Anmälningsärenden 2009

Transkript

1 Enheten för analys och statistik Rapport 1 (20) Anmälningsärenden 2009

2 2 (20) Sammanfattning År 2009 mottog Skolinspektionen närmare nya anmälningar om upplevda missförhållanden i Sveriges skolor, vilket är en ökning med 20 procent jämfört med året innan. Därmed fortsätter den uppåtgående trenden som observeras under perioden Ökningen under 2009 var dock ovanligt stor. År 2009 avsåg den vanligaste anmälan att anmälaren ansåg att skolan inte har vidtagit tillräckliga åtgärder i samband med att ett eller flera barn blivit kränkta. Totalt inkom drygt 600 sådana anmälningar, vilket är 14 procent fler än året innan. En annan vanlig anmälan är att anmälaren ansåg att skolan inte gett eleven tillräckligt särskilt stöd. År 2009 fattade Skolinspektionen knappt beslut, vilket är en ökning med 34 procent jämfört med året dessförinnan. En del av ökningen kan förklaras med Skolinspektionens gjort särskilda insatser att avsluta gamla ärenden som övertogs vid myndighetens bildande. I nästan 30 procent av samtliga ärenden som beslutades år 2009 riktade Skolinspektionen kritik mot skolan. Antalet kritikbeslut ökade därmed med 119 procent jämfört med året innan. Inledning Statistiken redovisar anmälningar som under ett år inkommit till Skolinspektionen om upplevda missförhållanden i Sveriges skolor. Statistiken redovisar också beslut som Skolinspektionen fattat under året med anledning av anmälningar. De beslut myndigheten fattar kan i vissa fall avse anmälningar som inkommit åren innan beslutet fattas. Vissa av de ärenden som beslutats av Skolinspektionen under 2009 inkom till Skolverket under När du tolkar statistiken tänk på att Statistiken visar antal anmälda missförhållanden i Sveriges skolor och inte det totala antalet faktiska missförhållanden. Benägenheten att anmäla kan ändras över tid, till exempel på grund av ökad kännedom att det att möjligt att anmäla missförhållanden, ändrade attityder i samhället eller ändrad lagstiftning. Under 2009 blev det möjligt att göra anmälan på webben, vilket kan ha medfört att fler anmälningar kom in. Detta gör det svårare att tolka om missförhållandena i skolorna faktiskt ökar eller minskar.

3 3 (20) Anmälningar Upplevda missförhållanden i en skola eller verksamhet anmäls ofta till Skolinspektionen av en förälder. Anmälan görs dock även av elever eller någon annan närstående. Några enstaka anmälningar inkommer på annat sätt exempelvis vid rapportering i media eller när inspektionen granskar skolan. Skolinspektionen kan pröva anmälan i sak, det innebär att man i ett beslut tar ställning till om man ska rikta kritik eller inte mot skolan. Skolinspektionen har också möjlighet att inte behandla en anmälan. Ett sådant beslut om avvisning fattas när en fråga inte ligger inom ramen för Skolinspektionens tillsyn. Exempel på beslut som Skolinspektionen inte behandlar är kränkningar mellan vuxna och arbetsrättsliga frågor. Skolinspektionen kan dessutom avskriva en anmälan. Ett avskrivningsbeslut innebär att Skolinspektionen inte utreder ärendet. Anledningen kan till exempel vara att anmälaren tar tillbaka sin anmälan och Skolinspektionen bedömer att det inte finns skäl att utreda ärendet eller att anmälan gäller befarade brister (som ännu inte uppstått). Utöver nya inkomna anmälningar hanterar Skolinspektionen även uppföljningar och begäran om omprövningar av tidigare beslut. Uppföljningen innebär att inkomna anmälningar som resulterat i kritik vanligtvis följs upp till dess huvudmannen och skolan har vidtagit de åtgärder som behövs för att komma till rätta med bristerna. Skolinspektionens beslut i anmälningsärenden är inte överklagbara men om en sådan begäran inkommer från någon av de inblandade parterna kan myndigheten gör en omprövning av ärendet. I några enstaka fall per år leder omprövningen till att tidigare beslut ändras, för att nya fakta inkommit. Antal anmälningar Under 2009 mottog Skolinspektionen nästan nya anmälningar där föräldrar eller någon annan riktade kritik mot en skola om missförhållanden. Jämfört med året innan var det en ökning med drygt 250 ärenden eller 20 procent och den uppåtgående trenden fortsätter därmed att hålla i sig. Ökningen är dock ovanligt stor i jämförelse med tidigare år. Denna ökning kan dock till viss del skulle kunna förklaras med att det från och med den 12 oktober 2009 är möjligt för alla att göra en anmälan direkt på Skolinspektionens/BEO:s hemsida. I samband med att detta infördes inkom ovanligt många anmälningar. Sedan 2003 har anmälningarna ökat med 62 procent.

