Rapport 2018:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Transkript

1 Rapport 2018:3 Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

2

3 Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2018:3

4 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsförebyggande arbete och rättsväsendets reaktioner på brott. Publikationen finns som pdf på På begäran kan Brå ta fram ett alternativt format. Frågor om alternativa format skickas till tillgangligt@bra.se Vid citat eller användande av tabeller, figurer och diagram ska källan Brå anges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovspersonens tillstånd. ISSN URN:NBN:SE:BRA-744 Brottsförebyggande rådet 2018 Författare: Johanna Viberg Omslag: Ordförrådet Omslagsbild: Helena Halvarsson Produktion: Brottsförebyggande rådet, Enheten för kommunikation Box 1386, Stockholm Telefon , fax , e-post info@bra.se, Denna rapport kan laddas ner från Brås webbplats,

5 Innehåll Tabellförteckning...4 Förord...5 Sammanfattning...6 Inledning...7 Resultat...10 Referenser...31

6 Tabellförteckning Tabell 1. Utsatthet för brott mot enskild person , enligt reguljära NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...10 Tabell 2. Utsatthet för våldsbrott (misshandel, hot och personrån) , enligt reguljära NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...11 Tabell 3. Utsatthet för egendomsbrott mot hushåll i riket , enligt reguljära NTU Andel i procent för respektive län och polisregion...12 Tabell 4. Otrygghet vid utevistelse sen kväll, enligt reguljära NTU Andel som uppger att de är mycket/ganska otrygga eller som avstår från att gå ut på grund av otrygghet, i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...13 Tabell 5. Uppfattning om brottsutvecklingen i Sverige, enligt reguljära NTU Andel som uppger att de tror att antalet brott har ökat kraftigt/något de senaste tre åren, i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...14 Tabell 6. Stor oro över brottsligheten i samhället, enligt reguljära NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...15 Tabell 7. Oro (mycket/ganska ofta) för att närstående ska drabbas av brott, enligt reguljära NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...16 Tabell 8. Oro (mycket/ganska ofta) för bostadsinbrott, enligt reguljära NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...17 Tabell 9. Oro (mycket/ganska ofta) för överfall/misshandel, enligt reguljära NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...18 Tabell 10. Oro (mycket/ganska ofta) för skadegörelse på fordon, eller bilstöld, enligt reguljära NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...19 Tabell 11. Otrygghetens påverkan på beteende (andel personer som valt annan väg/färdsätt samt avstått aktivitet), enligt reguljära NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...20 Tabell 12. Otrygghetens påverkan på livskvalitet (andel personer som uppgett viss eller stor påverkan), enligt reguljära NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...21 Tabell 13. Stort (mycket/ganska stort) förtroende för rättsväsendet som helhet, enligt reguljära NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...22 Tabell 14. Stort (mycket/ganska stort) förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete, enligt reguljära NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...23 Tabell 15. Stort (mycket/ganska stort) förtroende för åklagarnas sätt att bedriva sitt arbete, enligt reguljära NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...24 Tabell 16. Stort (mycket/ganska stort) förtroende för domstolarnas sätt att bedriva sitt arbete, enligt reguljära NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...25 Tabell 17. Stort (mycket/ganska stort) förtroende för kriminalvårdens sätt att bedriva sitt arbete, enligt reguljära NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...26 Tabell 18. Stort (mycket/ganska stort) förtroende för att rättsväsendet hanterar misstänkta rättvist, enligt reguljära NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...27 Tabell 19. Stort (mycket/ganska stort) förtroende för att rättsväsendet behandlar utsatta bra, enligt reguljära NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...28 Tabell 20. Stort (mycket/ganska stort) förtroende för att polisen hanterar misstänkta rättvist, enligt reguljära NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...29 Tabell 21. Stort (mycket/ganska stort) förtroende för att polisen behandlar utsatta bra, enligt reguljära NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion

7 Förord Brottslighet är ett ämne som ständigt engagerar, och allt högre krav ställs på samhällets förmåga att motverka de konsekvenser som brottsligheten medför i form av brottsoffer och otrygga människor. Behovet av faktabaserad information om brottslighet och otrygghet är stort. I detta sammanhang är Nationella trygghetsundersökningen (NTU) en viktig faktakälla. NTU kan dessutom verka som ett underlag i rättsväsendets arbete för att minska brottsligheten. I denna rapport publiceras resultaten från NTU 2017 för Sveriges sju polisregioner och 21 län. Rapporten beskriver utvecklingen mellan 2005 och 2016 vad gäller utsatthet för brott, samt mellan 2006 och 2017 vad gäller otrygghet och förtroende för rättsväsendet. Parallellt med den reguljära NTU 2017 genomfördes för första gången ytterligare en nationell trygghetsundersökning, kallad NTU Lokal. Undersökningen har utvecklats i syfte att bättre mäta hur situationen ser ut inte bara nationellt, utan även på regional nivå och lokalpolisområdesnivå. Eftersom NTU Lokal ännu bara genomförts en gång, och därmed inte visar utveckling över tid, presenteras dess resultat dock inte i denna rapport. Rapportens författare är Johanna Viberg, utredare vid Brå. Stockholm i februari 2018 Erik Wennerström Generaldirektör Thomas Hvitfeldt Enhetschef 5

