Rapport 2013:1 NTU Om utsatthet, trygghet och förtroende

Transkript

1 Rapport 2013:1 NTU 2012 Om utsatthet, trygghet och förtroende

2

3 NTU 2012 Om utsatthet, trygghet och förtroende Rapport 2013:1

4 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsförebyggande arbete och rättsväsendets reaktioner på brott. Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundservice, Stockholm Telefon , fax , e-post order.fritzes@nj.se Produktion: Brottsförebyggande rådet, Information och förlag, Box 1386, Stockholm. Telefon , fax , e-post info@bra.se Brå på Internet Författare: Emelie Färdeman, Thomas Hvitfeldt och Åsa Irlander Omslag: Ylva Hellström Omslagsbild: Helena Halvarsson Brottsförebyggande rådet 2013 ISSN ISBN URN:NBN:SE:BRA-490 BRÅ NTU 2012

5 Förord Brottslighet är ett ämne som ständigt engagerar, och allt högre krav ställs på samhällets förmåga att motverka de konsekvenser som brottsligheten medför i form av brottsoffer, otrygga människor och ett ifrågasättande av de rättsvårdande myndigheternas förmåga. Därmed ökar behoven av att kunna följa och analysera brottsligheten och otryggheten. I detta sammanhang är Nationella trygghetsundersökningen (NTU) en viktig faktakälla. På uppdrag av regeringen ges här en övergripande redogörelse av allmänhetens utsatthet för brott och upplevda trygghet samt förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. Redovisningarna görs främst på nationell nivå, men också för län och vissa kommuner. Rapporten är överlag beskrivande. Djupgående analyser eller förklaringar till resultat presenteras i stället i olika fördjupningsstudier. NTU är tillgängligt för forskning på landets universitet och högskolor. Rapportens författare är Emelie Färdeman, Thomas Hvitfeldt och Åsa Irlander, samtliga utredare vid Brå. Avslutningsvis vill vi rikta ett stort tack till alla de drygt personer som deltagit genom att svara på frågorna i NTU och som gör studier och rapporter av detta slag möjliga. Stockholm i januari 2013 Erik Wennerström Generaldirektör Anna Sellin Enhetschef BRÅ NTU 2012

6 Innehåll Tabellförteckning 6 Figurförteckning 7 Sammanfattning 13 Utsatthet för brott 13 Trygghet 15 Förtroende för rättsväsendet 16 Brottsutsattas kontakter med rättsväsendet 18 Resultat för Sveriges län 18 1 Inledning 20 Bakgrund till undersökningen 20 Syfte och frågeställningar 21 2 Metod 23 Upplägg och genomförande 23 Frågeinnehåll 24 Bortfall 27 Tillförlitlighet och jämförbarhet 28 Resultatredovisningen 30 3 Utsatthet för brott 34 Generellt om utsatthet för brott 35 Generellt om brott mot enskild person 37 Misshandel 44 Hot 47 Sexualbrott 51 Personrån 54 Bedrägerier 56 Trakasserier 57 Generellt om egendomsbrott mot hushåll 61 Bostadsinbrott 65 Fordonsrelaterade brott 66 BRÅ NTU 2012

7 4 Trygghet 68 Otrygghet ute sen kväll 69 Oro för brott 75 Otrygghetens konsekvenser 84 Otrygghet relaterat till egna erfarenheter och inställningar 87 5 Förtroende för rättsväsendet 91 Rättsväsendet och de enskilda myndigheterna 93 Hur rättsväsendet utför olika arbetsuppgifter 99 Förtroende för rättsväsendet relaterat till erfarenheter av brott och/eller av rättsväsendet Brottsutsattas kontakter med rättsväsendet 110 Erfarenheter av Polisen 111 Erfarenheter av åklagare 116 Erfarenheter av rättegång 117 Referenser 121 Bilaga 1. Tabeller 123 Bilaga 2. Statistisk säkerhet 174 BRÅ NTU 2012

8 Tabellförteckning 2 Metod Tabell 2.1 Urval och bortfall i NTU Tabell 3.1 Tabell 3.2 Tabell 4.1 Tabell Utsatthet för brott Utsatthet i befolkningen (16 79 år) för olika typer av brott mot enskild person år samt skattat antal händelser och andel polisanmälda händelser år 2011, enligt NTU Andel utsatta hushåll i befolkningen (16 79 år) för olika typer av brott mot egendom, skattat antal händelser samt andel anmälda händelser år , enligt NTU Trygghet Otrygga vid utevistelse sen kväll i två befolkningsgrupper, enligt NTU Inom parentes: andel som uppgett att de inte går ut på grund av otrygghet. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent Förtroende för rättsväsendet Stort (mycket/ganska) förtroende för rättsväsendet hos personer som utsatts respektive ej utsatts för brott 2011, enligt NTU 2012 (andel för respektive grupp i procent) samt skillnaden mellan grupperna (i procentenheter). 106 För tabellbilagan, se förteckning på sidan 123 BRÅ NTU 2012

9 Figurförteckning Figur Utsatthet för brott Fördelning av det totala antatlet brott i befolkningen (16 79 år) under 2011, enligt NTU Avser de brottstyper som specificerats i NTU. 36 Figur 3.2 Fördelning av det totala antalet anmälda brott enligt den officiella kriminalstatistiken under 2011 (Brå 2012b). Avser de brottstyper som specificerats i NTU. 36 Figur 3.3 Andel av befolkningen (i procent) som utsatts för olika typer av brott mot enskild person , enligt NTU Figur 3.4 Andel polisanmälda brott mot enskild person , enligt NTU Andel händelser i procent av det totala antalet rapporterade händelser. 40 Figur 3.5 Upprepad utsatthet för brott mot enskild person 2011, enligt NTU Andel utsatta 1 gång, 2 3 gånger samt 4 gånger eller fler, i förhållande till andel händelser, i procent. 41 Figur 3.6 Utsatthet för brott mot enskild person fyra gånger eller fler 2011, enligt NTU Särredovisning efter ålder. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 42 Figur 3.7 Utsatthet för brott mot enskild person 2011, enligt NTU Särredovisning efter län inklusive konfidens intervall.49 Andel för respektive län, i procent. 42 Figur 3.8 Utsatta för misshandel , enligt NTU Särredovisning efter kön. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 44 Figur 3.9 Utsatta för misshandel 2011, enligt NTU Särredovisning efter ålder. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 45 Figur 3.10 Typ av brottsplats för misshandel 2011, enligt NTU Särredovisning efter kön. Andel händelser i procent av det totala antalet rapporterade händelser. 46 Figur 3.11 Relation till gärningspersonen vid misshandel 2011, enligt NTU Särredovisning efter kön. Andel händelser i procent av det totala antalet rapporterade händelser. 46 Figur 3.12 Relation till gärningspersonen vid misshandel , enligt NTU Särredovisning efter kön. Andel händelser i procent av det totala antalet rapporterade händelser. 47 Figur 3.13 Utsatta för hot , enligt NTU Särredovisning efter kön. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 48 BRÅ NTU 2012

