Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde

Transkript

1 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005

2 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar, utsatthet för brott, oro att utsättas för brott, upplevd trygghet och inställning till polisens lokala engagemang. De flesta frågeställningarna utgår ifrån medborgarnas närområde, det vill säga i området där de bor, och är en uppfattning om nuläget. Vissa av frågorna omfattar dock händelser som inträffat under de senaste tolv månaderna och även brott som inte har inträffat i direkt anslutning till det egna bostadsområdet. Frågeformuläret bygger på en teori om sammankoppling av olika problem: ett område med stora problem med ordningsstörningar, såväl i den fysiska som den sociala miljön, medför ofta stor oro och otrygghet bland medborgarna och genererar brottstillfällen. Att tolka resultaten I varje geografiskt delområde har 300 personer fått svara på enkäten. För att avgöra om resultaten i ett visst område skiljer sig från undersökningen totalt sett görs så kallade signifikanstester. Testerna talar om huruvida skillnaderna är så stora att de inte kan förklaras av slumpen. I de fall ett problem i ett område beskrivs som högt, innebär det därmed att andelen i området är högre än i länet totalt. Vissa frågor ger nyanserad information om problembilden i ett område. Frågorna om ordningsstörningar delas exempelvis upp i om man anser att problemet är litet eller stort. Frågorna om oro att utsättas för brott delas upp i om man oroar sig mycket ofta, ganska ofta eller sällan för att utsättas. Genom att titta på nyanserna i frågorna kan analysen bli mer träffsäker. Fakta om trygghetsundersökningen Fältarbetstid: 10 maj 14 juni 2005 Bruttourval: personer mellan år (300 per geografiskt område) Svarsfrekvens: 72 % Mätta kommuner: Borås: 13 kommundelar: Centrum, Göta, Norrby stadsdel och Norrby annan del, Sjöbo stadsdel och Sjöbo annan del, Fristad, Sandhult, Trandared, Brämhult stadsdelen Hässleholmen och Brämhult annan del, Dalsjöfors samt Viskafors. Mark: 3 kommundelar: Centrala Kinna, Centrala Skene och Annan del. Svenljunga Tranemo Ulricehamn Alingsås: 5 kommundelar: Alingsås innerstad, Östlyckan-Brogården, Noltorp-Kvarnbacken, Stockslycke-Ängabo samt Alingsås annan del. Lerum: 7 kommundelar: Södra Lerum, Norra Lerum, Stenkullen, Floda, Tollered, Gråbo samt Sjövik. Bollebygd Herrljunga: 3 kommundelar: Herrljunga tätort, Ljung tätort och Annan del. Vårgårda 2

3 TRYGGHETSSITUATIONEN I VÄSTRA GÖTALAND, POLISOMRÅDE 2 Kort om utvecklingen sedan föregående år Den totala problemnivån har inte förändrats däremot har det skett förändringar för enstaka ordningsstörningar. Problem med folk som bråkar och slåss samt ungdomsgäng har ökat. Utsattheten för våldsbrott har ökat något. Oron för inbrott har minskat. en ute ensam sen kväll i bostadsområdet är oförändrad. Andelen medborgare som uppger att de har avstått aktiviteter på grund av rädsla har ökat. Inställningen till polisens lokala engagemang har inte förändrats jämfört med POLISOMRÅDE 2 Problem med ordningsstörningar De ordningsstörningar som tas upp i enkäten gäller den fysiska miljön, den sociala miljön och trafikmiljön. Som fysiska ordningsstörningar räknas nedskräpning och skadegörelse. Som sociala ordningsstörningar räknas till exempel missbrukare utomhus samt folk som bråkar och slåss. Vad gäller trafikproblemen ingår både fortkörning, trafikregler som inte respekteras och andra störande förhållanden, som till exempel vägunderhåll och buller. Medborgarna får ta ställning till om ordningsstörningarna är ett stort eller litet problem alternativt om det inte förekommer eller om det förekommer, men inte utgör ett problem. Av de medborgare som svarat på enkäten i Polisområde 2 i Västra Götaland upplever 66 procent att det finns problem, stora eller små, med minst en ordningsstörning i området där de bor. Andelen är ungefär densamma för samtliga kommuner i polisområdet. De flesta anser dock att problemen är små. Uppfattningen om vilka ordningsstörningar det är som utgör ett problem skiljer sig dock åt mellan olika delar av polisområdet. Problem med trafik generellt är lika för de olika kommunerna. Marks kommun har problem med narkomaner utomhus och bostäder för narkomaner. I Lerum har man problem med skadegörelse och ungdomsgäng. Bollebygd har framför allt problem med nedskräpning och skadegörelse. I Herrljunga anser medborgarna att narkomaner utomhus är ett problem. I Vårgårda är det problem med missbrukare utomhus, folk som bråkar och slåss samt att kvinnor antastas. Av ordningsstörningarna är det trafikproblemen som flest medborgare anser är ett problem. Närmare hälften av medborgarna (47 procent) anser att det finns problem med trafiken, varav 15 procent anser att problemen är stora. Vanligast är att man anser att bilar kör för fort. Efter trafikproblemen kommer i fallande ordning problem med nedskräpning (31 procent), skadegörelse (30 procent) och ungdomsgäng som bråkar och stör utomhus (17 procent). Också för dessa ordningsstörningar anser de flesta medborgarna att problemen är små. Uppfattningen om problemen skiljer sig också mellan olika individer. Personer som bor i hyreslägenheter, ungdomar (16-29 år), personer med barn och personer mellan år upplever större problem med ordningsstörningar än övriga personer i Polisområde 2, men det är olika typer av problem som grupperna upplever som problematiska. Fler bland de personer som bor i hyreslägenheter och bland ungdomar upplever problem med de flesta ordningsstörningar, men relativt få ungdomar upplever trafikproblem. För personer mellan år och personer med barn är det däremot trafikproblemen som drar upp siffran. Personer som är 60 år eller mer, boen- 3

