2013:10 NTU Regionala resultat

Transkript

1 2013:10 NTU Regionala resultat

2

3 Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2013:10

4 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsförebyggande arbete och rättsväsendets reaktioner på brott. ISSN URN:NBN:SE:BRA-507 Brottsförebyggande rådet 2013 Författare: Emelie Färdeman Omslag: Ylva Hellström Omslagsbild: Helena Halvarsson Produktion: Brottsförebyggande rådet, Box 1386, Stockholm Telefon , fax , e-post info@bra.se, Denna rapport kan laddas ner från Brå:s webbplats

5 Innehåll Tabellförteckning... 5 Förord... 7 Sammanfattning... 8 Inledning... 9 Metod Tillförlitlighet och jämförbarhet Referenser... 32

6

7 Tabellförteckning Tabell 1. Tabell 2. Andel personer utsatta för brott mot enskild person , enligt NTU Särredovisning efter län Andel personer utsatta för våldsbrott (misshandel, hot och rån) , enligt NTU Särredovisning efter län Tabell 3. Andel hushåll utsatta för egendomsbrott , enligt NTU Särredovisning efter län Tabell 4. Tabell 5. Tabell 6. Tabell 7. Tabell 8. Tabell 9. Tabell 10. Tabell 11. Tabell 12. Tabell 13. Andel personer som känner mycket eller ganska stor otrygghet vid utevistelse en sen kväll i det egna området, enligt NTU Särredovisning efter län Andel personer som i stor utsträckning känner oro för brottsligheten i samhället, enligt NTU Särredovisning efter län Andel personer som i stor utsträckning känner oro för närstående, enligt NTU Särredovisning efter län Andel personer som i stor utsträckning känner oro för bostadsinbrott, enligt NTU Särredovisning efter län Andel personer som i stor utsträckning känner oro för överfall/misshandel, enligt NTU Särredovisning efter län Andel personer som i stor utsträckning känner oro för bilbrott (skadegörelse på fordon, bilstöld eller stöld ur/från fordon), enligt NTU Särredovisning efter län Otrygghetens påverkan på beteende (andel personer som valt annan väg/färdsätt, samt avstått aktivitet), enligt NTU Särredovisning efter län Otrygghetens påverkan på livskvalitet (andel personer som uppgett viss eller stor påverkan), enligt NTU Särredovisning efter län Andel personer med stort (mycket/ganska) förtroende för rättsväsendet som helhet, enligt NTU Särredovisning efter län Andel personer med stort (mycket/ganska) förtroende för Polisens sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU Särredovisning efter län

8 Tabell 14. Tabell 15. Tabell 16. Tabell 17. Tabell 18. Tabell 19. Tabell 20. Andel personer med stort (mycket/ganska) förtroende för åklagarnas sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU Särredovisning efter län Andel personer med stort (mycket/ganska) förtroende för domstolarnas sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU Särredovisning efter län Andel personer med stort (mycket/ganska) förtroende för Kriminalvårdens sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU Särredovisning efter län Andel personer med stort (mycket/ganska) förtroende för att rättsväsendet behandlar misstänkta rättvist, enligt NTU Särredovisning efter län Andel personer med stort (mycket/ganska) förtroende för att rättsväsendet behandlar utsatta bra, enligt NTU Särredovisning efter län Andel personer med stort (mycket/ganska) förtroende för att Polisen behandlar misstänkta rättvist, enligt NTU Särredovisning efter län Andel personer med stort (mycket/ganska) förtroende för att Polisen behandlar utsatta bra, enligt NTU Särredovisning efter län

9 Förord Brottslighet är ett ämne som ständigt engagerar och allt högre krav ställs på samhällets förmåga att minska brottsligheten och öka tryggheten. En stor del av detta arbete ansvarar rättsväsendets myndigheter för. Att allmänheten har förtroende för rättsväsendet är en grundförutsättning för att de ska vilja och våga delta i rättssamhället, till exempel genom att anmäla brott eller att vittna i en rättegång. Därmed ökar behoven att kunna följa och analysera brottsligheten, otryggheten och förtroendet för rättsväsendet, såväl nationellt som regionalt. I detta sammanhang är Nationella trygghetsundersökningen (NTU) en viktig faktakälla. För första gången publicerar Brå en rapport där de regionala resultaten från NTU presenteras som tidsserier. Rapporten är beskrivande och visar utvecklingen mellan 2006 och 2012 i Sveriges 21 län när det gäller trygghet, utsatthet för brott och förtroende för rättsväsendet. Rapportens författare är Emelie Färdeman, utredare vid Brå. Stockholm i april 2013 Erik Wennerström Generaldirektör Anna Sellin Enhetschef 7

