Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde

Transkript

1 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005

2 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar, utsatthet för brott, oro att utsättas för brott, upplevd trygghet och inställning till polisens lokala engagemang. De flesta frågeställningarna utgår ifrån medborgarnas närområde, det vill säga i omr å- det där de bor, och är en uppfattning om nuläget. Vissa av frågorna omfattar dock händelser som inträffat under de senaste tolv månaderna och även brott som inte har inträffat i direkt anslutning till det egna bostadsområdet. Frågeformuläret bygger på en teori om sammankoppling av olika problem: ett område med stora problem med ordningsstörningar, såväl i den fysiska som den sociala miljön, medför ofta stor oro och otrygghet bland medborgarna och genererar brottstillfällen. Att tolka resultaten I varje geografiskt delområde har 300 personer fått svara på enkäten. För att avgöra om resultaten i ett visst område skiljer sig från undersökningen totalt sett görs så kallade signifikanstester. Testerna talar om huruvida skillnaderna är så stora att de inte kan förklaras av slumpen. I de fall ett problem i ett område beskrivs som högt, innebär det därmed att andelen i området är högre än i länet totalt. Vissa frågor ger nyanserad information om problembilden i ett område. Frågorna om ordningsstörningar delas exempelvis upp i om man anser att problemet är litet eller stort. Frågorna om oro att utsättas för brott delas upp i om man oroar sig mycket ofta, ganska ofta eller sällan för att utsättas. Genom att titta på nyanserna i frågorna kan analysen bli mer träffsäker. Fakta om trygghetsundersökningen Fältarbetstid: 10 maj 14 juni 2005 Bruttourval: personer mellan år (300 per geografiskt område) Svarsfrekvens: 72 % Mätta kommuner: Borås: Mark: Svenljunga Tranemo Ulricehamn Alingsås: Lerum: Bollebygd Herrljunga: Vårgårda 13 kommundelar: Centrum, Göta, Norrby stadsdel och Norrby annan del, Sjöbo stadsdel och Sjöbo annan del, Fristad, Sandhult, Trandared, Brämhult stadsdelen Hässleholmen och Brämhult annan del, Dalsjöfors samt Viskafors. 3 kommundelar: Centrala Kinna, Centrala Skene och Annan del. 5 kommundelar: Alingsås innerstad, Östlyckan-Brogården, Noltorp-Kvarnbacken, Stockslycke-Ängabo samt Alingsås annan del. 7 kommundelar: Södra Lerum, Norra Lerum, Stenkullen, Floda, Tollered, Gråbo samt Sjövik. 3 kommundelar: Herrljunga tätort, Ljung tätort och Annan del. 2