4 4 (20) Figur 1. Totalt antal inkomna anmälningar åren Nästan 76 procent av anmälningarna var riktade mot grundskolor. Detta kan jämföras med att grundskolorna endast utgör 62 procent av Sveriges skolor, vilket tyder på att grundskolorna är till viss del överrepresenterade bland anmälningar inkomna till Skolinspektionen. Därefter kommer gymnasieskolor med 12 procent av anmälningarna och förskoleverksamhet med 6 procent. Jämfört med år 2003 ökade antal anmälningar som riktas mot grundskolor med drygt 90 procent att jämföra med den totala ökningen på 62 procent. Fördelat på län ligger Stockholms län högst med drygt 330 anmälningar, därefter kommer Västra Götaland och Skåne län med drygt 260 inkomna anmälningar i vardera län. Antal inkomna anmälningar ökade dock mest i Skåne län, där anmälningar ökade med knappt 90 anmälningar eller 51 procent. Om man tar hänsyn till antalet invånare i åldern 0 20 år i respektive län får man dock en annan bild. Norrbotten är det län som har högst antal anmälningar per invånare i åldern 0 20 år med 114 anmälningar per , vilket är 47 fler än landets genomsnitt. Följt av Gotlands och Örebro län med 88 anmälningar per invånare i åldern 0 20 år vardera. De flesta län ligger dock i intervallet mellan 57 och 78 anmälningar per invånare i åldern 0 20 år. Jönköpings län har det lägsta antalet anmälningar per invånare i denna åldersgrupp följt av Blekinge och Hallands län. Variationerna från år till år är dock relativt stora men med en uppåtgående trend för flertalet län. När statistiken redovisas per län kan vissa antal statistiskt sett bli mycket få. Det gör att det kan bli procentuellt stora skillnader från år till år som naturligt förkommer utan att tendensen (trenden) över tid förändras. Det kan därför vara bra att titta på flera år när man studerar länen.

5 5 (20) Figur 2. Inkomna anmälningar efter län per invånare i åldern 0 20 år Norrbottens län Örebro län Gotlands län Skåne län Jämtlands län Västerbottens län Kalmar län Västernorrlands län Västra Götalands län Gävleborgs län Södermanlands län Hela landet Stockholms län Dalarnas län Uppsala län Kronobergs län Västmanlands län Värmlands län Östergötlands län Hallands län Blekinge län Jönköpings län Anmälningar efter anmälningsgrund Varje anmälan kategoriseras utifrån ett antal olika anmälningsgrunder beroende på dess innehåll. En anmälan kan innehålla flera olika anmälningsgrunder. Vanligast förekommande kategori är kränkande behandling, drygt 600 av de inkomna anmälningarna rör kränkande behandling. En ökning med 14 procent jämfört med år Den näst vanligaste kategorin 2009 är särskilt stöd som ökade med 21 procent jämfört med föregående år och uppgick till 331 ärenden. En annan vanlig anmälningsgrund är huvudmannens organisation och styrning samt skolplikt och rätt till utbildning/plats. Antal ärenden med just dessa anmälningsgrunder minskade dock jämfört med år 2008 med 32 respektive 8 procent.