10 Figur 3.14 Utsatta för hot 2011, enligt NTU Särredovisning efter ålder. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 48 Figur 3.15 Typ av brottsplats för hot 2011, enligt NTU Särredovisning efter kön. Andel händelser i procent av det totala antalet rapporterade händelser. 49 Figur 3.16 Relation till gärningspersonen vid hot 2011, enligt NTU Särredovisning efter kön. Andel händelser i procent av det totala antalet rapporterade händelser. 50 Figur 3.17 Relation till gärningspersonen vid hot , enligt NTU Särredovisning efter kön. Andel händelser i procent av det totala antalet rapporterade händelser. 50 Figur 3.18 Utsatta för sexualbrott , enligt NTU Särredovisning efter kön. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 51 Figur 3.19 Utsatta för sexualbrott 2011, enligt NTU Särredovisning efter ålder (män och kvinnor sammantaget). Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 52 Figur 3.20 Typ av brottsplats för sexualbrott 2011, enligt NTU Andel händelser i procent av det totala antalet rapporterade händelser. 52 Figur 3.21 Relation till gärningspersonen vid sexualbrott , enligt NTU Andel händelser i procent av det totala antalet rapporterade händelser. 53 Figur 3.22 Utsatta för personrån , enligt NTU Särredovisning efter kön. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 54 Figur 3.23 Utsatta för personrån 2011, enligt NTU Särredovisning efter ålder. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 55 Figur 3.24 Utsatta för bedrägerier , enligt NTU Särredovisning efter kön. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 56 Figur 3.25 Utsatta för bedrägerier 2011, enligt NTU Särredovisning efter ålder. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 57 Figur 3.26 Utsatta för trakasserier , enligt NTU Särredovisning efter kön. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 58 Figur 3.27 Utsatta för trakasserier 2011, enligt NTU Särredovisning efter ålder. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 59 Figur 3.28 Relation till gärningspersonen vid trakasserier 2011, enligt NTU Särredovisning efter kön. Andel händelser i procent av det totala antalet rapporterade händelser. 60 Figur 3.29 Relation till gärningspersonen vid trakasserier , enligt NTU Andel utsatta personer i procent. 60 Figur 3.30 Utsatthet för olika typer av egendomsbrott mot hushåll , enligt NTU Andel i befolkningen, i procent. 62 Figur 3.31 Andel polisanmälda egendomsbrott mot hushåll , enligt NTU Andel händelser, i procent. 63 BRÅ NTU 2012

11 Figur 3.32 Upprepad utsatthet för egendomsbrott mot hushåll 2011, enligt NTU Andel hushåll utsatta 1 gång, 2 3 gånger samt 4 gånger eller fler, i förhållande till andel händelser, i procent. 64 Figur 3.33 Utsatthet för egendomsbrott mot hushåll 2011, enligt NTU Särredovisning efter län inklusive konfidens intervall. Andel för respektive län, i procent. 64 Figur 3.34 Utsatthet för fordonsrelaterade brott 2011, enligt NTU Särredovisning efter bostadstyp. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent Trygghet Figur 4.1 Otrygghet, enligt NTU Andel i befolkningen, i procent. 70 Figur 4.2 Otrygghet i Sveriges län, enligt NTU Särredovisning efter län inklusive konfidensintervall. Andel för respektive län, i procent. 71 Figur 4.3 Otrygghet, enligt NTU Särredovisning efter kön. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 72 Figur 4.4 Otrygghet (mycket/ganska otrygga samt går inte ut på grund av otrygghet), enligt NTU Totalt samt särredovisning efter kön. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 72 Figur 4.5 Otrygghet, enligt NTU Särredovisning efter ålder. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 73 Figur 4.6 Oro över brottsligheten i samhället, enligt NTU Andel i befolkningen, i procent. 76 Figur 4.7 Stor oro över brottsligheten i samhället, enligt NTU Särredovisning efter kön. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 77 Figur 4.8 Stor oro över brottsligheten i samhället, enligt NTU Särredovisning efter ålder. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 77 Figur 4.9 Oro över att närstående ska drabbas av brott, enligt NTU Andel i befolkningen, i procent. 78 Figur 4.10 Oro (mycket/ganska ofta) över att närstående ska drabbas av brott, enligt NTU Särredovisning efter kön. Andel i befolkningen, i procent. 79 Figur 4.11 Oro (mycket/ganska ofta) över att närstående ska drabbas av brott, enligt NTU Särredovisning efter ålder. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 79 Figur 4.12 Oro över att utsättas för olika brottstyper, enligt NTU Andel i befolkningen som oroar sig ganska eller mycket ofta, i procent. 80 Figur 4.13 Oro över att utsättas för bostadsinbrott, enligt NTU Särredovisning efter län inklusive konfidensintervall. Andel för respektive län, i procent. 81 Figur 4.14 Oro över att utsättas för olika brottstyper, enligt NTU Särredovisning efter kön. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 82 BRÅ NTU 2012