4 de i bostadsrättslägenhet eller villa/radhus/gård, personer utan barn och pensionärer upplever genomgående mindre problem med ordningsstörningar. 1 Andelen medborgare som anser att det förekommer något problem har ökat något under tidsperioden 2000 till Vad gäller de flesta ordningsstörningar har problemen ökat förutom skadegörelse där ökningen har avstannat. Problem med folk som bråkar och slåss och ungdomsgäng har ökat även det senaste året. I enkäten tillfrågas medborgarna om de har blivit utsatta för vissa mängdbrott. De brott som ingår är stöld, skadegörelse och fysiskt våld som gett smärta. Totalt uppger 22 procent av medborgarna att de har blivit utsatta för minst ett av dessa brott under de senaste tolv månaderna. Siffrorna är relativt lika för kommunerna, med vissa variationer. I Borås har en mindre andel blivit utsatta totalt (21 procent) och i Bollebygd har en väsentligt mindre andel blivit utsatta för brott totalt (13 procent). I Ulricehamn har en mindre andel blivit utsatta för skadegörelse. Alingås har en hög andel medborgare som blivit utsatta för brott (33 procent). Av medborgarna i Polisområde 2 uppger 3 procent att de har blivit utsatta för våld som har gett smärta. Den största andelen våldsbrott har skett på gata/torg/annan allmän plats eller på restaurang/pub/ dansställe. Personer som bor hos föräldrarna, personer som bor i hyreslägenhet, studerar och/eller är ungdomar är överrepresenterade vad gäller utsatthet för våld (mellan 4 och 9 procent). Totalt uppger 15 procent att de har drabbats av minst en stöld inom en ettårsperiod. Den största andelen stöldbrott har skett på vinden, i källare, garage eller annat förvaringsutrymme tätt följt av stöld av cykel, moped, mc eller delar av dessa i området där man bor. Ungdomar är mest drabbade av stölder (21 procent) och personer 60 år eller mer är minst drabbade (8 procent). Skadegörelsebrotten drabbar främst personer som bor i hyreslägenheter. Totalt uppger 11 procent av medborgarna att de har varit utsatta för skadegörelse. Den allra största andelen skadegörelsebrott har skett på bil i området där man bor. Den totala utsattheten för brott minskade fram till år 2004 men har nu ökat något igen. Andelen utsatta för skadegörelse minskade fram till år 2003 för att sedan öka något. Utsattheten för våld har ökat något i den senaste undersökningen medan utsattheten för stöld har minskat sedan början av tidsperioden och ligger på en konstant lägre nivå. Oro att utsättas för brott I enkäten tillfrågas personerna om det under de senaste tolv månaderna har hänt att de har oroat sig för att utsättas för vissa brott: inbrott i den egna bostaden, inbrott i förråd, källare, vind eller garage, stöld eller skadegörelse av ett fordon samt överfall eller misshandel utomhus. Frågan delas upp i huruvida man oroar sig mycket ofta, ganska ofta eller sällan. Vanligast är att man oroar sig för stöld eller skadegörelse av bil, mc, moped eller cykel vilket 50 procent har gjort, varav 19 procent oroar sig ganska eller mycket ofta. Andelen som oroar sig ganska eller mycket ofta för inbrott i bostad är 12 procent och motsvarande andel för inbrott i något förvaringsutrymme som tillhör bostaden är 14 procent. Oron för överfall eller misshandel ligger lägre: 4 procent oroar sig ganska eller mycket ofta. Den totala oron för att utsättas för brott är ungefär densamma i de olika kommunerna men i Borås oroar man sig i mindre utsträckning 1 En person kan ingå i flera grupper beroende på ålder, kön, sysselsättning och civilstånd. 4