6 6 (20) Figur 3. Inkomna anmälningar efter anmälningsgrund år Kränkande behandling 39 % Särskilt stöd 21 % Huvudmannens organisation och styrning 19 % Skolplikt och rätt till utbildning/ plats 9 % 5 0 Storstadslänen har flest anmälningar vad gäller de flesta anmälningsgrunder. Att just kränkande behandling, särskilt stöd, huvudmannens organisation och styrning samt skolplikt och rätt till utbildning/plats utgör de fyra vanligast förekommande anmälningsgrunder i de inkomna anmälningarna återfinns i samtliga län. Antalet anmälningar som rör kränkande behandling ligger på en högre nivå än år Under hela perioden har antalet anmälningar som rör kränkande behandling mer än fördubblats och karakteriseras av en kontinuerlig ökning. Även antalet anmälningar som rör särskilt stöd ökade med 21 procent mellan åren 2008 och Man kan dock konstatera att antalet anmälningar som rör just denna anmälningsgrund håller sig på en relativt konstant nivå sedan Om den ökning som man observerar innebär ett trendbrott återstår att se. Figur 4. Antal inkomna anmälningsärenden som rör kränkande behandling samt särskilt stöd åren Kränkande behandling Särskilt stöd

7 7 (20) Beslutade ärenden Skolinspektionen fattade under 2009 knappt beslut som rör nya anmälningsärenden inkomna under 2009 eller tidigare, vilket är en ökning med 34 procent jämfört med föregående år. Detta är en mycket kraftig ökning. Under perioden ökande besluten med 56 procent. Den genomsnittliga handläggningstiden från anmälningstidpunkten till dess att ett beslut fattas uppgick år 2009 till 97dagar. I 54 procent (1 120 ärenden) av alla ärenden som beslutades år 2009 gjordes en sakprövan. Ärenden som avskrivits (inte behandlats) utgjorde drygt 40 procent (891 ärenden) medans avvisningarna stod för några procent (47 ärenden) av alla beslutade ärenden. Det är huvudsakligen sakprövade ärenden som har ökat under perioden och då speciellt under 2009 medan de som avvisats har minskat. Antalet avskrivningsbeslut är relativt konstant under perioden. Figur 5. Antal beslutade ärenden efter beslutstyp åren Samtliga Sakprövning Avskrivning Av de beslutande ärendena under 2009 ledde 578 till kritik. Det var drygt hälften av alla sakprövade beslut eller nästan 30 procent av samtliga beslut som fattades år Antalet kritikbeslut ökade med hela 119 procent jämfört med året innan. Under perioden har andelen kritikbeslut legat på en relativt konstant nivå samtidigt som antalet beslut ökat. Detta har lett till att andelen kritikbeslut av samtliga beslut har sjunkit från 75 procent till 52 procent under perioden. Den kraftiga ökningen i antalet beslut samt kritikbeslut under 2009 kan till stora delar förklaras med att Skolinspektionen under året vidtagit särskilda åtgärder för att kunna fatta beslut i gamla ärenden som tagits över från Skolverket i samband med att Skolinspektionen bildades. De ärenden som övertogs var framförallt sådana ärenden som krävde sakprövan vilken medförde att Skolinspektionen fattade exceptionellt många kritikbeslut under Om de ärenden som inkom till Skolverket inte räknas med i statistiken kan man se att antalet kritikbeslut ändå ökade. Ökningen under 2009 blir då 14

8 8 (20) procent jämfört med året innan (istället för 119 procent). Andelen kritikbeslut av de beslutade ärendena 2009 som inkom till Skolinspektionen blir därmed 20 procent, vilket motsvarar nästan samma nivå som år Figur 6. Antal kritikbeslut åren Kritikbeslut Fördelat på län ligger Stockholm högst med 156 kritikbeslut, därefter kommer Västra Götaland och Skåne län med 103 respektive 64 kritikbeslut. Om man tar hänsyn till antalet invånare i åldern 0 20 i respektive län får man dock en annan bild. Gotland är det län som har högst antal kritikbeslut per invånare i åldern 0 20 med cirka 44 kritikbeslut, följt av Jämtlands, Västernorrlands och Örebro län med 36 kritikbeslut vardera per invånare i denna åldersgrupp. Övriga läns antal kritikbeslut ligger i intervalet mellan 20 och 30. Blekinge och Jönköpings län har lägst antal kritikbeslut år 2009 med 8 respektive 9 beslut var i förhållande till populationens storlek.

