Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Transkript

1 Rapport 2017:2 Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

2

3 Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2017:2

4 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsförebyggande arbete och rättsväsendets reaktioner på brott. Publikationen finns som pdf på På begäran kan Brå ta fram ett alternativt format. Frågor om alternativa format skickas till tillgangligt@bra.se Vid citat eller användande av tabeller, figurer och diagram ska källan Brå anges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovspersonens tillstånd. ISSN URN:NBN:SE:BRA-687 Brottsförebyggande rådet 2017 Författare: Carl Command Omslag: Ordförrådet Omslagsbild: Helena Halvarsson Produktion: Brottsförebyggande rådet, Enheten för kommunikation Box 1386, Stockholm Telefon , fax , e-post info@bra.se, Denna rapport kan laddas ner från Brås webbplats,

5 Innehåll Tabellförteckning...4 Förord...5 Sammanfattning...6 Inledning...7 Resultat...9 Referenser...30

6 Tabellförteckning Tabell 1. Utsatthet för brott mot enskild person , enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...10 Tabell 2. Utsatthet för våldsbrott (misshandel, hot och personrån) , enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...12 Tabell 3. Utsatthet för egendomsbrott bland hushåll i riket , enligt NTU Andel i procent för respektive län och polisregion...13 Tabell 4. Otrygghet vid utevistelse sen kväll, enligt NTU Andel som uppger att de är mycket/ganska otrygga eller som avstår från att gå ut på grund av otrygghet, i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...14 Tabell 5. Uppfattning om brottsutvecklingen i Sverige, enligt NTU Andel som uppger att de tror att antalet brott har ökat kraftigt/något de senaste tre åren, i procent av befolkningen för respektive län och polisregion Tabell 6. Stor oro över brottsligheten i samhället, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...16 Tabell 7. Oro (ganska/mycket ofta) för att närstående ska drabbas av brott, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...17 Tabell 8. Oro (ganska/mycket ofta) för bostadsinbrott, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...18 Tabell 9. Oro (ganska/mycket ofta) för överfall/misshandel, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...19 Tabell 10. Oro (ganska/mycket ofta) för skadegörelse på fordon, bilstöld eller stöld ur/från fordon, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...20 Tabell 11. Otrygghetens påverkan på beteende (andel personer som valt annan väg/färdsätt samt avstått aktivitet), enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion Tabell 12. Otrygghetens påverkan på livskvalitet (andel personer som uppgett viss eller stor påverkan), enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...22 Tabell 13. Stort (ganska/mycket) förtroende för rättsväsendet som helhet, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...23 Tabell 14. Stort (ganska/mycket) förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...24 Tabell 15. Stort (ganska/mycket) förtroende för åklagarnas sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...25 Tabell 16. Stort (ganska/mycket) förtroende för domstolarnas sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...26 Tabell 17. Stort (ganska/mycket) förtroende för kriminalvårdens sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...27 Tabell 18. Stort (ganska/mycket) förtroende för att rättsväsendet hanterar misstänkta rättvist, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...28 Tabell 19. Stort (ganska/mycket) förtroende för att rättsväsendet behandlar utsatta bra, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...29 Tabell 20. Stort (ganska/mycket) förtroende för att polisen hanterar misstänkta rättvist, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...30 Tabell 21. Stort (ganska/mycket) förtroende för att polisen behandlar utsatta bra, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion

7 Förord Brottslighet är ett ämne som ständigt engagerar, och allt högre krav ställs på samhällets arbete för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Rättsväsendets myndigheter ansvarar för en stor del av detta arbete. Att ha förtroende för rättsväsendet är en grundförutsättning för att allmänheten ska vilja och våga delta i rättssamhället, till exempel genom att anmäla brott eller vittna i en rättegång. Därmed ökar behoven att kunna följa och analysera brottsligheten, otryggheten och förtroendet för rättsväsendet, såväl nationellt som regionalt. I detta sammanhang är Nationella trygghetsundersökningen (NTU) en viktig faktakälla. I följande rapport publiceras resultaten från Sveriges 21 län och de sju polisregionerna. Rapporten är beskrivande och visar utvecklingen mellan 2006 och 2016 när det gäller otrygghet, utsatthet för brott och förtroende för rättsväsendet. Rapportens författare är Carl Command, utredare vid Brå. Stockholm i januari 2017 Erik Wennerström Generaldirektör Thomas Hvitfeldt Enhetschef 5

8 Sammanfattning Nationella trygghetsundersökningen (NTU) beskriver den svenska befolkningens utsatthet för brott och upplevda trygghet samt dess förtroende för och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. I denna rapport presenteras en sammanställning av regionala resultat från undersökningarna gjorda mellan 2006 och 2016, vilket gör det möjligt att följa utvecklingen i varje län och polisregion över tid. När man studerar NTU på länsnivå eller regional nivå visar resultaten att storstadslänen Stockholm och Skåne återkommer som län med högst andel brottsutsatta. I årets undersökning syns detta särskilt tydligt i Skåne län. Samma län har även högst andel otrygga över tid, tillsammans med Örebro och Västmanlands län. De län som över tid har haft en mindre andel utsatta personer är Gävleborg, Norrbotten, Dalarna och Värmland. De län som under samtliga år har haft en mindre andel personer som upplever otrygghet jämfört med riket i stort är Uppsala, Dalarna, Gotlands, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. När det gäller förtroende för rättsväsendet framträder inte samma mönster, och skillnaderna är mindre mellan länen. Över tid har Blekinge, Skåne och Kronobergs län haft en mindre andel personer med stort förtroende än riket totalt sett, medan Uppsala och Västerbottens län har störst andel personer med stort förtroende för rättsväsendet. 6

