Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Transkript

1 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006

2 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 TRYGGHETSSITUATIONEN I POLISOMRÅDE ÖVERGRIPANDE BILD... 4 PROBLEM MED ORDNINGSSTÖRNINGAR... 4 UTSATTHET FÖR BROTT... 6 ORO ATT UTSÄTTAS FÖR BROTT... 7 OTRYGGHET UTE ENSAM SENT EN KVÄLL... 8 RÄDD FÖR SPECIELLA PERSONER... 9 AVSTÅTT FRÅN AKTIVITETER PÅ GRUND AV RÄDSLA... 9 POLISEN BRYR SIG OM LOKALA PROBLEM... 9 SAMMANFATTNING TRYGGHETSSITUATIONEN I BOLLEBYGDS KOMMUN

3 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsundersökning tillfrågas medborgare om hur de uppfattar ordningsstörningar, om de har blivit utsatta för brott eller oroat sig för att utsättas för brott, hur de upplever tryggheten och om otryggheten har gjort att de har avstått från någon aktivitet. Det ställs också en fråga om de tycker att polisen bryr sig om problemen som finns där de bor. De flesta frågeställningar utgår ifrån medborgarnas närområde, området där de bor, och är en uppfattning om nuläget. Vissa av frågorna omfattar händelser som inträffat under de senaste tolv månaderna och även händelser som inte har inträffat i direkt anslutning till det egna bostadsområdet. Frågeformuläret bygger på en teori om en sammankoppling av olika problem i ett område: områden som har stora problem med ordningsstörningar, såväl i den fysiska som i den sociala miljön, har ofta utbredd oro och otrygghet bland medborgarna och även utsattheten för brott är stor. Att tolka resultaten I varje delområde i polisområdet har 300 personer fått svara på enkäten. För att avgöra om resultaten i en viss kommun eller kommundel ligger högre eller lägre än i polisområdet totalt görs signifikanstester. Testerna talar om huruvida skillnaderna är så stora att de inte kan förklaras av slumpen. I de fall ett problem i en kommun eller en del av en kommun beskrivs som högt, innebär det därmed att andelen är hög i förhållande till polisområdet som helhet. Även variationer över tid signifikanstestas, för att säkerställa att det handlar om en reell förändring. Ju fler som svarar på enkäten, desto säkrare blir resultaten. Fakta om trygghetsundersökningen Fältarbetstid: 9 maj 13 juni 2006 Bruttourval: personer mellan år Svarsfrekvens: 73 % Tidigare mätningar: Åren och (i analysen jämförs endast ). Redovisade områden: Borås kommun: Centrum, Göta, Norrby stadsdel, Norrby annan del, Sjöbo stadsdel, Sjöbo annan del, Fristad, Sandhult, Trandared, Brämhult Hässleholmen, Brämhult annan del, Dalsjöfors och Viskafors. Marks kommun: Kinna centrala, Skene centrala samt Mark annan del. Svenljunga kommun Tranemo kommun Ulricehamns kommun Alingsås kommun: Innerstad, Östlyckan/Brogården, Noltorp/Kvarnbacken, Stockslycke/Ängabo, Annan del. Lerums kommun: Lerum Södra, Lerum Norra, Stenkullen, Floda, Tollered, Gråbo och Sjövik. Bollebygds kommun Herrljunga kommun: Herrljunga tätort, Ljung tätort och Herrljunga annan del. Vårgårda kommun 3