8 Sammanfattning Nationella trygghetsundersökningen (NTU) beskriver den svenska befolkningens utsatthet för brott och upplevda trygghet samt dess förtroende för och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet 1. I denna rapport presenteras en sammanställning av regionala resultat från undersökningarna gjorda mellan 2006 och 2017, vilket gör det möjligt att följa utvecklingen i varje län och polisregion över tid. Sett över tid visar resultaten från reguljära NTU att storstadslänen Stockholm och Skåne återkommer som län med störst andel brottsutsatta jämfört med riket som helhet. Enligt 2017 års mätning (som avser utsatthet för brott under 2016) har Uppsala län en ungefär lika stor andel personer som uppger utsatthet för brott som Skåne och Stockholms län, och Uppsala län har tillsammans med Gävleborgs län den största ökningen i andel utsatta 2016 jämfört med De län som över tid har haft en mindre andel utsatta personer är Norrbotten, Dalarna och Värmland. Sett över tid har Stockholms och Skåne län haft störst andel otrygga i förhållande till rikssnittet, tillsammans med Örebro och Västmanlands län. Uppsala och Gävleborgs län har enligt NTU 2017 den största ökningen i andelen otrygga jämfört med mätresultatet i NTU Dalarna, Gotlands, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens, och Norrbottens län har under samtliga år som mätningarna genomförts haft en mindre andel personer som upplever otrygghet jämfört med riket i stort. När det gäller förtroende för rättsväsendet visar resultatet från reguljära NTU 2017 att den uppmätta nivån för riket som helhet har sjunkit sedan Jämfört med rikssnittet har Blekinge, Skåne och Kronobergs län över tid haft en mindre andel personer med stort förtroende, medan Uppsala och Västerbottens län över tid har störst andel personer med stort förtroende för rättsväsendet. 1 I denna rapport redovisas dock inte resultat för brottsutsattas kontakter med rättsväsendet. Det beror på att det statistiska underlaget inte är tillräckligt stort, eftersom de allra flesta i undersökningen inte varit i kontakt med rättsväsendet med anledning av att de utsatts för brott. 6

9 Inledning Brå genomför årligen sedan 2006, enligt regeringens instruktion, Nationella trygghetsundersökningen (NTU) vars syfte är att undersöka människors utsatthet för brott, deras upplevelse av trygghet och förtroende för rättsväsendet samt brottsoffers erfarenheter av kontakter med rättsväsendet (Brå 2018a). NTU bygger på intervjuer med ett stort slumpmässigt urval av personer i åldern år bosatta i Sverige. Vid analyser av brottsutvecklingen i Sverige är NTU en viktig källa, eftersom även brott som inte är polisanmälda fångas upp. År 2017 genomfördes två nationella trygghetsundersökningar parallellt, reguljära NTU och NTU Lokal. Reguljära NTU har genomförts med samma datainsamlingsmetod och urval som tidigare, medan NTU Lokal har genomförts med en annan metod, som inneburit ett annat urval, reviderat frågeformulär och annorlunda datainsamlingsmetod. I den tekniska rapporten (Brå 2018b) finns detaljerade redogörelser för hur undersökningarna genomförts. Den metod som nu använts i den så kallade NTU Lokal kommer från och med 2018 att utgöra den nya standardmetoden. I den här rapporten redogörs på ett övergripande vis resultaten från reguljära NTU för rikets samtliga län och polisregioner. För att göra det möjligt att följa utvecklingen i varje län och polisregion över tid presenteras resultaten som tidsserier. Resultat från NTU Lokal presenteras inte eftersom undersökningen bara genomförts år 2017 och därmed inte visar utveckling över tid. 7

10 Tabell A. Antal respondenter i respektive län och polisregion i reguljära NTU Polisregion Stockholm Stockholms län Gotlands län Polisregion Öst Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Polisregion Syd Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Skåne län Polisregion Väst Hallands län Västra Götalands län Polisregion Bergslagen Värmlands län Örebro län Dalarnas län Polisregion Mitt Uppsala län Västmanlands län Gävleborgs län Polisregion Nord Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket Vid tolkning av resultaten, tänk på följande Polisregionerna var ingen administrativ indelning före 2015, men för enkelhetens skull benämns områdena som polisregioner i rapporten även om resultaten gäller perioden innan De regionala siffrorna, speciellt de för länen, grundar sig på relativt små urval, vilket innebär att precisionen i punktskattningarna inte är lika stor på regional nivå som på nationell nivå (se tabell A). Detta gör att resultaten för ett enskilt år bör tolkas med försiktighet, och mer fokus bör läggas på de sammanlagda resultaten för flera år. I reguljära NTU 2006 var det totala urvalet personer, medan det därefter har varit personer. Det har betydelse för jämförelsen mellan 2006 och övriga år, eftersom skattningarna inte är lika säkra vid ett mindre urval. Detta är något som ytterligare understryker vikten av att se till resultaten för flera år sammantaget i stället för att fokusera ett enskilt år. 8