9 Inledning Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en brottsoffer- och trygghetsundersökning som Brå genomfört årligen sedan 2006, enligt regeringens instruktion. NTU bygger på intervjuer med ett stort slumpmässigt urval av personer i åldern år bosatta i Sverige. Undersökningen beskriver den svenska befolkningens utsatthet för brott och upplevda trygghet samt dess förtroende för och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet (Brå 2017a). I den här rapporten redogörs på ett övergripande vis resultaten för alla län och de sju polisregionerna. För att göra det möjligt att följa utvecklingen i varje län och polisregion över tid presenteras resultaten som tidsserier. När värde 0 förekommer i en tabell innebär det att procenttalet har avrundats till 0, det vill säga att svarsalternativet har angetts av minst en svarande men av mindre än 0,5 procent i respektive redovisningsenhet. I NTU:s tekniska rapport (Brå 2017b) finns en detaljerad redogörelse för hur undersökningen genomförs. I tabell A framgår hur många personer i respektive län och polisregion som deltagit i undersökningen. Tabell A. Antal respondenter i respektive län och polisregion i NTU Polisregion Stockholm Stockholms län Gotlands län Polisregion Öst Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Polisregion Syd Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Skåne län Polisregion Väst Hallands län Västra Götalands län Polisregion Bergslagen Värmlands län Örebro län Dalarnas län Polisregion Mitt Uppsala län Västmanlands län Gävleborgs län Polisregion Nord Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket

10 Vid tolkning av resultaten är det viktigt att ha följande i åtanke: Polisregionerna var ingen administrativ indelning före 2015, men för enkelhetens skull benämns områdena som polisregioner i rapporten. De regionala siffrorna, speciellt de för länen, grundar sig på relativt små urval, vilket innebär att precisionen i punktskattningarna inte är lika säker på regional nivå som på nationell nivå. Detta gör att resultaten för ett enskilt år bör tolkas med försiktighet, och mer fokus bör läggas på de sammanlagda resultaten för flera år. I NTU 2006 var det totala urvalet personer, medan det därefter har varit personer. Detta har betydelse för jämförelsen mellan 2006 och följande år, då skattningarna inte är lika säkra vid ett mindre urval och är något som ytterligare understryker vikten av att se till resultaten för flera år sammantaget i stället för att fokusera på resultaten för ett enskilt år. Intervjupersonernas fördelning till län respektive polisregion baseras på det län, respektive den polisregion som de är folkbokförda i, vilket innebär att - ett län eller en polisregion med en stor andel utsatta personer kan framstå som särskilt drabbat. Att ett visst län eller en viss polisregion har en stor andel utsatta personer behöver inte betyda att där har begåtts fler brott. De som är folkbokförda i länet kan ha utsatts för brotten i andra län än där de är folkbokförda. - det inte går att säga om förtroendet för rättsväsendet handlar om rättsväsendet i hela Sverige eller i det län eller den polisregion där man är bosatt, eftersom detta inte specificeras i frågan i studien. Variationen inom länen eller polisregionerna kan vara stor. Till exempel kan en kommun ha en större andel otrygga personer än en annan kommun i samma län. Undersökningens frågeområden studerar förhållanden under olika tidsperioder. Utsatthet för brott - Referensperioden när det gäller utsatthet för brott är föregående kalenderår (i NTU 2016 redovisas alltså utsattheten 2015). - Redovisningssättet för egendomsbrott mot hushåll ändrades mellan det första och det andra årets undersökning, vilket medför att jämförelse över tid inte kan göras med utsattheten Otrygghet - I kapitlet om otrygghet redovisas oro för olika typer av brott under de senaste tolv månaderna (räknat från intervjutillfället). - De mer övergripande frågorna avser den uppfattning som intervjupersonen har vid intervjutillfället. Förtroende för rättsväsendet - I avsnittet om allmänhetens förtroende för rättsväsendet efterfrågas intervjupersonens uppfattning vid intervjutillfället. 8