3 TRYGGHETSSITUATIONEN I VÄSTRA GÖTALAND, POLISOMRÅDE 2 Kort om utvecklingen sedan föregående år Den totala problemnivån har inte förändrats däremot har det skett förändringar för enstaka ordningsstörningar. Problem med folk som bråkar och slåss samt ungdomsgäng har ökat. Utsattheten för våldsbrott har ökat något. Oron för inbrott har minskat. Otryggheten ute ensam sen kväll i bostadsområdet är oförändrad. Andelen medborgare som uppger att de har avstått aktiviteter på grund av rädsla har ökat. Inställningen till polisens lokala engagemang har inte förändrats jämfört med POLISOMRÅDE 2 Ordningsstörningar Utsatthet för brott Oro för brott Otrygghet Avstått från aktivitet Polisen bryr sig inte Trend Problem med ordningsstörningar De ordningsstörningar som tas upp i enkäten gäller den fysiska miljön, den sociala miljön och trafikmiljön. Som fysiska ordningsstörningar räknas nedskräpning och skadegörelse. Som sociala ordningsstörningar räknas till exempel missbrukare utomhus samt folk som bråkar och slåss. Vad gäller trafikproblemen ingår både fortkörning, trafikregler som inte respekteras och andra störande förhållanden, som till exempel vägunderhåll och buller. Medborgarna får ta ställning till om ordningsstörningarna är ett stort eller litet problem alternativt om det inte förekommer eller om det förekommer, men inte utgör ett problem. Av de medborgare som svarat på enkäten i Polisområde 2 i Västra Götaland upplever 66 procent att det finns problem, stora eller små, med minst en ordningsstörning i området där de bor. Andelen är ungefär densamma för samtliga kommuner i polisområdet. De flesta anser dock att problemen är små. Uppfattningen om vilka ordningsstörningar det är som utgör ett problem skiljer sig dock åt mellan olika delar av polisområdet. Problem med trafik generellt är lika för de olika kommunerna. Marks kommun har problem med narkomaner utomhus och bostäder för narkomaner. I Lerum har man problem med skadegörelse och ungdomsgäng. Bollebygd har framför allt problem med nedskräpning och skadegörelse. I Herrljunga anser medborgarna att narkomaner utomhus är ett problem. I Vårgårda är det problem med missbrukare utomhus, folk som bråkar och slåss samt att kvinnor antastas. Av ordningsstörningarna är det trafikproblemen som flest medborgare anser är ett problem. Närmare hälften av medborgarna (47 procent) anser att det finns problem med trafiken, varav 15 procent anser att problemen är stora. Vanligast är att man anser att bilar kör för fort. Efter trafikproblemen kommer i fallande ordning problem med nedskräpning (31 procent), skadegörelse (30 procent) och ungdomsgäng som bråkar och stör utomhus (17 procent). Också för dessa ordningsstörningar anser de flesta medborgarna att problemen är små. Uppfattningen om problemen skiljer sig också mellan olika individer. Personer som bor i hyreslägenheter, ungdomar (16-29 år), personer med barn och personer mellan år upplever större problem med ordningsstörningar än övriga personer i Polisområde 2, men det är olika typer av problem som grupperna upplever som problematiska. Fler bland de personer som bor i hyreslägenheter och bland ungdomar upplever problem med de flesta ordningsstörningar, men relativt få ungdomar upplever trafikproblem. För personer mellan år och personer med barn är det däremot trafikproblemen som drar upp siffran. Personer som är 60 år eller mer, boen- 3

4 de i bostadsrättslägenhet eller villa/radhus/gård, personer utan barn och pensionärer upplever genomgående mindre problem med ordningsstörningar. 1 Andelen medborgare som anser att det förekommer något problem har ökat något under tidsperioden 2000 till Vad gäller de flesta ordningsstörningar har problemen ökat förutom skadegörelse där ökningen har avstannat. Problem med folk som bråkar och slåss och ungdomsgäng har ökat även det senaste året. Utsatthet för brott I enkäten tillfrågas medborgarna om de har blivit utsatta för vissa mängdbrott. De brott som ingår är stöld, skadegörelse och fysiskt våld som gett smärta. Totalt uppger 22 procent av medborgarna att de har blivit utsatta för minst ett av dessa brott under de senaste tolv månaderna. Siffrorna är relativt lika för kommunerna, med vissa variationer. I Borås har en mindre andel blivit utsatta totalt (21 procent) och i Bollebygd har en väsentligt mindre andel blivit utsatta för brott totalt (13 procent). I Ulricehamn har en mindre andel blivit utsatta för skadegörelse. Alingås har en hög andel medborgare som blivit utsatta för brott (33 procent). Av medborgarna i Polisområde 2 uppger 3 procent att de har blivit utsatta för våld som har gett smärta. Den största andelen våldsbrott har skett på gata/torg/annan allmän plats eller på restaurang/pub/ dansställe. Persone r som bor hos föräldrarna, personer som bor i hyreslägenhet, stud e- rar och/eller är ungdomar är överrepresenterade vad gäller utsatthet för våld (mellan 4 och 9 procent). Totalt uppger 15 procent att de har drabbats av minst en stöld inom en ettårsperiod. Den största andelen stöldbrott har skett på vinden, i källare, garage eller annat förvaringsutrymme tätt följt av stöld av cykel, moped, mc eller delar av dessa i området där man bor. Ungdomar är mest drabbade av stölder (21 procent) och personer 60 år eller mer är minst drabbade (8 procent). Skadegörelsebrotten drabbar främst personer som bor i hyreslägenheter. Totalt uppger 11 procent av medborgarna att de har varit utsatta för skadegörelse. Den allra största andelen skadegörelsebrott har skett på bil i området där man bor. Den totala utsattheten för brott minskade fram till år 2004 men har nu ökat något igen. Andelen utsatta för skadegörelse minskade fram till år 2003 för att sedan öka något. Utsattheten för våld har ökat något i den senaste undersökningen medan utsattheten för stöld har minskat sedan början av tidsperioden och ligger på en konstant lägre nivå. Oro att utsättas för brott I enkäten tillfrågas personerna om det under de senaste tolv månaderna har hänt att de har oroat sig för att utsättas för vissa brott: inbrott i den egna bostaden, inbrott i förråd, källare, vind eller garage, stöld eller skadegörelse av ett fordon samt överfall eller misshandel utomhus. Frågan delas upp i huruvida man oroar sig mycket ofta, ganska ofta eller sällan. Vanligast är att man oroar sig för stöld eller skadegörelse av bil, mc, moped eller cykel vilket 50 procent har gjort, varav 19 procent oroar sig ganska eller mycket ofta. Andelen som oroar sig ganska eller mycket ofta för inbrott i bostad är 12 procent och motsvarande andel för inbrott i något förvaringsutrymme som tillhör bostaden är 14 procent. Oron för överfall eller misshandel ligger lägre: 4 procent oroar sig ganska eller mycket ofta. Den totala oron för att utsättas för brott är ungefär densamma i de olika kommunerna men i Borås oroar man sig i mindre utsträckning 1 En person kan ingå i flera grupper beroende på ålder, kön, sysselsättning och civilstånd. 4