5 för samtliga brott utom överfall och misshandel där oron är högre än för polisområdet i helhet. Medborgarna i Mark och Tranemo oroar sig i mindre utsträckning för överfall och misshandel. I Svenljunga, Tranemo och Lerum är man i högre utsträckning orolig för inbrott i den egna bostaden och i Svenljunga är man även i högre utsträckning orolig för inbrott i förråd, källare vind eller garage. I Lerum oroar man sig även för stöld eller skadegörelse av fordon i högre utsträckning. Personer mellan år och år, personer som bor i villa/radhus/gård, personer som är gifta/sambo, med barn är mer oroliga för inbrott i bostad och förvaringsutrymme. Ungdomar och boende i hyreslägenhet är mer oroliga att utsättas för stöld eller skadegörelse av fordon samt överfall eller misshandel. Pensionärer är mindre oroliga att utsättas för något av brotten, medan personer som har barn, personer som är gifta/sambo, personer mellan 30 och 44 år och personer mellan 45 och 59 år är mer oroliga för inbrott och stöld eller skadegörelse. Den totala oron för brott ökade år 2004 för att nu vara tillbaka på samma nivå som tidigare år. Oron för inbrott i bostad och förråd, källare, vind eller garage har minskat. Oron för stöld eller skadegörelse av fordon är oförändrad och oron för överfall eller misshandel har ökat något under tidsperioden 2000 till Trygg eller otrygg ute ensam sent en kväll Majoriteten, 73 procent av medborgarna svarar att de känner sig trygga om de går ute ensam sent en kväll i området där de bor, medan 16 procent känner sig otrygga. Resterande svarar att de inte vet. Mest otrygga är kvinnor, personer mellan 16 och 29 år, personer som bor i hyres- eller bostadsrättslägenheter och personer som är ensamstående, utan barn och/eller studerande. Minst otrygga är män, personer mellan 30 och 44 år, personer mellan år, personer som bor i villa/radhus/gård, är gifta/sambo och personer som har barn. Flest trygga finns i Tranemo och Lerum. Något mer otrygg är man i Borås kommun. Tryggheten ensam ute sen kväll i bostadsområdet är oförändrad under tidsperioden medan de som uppgivit att de känner sig otrygga har ökat något. er på grund av rädsla kan medföra flera konsekvenser. En konsekvens är att vissa avstår från att delta i aktiviteter för att man känt sig otrygg eller rädd för att bli hotad, ofredad eller utsatt för våld. Medborgarna tillfrågas om de avstått från att gå på bio/teater, restaurang/bar/disco, sportevenemang, föreningsmöten eller från att åka buss eller tåg. För att skilja dem som har avstått på grund av otrygghet eller rädsla och dem som har avstått av andra skäl, till exempel att de inte har något intresse, finns ett svarsalternativ i enkäten för personer som inte utför aktiviteten. I polisområde 2 uppger 9 procent att de har avstått från att delta i någon aktivitet på grund av otrygghet eller rädsla under de senaste 12 månaderna. Vanligast är att man avstått från åka buss eller tåg samt gå på restaurang, bar eller disco. I Lerums kommun är det en stor andel som har avstått aktiviteter, och framför allt från att åka buss eller tåg. I Mark, Ulricehamn och Herrljunga är det en mindre andel i förhållande till Polisområde 2 totalt. Kvinnor, ungdomar, personer som bor i hyres- eller bostadsrättslägenheter, personer som bor hos föräldrar, ensamstående och studerande avstår i störst utsträckning från olika aktiviteter. Andelen medborgare som uppger att de avstått aktiviteter har ökat under tidsperioden Ökningen kan framför allt tillskrivas de som avstår från att gå på restaurang/bar/disco eller åka buss eller tåg. 5

6 Polisens agerande Knappt hälften av medborgarna svarar att de inte vet om polisen bryr sig om problem som finns i deras bostadsområde (47 procent). I en tidigare kartläggning har det visat sig att personer som svarar vet ej ofta motiverar det med man inte har sett poliser i sitt bostadsområde eller att man inte har haft anledning att kontakta polisen. Andelen som anser att polisen inte bryr sig om problem i det egna bostadsområdet är relativt liten, 13 procent. I Ulricehamn instämmer flest i att polisen bryr sig om lokala problem och i Borås kommun, Bollebygds kommun och Alingsås kommun instämmer medborgarna i mindre utsträckning. I Borås kommun anser dock en mycket liten del att inte polisen bryr sig om de lokala problemen.ungdomar, personer som bor hos föräldrar och personer som studerar tar i störst utsträckning ställning till polisens lokala engagemang. Kvinnor svarar i större utsträckning att de inte vet om polisen bryr sig, medan män i högre utsträckning tar ställning. Personer som är 60 år eller äldre svarar också ofta att de inte vet. De som tycker att polisen bryr sig om lokala problem har ökat under perioden och likaså de som inte instämmer i att polisen bryr sig. Således har andelen vet ej svar minskat. BORÅS KOMMUN erna i Borås kommun skiljer sig något från de för polisområdet i helhet. För problem med ordningsstörningar rör det sig inte om några större avvikelser. En lägre andel anser att det finns problem med skadegörelse och folk som bråkar och slåss. Något fler anser att det är dåligt med cykelbanor och dåligt vägunderhåll. Andelen som tycker att det finns problem av något slag skiljer sig inte åt från polisområdet i helhet. BORÅS Den totala utsattheten för brott är något lägre än för polisområdet och det kan tillskrivas en lägre andel utsatta för stölder. Även oron att utsättas för brott är lägre för samtliga brott förutom oron för överfall eller misshandel som är något högre än för Polisområde 2. en är högre i Borås jämfört med polisområdet. Färre medborgare anser att polisen bryr sig om lokala problem och det är även färre som inte tycker att polisen bryr sig. Hälften svarar att de inte vet om polisen bryr sig om lokala problem. Trygghetssituationen i kommundelarna Borås kommun är uppdelad i 13 kommundelar; Centrum, Göta, Norrby stadsdel och Annan del, Sjöbo stadsdel och Annan del, Fristad, Sandhult, Trandared, Brämhult/Hässleholmen samt Brämhult annan del, Dalsjöfors och Viskafors. Vid en granskning av trygghetssituationen i Borås kommundelar är det tre delar som uppvisar höga värden på nästan samtliga indikatorer; Norrby stadsdel, Sjöbo stadsdel och Brämhult/Hässleholmen. Problem med ordningsstörningar är mycket högt i dessa tre kommundelar och likaså utsattheten för brott. Cirka en tredjedel av medborgarna uppger att de varit utsatta för något brott det senaste året. Den totala oron för brott är mycket hög i Norrby stadsdel och Brämhult/Hässleholmen. Specifikt är oron för att bli överfallen eller misshandlad mycket hög i dessa tre kommundelar och det är en stor andel som oroar sig ganska eller mycket ofta. en i bostadsområdet sen kväll är mycket högre i de tre ovan nämnda kommundelarna. 46 procent i Norrby stadsdel samt Brämhult/Hässleholmen och 38 procent i Sjöbo stadsdel uppger att de är otrygga jämfört med 16 procent för Polisområde 2 totalt. Även andelen medborgare som är rädda 6