11 Resultat Tabell 1. Utsatthet för brott mot enskild person , enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion Polisregion Stockholm 15,1 13,4 12,9 13,1 13,6 12,2 13,4 13,5 13,6 12,3 14,9 Stockholms län 15,1 13,5 12,9 13,1 13,7 12,2 13,5 13,6 13,6 12,4 15,0 Gotlands län 15,1 11,7 11,9 11,6 10,7 9,5 11,1 10,3 11,3 10,7 10,6 Polisregion Öst 13,3 11,9 11,4 11,1 10,2 11,5 11,3 10,9 12,5 10,5 10,8 Södermanlands län 15,7 10,7 11,7 9,6 8,9 13,6 11,2 14,5 14,9 14,2 12,1 Östergötlands län 11,9 12,1 11,4 10,5 11,6 10,7 11,0 11,3 13,4 10,0 10,2 Jönköpings län 13,3 12,7 11,2 13,0 9,5 11,0 11,6 7,4 9,2 8,2 10,4 Polisregion Syd 14,7 13,9 12,3 11,0 11,1 12,5 11,7 12,1 13,3 12,5 15,7 Kronobergs län 13,9 11,4 9,2 9,5 8,6 9,1 11,6 9,4 13,2 12,6 13,4 Kalmar län 10,3 10,2 13,0 8,3 7,2 7,8 9,2 10,6 14,5 10,0 13,7 Blekinge län 11,4 12,7 12,1 10,3 11,7 9,4 8,7 12,9 8,5 10,1 11,9 Skåne län 16,1 15,2 12,7 11,8 12,2 14,2 12,5 12,7 13,7 13,2 16,9 Polisregion Väst 13,8 12,2 13,0 11,5 12,1 11,8 10,8 10,9 11,9 12,1 12,1 Hallands län 16,2 10,9 11,9 9,4 11,8 9,8 11,6 8,7 12,8 11,1 11,9 Västra Götalands län 13,4 12,5 13,2 11,9 12,1 12,2 10,6 11,3 11,7 12,3 12,2 Polisregion Bergslagen 10,2 9,8 9,9 10,7 10,1 9,9 11,5 10,4 10,8 8,8 11,0 Värmlands län 7,9 8,1 11,2 10,7 8,7 9,9 10,7 9,8 10,0 9,5 11,1 Örebro län 10,1 9,3 9,8 13,3 12,3 10,6 14,2 12,6 12,4 7,9 12,3 Dalarnas län 12,7 11,9 8,6 8,3 9,4 9,1 9,4 8,7 10,0 9,1 9,7 Polisregion Mitt 9,1 11,1 11,3 10,3 10,7 9,4 10,4 9,5 15,1 9,8 13,3 Uppsala län 11,6 12,3 11,4 10,4 9,7 9,5 9,8 10,4 15,9 11,1 12,7 Västmanlands län 9,0 11,3 12,2 12,1 11,8 7,8 12,4 7,9 18,2 9,2 18,4 Gävleborgs län 6,4 9,4 10,3 8,7 10,8 10,9 9,3 9,7 11,3 8,9 9,4 Polisregion Nord 10,1 9,2 9,6 11,2 8,5 9,5 10,1 8,8 11,1 9,5 11,9 Västernorrlands län 6,6 8,4 10,3 13,7 9,6 9,2 9,2 9,4 13,7 11,0 11,3 Jämtlands län 8,9 9,7 10,1 12,3 10,0 9,1 11,7 11,0 10,9 11,0 9,4 Västerbottens län 13,0 9,0 8,6 8,9 7,4 11,4 9,2 7,8 10,0 9,6 14,4 Norrbottens län 11,2 9,9 9,8 10,5 7,7 8,1 11,1 8,2 10,1 7,1 11,1 Hela riket 13,1 12,1 11,9 11,5 11,4 11,4 11,6 11,4 12,7 11,3 13,3 I kategorin brott mot enskild person ingår brottstyperna misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägerier och trakasserier. Sammantaget uppger 13,3 procent av befolkningen (16 79 år) att de blev utsatta för något eller några av dessa brott under Det är en större andel jämfört med förra året (2014 var andelen 11,3 %) men en återgång till ungefär samma nivå som uppmättes De polisregioner som sett över tid tycks ha en mindre andel utsatta jämfört med riket i stort är region Bergslagen och region Nord. Polisregionerna Stockholm och Syd tycks ha en större andel utsatta och har sedan 2005 legat över rikssnittet. Störst andel utsatta uppmäts i årets undersökning i polisregion Syd (15,7 %). Dalarnas, Gävleborgs, Norrbottens och Värmlands län har alla haft en mindre andel utsatta än riket i stort. I Västmanlands län har andelen utsatta varierat påtagligt under de senaste årens mätningar. De län som alla år har haft en större andel utsatta än riket i stort är Skåne och Stockholms län. 9