4 TRYGGHETSSITUATIONEN I POLISOMRÅDE 2 Övergripande bild Överlag i polisområdet nådde flera av frågeställningarna sin högsta nivå år Sedan dess har problemen i stort sett legat kvar på samma nivå, men vissa förändringar har skett, både i positiv och negativ riktning. En negativ utveckling under det senaste året är att färre känner sig trygga om de går ute sent en kväll i området där de bor. Däremot har utsattheten för brott minskat. Trygghetssituationen skiljer sig mellan olika kommuner Trygghet och särskilt inom kommunerna. De största variationen Otrygghet finns i hur medborgarna upplever tryggheten om de går ute ensamma sent en kväll. I Tollered i Lerum känner sig Avstått aktivitet 83 procent trygga i sitt bostadsområde kvällstid, medan Polisen bryr sig inte andelen i Brämhult/Hässleholmen i Borås är 37 procent. Brämhult/Hässleholmen har istället störst andel som tycker att polisen bryr sig om problemen, 61 procent jämfört med 30 procent i vissa andra områden i Borås, Alingsås och Lerum Medborgarnas uppfattning om området där de bor. Procent (%) av medborgarna. POLISOMRÅDE 2 Ordningsstörningar Utsatthet för brott Oro för brott därav bostadsinbrott misshandel Trend Trend Högst i polisområdet Lägst i polisområdet I Polisområde 2 uppgav 66 procent av medborgarna att de upplever problem med minst en ordningsstörning i området där de bor. Trafikproblem är den ordningsstörning som flest med- Ordningsstörning Utsatthet Oro för brott Oro överfall/ misshandel Trygg ute Otrygg ute Avstått något Polisen bryr sig Problem med ordningsstörningar De ordningsstörningar som tas upp i enkäten gäller den fysiska miljön, den sociala miljön och trafikmiljön. Som ordningsstörningar i den fysiska miljön räknas nedskräpning och skadegörelse. Som sociala ordningsstörningar räknas problem som handlar om kontakter mellan medborgare, bland annat missbrukare utomhus samt folk som bråkar och slåss. Vad gäller trafiken ingår både problem med trafikbeteende och den fysiska trafikmiljön. Medborgarna får ta ställning till huruvida ordningsstörningarna är ett stort eller litet problem, om det förekommer men inte är ett problem eller om det inte förekommer alls. 4

5 borgare upplever är ett problem, med närmare hälften av medborgarna som uppfattar det som ett problem. Därefter kommer ordningsstörningar i den fysiska miljön och slutligen i den sociala miljön. Stort/litet problem med ordningsstörningar i området där man bor. Västra Götaland, Polisområde 2. Procent (%) av medborgarna. TOTALT 66 Trafik Nedskräpning Stort Litet Skadegörelse 30 Ungdomsgäng 16 Berusade personer 16 Narkomaner 10 Folk slåss 9 Bostäder narkomaner 8 Bostäder alkoholister 8 Kvinnor antastas Kommunerna Andelen som upplever minst en ordningsstörning skiljer sig stort mellan kommunerna. och Herrljunga har de lägsta nivån, medan Vårgårda och Lerum har de högsta. Skillnaden inom olika delar av kommunerna är stor. Inom Alingsås (innerstad) och Borås (Norrby stadsdel, Sjöbo stadsdel, Brämhult/Hässleholmen) är det många som upplever problem med ordningsstörningar av olika slag, framförallt i den fysiska och sociala miljön. Trafikproblemen är däremot störst i Lerum (Stenkullen, Sjövik och Södra) samt i Vårgårda. Utveckling Andelen som tycker att det finns problem med ordningsstörningar av olika slag har ökat något över tid. Sedan år 2004 har ordningsstörningarna varit kvar på ungefär samma nivå. De flesta ordningsstörningar följer den trenden, men problemen med nedskräpning visar på en viss ökning jämfört med Problem med ordningsstörningar I kommunerna är variationerna större. I Svenljunga har problemen med folk som bråkar och slåss utomhus minskat efter en hög nivå år I Tranemo ser trenden annorlunda ut. Där fanns större problem med sociala ordningsstörningar år 2002, varefter problemen har minskat. I Bollebygd finns också en positiv trend över tid och de största minskningarna har skett under det senaste året för problem med nedskräpning, berusade personer utomhus, folk som bråkar och slåss utomhus. På längre sikt har problem med skadegörelse, ungdomsgäng som bråkar och stör ordningen också minskat. 5