10 Sammanfattning Nationella trygghetsundersökningen (NTU) beskriver den svenska befolkningens utsatthet för brott och upplevda trygghet samt deras förtroende för och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. I denna rapport presenteras en sammanställning av regionala resultat från de årsvisa publikationerna NTU Presentationen möjliggör för ett mer lättillgängligt sätt att följa utvecklingen i varje län över tid. När man studerar resultaten från NTU på regional nivå framträder tendenser till att storstäderna är mer brottsdrabbade än andra orter. Storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne har över tid haft en större andel brottsutsatta personer jämfört med riket totalt sett, medan Kalmar, Gävleborgs och Västernorrlands län har en mindre andel än riket som helhet. Skåne län har även störst andel otrygga personer, följt av Stockholms län och därefter Västra Götalands län. De län som har en mindre andel otrygga jämfört med riket i övrigt är Gotland, Jämtland och Västerbotten. När det gäller förtroende för rättsväsendet har Stockholms och Skåne län en mindre andel personer med stort förtroende än riket totalt sett, medan detta inte är fallet för det tredje storstadslänet, Västra Götalands län. Sett till alla län i riket är det, utöver Stockholms och Skåne län, även Blekinge, Dalarnas och Kronobergs län som har den minsta andelen personer med stort förtroende för rättsväsendet. Västerbottens, Uppsala och Örebro län har störst andel med stort förtroende för rättsväsendet. 8

11 Inledning Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en brottsoffer- och trygghetsundersökning som genomförts årligen av Brå sedan 2006, på uppdrag av regeringen. NTU bygger på intervjuer med ett stort slumpmässigt urval av personer i åldern år bosatta i Sverige. Undersökningen beskriver den svenska befolkningens utsatthet för brott och upplevda trygghet samt deras förtroende för och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. Redovisningarna görs framförallt på nationell nivå, men även för län och vissa kommuner. I denna rapport presenteras de regionala resultaten från NTU på ett mer lättillgängligt sätt för att göra det möjligt att följa utvecklingen i varje län över tid. Tabellerna visar tidsserier över regionala resultat från de årsvisa publikationerna NTU Majoriteten av resultaten är redan publicerade årsvis, men samtliga resultat från 2006 är speciellt framtagna för denna rapport och publiceras därmed på regional nivå för första gången. 9

12 Metod För att kunna urskilja vilka län som över tid legat över respektive under rikets nivå gjordes en analys av varje tabell för sig. Ett medelvärde togs fram för vart och ett av länen genom att respektive läns värden för åren adderades, varpå summan delades med 7 (antalet år). På samma sätt räknades också medelvärdet för riket ut. I varje tabell rangordnades sedan länen efter medelvärdet, så att de län som hade ett högre respektive lägre medelvärde än riket kunde urskiljas. Rangordningen efter medelvärde gav en indikation på vilka län som över tid legat högre respektive lägre än riket. En nackdel med att använda sig av medelvärdet är att det till stor del påverkas av värden som är ovanligt höga eller låga sett till övriga värden i tidsserien. I flera av tabellerna finns värden som sticker ut och som därmed påverkar medelvärdet. Hänsyn har tagits till detta i analysen genom att länen rangordnats år för år, vilket tydliggör vilka län som samtliga år ligger högre respektive lägre än riket. Dock finns det i flera fall undantag i form av värden som ligger högre eller lägre än riket alla år utom ett. Dessa fall kommenteras i texten under respektive tabell. Tillförlitlighet och jämförbarhet Vid tolkning av resultaten är det viktigt att ha följande i åtanke: Variationen inom länen kan vara stor. Till exempel kan en kommun ha en större andel otrygga personer än en annan kommun i samma län. De regionala siffrorna grundar sig på relativt små urval, vilket innebär att precisionen i punktskattningarna inte är lika säkra på regional nivå som på rikets nivå. Detta gör att resultaten för ett enskilt år bör tolkas med försiktighet och mer fokus bör läggas på utvecklingen över tid. I NTU 2006 var det totala urvalet personer, medan det därefter har varit personer. Detta har betydelse för jämförelsen mellan 2006 och följande år, då skattningarna inte är lika 10