12 Tabell 2. Utsatthet för våldsbrott (misshandel, hot och personrån) , enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion Polisregion Stockholm 8,8 7,8 7,3 7,1 8,1 7,0 8,0 7,3 6,9 6,4 6,7 Stockholms län 8,8 7,9 7,3 7,1 8,1 7,1 8,0 7,3 6,9 6,4 6,7 Gotlands län 9,0 6,2 6,8 7,8 7,2 4,1 6,4 5,3 4,6 5,0 6,8 Polisregion Öst 7,1 7,2 7,1 6,8 5,2 6,7 6,3 6,1 6,3 5,4 6,5 Södermanlands län 8,8 7,3 6,9 6,1 4,7 8,5 7,0 9,0 8,2 8,9 6,8 Östergötlands län 6,0 7,5 7,7 5,8 5,9 5,6 5,0 5,8 7,3 5,1 6,2 Jönköpings län 7,3 6,6 6,4 8,6 4,8 6,8 7,4 4,1 3,4 3,1 6,6 Polisregion Syd 7,6 8,3 6,9 5,6 6,0 6,7 6,3 6,3 6,8 6,5 7,6 Kronobergs län 6,0 7,0 3,5 5,8 5,3 7,0 9,4 2,8 7,2 7,5 6,0 Kalmar län 4,4 5,3 8,5 4,2 3,5 5,7 4,5 6,4 7,0 4,4 6,9 Blekinge län 7,9 7,3 6,6 6,8 7,0 4,4 5,5 8,0 4,2 4,6 6,3 Skåne län 8,4 9,2 7,1 5,8 6,4 7,1 6,3 6,6 7,0 7,0 8,1 Polisregion Väst 7,6 7,3 7,3 6,8 6,8 7,4 6,2 5,6 5,7 7,0 6,7 Hallands län 10,0 6,7 6,4 4,4 8,3 5,8 4,8 4,1 5,9 5,1 6,6 Västra Götalands län 7,2 7,4 7,5 7,3 6,5 7,7 6,5 5,8 5,7 7,3 6,7 Polisregion Bergslagen 5,5 5,2 6,0 6,5 6,2 5,9 6,5 6,2 6,0 5,4 6,5 Värmlands län 3,5 4,9 7,1 6,8 6,7 4,6 7,4 4,7 5,5 5,8 5,3 Örebro län 4,6 3,9 6,0 8,4 7,0 7,5 8,4 8,6 6,0 5,3 8,3 Dalarnas län 8,5 6,8 4,7 4,3 5,0 5,5 3,9 5,3 6,4 5,1 6,0 Polisregion Mitt 5,0 6,4 6,8 5,4 6,1 5,6 5,6 4,2 8,7 4,9 6,8 Uppsala län 5,4 6,7 6,8 5,3 5,0 4,8 5,2 4,3 9,7 5,9 6,3 Västmanlands län 6,2 7,2 7,7 5,9 7,8 5,0 7,1 3,2 10,8 4,3 9,1 Gävleborgs län 3,4 5,3 6,0 5,0 6,1 7,1 4,7 5,0 5,5 4,1 5,3 Polisregion Nord 6,5 5,6 5,6 6,7 5,8 5,6 4,9 4,8 5,1 5,5 6,5 Västernorrlands län 4,4 6,0 7,1 8,8 6,8 4,8 4,0 4,4 6,9 6,0 7,7 Jämtlands län 5,5 6,0 4,6 7,0 5,9 4,3 7,4 5,9 3,9 5,8 4,2 Västerbottens län 6,7 4,3 5,1 5,5 4,6 6,6 3,9 3,5 4,1 6,4 7,3 Norrbottens län 8,7 6,5 5,3 5,6 6,1 6,1 5,5 6,1 5,2 3,8 5,5 Hela riket 7,3 7,2 6,9 6,5 6,5 6,6 6,5 6,0 6,5 6,1 6,8 Andelen personer i riket som utsatts för våldsbrott (misshandel, hot och personrån) var 6,8 procent Detta är en större andel jämfört med 2014 (då motsvarande siffra var 6,1 %) men lägre än när mätningarna inleddes 2005, då andelen utsatta var 7,3 procent. Bortsett från 2013 har polisregion Mitt sedan 2006 haft en lägre andel utsatta för våldsbrott än riket i genomsnitt. Utsattheten för våldsbrott i polisregion Syd har, bortsett från enstaka år, legat något över riksgenomsnittet under mätperioden. Med undantag för årets undersökning, där nivåerna i princip är likvärdiga, har polisregion Stockholm haft en större andel utsatta än riksgenomsnittet sedan mätningarna inleddes. De län som över tid tycks ha en mindre andel utsatta jämfört med riket som helhet är Dalarnas (med undantag för 2005), Gävleborgs (med undantag för 2010) och Uppsala län (med undantag för 2013). Även Jämtlands och Norrbottens län har regelbundet haft en mindre andel utsatta jämfört med riket i stort sedan mätningarna inleddes. I Västmanlands län har andelen utsatta varierat påtagligt under de senaste årens mätningar. Södermanlands län, som legat över rikssnittet sedan 2010, ligger i år på samma nivå som rikssnittet. Stockholms län har, bortsett från årets undersökning, haft en större andel utsatta jämfört med riket som helhet under hela mätperioden. 10