9 9 (20) Figur 6. Antal kritikbeslut efter län per invånare i åldern 0 20 år Gotlands län Jämtlands län Västernorrlands län Örebro län Uppsala län Stockholms län Dalarnas län Norrbottens län Västra Götalands län Värmlands län Hela landet Södermanlands län Hallands län Kalmar län Skåne län Västmanlands län Gävleborgs län Västerbottens län Östergötlands län Kronobergs län Jönköpings län Blekinge län Sakområden som kritiseras Ett kritikbeslut kan innefatta flera kritikgrunder. Det vanligast förekommande kritikgrunden är särskilt stöd, 258 av de 578 fattade kritikbesluten rör särskilt stöd. Detta motsvarar 45 procent av alla kritikbeslut. Den näst vanligaste kategorin 2009 är kränkande behandling samt skolplikt och rätt till utbildning/plats med 199 respektive 158 kritikbeslut.

10 10 (20) Figur 7. Kritikbeslut efter kritikgrund år Särskilt stöd 45 % Kränkande behandling 34 % Skolplikt och rätt till utbildning/ plats 27 % Huvudmannen s organisation och styrning 7 % Samtliga av de tre vanligaste kritikområdena ökade jämfört med föregående år. Antalet kritikbeslut gällande särskilt stöd ökade med 136 procent medan antalet kritikbeslut gällande kränkande behandling och skolplikt och rätt till utbildning/plats ökade med 188 respektive 107 procent. Även här påverkas statistiken av de ärenden som tagits över av Skolinspektionen från Skolverket. Om man inte räknar in dessa skulle ökningen i antalet kritikbeslut gällande särskilt stöd uppgå till 40 procent medan antalet kritikbeslut gällande kränkande behandling och skolplikt och rätt till utbildning/plats ökade med 30 respektive 16 procent. Under perioden ökade både antalet kritikbeslut gällande kränkande behandling samt skolplikt och rätt till utbildning/plats med 385 respektive 80 procent. Kritikbesluten gällande särskilt stöd ökade med 102 procent under samma period. Figur 7. Antal kritikbeslut efter kritikgrund åren Kränkande behandling/bel Skolplikt och rätt till utbildning/plats Särskilt stöd

11 11 (20) Uppföljning åtgärder efter kritikbeslut Utöver inkomna anmälningar hanterar Skolinspektionen även uppföljningar och omprövningar av tidigare beslut. Uppföljning innebär att de beslut där kritik riktats vanligtvis följs upp för att se om åtgärder vidtagits för såväl berörd elev som generella åtgärder på skolan. År 2009 handlagdes knappt 430 uppföljningar, vilket innebär en ökning med 45 procent jämfört med föregående år. Antalet uppföljningar visar en uppåtgående trend under perioden men det förkommer stora variationer från år till år. Utvecklingen av antalet uppföljningar påverkas av det ökande antalet ärenden som resulterar i kritik då generellt varje beslut där kritik riktats vanligtvis följs upp. Med andra ord om antalet kritikbeslut ökar, ökar även antalet uppföljningar. Figur 8. Antal uppföljningar och omprövningar åren Uppföljning Omprövning Omprövning innebär att Skolinspektionen gör en ny prövning av ett ärende där det finns ett tidigare beslut. År 2009 handlagdes 46 sådana omprövningar vilket är en oförändrad nivå jämfört med föregående år. Antalet omprövningar uppvisar en stabil ökning under perioden Omprövning innebär dock väldigt sälla att det tidigare fattade beslutet ändras.

12 12 (20) Tabellförteckning 1. Antal anmälningsärenden i länen efter registreringstyp samt per invånare i åldern 0 20 år Antal anmälningsärenden i länen efter huvudmannaskap år Antal anmälningsärenden efter registreringstyp åren Antal anmälningsärenden och andel ärenden som beslutades under samma år som registreringsåret i länen åren Antal anmälningsärenden efter antal anmälningsgrunder per anmälningsärende åren Antal anmälningsärenden per anmälningsgrund år Antal anmälningsärenden efter verksamhetsform år Antal beslutade anmälningsärenden i länen efter beslutstyp samt per invånare i åldern 0 20 år Antal och andel beslutade anmälningsärenden efter beslutstyp åren Andel av sakprövade anmälningsärenden efter beslutstyp åren Antal beslutade anmälningsärenden i länen efter huvudmannaskap år Antal anmälningsärenden som resulterade i kritik efter antal kritikgrunder per anmälningsärende åren Antal beslutade anmälningsärenden efter kritikgrund åren