13 säkra vid ett mindre urval. Detta är något som ytterligare understryker vikten av att se till utvecklingen över tid istället för att fokusera på resultaten för ett enskilt år. Intervjupersonernas indelning i län baseras på det län som de är folkbokförda i, vilket innebär att: - Ett län med en hög andel utsatta personer kan framstå som särskilt drabbat. Att ett visst län har en stor andel utsatta personer behöver dock inte tala för att fler brott begås där, utan bara att de som är folkbokförda i länet är mer brottsutsatta än personer som är folkbok-förda i andra län. - Det inte går att säga om förtroendet för rättsväsendet handlar om rättsväsendet i hela Sverige eller i det län där man är bosatt, eftersom detta inte specificeras i frågan i studien. Undersökningens frågeområden studerar förhållanden under olika tidsperioder. - Utsatthet för brott o Referensperioden när det gäller utsatthet för brott är föregående kalenderår (i NTU 2012 redovisas alltså utsattheten 2011). o Redovisningssättet för egendomsbrott mot hushåll ändrades mellan det första och det andra årets undersökning, varför jämförelser inte kan göras med utsattheten Trygghet o I kapitlet om trygghet redovisas oro för olika typer av brott under de senaste tolv månaderna (räknat från intervjutillfället). o Frågorna om man bevittnat misshandel eller om någon anhörig utsatts för brott avser föregående kalenderår (i NTU 2012 avses kalenderåret 2011). o De mer övergripande frågorna avser den uppfattning som intervjupersonen har vid intervjutillfället. - Förtroende för rättsväsendet I frågeavsnittet om allmänhetens förtroende för rättsväsendet efterfrågas intervjupersonens uppfattning vid intervjutillfället. 11

14 Tabell 1. Andel personer utsatta för brott mot enskild person , enligt NTU Särredovisning efter län Trendlinje Stockholm 15,1 13,5 12,9 13,1 13,7 12,2 13,5 Uppsala 11,6 12,3 11,4 10,4 9,7 9,5 9,8 Södermanland 15,7 10,7 11,7 9,6 8,9 13,6 11,2 Östergötland 11,9 12,1 11,4 10,5 11,6 10,7 11,0 Jönköping 13,3 12,7 11,2 13,0 9,5 11,0 11,6 Kronoberg 13,9 11,4 9,2 9,5 8,6 9,1 11,6 Kalmar 10,3 10,2 13,0 8,3 7,2 7,8 9,2 Gotland 15,1 11,7 11,9 11,6 10,7 9,5 11,1 Blekinge 11,4 12,7 12,1 10,3 11,7 9,4 8,7 Skåne 16,1 15,2 12,7 11,8 12,2 14,2 12,5 Halland 16,2 10,9 11,9 9,4 11,8 9,8 11,6 Västra Götaland 13,4 12,5 13,2 11,9 12,1 12,2 10,6 Värmland 7,9 8,1 11,2 10,7 8,7 9,9 10,7 Örebro 10,1 9,3 9,8 13,3 12,3 10,6 14,2 Västmanland 9,0 11,3 12,2 12,1 11,8 7,8 12,4 Dalarna 12,7 11,9 8,6 8,3 9,4 9,1 9,4 Gävleborg 6,4 9,4 10,3 8,7 10,8 10,9 9,3 Västernorrland 6,6 8,4 10,3 13,7 9,6 9,2 9,2 Jämtland 8,9 9,7 10,1 12,3 10,0 9,1 11,7 Västerbotten 13,0 9,0 8,6 8,9 7,4 11,4 9,2 Norrbotten 11,2 9,9 9,8 10,5 7,7 8,1 11,1 Hela riket 13,1 12,1 11,9 11,5 11,4 11,4 11,6 Sett till hela riket har andelen personer som utsatts för brott mot enskild person sjunkit något mellan 2005 och 2011, från 13,1 procent till 11,6 procent. Dock finns det län som går i motsatt riktning och har en svagt ökande trend. Det gäller Örebro, Värmlands och Västmanlands län. Dock var andelen utsatta påtagligt lägre i Västmanlands län De län som återkommande har en mindre andel utsatta jämfört med riket är Västernorrland, Gävleborg och Kalmar (Kalmar låg dock högre än riket 2007). En större andel utsatta jämfört med riket återfinns för de flesta år i storstadslänen Skåne, Stockholm och Västra Götaland (dock Västra Götaland lägre än riket 2011). 12