13 Tabell 3. Utsatthet för egendomsbrott bland hushåll i riket , enligt NTU Andel i procent för respektive län och polisregion Polisregion Stockholm 12,0 9,4 10,8 9,8 9,8 10,2 9,5 10,6 8,8 10,0 Stockholms län 12,1 9,5 10,9 9,8 9,8 10,3 9,5 10,7 8,8 10,0 Gotlands län 10,6 8,3 10,1 8,4 9,6 5,5 6,9 8,3 7,0 7,1 Polisregion Öst 10,6 12,0 11,4 9,4 9,1 11,1 10,5 9,1 8,8 9,3 Södermanlands län 8,2 13,6 9,7 10,6 10,2 15,1 12,4 7,4 9,1 8,1 Östergötlands län 12,5 12,7 12,8 9,8 9,7 10,4 11,2 12,5 9,5 11,5 Jönköpings län 10,0 9,8 11,0 7,7 7,7 8,9 8,0 5,8 7,7 7,4 Polisregion Syd 14,8 15,1 12,3 14,8 13,2 13,3 11,8 13,1 11,4 9,9 Kronobergs län 12,4 10,2 12,0 13,0 12,0 11,6 8,9 8,4 8,9 8,5 Kalmar län 12,1 15,7 10,3 11,0 9,8 10,9 8,3 9,8 8,5 4,9 Blekinge län 8,7 7,4 9,0 10,2 6,8 10,0 8,1 7,2 5,6 7,0 Skåne län 16,4 16,7 13,2 16,3 14,8 14,4 13,3 15,1 13,0 11,3 Polisregion Väst 13,2 11,9 11,1 10,1 9,3 8,7 7,3 8,6 9,3 9,7 Hallands län 12,8 14,6 9,7 9,7 9,3 7,4 7,9 9,0 9,2 10,6 Västra Götalands län 13,3 11,5 11,3 10,2 9,3 9,0 7,2 8,6 9,3 9,5 Polisregion Bergslagen 13,1 11,8 10,9 8,9 9,1 9,9 8,9 9,4 8,0 8,3 Värmlands län 12,6 11,7 10,8 7,0 6,4 9,7 6,9 7,8 6,8 9,0 Örebro län 14,8 15,8 14,8 11,6 10,6 12,5 10,8 12,1 9,6 10,2 Dalarnas län 11,8 7,8 7,5 8,1 10,2 7,5 8,9 8,2 7,4 5,8 Polisregion Mitt 12,3 11,7 13,0 13,8 10,5 10,1 9,3 8,8 9,9 9,7 Uppsala län 13,1 12,3 13,3 13,0 10,5 11,6 8,8 10,8 9,3 12,3 Västmanlands län 15,2 12,5 14,3 16,9 9,8 11,1 9,7 8,9 13,6 8,8 Gävleborgs län 9,0 10,3 11,5 12,0 11,2 7,2 9,6 6,1 7,3 7,2 Polisregion Nord 10,2 9,4 8,7 9,3 6,8 8,6 5,7 4,8 5,8 8,3 Västernorrlands län 10,5 8,8 7,4 7,0 6,2 8,1 4,6 3,6 4,6 9,9 Jämtlands län 8,6 10,8 7,8 6,0 4,9 9,6 5,7 2,7 6,9 6,2 Västerbottens län 11,1 10,5 9,8 12,8 8,4 8,6 6,6 6,3 6,7 7,8 Norrbottens län 9,7 8,1 9,2 9,4 6,8 8,7 5,9 5,6 5,2 8,2 Hela riket 12,6 11,7 11,2 11,0 10,0 10,4 9,2 9,7 9,1 9,5 Brottskategorin egendomsbrott mot hushåll omfattas i NTU av brottstyperna bostadsinbrott, bilstöld, stöld ur eller från fordon och cykelstöld. Andelen utsatta var 9,5 procent under 2015 vilket är en större andel jämfört med 2014 (då andelen utsatta var 9,1 %), även om den övergripande trenden är att andelen som utsätts för egendomsbrott har sjunkit sedan 2006 (då andelen utsatta var 12,6 %). Minskningen består framför allt av en sjunkande andel utsatta för stöld ur eller från fordon. Andelen utsatta i polisregion Nord har legat under riksgenomsnittet sedan första mätningen 2006, och utsattheten i polisregion Bergslagen har legat under riksgenomsnittet sedan Polisregion Stockholm har återgått till att ha en större andel utsatta för egendomsbrott än riket i stort (likt 2012 och 2013), medan polisregion Väst har gått från att ha legat under rikssnittet till att för andra året i rad placera sig strax ovanför. Polisregion Syd har legat över genomsnittet i riket varje år sedan Ser man till utsattheten i länen har Jönköpings, Gotlands, Blekinge, Jämtlands och Norrbottens län haft en mindre andel utsatta än riksgenomsnittet under hela perioden. Även andelen utsatta i Dalarnas, Värmlands, Västerbottens och Västernorrlands län har varit lägre än i riket i genomsnitt, utom några enstaka år. Sedan mätningarna började har andelen utsatta hushåll i Skåne och Örebro län varit högre än genomsnittet i riket, och i Uppsala län har andelen varit högre än riksgenomsnittet de flesta åren. 11