12 Figur 4.15 Oro över att utsättas för olika brottstyper, enligt NTU Särredovisning efter ålder. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 82 Figur 4.16 Figur 4.17 Figur 4.18 Figur 4.19 Figur 4.20 Figur 4.21 Otrygghetens konsekvenser, enligt NTU Andel i befolkningen, i procent. 85 Otrygghetens påverkan på beteende och livskvalitet, enligt NTU Särredovisning efter kön. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 86 Otrygghetens påverkan på beteende och livskvalitet, enligt NTU Särredovisning efter ålder. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 86 Otrygghet (index) hos personer med olika erfarenhet av brott, enligt NTU Andel särskilt otrygga för respektive grupp i befolkningen, i procent. 88 Otrygghet (index) hos personer som utsatts för olika typer av brott, enligt NTU Särredovisning efter kön. Andel särskilt otrygga för respektive grupp i befolkningen, i procent. 89 Otrygghet (index) hos personer med olika uppfattning om brottsutvecklingen och rättsväsendet, enligt NTU Andel särskilt otrygga för respektive grupp i befolkningen, i procent Förtroende för rättsväsendet Figur 5.1 Andel svarande som tagit ställning i förtroendefrågorna (uppgett antingen stort, litet eller varken stort eller litet förtroende), enligt NTU Andel i befolkningen, i procent. 94 Figur 5.2 Allmänhetens förtroende för rättsväsendet, enligt NTU Andel i befolkningen, i procent. 95 Figur 5.3 Stort (mycket/ganska) förtroende för rättsväsendet, enligt NTU Andel i befolkningen, i procent. 95 Figur 5.4 Stort (mycket/ganska) förtroende för rättsväsendet som helhet, enligt NTU Särredovisning efter län inklusive konfidensintervall. Andel för respektive län, i procent. 96 Figur 5.5. Stort (mycket/ganska) förtroende för rättsväsendet, enligt NTU Särredovisning för män. Andel i procent. 97 Figur 5.6. Stort (mycket/ganska) förtroende för rättsväsendet, enligt NTU Särredovisning för kvinnor. Andel i procent. 97 Figur 5.7 Stort (mycket/ganska) förtroende för rättsväsendet, enligt NTU Sär redovisning efter ålder. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 98 Figur 5.8 Förtroende för rättsväsendets myndigheter, enligt NTU Särredovisning efter utbildningsnivå. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 98 Figur 5.9 Allmänhetens förtroende för hur rättsväsendet och Polisen utför olika uppgifter, enligt NTU Andel i befolkningen, i procent. 100 Figur 5.10 Stort (mycket/ganska) förtroende för hur rättsväsendet och Polisen utför olika uppgifter, enligt NTU Andel i befolkningen, i procent. 100 BRÅ NTU 2012

13 Figur 5.11 Figur 5.12 Figur 5.13 Figur 5.14 Figur 5.15 Figur 5.16 Figur 5.17 Figur 5.18 Stort (mycket/ganska) förtroende för att rättsväsendet hanterar misstänkta rättvist, enligt NTU Särredovisning efter län inklusive konfidensintervall. Andel för respektive län, i procent. 101 Stort (mycket/ganska) förtroende för att rättsväsendet behandlar utsatta bra, enligt NTU Särredovisning efter län inklusive konfidensintervall. Andel för respektive län, i procent. 102 Stort (mycket/ganska) förtroende för hur rättsväsendet respektive Polisen utför sina uppgifter, enligt NTU Särredovisning för män. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 103 Stort (mycket/ganska) förtroende för hur rättsväsendet respektive Polisen utför sina uppgifter, enligt NTU Särredovisning för kvinnor. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 103 Stort (mycket/ganska) förtroende för hur rättsväsendet respektive Polisen utför olika uppgifter, enligt NTU Särredovisning efter ålder. Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 104 Stort (mycket/ganska) förtroende för hur rättsväsendet utför olika arbetsuppgifter, enligt NTU Särredovisning efter personer som inte utsatts för något brott 2011, personer som utsatts för något brott 2011 samt efter personer som utsatts för särskilt integritetskränkande brott Stort (mycket/ganska) förtroende för Polisen hos personer som uppger att de åtalats för brott de senaste tre åren, enligt NTU Andel för gruppen åtalade respektive ej åtalade, i procent. 108 Stort (mycket/ganska) förtroende för rättsväsendets myndigheter hos personer med olika uppfattning om brottsutvecklingen de senaste tre åren, enligt NTU Andel för respektive grupp i befolkningen, i procent. 109 Figur 6.1 Figur 6.2 Figur 6.3 Figur 6.4 Figur 6.5 Figur Brottsutsattas kontakter med rättväsendet Erfarenhet av polis i samband med utsatthet för brott de senaste tre åren, enligt NTU Uppdelat på om (den senaste) händelsen innehöll hot och/eller våld eller ej. Andel för respektive grupp, i procent. 112 Mycket eller ganska positiv erfarenhet av polis i samband med utsatthet för brott under de senaste tre åren, totalt samt uppdelat på om händelsen innehöll respektive inte innehöll hot och/eller våld, enligt NTU Andel nöjda och missnöjda med olika delar av kontakten med polis i samband med utsatthet för brott de senaste tre åren, enligt NTU Andel för respektive grupp, i procent. 114 Andel nöjda och missnöjda med olika delar av kontakten med polis i samband med utsatthet för brott de senaste tre åren, enligt NTU Uppdelat på om händelsen innehållit hot eller våld eller ej. Andel för respektive grupp, i procent. 115 Andel nöjda med olika delar av kontakten med polis i samband med utsatthet för brott de senaste tre åren, enligt NTU Andel för respektive grupp, i procent. 116 Erfarenhet av åklagare i samband med medverkan som målsägande i rättegång de senaste tre åren, enligt NTU år Totalt samt särredovisning efter kön. Andel för respektive grupp, i procent. 116 BRÅ NTU 2012

14 Figur 6.7 Figur 6.8 Figur 6.9 Figur 6.10 Upplevelse av bemötande i domstol bland målsägande i rättegång de senaste tre åren, enligt NTU Andel i procent. 118 Erfarenhet av målsägandebiträde i samband med medverkan som målsägande i rättegång de senaste tre åren, enligt NTU Andel i procent. 118 Förståelse av rättegången bland målsägande i rättegång de senaste tre åren, enligt NTU år Andel i procent. 119 Upplevelse av information om rättegången bland målsägande i rättegång de senaste tre åren, enligt NTU Andel i procent. 119 BRÅ NTU 2012

15 Sammanfattning I denna rapport redovisas de övergripande resultaten från den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) Drygt personer har svarat på frågorna, vilket innebär att svarsfrekvensen i undersökningen är 68 procent. Nedan sammanfattas rapportens resultat för frågeområdena utsatthet för brott, trygghet, förtroende för rättsväsendet samt brottsoffers kontakter med rättsväsendet. Utsatthet för brott Nästan var fjärde person (23 %) i befolkningen (16 79 år) utsattes för ett eller flera brott under Utsattheten för brott har minskat de senaste fem åren, från 26 procent 2005 till 23 procent Det är framför allt utsatthet för trakasserier och stöld ur/från fordon som minskar. Brott mot enskild person Av dem som svarat på frågorna i NTU 2012 uppger 11,6 procent att de utsatts för någon eller några av följande brottstyper: misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägeri eller trakasserier (kallat brott mot enskild person). Utsatthet för dessa brottstyper har minskat något sedan 2005, framför allt när det gäller utsatthet för trakasserier. De vanligaste brottstyperna är hot och trakasserier, som ungefär 4 procent av befolkningen utsatts för enligt NTU Minst vanligt är utsatthet för sexualbrott, allvarlig misshandel och personrån, där ungefär 1 procent uppger att de blivit utsatta. Kvinnor och män utsätts för olika typer av brott och av olika typer av gärningspersoner Utsattheten är ojämnt fördelad. Olika befolkningsgrupper har olika hög andel utsatta och olika hög andel som utsatts flera gånger (upprepat utsatta). Grupperna skiljer sig också åt i fråga om vilka typer av brott de utsätts för. Dessa skillnader har varit stabila under de år ( ) som NTU genomförts. Män och kvinnor utsätts för brott mot enskild person i ungefär lika stor utsträckning, men de utsätts för olika typer av brott. Det är oftast män som uppger att de utsatts för misshandel och personrån, medan det oftast är kvinnor som rapporterar att de utsatts för hot, sexualbrott och trakasserier. BRÅ NTU 2012 SAMMANFATTNING 13