11 Intervjupersonerna är fördelade på de län och polisregioner där de är folkbokförda. Det innebär bland annat följande: - Ett län eller en polisregion med en stor andel utsatta personer kan framstå som särskilt drabbat. En stor andel utsatta personer behöver dock inte betyda att fler brott har begåtts i just det länet eller den polisregionen. De som är folkbokförda där kan ha utsatts för brotten någon annanstans än där de är folkbokförda. - Det går inte att säga om förtroendet för rättsväsendet handlar om rättsväsendet i hela Sverige eller i det län eller den polisregion där man är bosatt, eftersom detta inte specificeras i frågan i studien. Variationen inom länen eller polisregionerna kan vara stor. Till exempel kan en kommun ha en större andel otrygga personer än en annan kommun i samma län. När värde 0 förekommer i en tabell innebär det att procenttalet har avrundats till 0. Det innebär att svarsalternativet har angetts av minst en svarande men av mindre än 0,5 procent i respektive redovisningsenhet. Undersökningens frågeområden studerar förhållanden under olika tidsperioder. Utsatthet för brott - Referensperioden för utsatthet för brott är föregående kalenderår (i NTU 2017 redovisas alltså utsattheten 2016). - Redovisningssättet för egendomsbrott mot hushåll ändrades mellan det första och det andra årets undersökning, vilket medför att jämförelse över tid inte kan göras med utsattheten Otrygghet - I kapitlet om otrygghet redovisas oro för olika typer av brott under de senaste tolv månaderna (räknat från intervjutillfället). - De mer övergripande frågorna avser den uppfattning som intervjupersonen har vid intervjutillfället. Förtroende för rättsväsendet - I avsnittet om allmänhetens förtroende för rättsväsendet efterfrågas intervjupersonens uppfattning vid intervjutillfället. 9

12 Resultat Tabell 1. Utsatthet för brott mot enskild person , enligt reguljära NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion Polisregion Stockholm 15,1 13,4 12,9 13,1 13,6 12,2 13,4 13,5 13,6 12,3 14,9 18,4 Stockholms län 15,1 13,5 12,9 13,1 13,7 12,2 13,5 13,6 13,6 12,4 15,0 18,5 Gotlands län 15,1 11,7 11,9 11,6 10,7 9,5 11,1 10,3 11,3 10,7 10,6 12,0 Polisregion Öst 13,3 11,9 11,4 11,1 10,2 11,5 11,3 10,9 12,5 10,5 10,8 13,3 Södermanlands län 15,7 10,7 11,7 9,6 8,9 13,6 11,2 14,5 14,9 14,2 12,1 14,0 Östergötlands län 11,9 12,1 11,4 10,5 11,6 10,7 11,0 11,3 13,4 10,0 10,2 14,2 Jönköpings län 13,3 12,7 11,2 13,0 9,5 11,0 11,6 7,4 9,2 8,2 10,4 11,7 Polisregion Syd 14,7 13,9 12,3 11,0 11,1 12,5 11,7 12,1 13,3 12,5 15,7 16,2 Kronobergs län 13,9 11,4 9,2 9,5 8,6 9,1 11,6 9,4 13,2 12,6 13,4 13,9 Kalmar län 10,3 10,2 13,0 8,3 7,2 7,8 9,2 10,6 14,5 10,0 13,7 12,0 Blekinge län 11,4 12,7 12,1 10,3 11,7 9,4 8,7 12,9 8,5 10,1 11,9 13,4 Skåne län 16,1 15,2 12,7 11,8 12,2 14,2 12,5 12,7 13,7 13,2 16,9 17,6 Polisregion Väst 13,8 12,2 13,0 11,5 12,1 11,8 10,8 10,9 11,9 12,1 12,1 15,0 Hallands län 16,2 10,9 11,9 9,4 11,8 9,8 11,6 8,7 12,8 11,1 11,9 12,0 Västra Götalands län 13,4 12,5 13,2 11,9 12,1 12,2 10,6 11,3 11,7 12,3 12,2 15,5 Polisregion Bergslagen 10,2 9,8 9,9 10,7 10,1 9,9 11,5 10,4 10,8 8,8 11,0 13,6 Värmlands län 7,9 8,1 11,2 10,7 8,7 9,9 10,7 9,8 10,0 9,5 11,1 11,7 Örebro län 10,1 9,3 9,8 13,3 12,3 10,6 14,2 12,6 12,4 7,9 12,3 16,0 Dalarnas län 12,7 11,9 8,6 8,3 9,4 9,1 9,4 8,7 10,0 9,1 9,7 13,0 Polisregion Mitt 9,1 11,1 11,3 10,3 10,7 9,4 10,4 9,5 15,1 9,8 13,3 15,8 Uppsala län 11,6 12,3 11,4 10,4 9,7 9,5 9,8 10,4 15,9 11,1 12,7 18,6 Västmanlands län 9,0 11,3 12,2 12,1 11,8 7,8 12,4 7,9 18,2 9,2 18,4 11,4 Gävleborgs län 6,4 9,4 10,3 8,7 10,8 10,9 9,3 9,7 11,3 8,9 9,4 16,4 Polisregion Nord 10,1 9,2 9,6 11,2 8,5 9,5 10,1 8,8 11,1 9,5 11,9 13,2 Västernorrlands län 6,6 8,4 10,3 13,7 9,6 9,2 9,2 9,4 13,7 11,0 11,3 13,1 Jämtlands län 8,9 9,7 10,1 12,3 10,0 9,1 11,7 11,0 10,9 11,0 9,4 11,2 Västerbottens län 13,0 9,0 8,6 8,9 7,4 11,4 9,2 7,8 10,0 9,6 14,4 14,5 Norrbottens län 11,2 9,9 9,8 10,5 7,7 8,1 11,1 8,2 10,1 7,1 11,1 12,8 Hela riket 13,1 12,1 11,9 11,5 11,4 11,4 11,6 11,4 12,7 11,3 13,3 15,6 Av dem som svarat på frågorna i reguljära NTU 2017 uppger 15,6 procent att de under 2016 utsattes för någon eller några av de brottstyper som i rapporten kallas för brott mot enskild person: misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägeri och trakasserier. Det är en ökning jämfört med 2015 (13,3 %). Utsattheten för brott mot enskild person låg på en relativt stabil nivå (13,1 11,3 %) men de senaste två åren visar på en ökning. De brott mot enskild person som har ökat tydligast de senaste åren är trakasserier, bedrägeri och sexualbrott. Den andel som uppger sig ha utsatts för brott mot enskild person 2016 är större än 2015 i samtliga polisregioner. I polisregionerna Stockholm och Syd är andelen utsatta större än i övriga regioner och har legat över rikssnittet sedan den första mätningen av utsatthet De polisregioner som sett över tid har en mindre andel utsatta än riket i stort är regionerna Bergslagen och Nord. 10

