vår tid
Den stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den Sociala Hållbarhetens förutsättningar Anförande vid Revästs seminarium Europa 22 Smart och hållbar tillväxt för alla Göteborg
Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog
Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog Ett freds- och utvecklingsperspektiv på kommunernas dialogprocesser Inspel i Urban Research konferensen Framtidens stadsbyggnadsdialoger:
Vår tids stora samhällsomdaning
Vår tids stora samhällsomdaning Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den sociala hållbarhetens villkor Anförande vid årets Samordningsförbundsdag Mänskliga Rättigheter Göteborg den 3.10.2014 Institutionen
Inspel Tema 1 Session 2 Konferensen Styra och leda framtidens välfärd 9-10 januari 2018, Göteborg. Hans Abrahamsson
Sverige i en värld i förändring Former för medborgardialog i en ny värld Inspel Tema 1 Session 2 Konferensen Styra och leda framtidens välfärd 9-10 januari 2018, Göteborg https://skl.se/tjanster/kurserochkonferenser
I. En komplex samhällsfråga? - Vad är det och varför behövs medborgardialog för att hantera dom! Nils Munthe, SKL Hans Abrahamsson, GU
I. En komplex samhällsfråga? - Vad är det och varför behövs medborgardialog för att hantera dom! Nils Munthe, SKL Hans Abrahamsson, GU Sverige i en värld i förändring Vår tids samhällsomdaning om komplexa
Dags av runda av. Hur har snacket gått? Folkbildningens roll i en värld i rörelse
Dags av runda av Samtalet om makt, mening, motstånd och mod att förändra det dominerande utvecklingstänkandet och om folkbildningens roll för att släcka mörkret Folkbildarforum, Linköping 28.11. 29.11.
KAIROS. Civilsamhället i ett förändrat politiskt landskap. 130507 Delprojekt I PROBLEMET
130507 Delprojekt I KAIROS Civilsamhället i ett förändrat politiskt landskap PROBLEMET De allra flesta städer och kommuner lägger stor vikt vid att uppnå hållbarhetens tre olika dimensioner, den ekologiska,
Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Program för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Program för social hållbarhet
Program Policy Handlingsplan Riktlinje Program för social hållbarhet Antaget av kommunfullmäktige 6 september 2018 DNR: 2016/01180 Program Policy Handlingsplan Riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt
Malmös väg mot en hållbar framtid
Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa
Vår tids stora samhällsomdaning EN FORSKNINGSESSÄ OM POLITISKT LEDARSKAP, SOCIAL HÅLLBARHET OCH MEDBORGARDIALOG
Vår tids stora samhällsomdaning EN FORSKNINGSESSÄ OM POLITISKT LEDARSKAP, SOCIAL HÅLLBARHET OCH MEDBORGARDIALOG Vår tids stora samhällsomdaning EN FORSKNINGSESSÄ OM POLITISKT LEDARSKAP, SOCIAL HÅLLBARHET
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Rapport- & rekommendationsstrukturer Rapportstruktur Rekommendationsstruktur Delar (3) Kapitel Delkapitel 2 En social investeringspolitik som kan göra samhällssystemen
GAPS Governance and Policy for Sustainability
GAPS Governance and Policy for Sustainability Internationellt pilotprojekt för Mistra Urban Futures med bas i Kapstaden, Manchester, Kisumu (Kenya) och Göteborg Syfte: Att förstå vilka kunskaper, idéer
Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering
Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering Per Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola SOCIAL ORO GP 110831 Sydsvenska Dagbladet 111024 Vad är social oro? Fler än en Kollektiv
Hela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara
VÄLKOMNA. till TOPPMÖTE. i Nordic City Network:s FORUM FÖR POLITISKA LEDARE. 17 april 2018 Malmö
VÄLKOMNA till TOPPMÖTE i Nordic City Network:s FORUM FÖR POLITISKA LEDARE 17 april 2018 Malmö PROGRAM NORDIC CITY LAB OCH VÄRLDSUTSTÄLLNING Hannah Wadman Direktör Nordic City Network EN GEMENSAM VISION
Extremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar
Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar Det finns ökad insikt om nödvändigheten att verka för minska skillnader Robert Huggins 2013 låg Göteborg på plats 35 av 546 i en jämförelse av konkurrenskraft
Politisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
Och hur ska det gå till då?
Och hur ska det gå till då? EN GEMENSAM VISION FÖR DE NORDISKA STÄDERNA POLITISKT LEDARSKAP OCH SAMSKAPANDE De nordiska städerna ska vara hållbara socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt genom
Regional tillväxt 2015
Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Konferens - Hållbar regional utveckling Utgångspunkter En nationell strategi för hållbar tillväxt och attraktionskraft 2015 2020 Utmaningar Klimat, miljö
Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration
Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är
Människan i staden - hur fungerar vi?