6 Befolkningen Det finns skillnader mellan olika grupper av individer. Skillnaden mellan män och kvinnor är inte så stor. Däremot finns det skillnader mellan olika åldrar. Ungdomar upplever oftare problem med ordningsstörningar i den fysiska och sociala miljön. Personer mellan 30 och 44 år och personer som har barn upplever istället trafikmiljön som ett problem. Personer som är 60 år eller mer och pensionärer upplever mer sällan problem av olika slag. Boendeformen har också betydelse. Personer som bor i hyreslägenheter är den grupp som oftast tycker att det finns problem med ordningsstörningar. 1 Fysiska ordningsstörningar: Bor i hyreslägenhet Arbetslös/övrig sysselsättning Studerar Bor hos föräldrar Sociala ordningsstörningar: Bor i hyreslägenhet Ungdomar Ensamstående år Trafikproblem: år Har barn Gift/sambo Privat anställd Utsatthet för brott I enkäten tillfrågas medborgarna om de har blivit utsatta för vissa mängdbrott: stöld, skadegörelse och fysiskt våld som gett smärta. Totalt uppger en knapp femtedel av medborgarna i polisområdet att de har blivit utsatta för minst ett av dessa brott under de senaste tolv månaderna. Det vanligaste brottet är stöld eller skadegörelse av fordon, som 18 procent har drabbats av. De flesta av brotten har skett när bilen stått parkerad i det egna bostadsområdet. Även övriga brott är starkt knutet till det egna närområdet: 7 procent har drabbats av något brott som är begånget i den egna bostaden eller i något förvaringsutrymme som tillhör bostaden. Våld är den brottstyp som oftast begås på någon annan plats. Vanligaste brottstyperna Annan stöld (t.ex. på arbetet, resa, fickstöld) 3,3 % Stöld på vind/källare/garage/förvaringsutrymme 3,2 % Skadegörelse på bil i bostadsområdet 2,8 % Stöld av cykel/moped/mc i bostadsområdet 2,7 % Utsattheten är hög i Alingsås och låg i Herrljunga jämfört med polisområdet totalt. I Alingsås är det framförallt Östlyckan/Brogården och Stockslycke/Ängabo som drar upp siffrorna. Våldsbrott drabbar oftare ungdomar, boende hos föräldrar och studerande. Dessa befolkningsgrupper är också överrepresenterade bland stöldbrotten, där också personer som bor i hyreslägenheter har en större utsatthet. Skadegörelse drabbar oftare personer mellan år, boende i hyreslägenheter och egen företagare. Personer över 60 år har lägst utsatthet för brott. Mer utsatta för brott (27-29%): Studerande Bor hos föräldrar Ungdomar Mindre utsatta för brott (13-15%): 60 år eller äldre Pensionär Utan barn 1 En person kan ingå i flera grupper beroende på ålder, kön, sysselsättning och civilstånd. 6

7 Utsattheten för brott har minskat något i årets undersökning, från 22 till 19 procent utsatta. Svenljunga har haft en förhållandevis stor minskning av stöldbrotten sedan föregående år och även Alingsås har haft stora minskningar. I Tranemo har andelen utsatta för stöldbrott halverats sedan år Också Ulricehamn har vissa minskningar av stöldbrotten jämfört med år Våld Av medborgarna i polisområdet uppger 2 procent att de har blivit utsatta för våld som har gett smärta. Den största andelen våldsbrott har skett på gata, torg eller annan allmän plats. Andelen utsatta för våld ligger relativt jämnt över kommunerna, utom Tranemo, där andelen är något större, 4 procent. Stöld Totalt uppger 12 procent att de har drabbats av stöld inom en ettårsperiod. Den största andelen stöldbrott har varit annan stöld eller stölder på vind, i källare, garage eller annat förvaringsutrymme som tillhör bostaden. I Ulricehamn är andelen utsatta 8 procent, medan den i Alingsås är 17 procent. Skadegörelse I polisområdet uppger 10 procent att de har varit utsatta för skadegörelse. Den största andelen skadegörelse har skett på bilen i området där man bor. Skillnaderna mellan kommunerna är mindre än för stöldbrotten, men Herrljunga har en förhållandevis låg utsatthet för skadegörelse, vilket påverkar utsattheten totalt i Herrljunga positivt. Oro att utsättas för brott I enkäten tillfrågas medborgarna om det under de senaste tolv månaderna har oroat sig för att utsättas för vissa brott. Frågan delas upp i huruvida man oroar sig mycket ofta, ganska ofta eller sällan. Oron för inbrott (i bostaden eller förråd/källare/vind) och brott mot fordon (stöld/skadegörelse) ligger förhållandevis jämnt nivåmässigt, med mindre än hälften av medborgarna som oroar sig någon gång (43-48 procent). Oron för överfall eller misshandel utomhus ligger något lägre, med 17 procent som oroat sig. Det finns en del skillnader mellan kommunerna och mellan olika brottstyper. I Borås är oron för egendomsbrott mindre, medan oron för överfall och misshandel är hög. Inom vissa delar av Borås är oron för överfall och misshandel mycket hög. I Lerum och Bollebygd är oron för inbrott i bostaden hög. Utvecklingen över tid av oron att utsättas för brott visar på en uppåtgående trend som har vänt till en minskning. Oron för inbrott ökade fram till år 2004, varefter den åter har minskat. För fordonsbrott märks en viss minskning av oron först i årets undersökning. Oron för överfall och misshandel har däremot varit relativt konstant under de senaste åren med en svagt ökande tendens. I Svenljunga och Lerum har oron att utsättas för brott minskat kraftigt under det senaste året Oro att utsättas för brott