14 Tabell 4. Otrygghet vid utevistelse sen kväll, enligt NTU Andel som uppger att de är mycket/ganska otrygga eller som avstår från att gå ut på grund av otrygghet, i procent av befolkningen för respektive län och polisregion Polisregion Stockholm Stockholms län Gotlands län Polisregion Öst Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Polisregion Syd Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Skåne län Polisregion Väst Hallands län Västra Götalands län Polisregion Bergslagen Värmlands län Örebro län Dalarnas län Polisregion Mitt Uppsala län Västmanlands län Gävleborgs län Polisregion Nord Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket En stor majoritet av befolkningen mellan 16 och 79 år uppger att de känner sig ganska eller mycket trygga när de går ut ensamma sent en kväll i sitt eget bostadsområde. I NTU 2016 är det dock 19 procent som uppger att de känner otrygghet i sådana situationer. Det är en större andel otrygga jämfört med de senaste årens mätningar där andelen otrygga pendlat mellan 15 och 16 procent under Polisregionerna Bergslagen och Nord har samtliga år haft en lika stor eller mindre andel otrygga jämfört med riksgenomsnittet. Polisregion Stockholm har haft en större andel otrygga än riksgenomsnittet sedan mätningarna började Bortsett från 2014, då polisregion Syd placerade sig under riksgenomsnittet, har andelen otrygga i regionen varit större än i riket i stort sedan I Uppsala, Dalarnas, Gotlands, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län återfinns alla år en mindre andel otrygga personer jämfört med riket i stort. Fram till årets mätning, där andelen otrygga ligger strax över riksgenomsnittet, har Kalmar län haft en mindre andel otrygga jämfört med riket i stort. Stockholms, Skåne, Örebro och Västmanlands län har de flesta åren haft en större andel otrygga personer jämfört med riket. 12

15 Tabell 5. Uppfattning om brottsutvecklingen i Sverige, enligt NTU Andel som uppger att de tror att antalet brott har ökat kraftigt/något de senaste tre åren, i procent av befolkningen för respektive län och polisregion Polisregion Stockholm Stockholms län Gotlands län Polisregion Öst Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Polisregion Syd Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Skåne län Polisregion Väst Hallands län Västra Götalands län Polisregion Bergslagen Värmlands län Örebro län Dalarnas län Polisregion Mitt Uppsala län Västmanlands län Gävleborgs län Polisregion Nord Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket Andelen personer i riket som tror att antalet brott har ökat kraftigt eller något de senaste tre åren är 72 procent enligt NTU 2016, vilket är i princip samma nivå som vid förra årets mätning, då motsvarande siffra var 73 procent. Sett över tid har dock denna andel minskat med 9 procentenheter (från 81 % år 2006). Polisregion Stockholm är den enda regionen som samtliga år sedan mätningarna inleddes legat under riksgenomsnittet och därmed haft en mindre andel som tror att antalet brott har ökat de senaste tre åren. Polisregion Öst, Väst och Nord har legat över riksgenomsnittet samtliga år, likaså polisregion Syd med undantag för år Stockholms och Uppsala län har sedan 2006 haft en mindre andel som tror att antalet brott har ökat de senaste tre åren jämfört med riket i stort. Blekinge, Kronobergs, Jämtlands och Norrbottens län har under samtliga år haft en större andel som tror att antalet brott har ökat de senaste tre åren, likaså Skåne, Jönköpings, Kalmar, Värmlands och Gävleborgs län förutom enstaka år. 13

16 Tabell 6. Stor oro över brottsligheten i samhället, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion Polisregion Stockholm Stockholms län Gotlands län Polisregion Öst Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Polisregion Syd Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Skåne län Polisregion Väst Hallands län Västra Götalands län Polisregion Bergslagen Värmlands län Örebro län Dalarnas län Polisregion Mitt Uppsala län Västmanlands län Gävleborgs län Polisregion Nord Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket Var fjärde person (25 %) i befolkningen oroar sig i stor utsträckning över brottsligheten i samhället. Sedan undersökningen inleddes har andelen minskat från 29 procent. Dock är det en större andel 2016 som oroar sig jämfört med förra året då, 22 procent upplevde stor oro över brottsligheten. Polisregionerna Stockholm, Bergslagen, Mitt och Nord har de flesta åren haft en mindre andel än riksgenomsnittet som känner stor oro för brottsligheten i samhället, medan polisregionerna Syd och Väst har en större andel personer som känner den här typen av oro jämfört med riksgenomsnittet under mätperioden. Polisregion Öst har haft en större andel oroliga de fyra senaste åren, jämfört med riket i stort. Stockholms, Uppsala, Gotlands, Värmlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län har de flesta åren sedan 2006 haft en mindre andel än riksgenomsnittet som känner oro för brottsligheten i samhället. Storstadslänen Skåne och Västra Götaland har alla år haft en lika stor eller större andel oroliga än riket i stort. 14