16 Av dem som utsatts för hot, trakasserier och misshandel rapporterar kvinnor i större utsträckning än män att gärningspersonen varit en bekant eller närstående. Skillnaden mellan könen är särskilt stor när det handlar om misshandel. Hot och misshandel mot kvinnor sker oftare i hemmet, i skolan eller på arbetet, medan hot och misshandel mot män oftare sker på allmän plats. Yngre mer utsatta än äldre Andelen som uppger sig vara utsatta för något brott mot enskild person är generellt högre ju yngre åldersgrupp som studeras. Det gäller i synnerhet för misshandel och trakasserier. För sexualbrott gäller sambandet enbart för kvinnor. Andra grupper där man kan notera en högre andel utsatta för brott mot enskild person, är ensamstående med eller utan barn, boende i flerfamiljshus samt personer med endast förgymnasial utbildning (jämfört med sammanboende med eller utan barn, boende i småhus och personer med eftergymnasial utbildning). Merparten av brotten polisanmäls inte Andelen brott som anmäls till Polisen varierar kraftigt mellan brottstyperna, men sammantaget uppges en tredjedel av brotten mot enskild person 2011 vara polisanmälda. Allvarlig misshandel och personrån uppges vara anmälda i störst utsträckning (78 % respektive 54 %), medan trakasserier och sexualbrott anmäls i minst utsträckning (22 % respektive 19 %). Andelen brott som uppges vara anmälda ligger på samma nivå (33 %) som föregående år. När man studerar utvecklingen sedan mätningarna inleddes 2005 syns en svag uppåtgående trend för andel anmälda personrån, allvarlig misshandel, hot och sexualbrott, medan anmälningsbenägenheten för bedrägeri och trakasserier snarare tycks variera kring en relativt stabil nivå. En betydande andel av utsattheten är upprepad En hög andel av brotten mot enskild person begås mot en liten del av befolkningen. Enligt rapporteringen begicks drygt hälften (53 %) av brotten mot enskild person under 2011 mot den lilla grupp i befolkningen som utsatts för fyra eller fler brott av denna typ under året (1,6 % av befolkningen, vilket motsvarar 14 % av de utsatta). Resultaten är snarlika tidigare år. Egendomsbrott mot hushåll Vart tionde hushåll (10,4 %) utsattes för bilstöld, stöld ur eller från fordon, cykelstöld eller bostadsinbrott (kallat egendomsbrott mot hushåll) under Utsattheten för dessa brott har minskat något sedan Mest minskade andelen hushåll utsatta för stöld ur eller från fordon. Det vanligaste egendomsbrottet var cykelstöld; 6,7 procent av hushållen utsattes för detta under Minst vanligt förekommande är bostadsinbrott och bilstöld, där 1,1 respektive 0,4 procent av hushållen uppges ha utsatts. 14 BRÅ NTU 2012 SAMMANFATTNING

17 Hushåll med barn mer utsatta Hushåll i storstadsregioner och andra större städer är särskilt utsatta för egendomsbrott. Hushåll med barn utmärker sig också som utsatta, i synnerhet när det gäller cykelstöld. Särskilt utsatta är ensamstående med barn. Utsattheten för bostadsinbrott är jämnare fördelad. Hushåll i storstadsregionerna och andra större städer är dock något oftare utsatta än hushåll i småstäder och på landsbygden. Mönstret är likartat när det gäller stöld ur eller från fordon. Resultaten är i stort sett oförändrade jämfört med tidigare år. Hälften av brotten polisanmäls Egendomsbrott mot hushåll uppges vara anmälda i drygt hälften av fallen. Det är med andra ord vanligare att man polisanmäler egendomsbrott mot hushåll än brott mot enskild person. Bostadsinbrott är det brott som anmäls i störst utsträckning (89 %), medan cykelstöld anmäls i minst utsträckning (39 %). Mönstret är snarlikt tidigare år. Mindre vanligt med upprepad utsatthet för brott mot egendom Upprepad utsatthet för brott mot egendom är betydligt mindre vanligt än upprepad utsatthet för brott mot enskild person. Omkring 3 procent av brotten mot egendom under 2011 rapporteras ha begåtts mot det fåtal som utsatts för fyra brott eller fler under samma period. Trygghet Trygghet är ett komplicerat fenomen att mäta. Därför är det viktigt att försöka fånga in så många aspekter av trygghet som möjligt, och i NTU finns goda möjligheter till det. Resultaten varierar mycket beroende på vilken typ av trygghet eller otrygghet som efterfrågas. Majoriteten är trygg men orolig över brottsligheten i samhället Undersökningen visar att Sveriges befolkning (16 79 år) huvudsakligen är trygga personer som i liten utsträckning oroar sig för att utsättas för olika typer av brott. Andelen personer som känner sig otrygga när de går ut sent på kvällen är relativt oförändrad jämfört med föregående år, men har över tid minskat från 21 procent 2006 till 15 procent Utvecklingen är likartad när det gäller oro för att utsättas för olika typer av brott, med undantag för bostadsinbrott där andelen oroliga ligger på samma nivå 2012 som Samtidigt upplever drygt tre av fyra (77 %) av de tillfrågade i NTU att brottsligheten i samhället ökar, 32 procent anser att den ökar kraftigt. Resultaten i NTU visar att det är vanligare med en generell oro över brottsligheten i samhället än oro för att själv utsättas för brott. Majoriteten av befolkningen uppger inte någon påverkan på beteendet till följd av oro för brott, men var åttonde person (12 %) har ganska eller mycket ofta valt en annan väg eller annat färdsätt och nära var tjugonde person (4 %) har ganska eller mycket ofta avstått från en aktivitet till följd av oro för att utsättas för brott. BRÅ NTU 2012 SAMMANFATTNING 15