7 för speciella personer och avstår aktiviteter är hög i dessa områden. Det är en mycket högre andel medborgare i dessa tre kommundelar som anser att polisen bryr sig om de lokala problemen än i Polisområde 2 i helhet. Utöver dessa har Viskafors en hög missbruksproblematik och Göta har en högre andel som anser att det är problem med bostäder för alkoholister. De flesta kommundelarna har något eller några trafikproblem i högre utsträckning än polisområdet i helhet. Brämhult annan del har låga problemnivåer i jämförelse med Polisområde 2 i övrigt. I Göta har man en högre andel utsatta för våldsbrott. I Norrby annan del, Fristad, Sandhult, Brämhult annan del, Dalsjöfors och Viskafors har man en lägre utsatthet för brott. Samtliga dessa områden har också en lägre orosnivå förutom Sandhult och Viskafors. en i bostadsområdet sen kväll är signifikant högre i Centrum, Göta och Sjöbo annan del förutom de a tre nämnda kommundelarna. Tryggheten är mycket hög i Fristad, Sandhult, Brämhult annan del och Dalsjöfors (89 procent). I Fristad, Sandhult och Trandared anser en lägre andel av medborgarna att polisen bryr sig om de lokala problemen. Förändringar över tid i kommunen Andelen som upplever något problem i kommunen har ökat under tidsperioden Problem med skadegörelse har minskat det senaste året. Problem med narkomaner utomhus och bostäder för alkoholister är oförändrat. Övriga ordningsstörningar har ökat under tidsperioden utom problem med berusade personer där ökningen avstannat. Utsattheten för brott har minskat under tidsperioden , men utsattheten totalt ökar något igen i den senaste undersökningen. Utsattheten för våld är oförändrad, stöld minskar och skadegörelsebrotten har minskat genom åren för att nu stabilisera sig. Den totala oron för att utsättas för brott är oförändrad liksom oron för stöld eller skadegörelse av fordon. Oron för inbrott i bostad minskar det senaste året, oron för överfall eller misshandel ökar över tid och vad gäller oron för inbrott i förråd mm har en tidigare högre nivå sjunkit tillbaka. en är oförändrad och andelen som avstått aktiviteter ökar något under perioden Vad gäller inställningen till polisens agerande har det skett en ökning från år 2003 av de som inte anser att polisen bryr sig om de lokala problemen. Förändringar över tid i kommundelarna I kommundelarna har problem med ordningsstörningar ökat i Göta, Norrby annan del, Sjöbo stadsdel, Fristad, Sandhult och Brämhult annan del under tidsperioden I Sjöbo stadsdel och i Brämhult/Hässleholmen har ungdomsgäng som bråkar och stör ökat kraftigt det senaste året. I Centrum och i Dalsjöfors har problem med berusade personer utomhus minskat i den senaste undersökningen. I Göta har utsattheten för brott ökat kraftigt det senaste året, framför allt utsattheten för skadegörelse. I Sjöbo stadsdel har utsattheten ökat och det gäller framför allt utsattheten för våldsbrott. I Sjöbo annan del ökar den totala utsattheten för brott, framför allt stöldbrott. Det har även skett minskningar av utsattheten för brott under tidsperioden ; i Fristad har andelen utsatta för skadegörelsebrott minskat sedan år 2002, i Sandhult har andelen utsatta för stölder minskat sedan år 2002 och i Brämhult/Hässleholmen har den totala utsattheten för brott minskat kraftigt sedan nivåerna år 2002 och 2003 och det gäller både stöld och skadegörelse. I Dalsjöfors och i Viskafors har stöldbrotten minskat och även den totala utsattheten för brott i Viskafors under perioden