17 Tabell 7. Oro (ganska/mycket ofta) för att närstående ska drabbas av brott, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion Polisregion Stockholm Stockholms län Gotlands län Polisregion Öst Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Polisregion Syd Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Skåne län Polisregion Väst Hallands län Västra Götalands län Polisregion Bergslagen Värmlands län Örebro län Dalarnas län Polisregion Mitt Uppsala län Västmanlands län Gävleborgs län Polisregion Nord Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket Nästan var tredje person (29 %) uppger att de ganska ofta eller mycket ofta oroar sig för att någon närstående ska drabbas av brott. Det är 4 procentenheter högre jämfört med NTU Detta är andra året i rad som oron för att någon närstående ska drabbas av brott ökar, efter att ha minskat kontinuerligt från 2006 till I polisregionerna Bergslagen och Nord har andelen som oroar sig för att närstående ska utsättas för brott varit mindre än i övriga riket samtliga år sedan mätningarna inleddes. I polisregion Syd har andelen som uppger att de känner en sådan oro varit större än i övriga riket sedan mätningarna inleddes, och även polisregion Stockholm har legat på samma nivå eller över riksgenomsnittet vid samtliga mätningar. I Gotlands, Värmlands, Jönköpings, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län har andelen som känt oro för att närstående ska drabbas av brott varit mindre än i riket i genomsnitt under samtliga år. Skåne, Hallands, Stockholms och Kronobergs län har återkommande en större andel oroliga än riket i stort. 15

18 Tabell 8. Oro (ganska/mycket ofta) för bostadsinbrott, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion Polisregion Stockholm Stockholms län Gotlands län Polisregion Öst Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Polisregion Syd Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Skåne län Polisregion Väst Hallands län Västra Götalands län Polisregion Bergslagen Värmlands län Örebro län Dalarnas län Polisregion Mitt Uppsala län Västmanlands län Gävleborgs län Polisregion Nord Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket Andelen personer som oroar sig för bostadsinbrott är lika stor i år som förra året (19 %). Jämfört med 2006 är andelen oroliga 2 procentenheter högre i årets mätning. I polisregionerna Bergslagen, Mitt och Nord har andelen som oroar sig för bostadsinbrott varit mindre än i riket i genomsnitt sedan 2006 (bortsett från 2015). I polisregion Syd har andelen som oroar sig för bostadsinbrott däremot varit större än riksgenomsnittet under samma period. I Uppsala, Östergötlands, Gotlands, Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län har andelen oroliga för bostadsinbrott varit lägre än riksgenomsnittet under hela perioden bortsett från enstaka år. I Kronobergs, Blekinge, Skåne, Kalmar och Hallands län har andelen som oroat sig för bostadsinbrott varit större än i riket som helhet nästan varje år under den här perioden. 16

19 Tabell 9. Oro (ganska/mycket ofta) för överfall/misshandel, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion Polisregion Stockholm Stockholms län Gotlands län Polisregion Öst Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Polisregion Syd Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Skåne län Polisregion Väst Hallands län Västra Götalands län Polisregion Bergslagen Värmlands län Örebro län Dalarnas län Polisregion Mitt Uppsala län Västmanlands län Gävleborgs län Polisregion Nord Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket Andelen personer i riket som ganska ofta eller mycket ofta är oroliga för att utsättas för överfall eller misshandel är 15 procent enligt NTU 2016, vilket är en högre nivå jämfört med föregående år (11 % år 2015). I årets undersökning är andelen oroliga lika stor som när mätningarna inleddes Polisregionerna Bergslagen och Nord har haft en mindre andel som oroar sig för överfall eller misshandel än riket i stort sedan 2006, medan polisregionerna Stockholm och Syd har haft en andel som legat något över riksgenomsnittet i princip varje år under samma period. Jönköpings, Kalmar, Gotlands, Värmlands, Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län har en mindre andel oroliga än riket samtliga år. En större andel oroliga jämfört med riksgenomsnittet återfinns för alla år i storstadslänen Skåne och Stockholm. 17

20 Tabell 10. Oro (ganska/mycket ofta) för skadegörelse på fordon, bilstöld eller stöld ur/från fordon, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion Polisregion Stockholm Stockholms län Gotlands län Polisregion Öst Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Polisregion Syd Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Skåne län Polisregion Väst Hallands län Västra Götalands län Polisregion Bergslagen Värmlands län Örebro län Dalarnas län Polisregion Mitt Uppsala län Västmanlands län Gävleborgs län Polisregion Nord Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket När det gäller oro för att utsättas för stöld eller skadegörelse på fordon är andelen personer som ganska eller mycket ofta oroar sig 14 procent, vilket är ungefär samma nivå som förra året (13 % 2015). Andelen personer som oroar sig för fordonsrelaterade brott har dock minskat påtagligt sedan 2006 (med 8 procentenheter). Polisregionerna Bergslagen och Nord har haft en mindre andel oroliga för den här typen av brott än riket i stort under alla år sedan Även polisregion Öst har haft en mindre andel oroliga än riksgenomsnittet sedan mätningarna inleddes, bortsett från år Polisregionerna Stockholm och Syd har haft en lika stor eller större andel oroliga än riket i stort nästan alla år under samma period. Uppsala, Östergötlands, Gotlands, Värmlands, Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län hade en mindre andel oroliga än riksgenomsnittet de flesta år under den här perioden. Det enda län där andelen oroliga för att utsättas för stöld eller skadegörelse på fordon är större än genomsnittet i riket under hela perioden är Skåne län. 18