8 Oro att utsättas för brott. Förändring i procentenheter mellan TOTALT PO 2 Borås Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Alingsås Lerum Bollebygd Herrljunga Vårgårda Generellt oroar sig kvinnor långt oftare än män för överfall/misshandel. Ungdomar oroar sig oftare för överfall/misshandel, medan personer mellan och år oftare oroar sig för egendomsbrott och personer som är mer än 60 år mer sällan oroar sig för att utsättas för någon form av brott. Boendeformen är också avgörande för oron: personer som bor i villa/radhus/gård oroar sig mer sällan för överfall eller misshandel än personer som bor i lägenhet, men de oroar sig oftare för inbrott. Oron för egendomsbrott är också stor bland personer med barn, gifta/sambo och privat anställda. Oro för brott totalt (mycket ofta/ofta/sällan) Högre oro för brott (70-71%) år Har barn Arbetar (privat/offentligt/eget företag) Lägre oro för brott (56-59%) Pensionär/60 år eller mer Bor hos föräldrar Otrygghet ute ensam sent en kväll Majoriteten, 65 procent av medborgarna svarar att de känner sig trygga om de går ute ensamma en sen kväll i området där de bor, medan 17 procent känner sig otrygga. Resterande svarar att de inte vet. Nivåmässigt finns stora skillnader mellan kommundelarna: 83 procent uppger att de är trygga i Lerum Tollared, medan endast 37 procent uppger det i Borås Brämhult/Hässleholmen. Också Norrby stadsdel och Sjöbo stadsdel i Borås har låga trygghetsvärden. Andelen trygga har gått ned något jämfört med år 2005, men andelen otrygga ligger kvar på ungefär samma nivå. Otryggheten är mest utbredd bland boende i hyreslägenheter och bland kvinnor. Mest otrygga Bor i hyreslägenhet (28%) Kvinnor (23%) Ensamstående (22%) Minst otrygga Män (9%) Egen företagare (11%) Bor i villa/radhus/gård (12%) år (12%) 8

9 Rädd för speciella personer En mindre del av medborgarna uppger att de är rädda för en eller flera speciella personer i området där de bor, 7 procent i hela polisområdet. Trenden över tid är oförändrad. Det finns inga skillnader mellan kommunerna som är statistiskt säkerställda. Ungdomar, studerande och boende hos föräldrarna är oftare rädda för speciella personer där de bor. Avstått från aktiviteter på grund av rädsla Otrygghet kan medföra flera konsekvenser, exempelvis att vissa avstår från att delta i aktiviteter för att man känt sig otrygg eller rädd för att bli hotad, ofredad eller utsatt för våld. De personer som har avstått från en aktivitet av andra skäl, till exempel att de inte har något intresse, ingår inte i siffran. I polisområdet uppgav 9 procent att de har avstått från att delta i någon aktivitet på grund av otrygghet eller rädsla under de senaste 12 månaderna. Vanligast är att avstå från att åka buss eller tåg (5 procent). I Alingsås och Lerum är nivåerna relativt höga. Under de senaste åren har andelen varit förhållandevis stabil och de ökningar som finns är på lite längre sikt. Kvinnor, ungdomar, boende i lägenhet, ensamstående, studerande och personer med övrig sysselsättning har oftare än andra avstått från någon aktivitet. Övrig sysselsättning kan t.ex. vara hemarbetande eller arbetslösa. Polisen bryr sig om lokala problem Närmare hälften, 49 procent, av medborgarna svarar att de inte vet om polisen bryr sig om problem som finns i deras bostadsområde. En något lägre andel, 40 procent, instämmer i att polisen bryr sig, medan 12 procent inte instämmer. I en kartläggning i Karlskoga, motiverade personer som svarar vet ej ofta sitt svar med man inte har haft anledning att kontakta polisen eller att man inte har sett poliser i sitt bostadsområde 2. Mest positiv bild av polisens agerande lokalt finns på kommunnivå i Ulricehamn, där 46 procent tycker att polisen bryr sig. I Lerum är siffran 34 procent. Denna siffra skiljer sig också stort inom olika kommuner. Exempelvis är andelen som instämmer i att polisen bryr sig ungefär lika stor i Borås kommun som i polisområdet totalt, men inom Borås varierar andelen från 61 procent (Brämhult/Hässleholmen) till 30 procent (Brämhult annan del och Fristad). Trenden över tid visar inte på några större förändringar. Bland ungdomar, boende hos föräldrarna och studerande är det fler som tar ställning i frågan och andelen som instämmer i att polisen bryr sig är stor i dessa grupper, men också andelen som inte instämmer är något större i dessa grupper. Pensionärer/personer 60 år eller mer tar mer sällan ställning i frågan. 2 Undersökning genomförd i Karlskoga närpolisområde år