13 På länsnivå har Skåne och Stockholms län i alla år haft en större andel utsatta än riket i stort. Resultatet visar att Uppsala och Stockholms län har störst andel utsatta 2016 i förhållande till rikssnittet och att Uppsala och Gävleborgs län har haft den största ökningen av andelen utsatta sedan År 2016 är det första året som Gävleborgs län befinner sig över rikssnittet. Dalarnas, Norrbottens och Värmlands län har haft en mindre andel utsatta än riket över tid. Tabell 2. Utsatthet för våldsbrott (misshandel, hot och personrån) , enligt reguljära NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion Polisregion Stockholm 8,8 7,8 7,3 7,1 8,1 7,0 8,0 7,3 6,9 6,4 6,7 9,8 Stockholms län 8,8 7,9 7,3 7,1 8,1 7,1 8,0 7,3 6,9 6,4 6,7 9,9 Gotlands län 9,0 6,2 6,8 7,8 7,2 4,1 6,4 5,3 4,6 5,0 6,8 5,9 Polisregion Öst 7,1 7,2 7,1 6,8 5,2 6,7 6,3 6,1 6,3 5,4 6,5 6,6 Södermanlands län 8,8 7,3 6,9 6,1 4,7 8,5 7,0 9,0 8,2 8,9 6,8 8,0 Östergötlands län 6,0 7,5 7,7 5,8 5,9 5,6 5,0 5,8 7,3 5,1 6,2 6,1 Jönköpings län 7,3 6,6 6,4 8,6 4,8 6,8 7,4 4,1 3,4 3,1 6,6 6,1 Polisregion Syd 7,6 8,3 6,9 5,6 6,0 6,7 6,3 6,3 6,8 6,5 7,6 9,5 Kronobergs län 6,0 7,0 3,5 5,8 5,3 7,0 9,4 2,8 7,2 7,5 6,0 6,8 Kalmar län 4,4 5,3 8,5 4,2 3,5 5,7 4,5 6,4 7,0 4,4 6,9 7,4 Blekinge län 7,9 7,3 6,6 6,8 7,0 4,4 5,5 8,0 4,2 4,6 6,3 5,9 Skåne län 8,4 9,2 7,1 5,8 6,4 7,1 6,3 6,6 7,0 7,0 8,1 10,6 Polisregion Väst 7,6 7,3 7,3 6,8 6,8 7,4 6,2 5,6 5,7 7,0 6,7 7,4 Hallands län 10,0 6,7 6,4 4,4 8,3 5,8 4,8 4,1 5,9 5,1 6,6 5,0 Västra Götalands län 7,2 7,4 7,5 7,3 6,5 7,7 6,5 5,8 5,7 7,3 6,7 7,8 Polisregion Bergslagen 5,5 5,2 6,0 6,5 6,2 5,9 6,5 6,2 6,0 5,4 6,5 6,2 Värmlands län 3,5 4,9 7,1 6,8 6,7 4,6 7,4 4,7 5,5 5,8 5,3 4,6 Örebro län 4,6 3,9 6,0 8,4 7,0 7,5 8,4 8,6 6,0 5,3 8,3 7,6 Dalarnas län 8,5 6,8 4,7 4,3 5,0 5,5 3,9 5,3 6,4 5,1 6,0 6,4 Polisregion Mitt 5,0 6,4 6,8 5,4 6,1 5,6 5,6 4,2 8,7 4,9 6,8 7,6 Uppsala län 5,4 6,7 6,8 5,3 5,0 4,8 5,2 4,3 9,7 5,9 6,3 9,8 Västmanlands län 6,2 7,2 7,7 5,9 7,8 5,0 7,1 3,2 10,8 4,3 9,1 3,3 Gävleborgs län 3,4 5,3 6,0 5,0 6,1 7,1 4,7 5,0 5,5 4,1 5,3 8,8 Polisregion Nord 6,5 5,6 5,6 6,7 5,8 5,6 4,9 4,8 5,1 5,5 6,5 7,0 Västernorrlands län 4,4 6,0 7,1 8,8 6,8 4,8 4,0 4,4 6,9 6,0 7,7 6,2 Jämtlands län 5,5 6,0 4,6 7,0 5,9 4,3 7,4 5,9 3,9 5,8 4,2 7,2 Västerbottens län 6,7 4,3 5,1 5,5 4,6 6,6 3,9 3,5 4,1 6,4 7,3 7,3 Norrbottens län 8,7 6,5 5,3 5,6 6,1 6,1 5,5 6,1 5,2 3,8 5,5 7,3 Hela riket 7,3 7,2 6,9 6,5 6,5 6,6 6,5 6,0 6,5 6,1 6,8 8,1 Under 2016 var andelen personer i riket som utsatts för våldsbrott (misshandel, hot och personrån) 8,1 procent, vilket är den högsta nivå som uppmätts sedan den första mätningen, som avsåg utsattheten Andelen har ökat med 1,3 procentenheter sedan 2015, då motsvarande siffra var 6,8 procent, I nästan samtliga polisregioner är det en större andel som uppger att de utsatts för våldsbrott under 2016 än Stockholm är den polisregion där andelen utsatta för våldsbrott är störst, och där utsattheten har varit högre än riksgenomsnittet i princip ända sedan Andelen utsatta i polisregion Syd är i princip lika stor som i Stockholm. Sett över tid har polisregion Stockholm dock legat på en mer stabil och något högre nivå än region Syd. Sedan den första mätningen, som avsåg utsatthet 2005, har polisregionerna Mitt, Nord och Bergslagen i nästan alla år haft en mindre andel som uppger att de blivit utsatta för våldsbrott än riket i genomsnitt. 11