18 Kvinnor och utrikes födda mest otrygga De två grupper som uppger otrygghet och oro i störst utsträckning är kvinnor och utrikes födda personer. Till skillnad från män och personer födda i Sverige, är de mer oroliga över brottsligheten i samhället, mer oroliga för att utsättas för brott och betydligt mer otrygga vid utevistelse en sen kväll än övriga grupper. Otryggheten har också större konsekvenser för dessa grupper, som i högre utsträckning väljer att anpassa sitt beteende efter sin otrygghet genom att välja en annan väg eller att avstå från en aktivitet. De upplever också i högre grad att deras livskvalitet påverkas av otrygghet och oro för brott. Unga och äldre otrygga på olika sätt Även ålder är en viktig faktor för hur trygg eller otrygg man känner sig. En vanlig föreställning är att de äldsta är mest oroliga och otrygga i samhället. Det stämmer till viss del de äldsta uppger i störst utsträckning att de på grund av otrygghet inte går ut alls. Men det är unga vuxna (20 24 år) som oftast uppger att de oroar sig för att bli överfallna eller misshandlade när de vistas ute. Samma mönster fram träder när man studerar män och kvinnor i respektive åldersgrupp separat. Det är de yngre som oroar sig mest för att utsättas för våldsbrott, medan de äldsta oroar sig minst. Boende i flerfamiljshus och storstadsregionerna mer otrygga Resultaten visar även att otrygghet varierar beroende på hur man bor. Personer boende i småhus i mindre städer eller på landsbygden är mindre otrygga ute sena kvällar, mindre oroliga att utsättas för brott (undantaget bostadsinbrott) och upplever i lägre grad att otryggheten får konsekvenser för beteendet eller påverkan på livskvaliteten. Boende i flerfamiljshus i storstadsregionerna uppger oro och otrygghet i ungefär dubbelt så stor utsträckning. Brottsutsatta är mer otrygga Alla erfarenheter av utsatthet för brott såväl direkta som indirekta är förenade med högre grader av otrygghet. I synnerhet egen utsatthet för integritetskränkande brott, som sexualbrott, personrån och trakasserier, korresponderar med högre otrygghet. Men också indirekta erfarenheter, exempelvis att bevittna våld eller att en nära anhörig blir utsatt för brott, samvarierar med större otrygghet. Även uppfattningen att brottsligheten ökat kraftigt de senaste tre åren samt ett lågt förtroende för rättsväsendet, sammanfaller med högre andelar otrygga. Förtroende för rättsväsendet Rättsväsendet består av flera olika myndigheter. Av dem tas fyra upp i NTU Polisen, åklagarna, domstolarna och Kriminalvården. I och med att NTU efterfrågar förtroende för flera av rättsväsendets myndigheter på årlig basis ges ett stabilt underlag för att följa utvecklingen. 16 BRÅ NTU 2012 SAMMANFATTNING

19 Högst förtroende för Polisen Förtroendet för rättsväsendet och alla de efterfrågade myndigheterna har ökat sedan mätningarna inleddes Jämfört med föregående år har förtroendet dock minskat något, såväl för de enskilda myndigheterna som för rättsväsendet som helhet. Polisen är den myndighet som allmänheten har det största förtroendet för. Nära två av tre av de tillfrågade uppger att de har stort förtroende för Polisen. Hälften av de tillfrågade uppger att de har stort förtroende för domstolarna och åklagarna, medan nära två av fem uppger detsamma för Kriminalvården. Samtidigt har ökningen sedan mätningarna inleddes varit störst för just Kriminalvården. Runt 5 procent uppger att de saknar uppfattning om vilket förtroende de har för Polisen eller för rättsväsendet som helhet medan omkring var femte uppger detsamma om åklagarna, domstolarna och Kriminalvården. Ålder, ursprung och utbildning spelar roll De undersökta bakgrundsfaktorer som har störst inverkan på förtroende är ålder och om man har svensk eller utländsk bakgrund. De yngsta personerna i undersökningen (16 19 år) uppger högre förtroendenivåer oftare än de äldre, medan utrikes födda uppger lägre förtroende än personer som är födda i Sverige med minst en inrikes född förälder. Avseende utbildning är det noterbart att personer med eftergymnasial utbildning uppger störst förtroende, med ett undantag, Kriminalvården, som personer med endast förgymnasial utbildning uppger större förtroende för. Könsskillnaderna är små, men kvinnor har ett högre förtroende för Polisen än män. Dessa mönster liknar dem från tidigare år. Högre förtroende för Polisen än för rättsväsendet i brottsofferfrågan När det gäller huruvida rättsväsendet som helhet hanterar misstänkta rättvist respektive behandlar utsatta bra, är förtroendet påtagligt större för att misstänkta hanteras rättvist än för att utsatta behandlas bra. Förtroendet för att Polisen behandlar brottsutsatta bra är mycket högre än vad som är fallet för rättsväsendet i sin helhet i samma fråga. Det antyder att det bristande förtroendet avseende behandling av brottsutsatta sannolikt inte beror på bedömningen av Polisens insats, utan hur andra delar av rättsväsendet behandlar brottsutsatta. Förtroendet för rättsväsendet som helhet i de här frågorna har dock ökat sedan 2006, i synnerhet förtroendet för att rättsväsendet behandlar utsatta bra. Motsvarande frågor om Polisen började ställas först 2008, och sedan dess har nivån varit relativt stabil. Lägre förtroende hos personer med erfarenheter av brott Personer som har varit utsatta för brott uppger lägre förtroende för såväl rättsväsendet i stort som för dess myndigheter och deras förmåga att utföra sina arbetsuppgifter. Även utsatthet hos en anhörig eller vän eller en uppfattning av en kraftigt ökande brottslighet samvarierar med lågt förtroende. Personer med erfarenheter av att själva ha åtalats för brott har lägre förtroende. Resultaten visar att personer som åtalats för BRÅ NTU 2012 SAMMANFATTNING 17