10 Sammanfattning Ordningsstörningar Vanligast: Trend: Kommuner: Trafikproblem och problem i den fysiska miljön. Boende i hyreslägenhet upplever oftare problem, utom i trafikmiljön. Svag ökning över tid som har planat ut. Stora toppar i vissa områden inom Mark, Alingsås och Borås. Utsatthet för brott Vanligast: Trend: Kommuner: Fordonsbrott. Studerande, boende hos föräldrar och ungdomar mest drabbade för brott. Liten minskning i årets mätning. Flest utsatta i Alingsås trots stora minskningar. Oro att utsättas för brott Vanligast: Oro för egendomsbrott. Kvinnor och ungdomar för överfall eller misshandel. Personer som bor i villa, är gifta/sambo, har barn eller är egen företagare oroar sig oftare för inbrott. Trend: Uppåtgående trend har vänt till minskning. Kommuner: Mindre oro för egendomsbrott i Borås, men större oro för överfall/misshandel. Stor oro för inbrott i bostaden i Lerum och Bollebygd. Trygghet och otrygghet ute ensam sen kväll Vanligast: De flesta är trygga: 70 procent och 17 procent är otrygga. Störst otrygghet bland boende i hyreslägenheter, kvinnor och ensamstående. Trend: Något minskad trygghet jämfört med Kommuner: Mycket stora skillnader främst inom kommunerna. Tryggheten varierar mellan 37 och 83 procent på områdesnivå. Avstått från aktiviteter på grund av rädsla Vanligast: Avstått från att åka buss eller tåg. Kvinnor, boende i lägenhet, ensamstående m.fl. Trend: Ingen förändring. Kommuner: Höga nivåer i Alingsås och Lerum. Polisen bryr sig om problemen Vanligast: Hälften svarar att de inte vet om polisen bryr sig. Ungdomar tar oftare ställning, både i positiv och negativ riktning. Trend: Inga förändringar. Kommuner: Mest positivt i Ulricehamn på kommunnivå. På områdesnivå är man mest positiv i Brämhult/Hässleholmen i Borås. 10

11 Trygghetssituationen i Bollebygds kommun I Bollebygds kommun är nivåerna jämförbara med polisområdet som helhet och det är få siffror som avviker. Trenden över tid är i första hand positiv. BOLLEBYGDS KOMMUN Ordningsstörningar Trend Trend Utsatthet för brott Problemen med missbrukare utomhus och med folk Oro för brott som bråkar och slåss utomhus är förhållandevis små. De flesta enskilda ordningsstörningar har därav bostadsinbrott minskat över tid, men totalt sett ligger problemen misshandel kvar på samma nivå som tidigare främst på grund Otrygghet av att trafikproblemen är oförändrade. Jämfört med Avstått aktivitet år 2005 har andelen som upplever problem med nedskräpning minskat kraftigt, från 40 procent av Polisen bryr sig inte medborgarna till 29 procent. Även problemen med berusade utomhus samt folk som bråkar och slåss har minskat kraftigt under det senaste året. Sett över en längre tidsperiod har utsattheten för brott minskat kraftigt. Oron för inbrott i bostaden är relativt hög jämfört med polisområdet totalt. Tryggheten ute sena kvällar ligger på samma nivå som i polisområdet och förändringarna över tid är små. Medborgarna har en något mer negativ bild av hur polisen sköter närområdet jämfört med i övrigt i polisområdet, då andelen som svarar att de inte instämmer i att polisen bryr sig är något högre. Nivå 11