15 Tabell 2. Andel personer utsatta för våldsbrott (misshandel, hot och rån) , enligt NTU Särredovisning efter län Trendlinje Stockholm 8,8 7,9 7,3 7,1 8,1 7,1 8,0 Uppsala 5,4 6,7 6,8 5,3 5,0 4,8 5,2 Södermanland 8,8 7,3 6,9 6,1 4,7 8,5 7,0 Östergötland 6,0 7,5 7,7 5,8 5,9 5,6 5,0 Jönköping 7,3 6,6 6,4 8,6 4,8 6,8 7,4 Kronoberg 6,0 7,0 3,5 5,8 5,3 7,0 9,4 Kalmar 4,4 5,3 8,5 4,2 3,5 5,7 4,5 Gotland 9,0 6,2 6,8 7,8 7,2 4,1 6,4 Blekinge 7,9 7,3 6,6 6,8 7,0 4,4 5,5 Skåne 8,4 9,2 7,1 5,8 6,4 7,1 6,3 Halland 10,0 6,7 6,4 4,4 8,3 5,8 4,8 Västra Götaland 7,2 7,4 7,5 7,3 6,5 7,7 6,5 Värmland 3,5 4,9 7,1 6,8 6,7 4,6 7,4 Örebro 4,6 3,9 6,0 8,4 7,0 7,5 8,4 Västmanland 6,2 7,2 7,7 5,9 7,8 5,0 7,1 Dalarna 8,5 6,8 4,7 4,3 5,0 5,5 3,9 Gävleborg 3,4 5,3 6,0 5,0 6,1 7,1 4,7 Västernorrland 4,4 6,0 7,1 8,8 6,8 4,8 4,0 Jämtland 5,5 6,0 4,6 7,0 5,9 4,3 7,4 Västerbotten 6,7 4,3 5,1 5,5 4,6 6,6 3,9 Norrbotten 8,7 6,5 5,3 5,6 6,1 6,1 5,5 Hela riket 7,3 7,2 6,9 6,5 6,5 6,6 6,5 Andelen personer i riket som utsatts för våldsbrott har legat relativt stabilt sedan 2005, då 7,3 procent av befolkningen var utsatta. År 2011 var andelen 6,5 procent. Dock skiljer sig utvecklingen i Örebro, Kronobergs och Värmlands län mot riket genom att ha en svagt ökande andel utsatta. De län som återkommande har en mindre andel utsatta än riket är Kalmar, Västerbotten och Gävleborg. Län som återkommande har en större andel utsatta än riket är storstadslänen Skåne, Stockholm och Västra Götaland. Dock låg Skåne län lägre än riket Kalmar län låg högre än riket 2007 och Västerbottens län låg på samma nivå som riket

16 Tabell 3. Andel hushåll utsatta för egendomsbrott , enligt NTU Särredovisning efter län Trendlinje Stockholm 12,1 9,5 10,9 9,8 9,8 10,3 Uppsala 13,1 12,3 13,3 13,0 10,5 11,6 Södermanland 8,2 13,6 9,7 10,6 10,2 15,1 Östergötland 12,5 12,7 12,8 9,8 9,7 10,4 Jönköping 10,0 9,8 11,0 7,7 7,7 8,9 Kronoberg 12,4 10,2 12,0 13,0 12,0 11,6 Kalmar 12,1 15,7 10,3 11,0 9,8 10,9 Gotland 10,6 8,3 10,1 8,4 9,6 5,5 Blekinge 8,7 7,4 9,0 10,2 6,8 10,0 Skåne 16,4 16,7 13,2 16,3 14,8 14,4 Halland 12,8 14,6 9,7 9,7 9,3 7,4 Västra Götaland 13,3 11,5 11,3 10,2 9,3 9,0 Värmland 12,6 11,7 10,8 7,0 6,4 9,7 Örebro 14,8 15,8 14,8 11,6 10,6 12,5 Västmanland 15,2 12,5 14,3 16,9 9,8 11,1 Dalarna 11,8 7,8 7,5 8,1 10,2 7,5 Gävleborg 9,0 10,3 11,5 12,0 11,2 7,2 Västernorrland 10,5 8,8 7,4 7,0 6,2 8,1 Jämtland 8,6 10,8 7,8 6,0 4,9 9,6 Västerbotten 11,1 10,5 9,8 12,8 8,4 8,6 Norrbotten 9,7 8,1 9,2 9,4 6,8 8,7 Hela riket 12,6 11,7 11,2 11,0 10,0 10,4 Andelen hushåll i riket som utsatts för egendomsbrott har minskat något över tid, från 12,6 procent 2006 till 10,4 procent De flesta län följer en liknande trend, men i Södermanland har andelen utsatta hushåll ökat från 8,2 procent 2006 till 11,6 procent Jämtlands och Västernorrlands län har för alla år en mindre andel utsatta än riket, medan Örebro och Skåne för alla år har en större andel utsatta än riket. 14