21 Tabell 11. Otrygghetens påverkan på beteende (andel personer som valt annan väg/färdsätt samt avstått aktivitet), enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion Polisregion Stockholm Stockholms län Gotlands län Polisregion Öst Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Polisregion Syd Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Skåne län Polisregion Väst Hallands län Västra Götalands län Polisregion Bergslagen Värmlands län Örebro län Dalarnas län Polisregion Mitt Uppsala län Västmanlands län Gävleborgs län Polisregion Nord Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket Vad beträffar otrygghetens påverkan på personers beteende (om de valt en annan väg eller ett annat färdsätt, eller om de avstått från en aktivitet) är utvecklingen relativt stabil över tid. I årets undersökning är dock andelen som uppgett att otryggheten har påverkat beteendet något högre jämfört med förra året (5 % 2016 jämfört med 3 % 2015). De regionala skillnaderna är små, men andelen personer som känt sig så otrygga att det påverkat deras beteende har sedan 2006 varit något större i polisregion Stockholm än i riket i stort. I årets mätning är det dock polisregion Syd som har störst andel som uppger att otryggheten har påverkat beteendet (6 %). Stockholms län är det enda län som har haft samma eller en högre nivå än riket i stort varje år sedan Dalarnas och Västernorrlands län har haft en lägre andel personer som känt sig så otrygga att det påverkat deras beteende under hela mätperioden. Även Jämtlands län har legat under rikssnittet under samtliga år, med undantag för det senaste mättillfället då andelen låg på samma nivå som för riket totalt. 19

22 Tabell 12. Otrygghetens påverkan på livskvalitet (andel personer som uppgett viss eller stor påverkan), enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion Polisregion Stockholm Stockholms län Gotlands län Polisregion Öst Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Polisregion Syd Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Skåne län Polisregion Väst Hallands län Västra Götalands län Polisregion Bergslagen Värmlands län Örebro län Dalarnas län Polisregion Mitt Uppsala län Västmanlands län Gävleborgs län Polisregion Nord Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket Drygt en av sju (15 %) anser att deras livskvalitet påverkas till följd av otrygghet, vilket är 7 procentenheter högre jämfört med förra årets undersökning. Det återstår att se om detta är början på en ny trend eller en tillfällig årlig variation. Polisregionerna Öst, Bergslagen och Nord har under samtliga år haft en mindre andel personer vars oro har påverkat deras livskvalitet jämfört med genomsnittet i riket. Polisregion Stockholm och Syd har under samtliga år haft en lika stor eller större andel än riket i stort som uppgett att deras livskvalitet påverkats av oro. Uppsala, Gotlands, Värmlands, Västernorrlands, Jämtlands, Jönköpings, Västerbottens och Norrbottens län har alla år haft en mindre andel personer som uppger påverkan på livskvaliteten än i riket som helhet. Skåne och Stockholms län har i alla år haft en större andel än riket i stort. 20

23 Tabell 13. Stort (ganska/mycket) förtroende för rättsväsendet som helhet, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion Polisregion Stockholm Stockholms län Gotlands län Polisregion Öst Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Polisregion Syd Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Skåne län Polisregion Väst Hallands län Västra Götalands län Polisregion Bergslagen Värmlands län Örebro län Dalarnas län Polisregion Mitt Uppsala län Västmanlands län Gävleborgs län Polisregion Nord Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket Andelen i riket med stort förtroende för rättsväsendet har minskat från 64 procent år 2015 till 61 procent år Över tid har andelen ökat med 7 procentenheter (från 54 % år 2006). Polisregion Nord har under mätperioden haft en högre andel personer med stort förtroende för rättsväsendet jämfört med genomsnittet i riket, med undantag för 2015, medan polisregion Syd har haft en mindre andel med stort förtroende för rättsväsendet. Västerbottens län har alla år haft en större andel med stort förtroende för rättsväsendet jämfört med riket. Även Uppsala län har, bortsett från årets mätning, haft en större andel med stort förtroende under samtliga år. Skåne, Kronobergs och Blekinge län har haft en mindre andel jämfört med riket under större delen av mätperioden. 21

24 Tabell 14. Stort (ganska/mycket) förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion Polisregion Stockholm Stockholms län Gotlands län Polisregion Öst Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Polisregion Syd Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Skåne län Polisregion Väst Hallands län Västra Götalands län Polisregion Bergslagen Värmlands län Örebro län Dalarnas län Polisregion Mitt Uppsala län Västmanlands län Gävleborgs län Polisregion Nord Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket Andelen i riket med stort förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete har minskat med 4 procentenheter jämfört med föregående år (från 65 % år 2015 till 61 % år 2016). Jämfört med 2006 har andelen ökat med 6 procentenheter (då motsvarande siffra var 55 %). Polisregionerna Mitt och Nord (med undantag för 2015) har under hela mätperioden haft en större andel personer med stort förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete jämfört med genomsnittet i riket. Polisregion Syd har haft en mindre andel med stort förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete. Gotlands, Örebro, Uppsala, och Västerbottens län har under de flesta åren, sedan mätningarna inleddes 2006, haft en större andel med stort förtroende jämfört med riket i stort. Blekinge, Skåne, Stockholms, Kronobergs och Dalarnas län har nästan alla år legat under rikets nivå. Minst andel med stort förtroende för polisen återfinns i årets mätning i Kalmar län (53 %). 22