Människan i staden - hur fungerar vi? Göteborg 23 april 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL
Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Göteborgsregionens Kommunalförbund 2014 09 17 I samband med att kommunfullmäktige antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare
Nödvändiga Synvändor för en rättvis och socialt hållbar utveckling
Nödvändiga Synvändor för en rättvis och socialt hållbar utveckling Synvända 1 Från negativ till positiv säkerhet Om behovet av en inkluderande och medskapande stadspolitik Säkerhet Synvända 1 Från negativ
Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen
Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från
Regionaliseringen, medborgarskapet och demokratin
Regionaliseringen, medborgarskapet och demokratin I spänningsfältet mellan konkurrenskraft och jämlikhet Tomas Mitander Presentation vid: E-mail: tomas.mitander@kau.se Telephone: +46(0)54 700 19 80 Date:
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg SDF Centrum Chefsmöte
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014-10-16 SDF Centrum Chefsmöte Si världen är förklarad, i vetenskapens ljus, fördunstar all vår oro och smärta Nu är det inte långt emellan människornas
LLU i nordöstra Göteborg
LLU i nordöstra Göteborg Hållbar utveckling mellan stad och land Peter Rundkvist Projektledare Utveckling Nordost Business Region Göteborg Bakgrund Hösten 2013: Gamla Leader Göta Älv Vänersborg, Trollhättan,
Jämlikt Göteborg: Fokusområde 4. Hållbara och jämlika livsmiljöer
Jämlikt Göteborg: Fokusområde 4 Hållbara och jämlika livsmiljöer Barnperspektiv och sociala analyser i Göteborgs stadsutveckling Sammanhållen stad Samspel Vardagsliv Identitet Hälsa och säkerhet 2 Skillnader
Kultur och social hållbarhet
Kultur och social hållbarhet att implementera en kulturstrategi för hållbar stadsutveckling JONAS ALWALL UNIVERSITETSLEKTOR I INTERNATIONELL MIGRATION OCH ETNISKA RELATI ONER ( IMER), I NSTITUTIONEN FÖR
Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?
Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler
Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27
Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras
Vår tids stora samhällsomdaning Politiskt ledarskap, social hållbarhet och medskapande medborgardialog
Mistra Urban Futures Report 2015:10 Vår tids stora samhällsomdaning Politiskt ledarskap, social hållbarhet och medskapande medborgardialog En introducerande forskningsessä Hans Abrahamsson KAIROS Kunskap
Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling
Nordiska ministerrådet Presentation NVC Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Anniina Pirttimaa Rådgivare för hållbar utveckling Nordiska ministerrådets sekretariat State of the World 2013
Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland
Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.
Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län
Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Regional utvecklingsstrategi 2018 2030 Kortversion Örebroregionen Sveriges hjärta En attraktiv och pulserande region för alla Området som idag kallas Örebroregionen
Introduk)on )ll dialog. 14 april 2015 Angered
Introduk)on )ll dialog 14 april 2015 Angered Vilka vi är Anna Tiger (S2020) Bernard le Roux (S2020) Maria Lundgren Dellgran (Ung & Trygg) Adam Nilsson (S2020) Emilie Widarsson (Preera) SyTen med dagens
LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN
LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering
En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft
Erik Joachimsson Kompetensförsörjningsdagarna 20 oktober 2015 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020 Regeringens mål EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 Då behövs
Arbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.
Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer
Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer Hans Abrahamsson, Birgitta Guevara, Åsa Lorentzi (redaktörer), Göteborg augusti 2016 Mistra Urban Futures report 2016:1 Kunskap om och arbetssätt
På gång på Göteborgsplattformen
På gång på Göteborgsplattformen Utgångspunkter Vision: Hållbar stadsutveckling med tillgängliga, gröna och rättvisa städer. Mission: Att gemensamt och med ett reflekterande förhållningssätt utveckla och
Arbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad
GR:s uppdrag
GR:s uppdrag Social hållbarhet på agendan i flera nätverk Samhällsbyggnadschefer Socialchefer Nätverket för EU-samordnare Mistra Urban Futures-nätverket Nätverket för hållbart resande Förslag på inriktning
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Strategisk plan. Inledning. Bakgrund. Metod
Strategisk plan Inledning Den strategiska planen tar sikte på den kommande tolvårsperioden. Giltigheten ska prövas minst en gång per mandatperiod. Syftet med planen är att kommunen och gärna andra organisationer
Social hållbarhet i ledning och styrning
Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark
Hela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska
- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet
- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet Uppdraget bör resultera i en för staden gemensam målbild som beskriver en socialt hållbar utveckling och som är integrerad med motsvarande ekologiska och ekonomiska
Utveckling Nordost 2011-2013. Relationskultur Medskapande Sambrukande Grön affärsutveckling Social Ekonomi Kreativa & kulturella Näringar
Utveckling Nordost 2011-2013 Relationskultur Medskapande Sambrukande Grön affärsutveckling Social Ekonomi Kreativa & kulturella Näringar Sveriges största EU-projekt inom stadsutveckling Bidra till hållbar
PROJEKTPLAN 2011-05-30 1 (7) Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa Inledning Flera rapporter visar på att skillnaderna i hälsa är stora och i vissa fall växer mellan olika grupper i samhället
Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet?
Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet? Kongressbeslut 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbete med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i
GR-nätverket för Mistra Urban Futures
GR-nätverket för Tid och plats: fredagen den 4 mars 09:00-12:00 på Mistra Urban Futures, Läraregatan 3 Göteborg Närvarande: Lisa Ström GR, Magnus Blombergsson Ale, Gunnel Rydberg GR, Jörgen Larsson, Chalmers,
Vad vill samhället med museerna?
Vad vill samhället med museerna? Göteborg 8 september 2015 Peter Aronsson Linnéuniversitetet Disposition 1. Museernas uppkomst, samhällsfunktioner och uppgifter vad vi lär av en europeisk utblick 2. Samtida
Social hållbarhet. Britta Blaxhult Chef projekt och
Social hållbarhet Britta Blaxhult Chef projekt och markanskaffning @BBlaxhult 076-542 66 76 britta.blaxhult@einarmattsson.se Einar Mattsson 5 200 bostäder 15 000 förvaltas 2 800 bostadsbyggrätter i projektportföljen
Forskning och utbildning för ett hållbart samhälle
Forskning och utbildning för ett hållbart samhälle Samhälleliga utmaningar: Nyttiggörande och kunskapens roll Universitetsledningen Helena Lindholm Institution enhet avdelning Namn Horizon 2020: Ramprogram
PERSPEKTIV PÅ INTEGRATION OCH INKLUDERING.
2016-09-26 KOMPETENSPLATTFORM NORRBOTTEN, KONFERENS INTEGRATION & TILLVÄXT PERSPEKTIV PÅ INTEGRATION OCH INKLUDERING. CATARINA LUNDQVIST, VETENSKAPLIG LEDARE FOUI NORRBOTTENS KOMMUNER Integrerad eller
Jon Loit Institutet för bostads- och urbanfrågor SEGREGATION OCH STADEN VI PLANERAR
Jon Loit Institutet för bostads- och urbanfrågor SEGREGATION OCH STADEN VI PLANERAR En stad i världsklass Hur och för vem? En studie av Stockholms sociala stadsplanering Med fokus på: Övergripande inriktning
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Sociala risker och områdesutveckling. Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola
Sociala risker och områdesutveckling Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Forskningsprojekt om Malmö Fördjupade områdesanalyser Anlagda bränder och sociala förändringsprocesser, 2010-2012 Anlagda
Hur kan en kommun arbeta med Agenda 2030?
Hur kan en kommun arbeta med Agenda 2030? Kerstin Blom Bokliden, miljöexpert avdelningen för tillväxt och sammanhällsbyggnad, Sveriges Kommuner och Landsting och Pernilla Bodin, verksamhetsutvecklare hållbar
SKL:s kongressmål och prioritering
SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den
Hela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska
Stadsutveckling för social hållbarhet. Örjan Trapp Stadsbyggnadsförvaltningen 17 september 2018
Stadsutveckling för social hållbarhet Örjan Trapp Stadsbyggnadsförvaltningen 17 september 2018 Uppsala idag Sveriges fjärde storstad (220 000 invånare) och största landsbygdskommun (ö invånare) Landets
Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Kunskap om och Arbetssätt I Rättvisa och socialt hållbara Städer
Kunskap om och Arbetssätt I Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS Projektdokument 2013-05-07 Mistra Urban Futures Gothenburg Chalmers SE-412 96 Göteborg, Sweden Tel: +46 (0)31-772 49 56 www.mistraurbanfutures.org
Staden idag, imorgon. Mia Wahlström, KTH/Tyréns AB DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES
INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY SUSTAINABLE DEVELOPMENT COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES Staden idag, imorgon Mia Wahlström, KTH/Tyréns AB 2015-05-28 Urbaniseringen.
Ett nytt partnerskap för sammanhållning
Ett nytt partnerskap för sammanhållning konvergens konkurrenskraft samarbete Tredje rapporten om ekonomisk och social sammanhållning Europeiska kommissionen Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att