20 brott under de senaste tre åren hyser mycket lågt förtroende för Polisen samt för att rättsväsendet hanterar misstänkta rättvist. Resultaten följer samma mönster som tidigare år. Brottsutsattas kontakter med rättsväsendet NTU omfattar frågor om erfarenheter av rättsväsendets instanser. Frågorna ställs till dem som varit i kontakt med rättsväsendet med anledning av att de utsatts för brott någon gång under de tre senaste åren före intervjutillfället. Erfarenheter av Polisen Knappt var femte person (18 %) uppger att de under de senaste tre åren varit i kontakt med Polisen i samband med att de anmält brott. Drygt hälften (54 %) av brottsoffren uppger att de överlag har haft positiva erfarenheter av Polisen, och nära var sjätte person uppger negativa erfarenheter. Kvinnor uppger oftare än män att de har positiva erfarenheter. I de fall där händelsen innehöll hot eller våld var erfarenheten av Polisen mer negativ än i övriga fall. När det gäller mer specifika aspekter av kontakten med Polisen är betyget ojämnt. Det är betydligt fler som är nöjda med Polisens tillgänglighet och bemötande än med den information som de fått om ärendet och med Polisens sätt att utreda brottet. Erfarenheter i samband med rättegång En mycket liten del av befolkningen (1,7 %) uppger att de under de senaste tre åren har medverkat som målsägande i en rättegång. Resultaten belyser erfarenheter av målsägandebiträde (i de fall ett sådant har funnits) och åklagare. Dessutom efterfrågas uppfattningen om bemötandet i domstolen, hur man bedömer den information man fått samt hur man upplevde att man förstod vad som hände under rättegången. I samtliga dessa avseenden har majoriteten en positiv inställning, men det förekommer också en grupp (14 23 %) vars erfarenheter är negativa. De flesta som deltagit som målsägande i en rättegång tyckte att rättegången var lätt att förstå och att de fått tillräcklig information, men nästan var tredje person tyckte inte att de fått tillräcklig information inför rättegången och ungefär var tionde person upplevde att det var svårt att förstå rättegången. Resultat för Sveriges län I denna rapport redogörs för utsatthet för brott, trygghet och förtroende för rättsväsendet med uppdelning på Sveriges län och vissa kommuner. Resultaten återfinns under respektive kapitel men sammanfattas här nedan. För kapitlet Brottsutsattas kontakter med rättsväsendet redovisas inte regionala resultat. Utsatthet för brott Andelen utsatta för brott skiljer sig mellan länen. Andelen utsatta för brott mot enskild person varierar mellan omkring 9 procent (Blekinge, 18 BRÅ NTU 2012 SAMMANFATTNING

21 Dalarnas, Gävleborgs, Kalmar, Västerbottens och Västernorrlands län) och procent (Örebro, Skåne, Västmanlands och Stockholms län). Utsattheten för egendomsbrott mot hushåll varierar mellan 6 procent (Gotlands, Gävleborgs och Hallands län) och procent (Skåne och Södermanlands län). Det är statistiskt säkerställt att dessa län skiljer sig från riksgenomsnittet när det gäller utsatthet för egendomsbrott, men inte när det gäller brott mot enskild person. Resultaten för länen brukar variera relativt mycket från år till år. Skåne län har legat högre än riksgenomsnittet både när det gäller brott mot enskild person och egendomsbrott mot hushåll sedan mätningarna inleddes 2006, men gör det i årets mätning endast för egendomsbrott. Trygghet och oro för bostadsinbrott Trygghet och oro för bostadsinbrott varierar beroende på var i riket man bor. Knappt en av tio boende i Gotlands län uppger att de känner sig otrygga då de vistas ute ensamma en sen kväll i sitt bostadsområde. Samtidigt är det ungefär en av fem boende i Örebro, Skåne och Västmanlands län som är otrygga i sådana situationer. I Gotlands län uppger lägst andel, 7 procent, oro för bostadsinbrott medan den högsta andelen som oroar sig, 29 procent, återfinns i Jönköpings län. Det kan förekomma stora variationer inom ett visst län, där grannkommuner kan ha helt olika nivåer av otrygghet. I flera län förekommer också relativt stora variationer i andelen otrygga och oroliga för brott från år till år, men Gotlands och Västerbottens län låg under riksgenomsnittet även 2011, medan Skåne län låg över riksgenomsnittet. Förtroende för rättsväsendet Förtroendet för rättsväsendet varierar en del mellan länen. Det skiljer exempelvis 16 procentenheter mellan Västerbottens län, där andelen med stort förtroende är störst (67 %), och Blekinge län, där andelen med stort förtroende är lägst (51 %). Generellt visar resultaten att förtroendet för rättsväsendet är lägre i södra Sverige än i mellersta och norra delen av landet, även om det finns gott om undantag. Blekinge, Gävleborgs, Dalarnas och Skåne län återkommer som län med lågt förtroende för rättsväsendet och dess olika myndigheter, medan Uppsala, Örebro och Västerbottens län ofta återfinns bland de län där förtroendet för rättsväsendet och dess myndigheter är störst. Även när det gäller förtroende för rättsväsendet kan det för enskilda län förekomma relativt stora variationer från ett år till ett annat, men tendenserna i NTU 2012 är ändå desamma som året innan. BRÅ NTU 2012 SAMMANFATTNING 19

22 1 Inledning Medborgarnas utsatthet för brott, känsla av otrygghet och erfarenheter av rättsväsendet är sedan lång tid tillbaka naturliga fokus för kriminalpolitiken. Att minska människors utsatthet för brott och otrygghet är två viktiga kriminalpolitiska mål. Därför är det viktigt med detaljerad kunskap om vilka grupper som är mest utsatta för olika typer av brott, vilka som i störst utsträckning påverkas negativt av oro för brott och vilka som hyser lägst förtroende för rättsväsendet. En sådan kunskap ger bättre möjligheter att satsa på åtgärder där de behövs mest. Bakgrund till undersökningen År 2005 fick Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag av regeringen att i samarbete med övriga berörda myndigheter inom rättsväsendet planera och genomföra en årlig brottsoffer- och trygghetsundersökning. Undersökningen, som benämns Nationella trygghetsundersökningen (NTU), genomförs i form av telefonundersökningar och vänder sig till ett stort slumpmässigt urval av befolkningen (16 79 år). I föreliggande rapport redogörs för den sjunde undersökningsomgången. Nationella offerundersökningar är sedan länge en viktig kunskapskälla i flera andra västländer. I England och USA har medborgarnas utsatthet studerats på detta sätt i ett par decennier, och i en del andra länder som Australien, Belgien, Finland, Frankrike, Italien och Nederländerna genomförs sedan några år offerundersökningar regelbundet. I England presenteras sedan många år resultaten från offerundersökningen tillsammans med kriminalstatistiken, vilket ger en bättre bild av brottsutvecklingen. Utsatthet för brott NTU är en alternativ källa till information om utsatthet för brott. 1 Den officiella kriminalstatistiken som traditionellt är den källa som används för att beskriva brottsutvecklingen tenderar att bäst beskriva utsatthet för egendomsbrott. 2 Självrapporteringsstudier som NTU tenderar å andra sidan att bättre beskriva enskilda personers utsatthet för brott. Genom att årligen fråga ett slumpmässigt urval av befolkningen 1 Statistiska centralbyråns (SCB) undersökning av levnadsförhållanden (ULF), som genomförs sedan 1978, tar också upp utsatthet för brott. ULF:s bredare inriktning på individers välfärdssituation innebär dock att jämförbarheten med den anmälda brottsligheten är mycket begränsad (SCB 2006). 2 En anledning till detta är att egendom ofta är försäkrad och att det krävs en polisanmälan som underlag till förlustanmälan hos försäkringsbolaget. Anmälningsbenägenheten i befolkningen är således högre vid egendomsbrott. 20 BRÅ NTU 2012 INLEDNING