8 Den totala oron att utsättas för brott har minskat i Sjöbo annan del, Fristad samt Brämhult, annan del. Ingen av kommundelarna har en total ökad oro att utsättas för brott över tiden Sjöbo stadsdel har dock en kraftig ökning av nivån på oro att utsättas för överfall eller misshandel. Tryggheten ligger på en förhållandevis konstant nivå, men det skiljer på nivåererna inom stadsdelarna. Över tidsperioden 2000 till 2005 har tryggheten försämrats i Brämhult, Hässleholmen samt förbättrats i Brämhult, annan del och i Dalsjöfors. År 2005 avstår medborgare i Centrum, Norrby annan del och i Fristad fler aktiviteter än tidigare år. I Sjöbo annan del anser medborgarna i mindre utsträckning än tidigare att polisen bryr sig om de lokala problemen och i Norrby, annan del och i Viskafors har andelen medborgare som tycker att polisen bryr sig om de lokal problemen ökat över tid. MARKS KOMMUN I Marks är det relativt få värden som avviker från Polisområde 2 som helhet. Problem med skadegörelse och ungdomsgäng är något lägre. Problem med narkomaner utomhus, bostäder för narkomaner och dåligt vägunderhåll är högre. Både utsattheten för brott, oron att utsättas för brott och otryggheten ligger på samma nivå som för polisområdet. Undantaget är andelen oroliga för överfall och misshandel som är lägre samt andelen som avstått aktiviteter. Det är inga skillnader vad gäller inställningen till polisens agerande. MARK Trygghetssituationen i kommundelarna Marks kommun är uppdelad på tre kommundelar; Centrala Kinna, Centrala Skene och Annan del. Det finns inga skillnader i den totala problemnivån mellan kommundelarna och polisområdet. Centrala Skene har en högre andel problem med skadegörelse och missbrukare utomhus samt bostäder för narkomaner. Centrala Kinna har en högre andel problem med skadegörelse. Annan del har en högre andel problem med narkomaner utomhus och bostäder för narkomaner. Centrala Skene har en markant högre andel utsatta för brott än polisområdet i övrigt. Det gäller stöld och skadegörelsebrotten. I Annan del är utsattheten lägre och det gäller framför allt skadegörelse. Den totala oron är mycket högre i Centrala Kinna och Centrala Skene. I Kinna oroar man sig framför allt för stöld och skadegörelse av fordon. I Skene oroar man sig i högre utsträckning för inbrott i bostad, stöld och skadegörelse av fordon samt överfall eller misshandel. Medborgarna är otryggare i Skene och tryggare i Annan del. I Annan del är det en mindre andel av befolkningen som avstått aktivitet. Det är en högre andel som anser att polisen bryr sig om lokala problem i Centrala Kinna och Skene. Förändringar över tid i kommunen Problem med ordningsstörningar har ökat under tidsperioden 2000 till 2005 i Marks kommun. Det gäller samtliga ordningsstörningar utom skadegörelse, kvinnor antastas och bilar kör för fort. Utsattheten för brott liksom oron att utsättas för brott är oförändrad. en har ökat något liksom andelen som avstår aktiviteter. Andelen medborgare som instämmer i att polisen bryr sig om lokala problem har ökat och de som inte vet har minskat. 8

9 Förändringar över tid i kommundelarna I kommundelarna har det skett en ökning av ordningstörningar totalt i Centrala Kinna de senaste två åren och i Centrala Skene är nivån konstant högre än för år Det är framför allt nedskräpning, skadegörelse och trafik (bilar kör för fort) som ökat och i Skene har även problem med narkomaner utomhus ökat kraftigt under perioden 2000 till I Annan del har missbruksproblematiken ökat. Utsattheten för brott är oförändrad i samtliga kommundelar. Oron för att utsättas för brott har ökat i Centrala Skene. en ökar något i annan del samt även de som uppgett att de avstått aktiviteter. De som instämmer i att polisen bryr sig ökar i samtliga kommundelar samtidigt som andelen vet ej minskar. SVENLJUNGA KOMMUN I Svenljunga kommun är det få värden som avviker från Polisområde 2 i helhet. Problemnivån ligger på samma nivå som för polisområdet totalt. Den enda avvikelsen är problem med dåligt vägunderhåll som är avsevärt högre i Svenljunga. Det finns inga skillnader vad gäller utsatthet för brott. Medborgarna är mer oroliga för inbrott i bostad och i förråd, källare, vind och garage än i Polisområde 2. En högre andel är mer rädda för speciella personer. Det är färre som avstår att åka buss eller tåg på grund av rädsla i Svenljunga än i polisområdet men fler som inte tycker att polisen bryr sig om lokala problem. SVENLJUNGA Förändringar över tid Det har inte skett så mycket förändringar i problem med ordningsstörningar under tidsperioden Problem med bostäder för narkomaner minskade fram till år 2004, sedan har minskningen avstannat. Utsattheten för våld har ökat något sedan år 2003 då den var i det närmaste noll procent. Inga förändringar har skett vad gäller oro att utsättas för brott eller otrygghet. Det har skett en kraftig ökning i andelen som uppger att de är rädda för speciella personer det senaste året. Vad gäller inställningen till polisens lokala engagemang är det inga förändringar. TRANEMO KOMMUN TRANEMO I Tranemo kommun avviker några siffror från de för polisområdet i helhet, men de flesta avvikelserna går i positiv riktning. Vad gäller ordningsstörningar är det mindre problem med berusade och narkomaner utomhus. Man har en högre andel som anser att det är problem med buskörning med mopeder, men i övrigt inga skillnader vad gäller trafikproblem. Det finns inga avvikelser för utsattheten för brott. En högre andel av medborgarna oroar sig för inbrott i bostad medan det är färre som oroar sig för överfall eller misshandel. En övervägande majoritet av medborgarna i Tranemo, 82 procent, är trygga när de går ute ensamma sent en kväll i området där de bor. Det är något fler medborgare än genomsnittet i polisområdet som inte tycker att polisen bryr sig om lokala problem. 9