17 Tabell 4. Andel personer som känner mycket eller ganska stor otrygghet vid utevistelse en sen kväll i det egna området, enligt NTU Särredovisning efter län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Andelen personer i riket som känner mycket eller ganska stor otrygghet, eller som inte går ut sena kvällar till följd av sin otrygghet, har minskat från 21 procent 2006 till 15 procent I Jämtlands, Västerbottens och Gotlands län återfinns för alla år en mindre andel otrygga personer jämfört med riket. Skåne, Västmanlands och Stockholms län har en större andel otrygga personer jämfört med riket för alla år utom 2008, då Västmanland låg en procentenhet högre än riket. 15

18 Tabell 5. Andel personer som i stor utsträckning känner oro för brottsligheten i samhället, enligt NTU Särredovisning efter län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Andelen personer i riket som känner stor oro för brottsligheten i samhället har minskat från 29 procent 2006 till 21 procent Västerbottens och Uppsala län har för samtliga år en mycket mindre andel oroliga än riket, med undantag för 2006, då Uppsala låg mycket nära rikets nivå. Storstadslänen Skåne och Västra Götaland har för alla år en större andel oroliga än riket. Noterbart är att Stockholms län har en betydligt mindre andel oroliga jämfört med de andra två storstadslänen och riket, med undantag för 2006, då andelen oroliga i Stockholms län var 30 procent och andelen i riket var 29 procent. Andelen oroliga i Stockholms län har sedan dess sjunkit stadigt, från 30 procent 2006 till 18 procent Det kan jämföras med Skåne län, där andelen oroliga legat relativt stabilt, runt 30 procent, alla år utom 2011, då andelen var 21 procent. 16

19 Tabell 6. Andel personer som i stor utsträckning känner oro för närstående, enligt NTU Särredovisning efter län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket En sjunkande andel personer oroar sig i stor utsträckning för att en närstående ska utsättas för brott. Sedan 2006 har denna andel på riksnivå sjunkit från 32 procent till 25 procent. Den nedåtgående trenden är särskilt tydlig i Uppsala län, där andelen oroliga sjunkit från 33 procent 2006 till 19 procent Västerbottens och Jämtlands län har för samtliga år en mindre andel oroliga jämfört med riket. Skåne och Hallands län har återkommande en större andel oroliga än riket, med undantag för Hallands län de två senaste åren. 17

20 Tabell 7. Andel personer som i stor utsträckning känner oro för bostadsinbrott, enligt NTU Särredovisning efter län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Andelen personer i riket som i stor utsträckning känner oro för bostadsinbrott har varierat mellan 14 och 17 procent under åren 2006 till Utvecklingen över tid är relativt stabil och andelen oroliga var 17 procent både 2006 och I flertalet län ser utvecklingen likadan ut som för riket; fram till 2011 är trenden stabil eller något sjunkande, för att sedan öka Detta är särskilt tydligt i Jönköpings län, där andelen oroliga sjönk från 16 procent 2006 till 11 procent 2011, men 2012 steg till hela 29 procent. En mindre andel oroliga än riket återfinns för alla år i Västerbottens, Jämtlands och Gotlands län. En större andel oroliga än riket återfinns för alla år i Blekinge, Kronobergs och Skåne län, med undantag för Kronoberg

21 Tabell 8. Andel personer som i stor utsträckning känner oro för överfall/misshandel, enligt NTU Särredovisning efter län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Andelen personer i riket som i stor utsträckning känner oro för att bli överfallna eller misshandlade har minskat från 15 procent 2006 till 11 procent Jämtlands, Norrbottens och Gotlands län har en mindre andel oroliga än riket samtliga år. En större andel oroliga återfinns för alla år i storstadslänen Skåne och Stockholm. Dock har Stockholms län en tydligare nedåtgående trend än både riket och Skåne län. Andelen oroliga har mellan 2006 och 2012 sjunkit med 8 procentenheter i Stockholms län och med 4 procentenheter i Skåne län och riket. 19