14 På länsnivå har Dalarnas, Gävleborgs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län under nästan hela mätperioden haft en lägre andel utsatta i förhållande till rikssnittet. I Västmanlands län har andelen som uppger sig vara utsatta varierat påtagligt under de senaste årens mätningar. Stockholms län har haft en större andel utsatta jämfört med riket som helhet under nästan hela mätperioden, och Skåne län har i nästan alla år legat nära eller över rikssnittet. Tabell 3. Utsatthet för egendomsbrott mot hushåll i riket , enligt reguljära NTU Andel i procent för respektive län och polisregion Polisregion Stockholm 12,0 9,4 10,8 9,8 9,8 10,2 9,5 10,6 8,8 10,0 12,4 Stockholms län 12,1 9,5 10,9 9,8 9,8 10,3 9,5 10,7 8,8 10,0 12,5 Gotlands län 10,6 8,3 10,1 8,4 9,6 5,5 6,9 8,3 7,0 7,1 9,3 Polisregion Öst 10,6 12,0 11,4 9,4 9,1 11,1 10,5 9,1 8,8 9,3 9,5 Södermanlands län 8,2 13,6 9,7 10,6 10,2 15,1 12,4 7,4 9,1 8,1 10,1 Östergötlands län 12,5 12,7 12,8 9,8 9,7 10,4 11,2 12,5 9,5 11,5 9,5 Jönköpings län 10,0 9,8 11,0 7,7 7,7 8,9 8,0 5,8 7,7 7,4 9,0 Polisregion Syd 14,8 15,1 12,3 14,8 13,2 13,3 11,8 13,1 11,4 9,9 12,3 Kronobergs län 12,4 10,2 12,0 13,0 12,0 11,6 8,9 8,4 8,9 8,5 9,5 Kalmar län 12,1 15,7 10,3 11,0 9,8 10,9 8,3 9,8 8,5 4,9 7,1 Blekinge län 8,7 7,4 9,0 10,2 6,8 10,0 8,1 7,2 5,6 7,0 8,4 Skåne län 16,4 16,7 13,2 16,3 14,8 14,4 13,3 15,1 13,0 11,3 14,1 Polisregion Väst 13,2 11,9 11,1 10,1 9,3 8,7 7,3 8,6 9,3 9,7 9,2 Hallands län 12,8 14,6 9,7 9,7 9,3 7,4 7,9 9,0 9,2 10,6 8,8 Västra Götalands län 13,3 11,5 11,3 10,2 9,3 9,0 7,2 8,6 9,3 9,5 9,2 Polisregion Bergslagen 13,1 11,8 10,9 8,9 9,1 9,9 8,9 9,4 8,0 8,3 8,0 Värmlands län 12,6 11,7 10,8 7,0 6,4 9,7 6,9 7,8 6,8 9,0 8,8 Örebro län 14,8 15,8 14,8 11,6 10,6 12,5 10,8 12,1 9,6 10,2 9,7 Dalarnas län 11,8 7,8 7,5 8,1 10,2 7,5 8,9 8,2 7,4 5,8 5,3 Polisregion Mitt 12,3 11,7 13,0 13,8 10,5 10,1 9,3 8,8 9,9 9,7 10,9 Uppsala län 13,1 12,3 13,3 13,0 10,5 11,6 8,8 10,8 9,3 12,3 10,9 Västmanlands län 15,2 12,5 14,3 16,9 9,8 11,1 9,7 8,9 13,6 8,8 11,5 Gävleborgs län 9,0 10,3 11,5 12,0 11,2 7,2 9,6 6,1 7,3 7,2 10,3 Polisregion Nord 10,2 9,4 8,7 9,3 6,8 8,6 5,7 4,8 5,8 8,3 6,3 Västernorrlands län 10,5 8,8 7,4 7,0 6,2 8,1 4,6 3,6 4,6 9,9 6,3 Jämtlands län 8,6 10,8 7,8 6,0 4,9 9,6 5,7 2,7 6,9 6,2 3,6 Västerbottens län 11,1 10,5 9,8 12,8 8,4 8,6 6,6 6,3 6,7 7,8 7,4 Norrbottens län 9,7 8,1 9,2 9,4 6,8 8,7 5,9 5,6 5,2 8,2 6,4 Hela riket 12,6 11,7 11,2 11,0 10,0 10,4 9,2 9,7 9,1 9,5 10,3 Reguljära NTU 2017 visar att 10,3 procent av hushållen utsattes för bilstöld, stöld ur eller från fordon, cykelstöld eller bostadsinbrott (kalllat egendomsbrott mot hushåll) under Det är en något större andel jämfört med 2015, då andelen utsatta hushåll var 9,5 procent. Andelen har dock minskat över tid, från 12,6 procent Det vanligaste egendomsbrottet är cykelstöld, medan utsatthet för bilstöld uppges i minst utsträckning. Andelen utsatta för egendomsbrott var 2016 störst i polisregion Stockholm och Syd och de uppmätta nivåerna regionerna emellan är i princip lika. Sett över tid har andelen utsatta varit störst i polisregion Syd som legat över rikssnittet sedan Region Stockholm har nästan alla år sedan 2012 legat över rikssnittet. Polisregion Mitt har en något större andel utsatta 2016 i förhållande till rikssnittet vilket regionen även haft 2014 och Andelen som uppger utsatthet för egendomsbrott i polisregion 12