10 Förändringar över tid Problem med berusade personer utomhus har minskat sedan år Problem med narkomaner utomhus har minskat kraftigt det senaste året, och även problem med bostäder för narkomaner har minskat under perioden. Problem med bostäder för alkoholister har också minskat sedan år 2002 även om utvecklingen vid den senaste undersökningen är att minskningen avstannat. Det har skett en ökning sedan år 2000 för problem med folk som bråkar och slåss och även en ökning vad gäller ungdomsgäng sedan år Problem med trafik och bilar kör för fort har ökat. Den totala utsattheten för brott har minskat framför allt utsattheten för stöldbrott. Oron för inbrott i förråd, källare, vind eller garage samt oron för stöld eller skadegörelse av fordon har minskat kraftigt under perioden 2000 till 2005, och framför allt under det senaste året. Tryggheten har inte förändrats och andelen som anser att polisen bryr sig om lokala problem är också oförändrad. ULRICEHAMNS KOMMUN Trygghetssituationen i Ulricehamns kommun avviker inte i större utsträckning från polisområdet i helhet, men de värden som avviker gör det i positiv riktning. Ulricehamn har en lägre andel medborgare som anser att det finns problem med nedskräpning, dåligt med cykelbanor och dåligt vägunderhåll. Det är färre som uppgivit att de blivit utsatta för skadegörelse. Det finns inga skillnader vad gäller oro att utsättas för brott eller otrygghet. Det är färre medborgare som avstår aktiviteter på grund av rädsla och fler som anser att polisen bryr sig om lokala problem jämfört med polisområdet i helhet. ULRICEHAMN Förändringar över tid Vad gäller problem med ordningsstörningar har det skett en ökning av problem med berusade personer utomhus. Folk som bråkar och slåss, kvinnor som antastas och ungdomsgäng minskade fram till år 2004 för att sedan öka i den senaste mätningen. Utsattheten för stöldbrott minskade fram till 2003, därefter är utvecklingen konstant. Oro för inbrott i bostaden har minskat, otryggheten är oförändrad och likaså inställningen till polisens agerande. ALINGSÅS KOMMUN Alingsås kommun avviker från Polisområde 2 i helhet framför allt vad gäller utsattheten för brott som är hög. Vad gäller ordningsstörningar finns inga skillnader förutom för trafikproblemen där man har en lägre problemnivå för bilar kör för fort, buskörning med mopeder och färre medborgare som tycker att det är dåligt med cykelbanor och dåligt vägunderhåll. ALINGSÅS Vad gäller den höga utsattheten för brott, en tredjedel av befolkningen har blivit utsatt för brott det senaste året, rör det sig om höga nivåer på stöld och skadegörelse. Våldsbrottsligheten är densamma som för polisområdet i helhet. Det finns inga 10

11 skillnader vad gäller oron att utsättas för brott eller otryggheten. Det är en mindre andel som anser att polisen bryr sig om lokala problem. Trygghetssituationen i kommundelarna Alingsås kommun är nedbruten i ett antal kommundelar; Alingsås innerstad, Östlyckan- Brogården, Noltorp-Kvarnbacken, Stockslycke-Ängabo och Alingsås annan del. Alingsås innerstad och Östlyckan-Brogården har högre total problemnivå än Polisområde 2 i helhet. I Alingsås innerstad är det nedskräpning, berusade personer och narkomaner utomhus, folk som bråkar och slåss, kvinnor som antastas och ungdomsgäng som medborgarna i högre utsträckning anser är ett problem. I Östlyckan-Brogården anger medborgarna nedskräpning, skadegörelse, samtliga missbruksrelaterade ordningsstörningar och buskörning som problem i högre utsträckning. Problemen med trafik är lägre i Östlyckan-Brogården. För övriga områden är det enstaka ordningsstörningar som sticker ut; i Noltorp-Kvarnbacken är skadegörelse och narkomaner utomhus ett problem medan trafikproblemen är lägre än i Polisområde 2 som helhet. I Stockslycke-Ängabo anser man att det är problem med framför allt skadegörelse och ungdomsgäng medan trafikproblemen är lägre även här. I Annan del är det fler som anser att tung trafik och buller är ett problem. Utsattheten för brott är som nämnts hög i Alingsås kommun, en tredjedel av befolkningen har blivit utsatt för brott det senaste året. Dessa höga värden gäller för stöld och skadegörelse och för samtliga kommundelar. Flest utsatta för brott finns det i Östlyckan-Brogården där 44 procent av medborgarna har blivit utsatta. Våldsbrottsligheten är högre i Noltorp-Kvarnbacken, för övriga kommundelar är det inga skillnader i utsatta för våld jämfört med polisområdet. Vad gäller oron för att utsättas för brott är den hög i Östlyckan-Brogården, Noltorp-Kvarnbacken och Stockslycke-Ängabo. I Östlyckan-Brogården är det dock färre medborgare som oroar sig för inbrott i bostad. en är hög i Östlyckan-Brogården. I Noltorp-Kvarnbacken avstår man aktiviteter i högre utsträckning. I Alingsås annan del är det en mindre andel medborgare som anser att polisen bryr sig. I Östlyckan-Brogården är det fler medborgare som instämmer i att polisen bryr sig. Förändringar över tid Det har skett en ökning av problemen med nedskräpning, berusade personer utomhus och ungdomsgäng det senaste året. Även problem med skadegörelse samt folk som bråkar och slåss har ökat under tidsperioden 2000 till Problem med att bilar kör för fort ökade från år 2002 till Utsattheten för brott har ökat och speciellt utsattheten för skadegörelse som ökat det senaste året. Oron för att utsättas för brott har ökat under perioden och speciellt oron för att utsättas för inbrott i förråd m.m. Tryggheten är oförändrad i Alingsås kommun. Andelen medborgare som avstår aktivitet har ökat över tid. Det har inte skett några förändringar vad gäller inställningen till om polisen bryr sig om lokala problem. LERUMS KOMMUN LERUM Lerums kommun avviker en del från Polisområde 2 i helhet. Vad gäller ordningsstörningar anser en högre andel av medborgarna att det finns problem med skadegörelse, ungdomsgäng och buskörning med mopeder. Det är en mindre andel som anser att det finns problem med narko- 11