22 Tabell 9. Andel personer som i stor utsträckning känner oro för bilbrott (skadegörelse på fordon, bilstöld eller stöld ur/från fordon), enligt NTU Särredovisning efter län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket När det gäller oro för att utsättas för bilbrott (bilstöld, skadegörelse på fordon eller stöld ur/från fordon) har andelen oroliga i riket sjunkit från 22 procent 2006 till 13 procent Gotlands och Västerbottens län har en betydligt mindre andel oroliga än riket alla år utom 2007, då Gotland låg lite närmare rikets nivå. Bortser man från det året var andelen oroliga 5 12 procent i dessa län, vilket ska jämföras med rikets nivå på procent. Skåne och Västra Götalands län har alla år en större andel oroliga än riket. 20

23 Tabell 10. Otrygghetens påverkan på beteende (andel personer som valt annan väg/färdsätt, samt avstått aktivitet), enligt NTU Särredovisning efter län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket När det gäller otrygghetens påverkan på personers beteende (om de valt annan väg eller ett annat färdsätt, eller om de avstått från en aktivitet) är utvecklingen över tid relativt stabil. För riket som helhet är det 3 4 procent som uppger denna påverkan på beteendet. Skillnaderna mellan länen är inte speciellt stora, men Stockholms län utmärker sig med en något högre nivå än riket. Kalmar län sticker ut genom att ha en nedåtgående trend: från 6 procent 2006 till 1 procent

24 Tabell 11. Otrygghetens påverkan på livskvalitet (andel personer som uppgett viss eller stor påverkan), enligt NTU Särredovisning efter län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket När det gäller om otryggheten har viss eller stor påverkan på människors livskvalitet är utvecklingen i riket en svagt nedåtgående trend. År 2006 uppgav 11 procent att oro för brott påverkar deras livskvalitet, medan andelen 2012 var 9 procent. Jämtlands län går emot denna trend och har ökat från 3 procent 2006 till 8 procent Länet har dock för alla år, tillsammans med Västernorrlands och Gotlands län, en mindre andel som uppger påverkan på livskvaliteten jämfört med riket. Skåne och Stockholms län har en större andel än riket. 22

25 Tabell 12. Andel personer med stort (mycket/ganska) förtroende för rättsväsendet som helhet, enligt NTU Särredovisning efter län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Andelen personer i riket med stort förtroende för rättsväsendet som helhet ökade från 54 procent 2006 till 60 procent Andelen ökade med någon eller några procentenheter varje år från 2006 till 2011, men sjönk med 2 procentenheter Än är det för tidigt att uttala sig om detta är ett trendbrott eller en enstaka avvikelse från en annars uppåtgående trend. Västerbottens och Uppsala län har för alla år en större andel med stort förtroende för rättsväsendet jämfört med riket. Blekinge, Dalarnas, Skåne och Kronobergs län har för alla år, med undantag för Dalarna 2008, en mindre andel jämfört med riket. 23

26 Tabell 13. Andel personer med stort (mycket/ganska) förtroende för Polisens sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU Särredovisning efter län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket När det gäller förtroendet för Polisens sätt att bedriva sitt arbete, ökade andelen med stort förtroende från 55 procent 2006 till 65 procent 2011, och sjönk sedan med 5 procentenheter till 60 procent Utvecklingen över tid är en svagt ökande andel med stort förtroende för Polisen. Gotlands, Västerbottens och Uppsala län har i alla år, med undantag för Uppsala 2008, haft en större andel med stort förtroende jämfört med riket. Blekinge och Skåne län har legat under rikets nivå i alla år. 24

27 Tabell 14. Andel personer med stort (mycket/ganska) förtroende för åklagarnas sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU Särredovisning efter län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket När det gäller förtroendet för åklagarna har andelen med stort förtroende ökat svagt i riket, från 42 procent 2006 till 51 procent 2011, för att sedan sjunka till 49 procent Uppsala och Västerbottens län har alla år haft en större andel personer med stort förtroende för åklagarna än resten av riket. Blekinge, Kronobergs, Dalarnas och Skåne län har i alla år, med undantag för Blekinge 2007, haft en mindre andel med stort förtroende än riket i övrigt. 25