23 om deras erfarenheter av utsatthet för brott ökar kunskapen om brottslighetens omfattning, struktur och utveckling. NTU är utformad så att det ska vara möjligt att relatera resultaten till flera olika typer av brott som ingår i kriminalstatistiken. Med dessa båda källor, kriminalstatistiken och NTU, ökar efterhand möjligheten att beskriva brottsutvecklingen. Inom detta frågeområde belyses även brottsoffers erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. Trygghet Ett av kriminalpolitikens övergripande mål är att öka människors trygghet. Att mäta trygghet är dock inte enkelt då begreppet är mångfacetterat. 3 Detta har beaktats vid konstruktionen av frågorna, som har formulerats för att täcka in olika dimensioner av trygghetsbegreppet. Därmed framträder en tydligare bild av vari otryggheten består. NTU ger möjlighet att studera allmänhetens upplevda trygghet, såväl generellt som i olika befolkningsgrupper. Undersökningen omfattar frågor om en allmän upplevelse av trygghet, om mer konkret oro för att bli utsatt för olika typer av brott samt frågor om huruvida otryggheten får konsekvenser för beteendet. 4 Förtroende för rättsväsendet Allmänhetens förtroende för rättsväsendet och Polisen är relativt högt i Sverige jämfört med andra länder. 5 Förtroende är centralt för att upprätthålla rättsväsendets legitimitet och för dess möjlighet att arbeta effektivt. Om medborgarna inte har förtroende för att Polisen eller åklagarna utför sitt arbete väl kan det leda till en ovilja att exempelvis lämna vittnesmål i utredningar och rättegångar, vilket gör det svårt för rättsväsendet att bedriva sin verksamhet. I NTU studeras allmänhetens förtroende både för rättsväsendet i sin helhet och för ett antal enskilda myndigheter inom rättsväsendet. Styrkan med NTU, jämfört med andra undersökningar, är att förtroendet för samtliga centrala delar av rättsväsendet kan beskrivas i relation till exempelvis utsatthet för brott eller uppfattning om brottsutvecklingen. Syfte och frågeställningar I denna rapport presenteras resultat från den sjunde datainsamlingen som genomfördes under perioden januari till maj Syfte Syftet med denna rapport, som är en årsbok för NTU, är att på övergripande nivå presentera resultaten för de fyra frågeområdena utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet samt brottsoffers erfarenheter av rättsväsendet. Mer djupgående analyser och förklaringar av resultaten sker huvudsakligen i fördjupningsstudier. 3 Se exempelvis Heber (2007). 4 Också i detta avseende finns en värdefull tidsserie att studera genom Statistiska centralbyråns ULF-undersökningar. ULF ställer dock enbart ett fåtal frågor om otrygghet och oro. 5 Det är dock lägre än i grannländerna Danmark och Finland, se exempelvis Eurobarometer (2009) och Van Dijk m.fl. (2008). BRÅ NTU 2012 INLEDNING 21

24 Syftet är också att i möjligaste mån redogöra för resultaten för olika grupper i befolkningen, och på så sätt belysa eventuella skillnader mellan till exempel män och kvinnor eller mellan olika regioner. I rapporten redogörs även för resultat från tidigare undersökningar (NTU ), och tidsserier för flera olika indikatorer redovisas. Frågeställningar De huvudsakliga frågeställningarna i rapporten är följande: Hur stor del av befolkningen utsattes under 2011 för de tio aktuella brottstyperna? Hur många brott har befolkningen utsatts för och hur ser fördelningen ut mellan olika typer av brott? Finns det skillnader mellan olika grupper i befolkningen? Vilka är omständigheterna kring brotten? Hur utbredd är otryggheten i befolkningen? Hur vanligt är det att människor oroar sig för olika typer av brott? Får otryggheten konsekvenser för beteendet och i så fall vilka? Finns det skillnader mellan olika befolkningsgrupper, och finns det skillnader när det gäller deras erfarenheter av brott och inställning till rättsväsendet? Hur stort är förtroendet för rättsväsendet som helhet, för de enskilda myndigheterna och deras sätt att utföra olika uppgifter? Finns det skillnader mellan olika befolkningsgrupper? Vilka erfarenheter har brottsutsatta som haft kontakter med rättsväsendet? Finns det skillnader mellan olika grupper i befolkningen? 22 BRÅ NTU 2012 INLEDNING

25 2 Metod I detta kapitel beskrivs metoden för NTU främst avseende datainsamlingen En mer omfattande och detaljerad redovisning av undersökningens metod ges i den fristående tekniska rapporten för Nationella trygghetsundersökningen 2012 (Brå 2013). Upplägg och genomförande Upplägget har i huvudsak utgått från att resultaten ska kunna redovisas på nationell nivå, men i vissa avseenden även regionalt. Eftersom få utsätts för brott krävs ett stort urval för att man ska kunna redovisa result at om mindre vanliga brottstyper i förhållande till olika undergrupper i befolkningen. Statistiska åtgärder har också vidtagits för att öka precisionen i skattningarna och för att korrigera för bortfallet. Urval NTU bygger på ett nationellt slumpmässigt urval av personer i åldern år. 6 Till NTU 2012 drogs personer ur Statistiska centralbyråns register över totalbefolkningen. 7 Tabell 2.1 Urval och bortfall i NTU Antal Procent Bruttourval övertäckning (avlidna/utlandsflytt) 211 Nettourval ,0 Svarande ,6 därav via enkäter ,1 Bortfall ,4 därav förhindrad att medverka 454 2,3 ej anträffad ,9 avböjt att medverka ,2 Unga och äldre väljer oftare än övriga åldersgrupper att inte delta i denna typ av undersökningar och riskerar då att bli alltför få för att 6 Urvalet består av personer som är födda mellan 1932 och De som är födda 1996 fyller 16 år undersökningsåret Därmed ingår även personer som vid undersökningstillfället är 15 år gamla. 7 Det innebär att NTU 2012 är den sjätte fullskaliga insamlingen (av totalt sju hittills). I 2006 års undersökning bestod urvalet av endast personer. 8 För motsvarande uppgifter från NTU se tabell 2.1 i respektive tekniska rapporter. BRÅ NTU 2012 METOD 23