12 maner utomhus och bostäder för dessa. Även en del trafikproblem förekommer i mindre utsträckning i Lerum; att det är dåligt med cykelbanor och vägunderhåll samt tung trafik och buller. Det finns inga skillnader vad gäller utsattheten för brott jämfört med polisområdet i helhet. Den totala oron för att utsättas för brott är högre och det gäller oro för inbrott i bostad samt oro för stöld eller skadegörelse av fordon. Tryggheten är högre i Lerum än i övriga Polisområde 2; 76 procent av medborgarna känner sig trygga när de är ute ensam sent en kväll i sitt bostadsområde. Det är fler i Lerum som avstår aktiviteter, speciellt bio- teaterbesök, sportevenemang samt att åka buss eller tåg. Vad gäller inställningen till polisens agerande finns inga skillnader. Trygghetssituationen i kommundelarna Lerums kommun är uppdelad i 7 kommundelar, Södra Lerum, Norra Lerum, Stenkullen, Floda, Tollered, Gråbo och Sjövik. erna på problem med ordningsstörningar är högre i Stenkullen och Sjövik. I Stenkullen är det nedskräpning och de flesta trafikproblemen som drar upp siffrorna och i Sjövik är det nedskräpning, skadegörelse och trafikproblemen som medborgarna anser är problem i större utsträckning. För övriga kommundelar är det enstaka värden som sticker ut; skadegörelse och buskörning med mopeder är ett problem i Norra Lerum, Floda och Gråbo. Utsattheten för brott totalt är lägre i Tollered och våldsbrottligheten är i det närmaste noll procent i Södra Lerum. Oron att utsättas för brott är hög i Södra och Norra Lerum samt i Floda. Medborgarna är tryggast i Sjövik följt av Tollered. Det är en ganska hög andel av medborgarna som avstår aktiviteter i kommunen framför allt att åka buss eller tåd och speciellt i Norra och Södra Lerum, Stenkullen och Floda. Det är en lägre andel medborgare i Tollered som anser att polisen bryr sig om lokala problem, i övrigt finns inga skillnader. Förändringar över tid Det har inte skett några förändringar i Lerums kommun vad gäller nivån på ordningsstörningar. Däremot har problem med nedskräpning, berusade personer utomhus och folk som bråkar och slåss ökat under tidsperioden Problem med narkomaner utomhus har minskat. Utsattheten för brott har minskat till år 2003, sedan har nivån varit konstant. Den totala oron för att utsättas för brott har ökat under perioden, däremot har oron för att utsättas för överfall eller misshandel minskat det senaste året. Tryggheten ute ensam sen kväll i bostadsområdet har ökat det senaste året. Andelen medborgare som avstår aktiviteter ökade år 2003 och har sedan varit konstant. Andelen som instämmer i att polisen bryr sig om lokala problem har ökat det senaste året och de som svarar att de inte vet om polisen bryr sig minskar. Förändringar över tid i kommundelarna Vad gäller kommundelarna har Lerums kommun varit uppdelad på olika sätt. Nuvarande kommundelar har mätts sedan år 2003 förutom Stenkullen som funnits med på samma sätt hela den studerade tidsperioden I Stenkullen som har den längsta tidsserien har det inte skett några förändringar vad gäller den totala problemnivån. Däremot har problem med nedskräpning ökat liksom problem med kvinnor som antastas och trafik. Oron att utsättas för brott och tryggheten ute är i stort oförändrad. Det har skett en kraftig minskning det senaste året vad gäller andelen medborgare som är rädda för speciella personer. Däremot har andelen som avstått sportevenemang och gå på restaurang, pub och disco ökat det senaste året. De som anser att polisen bryr sig minskar samtidigt som de som inte tycker att polisen bryr sig ökar. Det har inte skett några förändringar i den totala problemnivån för övriga kommundelar sedan år Nedskräpning ökar i Södra Lerum tillsammans med folk som bråkar och slåss. I Tollered 12