15 Nord har legat under riksgenomsnittet samtliga år som mätningarna genomförts och har en påtagligt mindre andel utsatta för egendomsbrott sett över tid i förhållande till rikssnittet. Även polisregion Bergslagen har haft en mindre andel utsatta över tid och legat under riksgenomsnittet sedan På länsnivå har Skåne län den största andelen personer som uppger sig ha utsatts för egendomsbrott mot hushåll under Skåne län har också haft en större andel utsatta än genomsnittet i riket sedan I Uppsala län har andelen varit större än riksgenomsnittet de flesta åren som mätningarna genomförts. Jönköpings, Gotlands, Blekinge, Jämtlands och Norrbottens län har haft en mindre andel utsatta än riksgenomsnittet under alla år som mätningarna genomförts. Även andelen utsatta i Dalarnas, Värmlands, Västerbottens och Västernorrlands län har varit lägre än i riket i genomsnitt, utom några enstaka år. Tabell 4. Otrygghet vid utevistelse sen kväll i det egna bostadsområdet, enligt reguljära NTU Andel som uppger att de är mycket/ganska otrygga eller som avstår från att gå ut på grund av otrygghet, i procent av befolkningen för respektive län och polisregion Polisregion Stockholm Stockholms län Gotlands län Polisregion Öst Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Polisregion Syd Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Skåne län Polisregion Väst Hallands län Västra Götalands län Polisregion Bergslagen Värmlands län Örebro län Dalarnas län Polisregion Mitt Uppsala län Västmanlands län Gävleborgs län Polisregion Nord Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket Reguljära NTU 2017 visar att en stor majoritet av befolkningen (81 %) uppger att de känner sig mycket eller ganska trygga när de går ut ensamma sent en kväll i sitt eget bostadsområde. Totalt 19 procent uppger 2017 att de känner sig otrygga (mycket eller ganska) eller att de till följd av otrygghet undviker att gå ut ensamma sena kvällar, vilket är på samma nivå som Andelen otrygga sjönk fram till 2010 och låg därefter på en stabil nivå fram till 2016 års ökning. 13

16 Resultatet i reguljära NTU 2017 visar att från 2016 års mätning har andelen otrygga ökat marginellt i region Stockholm och Nord och mer tydligt i region Mitt. I övriga regioner har andelen otrygga minskat något eller måttligt. Polisregion Stockholm har haft en större andel otrygga än riksgenomsnittet sedan mätningarna började 2006, vilket även gäller för region Syd, med undantag för Andelen som uppger att de är otrygga är lika stor i polisregion Stockholm och Syd och uppgår år 2017 till 21 procent för respektive region. Både polisregion Öst och Väst har legat nära rikssnittet sedan 2006, och polisregionerna Bergslagen och Nord har samtliga år haft en lika stor eller mindre andel otrygga jämfört med riksgenomsnittet. På länsnivå har Skåne och Stockholms län genomgående haft en större andel otrygga jämfört med riket, sett över tid sedan Även Örebro och Västmanlands län har de flesta åren haft en större andel otrygga personer jämfört med rikssnittet. I Dalarna, Gotlands, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens, och Norrbottens län är andelen otrygga mindre jämfört med riket i stort, under alla år som mätningarna genomförts. Även Kalmar och Värmlands län har de flesta år sedan 2006 haft en mindre andel otrygga än riket som helhet. Tabell 5. Uppfattning om att antalet brott har ökat de senaste tre åren, enligt reguljära NTU Andel som uppger att de tror att antalet brott har ökat kraftigt/något de senaste tre åren, i procent av befolkningen för respektive län och polisregion Polisregion Stockholm Stockholms län Gotlands län Polisregion Öst Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Polisregion Syd Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Skåne län Polisregion Väst Hallands län Västra Götalands län Polisregion Bergslagen Värmlands län Örebro län Dalarnas län Polisregion Mitt Uppsala län Västmanlands län Gävleborgs län Polisregion Nord Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket Tre fjärdedelar (75 %) av befolkningen tror att brottsligheten i Sverige har ökat de senaste tre åren, vilket är en ökning med 3 procentenheter från Sedan 2006, när NTU genomfördes första gången, har andelen minskat med 6 procentenheter.

