Sociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter

Transkript

1 Sociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter Ulf Lundström Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet

2 Disposition/syfte Beskriva och analysera ett exempel på lokalt säkerhetsarbete: sociala risker/oro Problembeskrivning, relevans Säkerhetsarbete/insatser/åtgärder Säkerhetsarbetets effekter Diskussion och slutsatser 2

3 Framträdande säkerhetsfrågor i Borås Sociala risker Implementering av WHO programmet Säker och trygg kommun Trafiksäkerhet 3

4 Problembeskrivning De har ingen plats. Det är det som är problemet. De har svagt socialt nätverk, inga pengar, ingen utbildning ( ) Den sociala situationen försämras och segregationen ökar (polischef) Den svåra delen är den mjuka delen. Vi är bra på teknik men att kommunicera med varandra (säkerhetsansvarig) Det är klart att det är ett område som vi måste bli bättre på ( ) Vi har ju sett vad som hänt i Europa och även i Skåne och Malmö o.s.v. Där har vi en hemläxa att titta på (kommunchef) 4

5 Problem med personer som bråkar och stör ordningen (Trygghetsundersökning 2011) Hässleholmen Norrby Borås, total 5

6 Sociala risker/oro, definitioner sannolikheten för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung i sociala förhållanden och som har negativa konsekvenser för det som bedöms vara skyddsvärt. olika typer av utfall eller angrepp på det som samhällets institutioner ser som en önskvärd social ordning det skyddsvärda. Västra Götalandsmodellen ser social oro som en möjlig följd och kombination av flera sociala risker, vilka i sin tur är uttryck av bakomliggande negativa omständigheter. (Länsstyrelsen) 6

7 Intervjupersoner Övergripande: Säkerhetssamordnare, kommunchef, politiker SÄRF (Räddningstjänst): Säkerhetssamordnare, politiker, insatschef (brand) Polischef Skola: Säkerhetsansvarig, kommunalråd, rektorer Äldre: Områdeschef, ordförande i stadsdelsnämnd Trafik: Sektionschef, tekniska nämndens ordförande Annan personal: metodutvecklare, strategisk samhällsplanerare, samordnare drog- och brottsförebyggande, ungdomskoordinator, stadsdelssamordnare (25 st.) 7

8 Experter, reflective practitioners situations of uncertainty, instability, uniqueness, and value conflict (Donald Schön) Expertis: hantera svårdefinierade problem, intuitiv analys, professionella avgöranden och omdömen, tyst kunskap 8

9 Säkerhetsarbetet: strategier, insatser och åtgärder Helhetssyn Samarbete Stärka social sammanhållning Stärka individer Utveckla kommunikation, dialog Utveckla miljön Kontroll och övervakning Tekniska lösningar Dokumentation, statistik 9

10 Hur kan säkerhetsarbetet utvärderas? Intervjuer Dokument Statistik, befintlig (Trygghetsmätningar , Välfärdsbokslut) Bearbeta befintlig statistik Egen statistik (skolenkät) 10

11 Oro för överfall eller misshandel (Data från trygghetsmätningar) 11

12 Skadegörelse, upplevt problem 12

13 Utsatt för skadegörelse 13

14 Andel elever i åk. 8 som känner sig trygga i skolan (Data från Välfärdsbokslut) 14

15 Elever i år 8 som mår bra eller mycket bra 15

16 Frågeteman: Lärar- och elevenkät Problem (skadegörelse, våld, hot, bränder, stölder ) Upplevd trygghet (vilka ev. hot finns?) Åtgärder (kalla in föräldrar, polisanmälan, polisingripanden, kameror, kontakt med brandkåren, trygghetsvandringar ) Trygg miljö (fritidsgård, sommarjobb, polisnärvaro ) Trygg skola (lugn och ro, lärarnas bemötande, föräldrar, sköterska, kurator ) Vad borde göras (öppen fråga)? 16

17 Vilka åtgärder tycker eleverna fungerar bäst för en trygg o säker skola? (Vår skolenkät) 1. Att elevfiket är öppet och att där finns någon att prata med 2. Att föräldrar kallas till skolan när något har hänt 3. Att rektor kallar till ett snabbt möte med elev och föräldrar när något hänt 4. Att vaktmästare, lokalvårdare o andra vuxna på skolan har tid för/bryr sig om elever 5. När brandkåren kommer till skolan och visar hur dom jobbar med bränder 6. Övervakningskameror 7. Att skolan och föräldrar har regelbunden kontakt 8. Stökig elev flyttas till annan skola om inget annat verkar fungera 17

18 Vilka åtgärder tycker lärarna fungerar bäst för en trygg o säker skola? 1. Att lärarna utvecklar kontakter med eleverna på raster, håltimmar och annan tid 2. Att rektor kallar till ett snabbt möte med elev och föräldrar när något hänt 3. Att elevfiket är öppet och att det finns någon där att prata med 4. Övervakningskameror 5. Att skapa positiva relationer till eleverna i klassrummet 6. Att skadegörelse åtgärdas snabbt. 18

19 Vad tycker eleverna är viktigast för att de ska känna sig trygga och trivas i skolan? 1. Att jag har kompisar som jag kan lita på 2. Att jag har någon lärare som jag kan lita på 3. Att lärarna bemöter elever på ett bra sätt 4. Lugn och ro i klassrummet 5. Att man vet vad man ska göra om det skulle börja brinna 6. Att vuxna ingriper direkt när något händer 7. Att man kan träffa skolsköterska och kurator 8. Att det finns vuxna att prata med på raster t.ex. skolassistent, fritidsledare 19

20 Sammanfattning: effektiva och relevanta strategier och insatser Holistiskt synsätt där bakomliggande faktorer beaktas Skapa delaktighet, tillit, livschanser, en god miljö Dialog Viktigt: nära sociala relationer och bemötande Samarbete, kommunikation Nätverk, samordning i stället för stuprör En kombination av insatser och lösningar Övervakning och hårda metoder kan behövas men inte som dominerande strategi Långsiktighet + snabba insatser 20

21 Utvärdering av detta säkerhetsarbete Definiera problemet Klargör samband mellan insatser och effekter Utveckla dokumentationen: koppla insatser till tidpunkter, platser och händelser Utveckla analysarbetet Att använda flera metoder stärker tillförlitligheten Samordna olika aktörers/nivåers utvärderingar Utvärderingar kan ge organisationen legitimitet, men bör också vara nyttig för det fortsatta arbetet Långsiktigt, systematisk kunskapsutveckling (professionella gemenskaper, lärande organisation..) 21