13 ökar andelen som tycker att ungdomsgäng bråkar och stör i den senaste mätningen. I Floda har problem med folk som bråkar och slåss samt ungdomsgäng minskat. I Sjövik har problemen med skadegörelse och ungdomsgäng minskat kraftigt det senaste året. Den totala utsattheten för brott har ökat i Sjövik. I Södra Lerum har utsattheten för våldsbrott minskat till en mycket låg nivå ( i det närmaste noll procent). I andra kommundelar har våldsbrottsligheten däremot ökat: i Norra Lerum, Floda och Sjövik. Den totala oron för brott ökade mellan 2003 och 2004 i Floda. I Norra Lerum har oron för att bli överfallen och misshandlad minskat kraftigt det senaste året. I Tollered minskade tryggheten mellan åren sedan tycks minskningen ha avstannat. Andelen medborgare som uppger att de avstått från olika aktiviteter har ökat det senaste året i Södra Lerum. I Norra Lerum har andelen som instämmer i att polisen bryr sig om lokala problem ökat mycket under tidsperioden, medan andelen som svarat att de inte vet har minskat. I Floda har också andelen som tycker att polisen bryr sig ökat. BOLLEBYGDS KOMMUN Bollebygds kommun avviker på några värden från Polisområde 2 i helhet. Medborgarna anser i högre utsträckning att nedskräpning och skadegörelse är ett problem. Det är också fler som tycker att det finns dåligt med cykelbanor och att det är ett dåligt vägunderhåll. Utsattheten för brott är lägre i Bollebygd och det gäller framför allt stöld och skadegörelse. Det finns inga skillnader i oron, otryggheten eller andelen som avstått aktiviteter. En lägre andel av medborgarna instämmer i att polisen bryr sig. BOLLEBYGD Förändringar över tid Den totala nivån på ordningsstörningar har ökat under tidsperioden med ett avbrott år 2003 då värdet var ganska lågt. Ser man till hela tidsperioden har problem med nedskräpning, skadegörelse, berusade personer utomhus, bostäder för alkoholister och narkomaner, folk som bråkar och slåss samt bilar kör för fort ökat. Problem med kvinnor som antastas har minskat. Utsattheten för brott totalt har också minskat under tidsperioden och det är framför allt stöld och skadegörelse som ligger på en mycket lägre nivå nu än år Oron att utsättas för något brott har minskat kraftigt det senaste året; framför allt oron för inbrott i bostad och oron för stöld eller skadegörelse av fordon. Tryggheten är relativt oförändrad medan det har skett en ökning av medborgare som uppger att de avstår från att delta i olika aktiviteter. Inställningen till polisens lokala engagemang har inte förändrats. HERRLJUNGA KOMMUN Värdena i Herrljunga kommun avviker inte så mycket från Polisområde 2 i helhet. Medborgarna anser i högre utsträckning att det finns problem med narkomaner utomhus. Det finns inga skillnader vad gäller utsatthet för brott, oro för brott eller otrygghet. Det är något färre medborgare som avstår aktiviteter på grund av rädsla och då speciellt att åka buss eller tåg. En högre andel av medborgarna instämmer inte i att polisen bryr sig om lokala problem. HERRLJUNGA 13

14 Trygghetssituationen i kommundelarna Herrljunga kommun är för första gången uppdelad på Herrljunga tätort, Ljung tätort och Herrljunga annan del. Det område som har mest problem är Herrljunga tätort. Samtliga ordningsstörningar utom bostäder för missbrukare och vissa trafikproblem har högre värden än polisområdet i helhet. I Ljung tätort har man framför allt problem med bostäder för missbrukare och narkomaner utomhus samt att trafikregler inte respekteras. Medborgarna tycker också att vägunderhållet är dåligt i större utsträckning. Vad gäller Herrljunga annan del är det bara avvikelser i positiv riktning, det vill säga värdena är bättre än för Polisområde 2 i helhet. Detta gäller den totala problemnivån, total utsatthet för brott, total oro och tryggheten samt om man avstår aktivitet. Det är endast inställningen till om polisen bryr sig om lokala problem som är sämre där fler medborgare inte tycker att polisen bryr sig. Herrljunga tätort har högre oro att utsättas för brott än genomsnittet i polisområdet och lägre trygghetssiffror. Ljungs tätort har en andel medborgare som är rädda för speciella personer. Förändringar över tid Det har inte skett några förändringar på den totala problemnivån i Herrljunga kommun. Ser man till hela tidsperioden har problem med nedskräpning, narkomaner utomhus och bostäder för narkomaner samt bilar kör för fort ökat. Problem med berusade personer utomhus har återgått till en ursprunglig högre nivå och detsamma gäller folk som bråkar och slåss samt kvinnor antastas. Utsattheten för brott har inte förändrats nämnvärt, däremot har oron för att utsättas för brott ökat sedan år Utvecklingen för oron för de enskilda brotten är inte entydig, men oron för samtliga brott har ökat sedan första värdet i jämförelsen, år Tryggheten och andelen som avstått aktiviteter är oförändrad. Andelen som inte instämmer i att polisen bryr sig har också ökat under den studerade tidsperioden. VÅRGÅRDA KOMMUN Nästan samtliga värden i Vårgårda kommun är desamma som för polisområdet i helhet. De som avviker är att en högre andel medborgare anser att det finns problem med berusade personer och narkomaner utomhus, folk som bråkar och slåss samt kvinnor som antastas. Vad gäller utsattheten för brott, oron, otryggheten, andelen som avstått aktiviteter och inställningen till polisens agerande finns inga skillnader. VÅRGÅRDA er Förändringar över tid Den totala problembilden har ökat något under hela tidsperioden. Det har skett en kraftig ökning av problemen med berusade personer utomhus det senaste året. Även problem med nedskräpning, narkomaner utomhus, folk som bråkar och slåss, kvinnor som antastas och trafik har ökat under tidsperioden. Inga förändringar för den totala utsattheten för brott, utsattheten för stöld minskade fram till 2003, därefter är utvecklingen något osäker. Den totala oron ökade mellan år 2002 och en ökar något under tidsperioden och även de som avstått från att åka buss eller tåg. De som uppger att de inte vet om polisen bryr sig om lokala problem har minskat. 14