Sociala risker och områdesutveckling. Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola

Transkript

1 Sociala risker och områdesutveckling Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola

2 Forskningsprojekt om Malmö Fördjupade områdesanalyser Anlagda bränder och sociala förändringsprocesser, Anlagda bränder, skadegörelse, grannskap och socialt kapital, Sociala risker och civilsamhällets omvandling, Forskningscirkel Kroksbäck Holma

3 Social risk Möjligheten (sannolikheten) för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd Ursprung i människors relationer, livsvillkor och levnadsförhållanden Negativa konsekvenser på det som en grupp människor ser som skyddsvärt per-olof.hallin@mah.se

4 SANNOLIKHET Mycket hög Verbala hot SOCIAL RISKMATRIS Skadegörelse Klotter Inbrott Arbetslöshet, segregation Besparingar barnfattigdom Skolkris Kriminalitet Försämrade skolresultat Narkotika Resursstarka Kulturkrockar flyttar Medelhög Låg utbildning Inga lokala politiker Brand Mycket låg Mycket begränsade Begränsade Allvarliga KONSEKVENSER Mycket allvarliga

5 Konflikter med myndigheter Konflikter mellan befolkningsgrupper Besparingar Svårt rekrytera lärare Kraftigt minskat elevantal/elevflykt Kraftigt ökat elevantal Dåliga skolresultat Låg utbildningsnivå Resursstarka flyttar/eldsjälar försvinner Inga politiska företrädare Maktlösa föräldrar Stigmatisering/negativ mediabild Trångboddhet Barnfattigdom Långvarigt bidragsberoende Segregation Arbetslöshet yngre Arbetslöshet äldre Större brand inomhus/bostadshus Mindre brand inomhus Brand utomhus Alkohol Tyngre droger Cannabis eller liknande Stökiga ungdomar Stenkastning Kraftig nedklottring Skadegörelse Inbrott Hot och våld Skjutning/personskada Grovt rån/åldringsrån Gängbildning God förmåga 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 Ingen/Bristfällig Viss förmåga bristfällig Konflikter Brister i utbildning Levnadsförhållanden Droger Kriminalitet God förmåga vissa brister Bränder

6 Viktiga processer att förstå: Varför anläggs bränder (skadegörelse, brott)? Vad beror de dåliga skolresultaten på? Hur rekryteras pojkar till gäng? Hur fungerar (den svarta) bostadsmarknaden? Hur fungerar det civila samhället? Vilka försörjningsstrategier utvecklas? Hur kan/bör myndigheter arbeta? Mål och arbetssätt.

7 Varför anläggs bränder? Kroksbäck Holma Antal per 1000 invånare Jämförelse anlagda bränder ej i byggnad Göteborg Malmö (Rsyd) Botkyrka Landskrona Stockholm Helsingborg Södertälje

8 90 Anlagda bränder och levnadsförhållanden 80 Anlagda bränder per invånare Trångboddhet Hög arbetslöshet Låg utbildning Etnisk segregation Många ungdomar 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Bristfälliga Holma Kroksbäck Levnadsförhållanden r= -0,808 Goda

9 Områdesstudie: Skadegörelse och klotter Kroksbäck Holma Källa: Gerell 2012

10 Områdesstudie: Anlagd brand Kroksbäck Holma Källa: Gerell 2012

11 Fördjupad områdesanalys Kroksbäck Holma

12 Hot spots och socialt kapital Kroksbäck Holma Källa: Gerell 2012

13 Många familjer lever under socialt utsatta förhållanden och socio-ekonomisk och psykisk stress. Förhöjd risk att det finns barn och ungdomar med svåra uppväxtförhållanden. SOCIAL PREVENTION Varför anläggs bränder just här? Förhöjd risk att det finns barn och ungdomar med låg självkänsla, dåliga relationer till vuxna, beteendeproblemoch svårigheter att klara sig i skolan. Förhöjd risk att det finns barn och ungdomar som kan tänka sig att anlägga bränder eller begå andra brott. SITUATIONELL PREVENTION Möjliga motiv: Nyfikenhet Tristess och spänning Gemenskap och social status Avbryta verksamheter Frustration och vandalism Konflikter och hämnd Dölja brott Ekonomisk vinning Situation - Motiverad person - Lämplig plats, objekt - Liten risk för upptäckt ANLAGD BRAND

14 Exempel på åtgärder Strukturell prevention Motverka segregation och förbättra människors levnadsförhållanden Minska social och ekonomisk stress Social prevention Stöd till familjer med barn och ungdomar i riskzon Hembesök till alla med brandskyddsinformation Bygga sociala kontrakt Stöd till elever med psykiska, beteende- och/eller skolproblem Meningsfull sysselsättning Information och lärande om eld Goda rollmodeller Situationell prevention Identifiera mikroplatser och hot spots Förbättra övervakning och social kontroll Öka insyn och möjligheterna för upptäckt Skapa flöden och uppehållsplatser för vuxna Begränsa konsekvenserna av anlagda bränder m.m.

15 Tack!

16 Behov av fördjupning -Försörjningstrategier -Boende och bostadsmarknad -Utbildning och skolresultat -Trygghet & säkerhet -Civilsamhällets roll och aktörer -Kriminalitet och nätverk