28 Tabell 15. Andel personer med stort (mycket/ganska) förtroende för domstolarnas sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU Särredovisning efter län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Andelen personer i riket med stort förtroende för domstolarnas sätt att bedriva sitt arbete har även den varit ökande, och gått från 43 procent 2006 till 52 procent 2011, för att sedan sjunka till 50 procent Blekinge och Skåne län har för alla år en mindre andel med stort förtroende än riket. De län som har en större andel med stort förtroende är Västerbotten, Uppsala och Örebro, med undantag för Örebro

29 Tabell 16. Andel personer med stort (mycket/ganska) förtroende för Kriminalvårdens sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU Särredovisning efter län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Andelen personer i riket med stort förtroende för Kriminalvården var under perioden lägre än den andel som hade stort förtroende för Polisen, åklagarna och domstolarna. Andelen personer i riket med stort förtroende för Kriminalvården ökade dock från 29 procent 2006 till 41 procent 2011, för att sedan sjunka till 39 procent Motsvarande andel för Polisen, domstolarna och åklagarna 2012 låg mellan 49 och 60 procent. Dalarnas, Stockholms och Skåne län har en mindre andel med stort förtroende jämfört med riket, med undantag för Skåne Örebro och Västerbottens län har en större andel med stort förtroende än riket. 27

30 Tabell 17. Andel personer med stort (mycket/ganska) förtroende för att rättsväsendet behandlar misstänkta rättvist, enligt NTU Särredovisning efter län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Andelen personer i riket med stort förtroende för att rättsväsendet behandlar misstänka rättvist ökade från 45 procent 2006 till 53 procent 2011, för att sedan sjunka till 50 procent Dalarnas, Kronobergs och Blekinge län har en mindre andel med stort förtroende än riket alla år utom 2007, då Kronoberg och Blekinge låg högre än riket. Västerbottens och Örebro län har under alla år en större andel med stort förtroende än riket i övrigt. 28

31 Tabell 18. Andel personer med stort (mycket/ganska) förtroende för att rättsväsendet behandlar utsatta bra, enligt NTU Särredovisning efter län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Andelen personer i riket med stort förtroende för att rättsväsendet behandlar utsatta bra ökade från 30 procent 2006 till 42 procent 2011, men sjönk till 41 procent Västerbottens, Uppsala och Örebro län har en större andel med stort förtroende än riket under samtliga år. Stockholms län har en mindre andel än riket, med undantag för 2010, då andelen var på samma nivå som riket. 29

32 Tabell 19. Andel personer med stort (mycket/ganska) förtroende för att Polisen behandlar misstänkta rättvist, enligt NTU Särredovisning efter län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Andelen personer i riket med stort förtroende för att Polisen behandlar misstänka rättvist har legat stabilt på procent sedan frågan infördes i NTU Stockholms och Blekinge län har en mindre andel med stort förtroende än riket alla år. Norrbottens, Västerbottens och Hallands län har en större andel med stort förtroende än riket i övrigt, med undantag från Västerbottens län 2009 och Blekinge och Norrbottens län

33 Tabell 20. Andel personer med stort (mycket/ganska) förtroende för att Polisen behandlar utsatta bra, enligt NTU Särredovisning efter län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Utvecklingen över tid är stabil på riksnivå när det gäller förtroendet för att Polisen behandlar brottsutsatta bra är. Mellan 52 och 54 procent i riket har ett stort förtroende. Nivåerna i länen variarar ganska kraftigt från år till år, vilket gör det svårt att skilja ut län som har en större eller mindre andel med stort förtroende jämfört med riket. Resultaten pekar mot att Blekinge och Stockholms län ligger lägre än rikets nivå, och att Norrbottens, Hallands och Uppsala län ligger högre. Undantagen är att Uppsala 2008, Stockholm 2010 och Blekinge 2011 låg på samma nivå som riket. 31

34 Referenser Brottsförebyggande rådet, Brå (2007). Nationella trygghetsundersökningen De första resultaten om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2007:14. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2008). Nationella trygghetsundersökningen Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2008:3. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2009). Nationella trygghetsundersökningen Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2009:2. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2010). Nationella trygghetsundersökningen Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2010:2. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2011). Nationella trygghetsundersökningen Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2011:1. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2012). Nationella trygghetsundersökningen Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2012:2. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2013). Nationella trygghetsundersökningen Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2013:1. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 32

35