17 Polisregion Öst, Väst, Nord och Syd har samtliga år haft en lika stor eller större andel än riket i stort som upplever att brottsligheten har ökat de senaste tre åren. Polisregionerna Bergslagen och Öst är i mätningen 2017 de regioner som har störst andel som uppger att de tror att brottsligheten ökat. Polisregion Stockholm är den enda regionen som sedan mätningarna inleddes har haft en mindre andel än riket i stort som tror att antalet brott har ökat de senaste tre åren. På länsnivå har Blekinge, Kronobergs, Jämtlands och Norrbottens län under samtliga år haft en större andel som tror att antalet brott har ökat de senaste tre åren, likaså Skåne, Jönköpings, Kalmar, Värmlands och Gävleborgs län förutom enstaka år. Stockholms och Uppsala län har sedan 2006 haft en mindre andel som tror att antalet brott har ökat de senaste tre åren jämfört med riket i stort. Tabell 6. Stor oro över brottsligheten i samhället, enligt reguljära NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion Polisregion Stockholm Stockholms län Gotlands län Polisregion Öst Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Polisregion Syd Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Skåne län Polisregion Väst Hallands län Västra Götalands län Polisregion Bergslagen Värmlands län Örebro län Dalarnas län Polisregion Mitt Uppsala län Västmanlands län Gävleborgs län Polisregion Nord Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket Nästan en tredjedel (29 %) av befolkningen oroar sig i stor utsträckning över brottsligheten i samhället. Det är en ökning sedan förra året, då 25 procent upplevde stor oro. Fram till 2011 minskade andelen, men från 2014 och framåt syns en tydlig uppgång och nu är andelen på samma nivå som den som uppmättes vid det första mättillfället Andelen som uppger att de känner stor oro över brottsligheten i samhället har ökat i samtliga regioner, enligt 2017 års mätning jämfört med Sett över tid har polisregionerna Stockholm, Bergslagen, Mitt och Nord de flesta åren haft en mindre andel än riksgenomsnittet, medan polisregio- 15

18 nerna Syd och Väst har en större andel än riksgenomsnittet. Polisregion Öst har haft varierande nivåer sett över tid, men ligger i 2017 års mätning på samma nivå som rikssnittet och på samma nivå som när mätningarna startades På länsnivå har storstadslänen Skåne och Västra Götaland i alla år haft en lika stor eller större andel oroliga än riket i stort. Hallands län har nästan alla år haft en lika stor eller större andel oroliga jämfört med rikssnittet. Stockholms, Uppsala, Gotlands, Värmlands, Västerbottens och Norrbottens län har de flesta åren sedan 2006 haft en mindre andel än riksgenomsnittet. Tabell 7. Oro (mycket/ganska ofta) för att närstående ska drabbas av brott, enligt reguljära NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion Polisregion Stockholm Stockholms län Gotlands län Polisregion Öst Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Polisregion Syd Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Skåne län Polisregion Väst Hallands län Västra Götalands län Polisregion Bergslagen Värmlands län Örebro län Dalarnas län Polisregion Mitt Uppsala län Västmanlands län Gävleborgs län Polisregion Nord Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket Nästan var tredje person (29 %) av befolkningen uppger att de mycket ofta eller ganska ofta oroar sig för att någon närstående ska drabbas av brott, vilket är på samma nivå som Andelen minskade med 10 procentenheter mellan 2006 och 2014 (från 32 till 22 %), men har därefter ökat med 7 procentenheter. För samtliga regioner visar resultatet i 2017 års mätning små skillnader jämfört med uppmätta nivåer för I polisregion Syd har andelen som uppger att de känner en sådan oro varit större än i övriga riket sedan mätningarna inleddes, och även polisregion Stockholm har legat på samma nivå eller över riksgenomsnittet vid samtliga mätningar. I polisregionerna Bergslagen och Nord har andelen varit mindre än i övriga riket samtliga år 16

19 sedan mätningarna inleddes. Fram till 2017 har även polisregion Mitt haft en lika stor eller mindre andel än rikssnittet. På länsnivå har Skåne och Stockholms län återkommande en lika stor eller större andel som uppger att de är oroliga för att närstående ska drabbas av brott än riket i stort. Hallands och Kronobergs län har de flesta år sedan mätningarna startade haft en större andel än riket i stort, bortsett från enstaka år. I Gotlands, Värmlands, Jönköpings, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län har andelen varit mindre än i riket i genomsnitt under samtliga år. Detta gäller även för Dalarnas län, med undantag för enstaka år. Tabell 8. Oro (mycket/ganska ofta) för bostadsinbrott, enligt reguljära NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion Polisregion Stockholm Stockholms län Gotlands län Polisregion Öst Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Polisregion Syd Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Skåne län Polisregion Väst Hallands län Västra Götalands län Polisregion Bergslagen Värmlands län Örebro län Dalarnas län Polisregion Mitt Uppsala län Västmanlands län Gävleborgs län Polisregion Nord Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket Av de brott som frågorna gäller i reguljära NTU 2017 är bostadsinbrott den brottstyp som flest personer i befolkningen oroar sig för (20 %). Andelen personer som oroar sig för bostadsinbrott har ökat med 1 procentenhet sedan 2016 (19 %) vilket är en fortsättning på en svag ökning som har pågått sedan I polisregion Syd har andelen som oroar sig för bostadsinbrott varit större än riksgenomsnittet sedan 2006, och nästan alla år varit den region som haft störst andel oroliga i frågan. Resultaten för år 2017 visar dock att polisregionerna Syd och Öst är de regioner där andelen minskat mest jämfört med 2016 års mätning. I polisregionerna Bergslagen och Mitt har andelen som oroar sig för bostadsinbrott varit mindre än i riket i genomsnitt sedan 17