5 för samtliga brott utom överfall och misshandel där oron är högre än för polisområdet i helhet. Medborgarna i Mark och Tranemo oroar sig i mindre utsträckning för överfall och misshandel. I Svenljunga, Tranemo och Lerum är man i högre utsträckning orolig för inbrott i den egna bostaden och i Svenljunga är man även i högre utsträckning orolig för inbrott i förråd, källare vind eller garage. I Lerum oroar man sig även för stöld eller skadegörelse av fordon i högre utsträckning. Personer mellan år och år, personer som bor i villa/radhus/gård, personer som är gifta/sambo, med barn är mer oroliga för inbrott i bostad och förvaringsutrymme. Ungdomar och boende i hyreslägenhet är mer oroliga att utsättas för stöld eller skadegörelse av fordon samt överfall eller misshandel. Pensionärer är mindre oroliga att utsättas för något av brotten, medan personer som har barn, personer som är gifta/sambo, personer mellan 30 och 44 år och personer mellan 45 och 59 år är mer oroliga för inbrott och stöld eller skadegörelse. Den totala oron för brott ökade år 2004 för att nu vara tillbaka på samma nivå som tidigare år. Oron för inbrott i bostad och förråd, källare, vind eller garage har minskat. Oron för stöld eller skadegörelse av fordon är oförändrad och oron för överfall eller misshandel har ökat något under tidsperioden 2000 till Trygg eller otrygg ute ensam sent en kväll Majoriteten, 73 procent av medborgarna svarar att de känner sig trygga om de går ute ensam sent en kväll i området där de bor, medan 16 procent känner sig otrygga. Resterande svarar att de inte vet. Mest otrygga är kvinnor, personer mellan 16 och 29 år, personer som bor i hyres- eller bostadsrättslägenheter och personer som är ensamstående, utan barn och/eller studerande. Minst otrygga är män, personer mellan 30 och 44 år, personer mellan år, personer som bor i villa/radhus/gård, är gifta/sambo och personer som har barn. Flest trygga finns i Tranemo och Lerum. Något mer otrygg är man i Borås kommun. Tryggheten ensam ute sen kväll i bostadsområdet är oförändrad under tidsperioden medan de som uppgivit att de känner sig otrygga har ökat något. Avstått från aktiviteter på grund av rädsla Otrygghet kan medföra flera konsekvenser. En konsekvens är att vissa avstår från att delta i aktiviteter för att man känt sig otrygg eller rädd för att bli hotad, ofredad eller utsatt för våld. Medborgarna tillfrågas om de avstått från att gå på bio/teater, restaurang/bar/disco, sportevenemang, föreningsmöten eller från att åka buss eller tåg. För att skilja dem som har avstått på grund av otrygghet eller rädsla och dem som har avstått av andra skäl, till exempel att de inte har något intresse, finns ett svarsalternativ i enkäten för personer som inte utför aktiviteten. I polisområde 2 uppger 9 procent att de har avstått från att delta i någon aktivitet på grund av otrygghet eller rädsla under de senaste 12 månaderna. Vanligast är att man avstått från åka buss eller tåg samt gå på restaurang, bar eller disco. I Lerums kommun är det en stor andel som har avstått aktiviteter, och framför allt från att åka buss eller tåg. I Mark, Ulricehamn och Herrljunga är det en mindre andel i förhållande till Polisområde 2 totalt. Kvinnor, ungdomar, personer som bor i hyres- eller bostadsrättslägenheter, personer som bor hos föräldrar, ensamstående och studerande avstår i störst utsträckning från olika aktiviteter. Andelen medborgare som uppger att de avstått aktiviteter har ökat under tidsperio den Ökningen kan framför allt tillskrivas de som avstår från att gå på restaurang/bar/disco eller åka buss eller tåg. 5