13 13 (20) Tabellbilaga Tabell 1. Antal anmälningsärenden i länen efter registreringstyp samt per invånare i åldern 0 20 år 2009 Län 2009 Per Totalt i åldern 0 20 Därav Inkomna Uppföljning Omprövning Hela landet Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län

14 14 (20) Tabell 2. Antal anmälningsärenden i länen efter huvudmannaskap år 2009 Län 2009 Totalt Därav Kommun Fristående Övriga Hela landet Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Tabell 3. Totalt antal anmälningsärenden efter registreringstyp åren Registrerings- År typ Samtliga Inkomna Uppföljning Omprövning

15 (20) Tabell 4. Totalt antal anmälningsärenden och andel som beslutades under samma år som registreringsåret i länen åren Län Totalt antal Därav Totalt antal Därav Totalt antal Därav Totalt antal Därav Totalt antal Därav Totalt antal Därav anmälnings- Andel anmälnings- Andel anmälnings- Andel anmälnings- Andel anmälnings- Andel anmälnings- Andel ärenden beslutade ärenden beslutade ärenden beslutade ärenden beslutade ärenden beslutade ärenden beslutade under året under året under året under året under året under året Hela landet Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län

16 (20) Tabell 5. Antal anmälningsärenden efter antal anmälningsgrunder per anmälningsärende åren År Antal anmälningsgrunder per ärende Genomsnittlig Totalt antal antal sakfrågor anmälningseller fler per ärende ärenden , , , , , , , Tabell 6. Antal anmälningsärenden per anmälningsgrund år 2009 Anmälningsgrund 2009 Därav Inkomna Uppföljning Omprövning Anpassad studiegång Avgifter Betyg, omdömen m.m Disciplinära åtgärder Elevinflytande Huvudmannens organisation och styrning Kränkande behandling/bel Modersmål, svenska som andra språk m.m Samarbete och information skola/hem Skolhälsovård Skolplikt och rätt till utbildning/plats Särskildundervisning enl. SkolL10: Särskilt stöd Utbildningens innehåll Vårdnadsproblematik Övrigt Ej angivet

17 (20) Tabell 7. Antal anmälningsärenden efter verksamhetsform år 2009 Verksamhetsform Totalt Förskoleverksamhet 124 Skolbarnsomsorg 15 Förskoleklass 20 Grundskola 1524 Gymnasieskola 240 Särskola 37 Vuxenutbildning 24 Övrigt 33 Tabell 8. Antal beslutade anmälningsärenden i länen efter beslutstyp samt per invånare i åldern 0 20 år 2009 Län 2009 Per Därav Totalt i åldern 0 20 Avvisning Avskrivning Sakprövning Därav Hela landet Blekinge Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Kritik Ej Kritik

18 (20) Tabell 9. Antal och andel beslutade anmälningsärenden efter beslutstyp åren Beslutstyp År 2003 Andel av samtliga 2004 Andel av samtliga 2005 Andel av samtliga 2006 Andel av samtliga 2007 Andel av samtliga 2008 Andel av samtliga 2009 Samtliga Avvisning Avskrivning Sakprövning Därav Kritik Ej Kritik Andel av samtliga Tabell 10. Andel av sakprövade anmälningsärenden efter beslutstyp åren Beslutstyp År Sakprövning Därav Kritik Ej Kritik

19 (20) Tabell 11. Antal beslutade anmälningsärenden i länen efter huvudmannaskap åren Län 2009 Totalt Därav Kommun Fristående Övriga Hela landet Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län

20 (20) Tabell 12. Antal sakprövade anmälningsärenden efter antal kritikgrunder per anmälningsärende åren År Antal kritikgrunder per ärende Genomsnittlig Totalt antal sakprövade antal kritikgrunder anmälnings- per ärende ärenden , , , , , , , Tabell 13. Antal beslutade anmälningsärenden efter kritikgrund åren Kritikgrund År Anpassad studiegång Avgifter Betyg, omdömen m.m Disciplinära åtgärder Elevinflytande Huvudmannens organisation och styrning Kränkande behandling/bel Modersmål, svenska som andra språk m.m Samarbete och information skola/hem Skolhälsovård Skolplikt och rätt till utbildning/plats Särskildundervisning enl. SkolL10: Särskilt stöd Utbildningens innehåll Vårdnadsproblematik Övrigt Ej angivet