26 studeras separat med acceptabel precision i skattningarna. För att motverka detta har dessa åldersgrupper översamplats 9 i urvalet. Även för de fyra befolkningsmässigt minsta länen har antalet urvalspersoner utökats för att ge möjlighet till regionala analyser. 10 I analyserna av materialet används ett viktningsförfarande som tar hänsyn till överrepresentationer i urvalet och även korrigerar för bortfallet så att resultaten ska bli så representativa som möjligt för befolkningen (16 79 år). Urvalsundersökningar av det här slaget antas generellt sett representera normalbefolkningen väl (Brå 2000). Genomförande och datainsamling Datainsamlingen genomfördes av Statistiska centralbyrån, i huvudsak genom telefonintervjuer. 11 Den genomsnittliga intervjutiden var cirka 12 minuter. Till de personer i urvalet som inte gick att nå och till dem som inte ville svara på frågorna per telefon skickades en förkortad enkät. 12 År 2012 samlades materialet in under perioden januari till maj. 13 Ett informationsbrev skickades ut till urvalspersonerna några veckor innan SCB:s intervjuare tog kontakt per telefon. Innan intervjun påbörjades säkerställdes att den utvalda personen hade tagit del av informationen och samtyckte till att delta i undersökningen. Utöver intervjudata samlades också vissa registeruppgifter in, exempelvis intervjupersonernas ålder, bostadsort och utbildning (se avsnittet om redovisningsgrupper). Frågeinnehåll De fyra frågeområden som behandlas i denna rapport är utsatthet för brott, trygghet, förtroende för rättsväsendet och brottsoffers erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. 14 Även bakgrundsinformation om de personer som deltagit i NTU samlas in och utgör sedan redovisningsunderlag. Utsatthet för brott Frågeområdet om utsatthet för brott inleds med ett antal så kallade screeningfrågor, som tar reda på om den tillfrågade varit utsatt för olika typer av brott och i så fall hur många under närmast föregående kalenderår (i det här fallet 2011). 15 För personer som uppger att 9 Översampling innebär att man låter en grupp vara överrepresenterad i urvalet. 10 De län för vilka urvalsförstärkningar gjorts är Blekinge, Gotland, Jämtland och Kronoberg. 11 För de intervjupersoner som så önskar kan intervjun göras på engelska 12 Postenkäten innehöll samtliga frågor ur grundformuläret; däremot ingick inte uppföljningsfrågorna om respektive brott. Förutom på svenska fanns enkäten även tillgänglig på arabiska, bosniska, franska, persiska, spanska och turkiska. 13 Datainsamlingen i 2006 års undersökning genomfördes under augusti oktober Datainsamlingarna har sedan 2007 skett i början av året. 14 De frågor som ligger till grund för redovisningen framgår av intervjuformuläret, som finns tillgängligt på Brå:s webbplats ( som bilaga till den tekniska rapporten. 15 Den här typen av undersökningar efterfrågar ofta utsatthet under de senaste tolv månaderna (räknat från undersökningstillfället), men i NTU efterfrågas utsatthet under föregående kalenderår, huvudsakligen för att jämförelser med den kalenderårsbaserade anmälningsstatistiken ska vara möjliga. 24 BRÅ NTU 2012 METOD

27 de utsatts för brott ställs ett antal uppföljningsfrågor om brottet eller brotten. Screeningfrågor Screeningfrågorna avser tio brottstyper. För att frågorna ska bli begripliga och tydliga beskrivs handlingen i stället för att efterfråga brottstypen enligt respektive brottsbenämning. Exempelvis undersöks utsatthet för misshandel genom frågan Slog, sparkade eller utsatte någon dig för någon annan typ av fysiskt våld, så att du skadades eller så att det gjorde ont under förra året (2011)? i stället för att fråga Utsatte någon dig för misshandel under förra året (2011)? Följande brottstyper efterfrågas i NTU och redovisas i denna rapport: misshandel bedrägeri hot stöld av bil sexualbrott stöld ur eller från motordrivet fordon personrån stöld av cykel trakasserier 16 bostadsinbrott Utöver de listade brottskategorierna innehåller undersökningen också en fråga om huruvida de tillfrågade under den aktuella perioden har varit utsatta för något eller några andra brott. Av naturliga skäl ingår inte brott som utsätter exempelvis allmänheten i stort, staten eller företag. Valet av brottstyper är delvis styrt av vilka brottskategorier som används i kriminalstatistiken och som det är möjligt att formulera tydliga frågor om. Valet har också styrts till brottstyper som bedöms som an gelägna av olika skäl, exempelvis för att de är särskilt vanliga eller allvarliga eller i stor utsträckning är en källa till oro. För några typer av egendomsbrott (fordonsrelaterade brott samt bostadsinbrott) tillfrågas undersökningspersonerna både om de själva eller någon i deras hushåll har utsatts. Detta eftersom dessa brottstyper kan antas drabba hela hushållet i någon form, exempelvis genom ekonomisk förlust. För brott direkt riktade mot en person, exempelvis misshandel och hot, undersöks däremot endast om den tillfrågade själv har utsatts. I och med valet av brottskategorier är det möjligt att studera ett brett spektrum av utsatthet. I anmälningsstatistiken motsvarar de valda brottskategorierna ungefär 40 procent av samtliga anmälda brottsbalksbrott. En utgångspunkt för formuleringen av de flesta screeningfrågorna har, som tidigare framgått, varit att sträva efter jämförbarhet med någon eller några av de juridiska brottskategorier som används i anmälningsstatistiken. Tidigare erfarenheter visar dock att ambitionen att mer i detalj fånga in exakt samma typ av händelser som i anmälningsstatistiken är orealistisk. När frågorna formulerats har därför strävan i första hand varit att fånga brottshändelser så pass väl att utvecklingen över tid i NTU går att jämföra med utvecklingen över tid i anmälningsstatis 16 I brottsbalken definieras inte trakasseri som en egen brottstyp. Om någon eller några enskilda handlingar som begås är brottsliga (det kan till exempel handla om hot, ofredande, skadegörelse eller hemfridsbrott), klassificeras de enligt gällande brottsrubricering. För aktuell frågeformulering, se kapitel 3, avsnittet Trakasserier. BRÅ NTU 2012 METOD 25