6 Polisens agerande Knappt hälften av medborgarna svarar att de inte vet om polisen bryr sig om problem som finns i deras bostadsområde (47 procent). I en tidigare kartläggning har det visat sig att personer som svarar vet ej ofta motiverar det med man inte har sett poliser i sitt bostadsområde eller att man inte har haft anledning att kontakta polisen. Andelen som anser att polisen inte bryr sig om problem i det egna bostadsområdet är relativt liten, 13 procent. I Ulricehamn instämmer flest i att polisen bryr sig om lokala problem och i Borås kommun, Bollebygds kommun och Alingsås kommun instämmer medborgarna i mindre utsträckning. I Borås kommun anser dock en mycket liten del att inte polisen bryr sig om de lokala problemen.ungdomar, personer som bor hos föräldrar och personer som studerar tar i störst utsträckning ställning till polisens lokala engagemang. Kvinnor svarar i större utsträckning att de inte vet om polisen bryr sig, medan män i högre utsträckning tar ställning. Personer som är 60 år eller äldre svarar också ofta att de inte vet. De som tycker att polisen bryr sig om lokala problem har ökat under perioden och likaså de som inte instämmer i att polisen bryr sig. Således har andelen vet ej svar minskat. BOLLEBYGDS KOMMUN Bollebygds kommun avviker på några värden från Polisområde 2 i helhet. Medborgarna anser i högre utsträckning att nedskräpning och skadegörelse är ett problem. Det är också fler som tycker att det finns dåligt med cykelbanor och att det är ett dåligt vägunderhåll. Utsattheten för brott är lägre i Bollebygd och det gäller framför allt stöld och skadegörelse. Det finns inga skillnader i oron, otryggheten eller andelen som avstått aktiviteter. En lägre andel av medborgarna instämmer i att polisen bryr sig. BOLLEBYGD Ordningsstörningar Utsatthet för brott Oro för brott Otrygghet Avstått från aktivitet Polisen bryr sig inte Trend Nivå Förändringar över tid Den totala nivån på ordningsstörningar har ökat under tidsperioden med ett avbrott år 2003 då värdet var ganska lågt. Ser man till hela tidsperioden har problem med nedskräpning, skadegörelse, berusade personer utomhus, bostäder för alkoholister och narkomaner, folk som bråkar och slåss samt bilar kör för fort ökat. Problem med kvinnor som antastas har minskat. Utsattheten för brott totalt har också minskat under tidsperioden och det är framför allt stöld och skadegörelse som ligger på en mycket lägre nivå nu än år Oron att utsättas för något brott har minskat kraftigt det senaste året; framför allt oron för inbrott i bostad och oron för stöld eller skadegörelse av fordon. Tryggheten är relativt oförändrad medan det har skett en ökning av medborgare som uppger att de avstår från att delta i olika aktiviteter. Inställningen till polisens lokala engagemang har inte förändrats. 6