20 2006. I polisregionerna Öst och Nord har andelen varit mindre än rikssnittet nästan alla år av mätperioden. På länsnivå har Kronobergs, Blekinge, Skåne och Hallands län en större andel oroliga för bostadsinbrott än i riket som helhet nästan varje år sedan Gotlands län har både sett över tid och 2017 haft påtagligt låga nivåer av oro för bostadsinbrott i förhållande till rikssnittet. Även i Uppsala och Östergötlands län har andelen oroliga för bostadsinbrott varit lägre än riksgenomsnittet sedan I Dalarnas, Värmlands, Södermanlands, Jämtlands och Västerbottens län har andelen oroliga varit mindre eller lika stor som riksgenomsnittet bortsett från enstaka år. Tabell 9. Oro (mycket/ganska ofta) för överfall/misshandel, enligt reguljära NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion Polisregion Stockholm Stockholms län Gotlands län Polisregion Öst Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Polisregion Syd Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Skåne län Polisregion Väst Hallands län Västra Götalands län Polisregion Bergslagen Värmlands län Örebro län Dalarnas län Polisregion Mitt Uppsala län Västmanlands län Gävleborgs län Polisregion Nord Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket Andelen av befolkningen som uppger att de mycket eller ganska ofta oroar sig för överfall eller misshandel är 16 procent. Sådan oro ökade påtagligt mellan 2015 och 2016 (från 11 till 15 %) och ligger kvar på ungefär samma nivå Polisregionerna Stockholm och Syd har haft andelar som legat något över riksgenomsnittet varje år sedan Polisregion Mitt ligger år 2017 för första gången över rikssnittet och är den region där andelen oroliga ökat mest jämfört med Polisregionerna Bergslagen och Nord har vid samtliga mättillfällen haft en mindre andel än riket som helhet. 18

21 På länsnivå har en större andel oroliga än riksgenomsnittet i alla år återfunnits i storstadslänen Skåne och Stockholm. De län som har haft en lika stor eller mindre andel oroliga än riket som helhet, så gott som samtliga år som mätningarna genomförts, är Jönköpings, Kalmar, Gotlands, Värmlands, Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län. Tabell 10. Oro (mycket/ganska ofta) för skadegörelse på fordon eller bilstöld, enligt reguljära NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion Polisregion Stockholm Stockholms län Gotlands län Polisregion Öst Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Polisregion Syd Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Skåne län Polisregion Väst Hallands län Västra Götalands län Polisregion Bergslagen Värmlands län Örebro län Dalarnas län Polisregion Mitt Uppsala län Västmanlands län Gävleborgs län Polisregion Nord Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket Bland de respondenter som angett att någon i hushållet äger en bil är 16 procent oroliga för att den ska bli stulen eller utsättas för skadegörelse. Det är en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2016 (14 %). Andelen som oroar sig för att hushållets bil ska bli stulen eller utsättas för skadegörelse minskade mellan 2006 och 2013 (från 22 till 12 %) men har sedan 2014 ökat successivt. Polisregionerna Stockholm och Syd har haft en lika stor eller större andel oroliga än riket i stort nästan alla år under samma period. Även region Väst har de flesta åren haft större andel oroliga under mätperioden, men ligger strax under rikssnittet i 2017 års mätning. Sett över tid har Polisregion Bergslagen och Nord i genomsnitt haft minst andel oroliga för den här typen av brott, jämfört med riket i stort. Även polisregion Öst har nästan alla åt mätningarna genomförts haft en mindre andel oroliga sedan 2006, då mätningarna inleddes. 19

22 På länsnivå har andelen i Stockholms och Blekinge län de flesta år legat över eller på samma nivå som riksgenomsnittet. Det enda län där andelen oroliga är större än genomsnittet i riket under hela perioden är Skåne län. Gotlands, Värmlands, Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län har haft en mindre andel oroliga än riksgenomsnittet sedan 2006 då mätningarna startade. Även Östergötlands och Norrbottens län har haft minst andel oroliga i förhållande till rikssnittet, med undantag för enstaka år. Tabell 11. Otrygghetens påverkan på beteende (andel personer som valt annan väg/färdsätt, samt avstått aktivitet), enligt reguljära NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion Polisregion Stockholm Stockholms län Gotlands län Polisregion Öst Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Polisregion Syd Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Skåne län Polisregion Väst Hallands län Västra Götalands län Polisregion Bergslagen Värmlands län Örebro län Dalarnas län Polisregion Mitt Uppsala län Västmanlands län Gävleborgs län Polisregion Nord Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket En stor majoritet av befolkningen uppger inte att upplevd otrygghet påverkar deras beteende (om de valt en annan väg eller ett annat färdsätt, eller om de avstått från en aktivitet). Vad beträffar otrygghetens påverkan på beteendet är utvecklingen relativt stabil över tid. I 2017 års undersökning uppger 5 procent att otrygghet har påverkat deras beteende, vilket är på samma nivå som 2016, men sett över tid sedan 2006 är andelen något större. I årets mätning har polisregion Stockholm och Syd störst andel som uppger att otryggheten har påverkat deras beteende. Andelen personer som känt sig så otrygga att det påverkat deras beteende har sedan 2006 varit något större eller lika stor i polisregion Stockholm jämfört med riket i stort, och i region Nord har denna andel varit något mindre än rikssnittet, sett över tid. 20