Beslut om ansökningar att starta fristående skola - läsåret 2013/14

Transkript

1 1 (12) Beslut om ansökningar att starta fristående skola - läsåret 2013/14 Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2 (12) Sammanfattning I denna rapport redovisas de beslut Skolinspektionen fattat om ansökningar att starta eller utöka fristående skola läsåret 2013/14. Ansökningarna har inkommit senast den 31 januari 2012 och besluten har fattats löpande under ansökningar har beslutats. Antalet ansökningar har mer än halverats jämfört med året innan då nära 800 ansökningar inkom till Skolinspektionen. 145 av ansökningarna har godkänts. Av dessa rör 67 grundskola och 64 gymnasieskola. Övriga godkännanden rör grund- och gymnasiesärskola. Flertalet godkända ansökningar om grundskola rör start av ny skola medan flertalet ansökningar om gymnasieskola rör utökning av befintlig skola. Brister i ansökningarna rörande skolornas ekonomi, skollokaler samt prognos för elevantal är de vanligaste orsakerna till att en ansökan får avslag. Cirka en tredjedel av avslagen beror på dessa orsaker. Statistik över besluten fördelat på beslutstyp, skolform, nyetablering och utökning samt avslagsgrunder finns redovisat på nationell, läns-, kommun- och skolnivå på Skolinspektionens webbplats.

3 SKOLINSPEKTIONEN Rapport 3 (12) 65 nya skolor får starta 2013/ ansökningar om att starta eller utöka fristående skola läsåret 2013/14 har inkommit till Skolinspektionen. Skolinspektionen har godkänt 65 ansökningar att starta ny fristående skola. Majoriteten av dessa är grundskolor. 80 ansökningar om att utöka verksamheten med nya årskurser eller program på en befintlig skola har godkänts. Flertalet utökningar rör gymnasieskolor. Figur 1. Antal godkända ansökningar uppdelat på skolform och nyetablering och utökning, Grundskola, förskoleklass, fritidshem Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola

4 4 (12) Färre skolor än tidigare får starta Antalet godkännanden att starta ny fristående grundskola minskar jämfört med de senaste tre åren. Läsåret 2013/14 får 44 grundskolor starta vilket är nära en halvering jämfört med året innan. Antalet grundskolor som får utöka sin verksamhet är relativt oförändrad jämfört med senaste treårsperiod. Minskningen av antalet godkännanden är delvis en konsekvens av att antalet ansökningar har minskat kraftigt. Andelen ansökningar om grundskola som godkänns av Skolinspektionen är ungefär lika hög som tidigare. Figur 2. Antal godkända ansökningar om grundskola, förskoleklass och fritidshem uppdelat på nyetablering och utökning, Nyetablering av grundskola Utökning av grundskola

5 SKOLINSPEKTIONEN Rapport 5 (12) Nio nya gymnasieskolor får starta 2013/14. Antalet godkända ansökningar om att starta gymnasieskola har minskat under de senaste fyra åren. År 2009 fick cirka fem gånger så många gymnasieskolor godkänt att starta som år Antalet gymnasieskolor som får utöka verksamheten med nya program är ungefär lika många som de tre senaste åren. Antalet ansökningar om gymnasieskola har i likhet med ansökningar om grundskola minskat betydligt. Anledningen till att ungefär lika många gymnasieskolor får utöka verksamheten som tidigare läsår är att en större andel av ansökningarna om utökning har godkänts än tidigare vilket till viss del motverkar nedgången i mängden ansökningar. Figur 3. Antal godkända ansökningar om gymnasieskola uppdelat på nyetablering och utökning, Nyetablering av gymnasieskola Utökning av gymnasieskola

6 6 (12) Drygt var tredje ansökan har godkänts Sammanlagt har 37 procent av ansökningarna godkänts. Merparten av dessa har godkänts i sin helhet men en del av ansökningarna har delvis godkänts 1 och delvis avslagits eller avskrivits 2. Andelen ansökningar som avslagits 3 respektive avskrivits är ungefär lika hög som andelen godkännanden. Andelen godkännanden, avslag och avskrivningar är ungefär desamma oberoende av om ansökan rör grund- eller gymnasieskola. Figur 4. Beslut uppdelat på beslutstyp, % 37% 35% Godkännande Avslag Avskrivning 1 Ett beslut fattas för varje årskurs/program som ansökan omfattar. Det kan därför fattas flera typer av beslut för samma ansökan. 2 En ansökan avskrivs om den sökande drar tillbaka ansökan. 3 Avslag utgörs av ansökningar som avslagits i sin helhet eller avslagits och avskrivits i kombination.

7 SKOLINSPEKTIONEN Rapport 7 (12) Ansökningar om utökning har godkänts i högre utsträckning än ansökningar om nyetablering. Andelen godkända ansökningar är dubbelt så hög för utökningar jämfört med nyetableringar av grundskola och fyra gånger så hög för gymnasieskolor. Figur 5. Beslut uppdelat på beslutstyp, grund- och gymnasieskola samt nyetablering och utökning, % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 37% 33% 30% Nyetablering, grundskola 16% 22% 62% Utökning av befintlig grundskola 31% 56% 13% Nyetablering, gymnasieskola Godkännande Avslag Avskrivning 21% 30% 49% Utökning av befintlig gymnasieskola

8 8 (12) Flest godkända ansökningar i storstadslänen Flest antal godkända ansökningar, 55, återfinns i Stockholms län. Drygt 60 procent av de ansökningar som Skolinspektionen godkänt gäller storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Dessa län svarar för en ungefär lika stor andel av det totala antalet ansökningar som det totala antalet godkända ansökningar. Figur 6. Antal godkända ansökningar uppdelat på län, Stockholms län Skåne län Västra Götalands län Östergötlands län Hallands län Örebro län Gävleborgs län Södermanlands län Kalmar län Jönköpings län Uppsala län Norrbottens län Kronobergs län Västernorrlands län Jämtlands län Värmlands län Västerbottens län Dalarnas län

9 SKOLINSPEKTIONEN Rapport 9 (12) Skollokaler, ekonomi, och elevprognoser vanligaste orsakerna till att grundskolor får avslag De vanligaste orsakerna till att en ansökan om grundskola får avslag är brister rörande skollokaler, ekonomi och elevprognoser 4. Cirka två tredjedelar av de ansökningar att starta ny grundskola som avslås kan inte visa att eleverna kommer att ha tillgång till de lokaler och den utrustning som behövs. Motsvarande andel för utökningar av grundskola är drygt en tredjedel. Drygt hälften av avslagen beror på att den sökande inte kan visa att den har de ekonomiska förutsättningar som krävs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Den tredje vanligaste avslagsgrunden är bristande elevprognoser. Den sökande måste i elevprognosen kunna göra sannolikt att skolan kommer att få det elevunderlag som uppgivits i ansökan. Nyetableringar har avslagits i högre utsträckning än utökningar. Figur 7. De vanligaste avslagsgrunderna för grundskola uppdelat på nyetablering och utökning, % 60% 50% 40% 30% 63% 38% 57% 50% 45% 29% 38% 24% 50% 20% 13% 10% 0% Lokaler Ekonomi Elevprognos Timplan Skolbibliotek Nyetablering, grundskola Utökning av befintlig grundskola 4 För att en ansökan ska godkännas måste den uppfylla samtliga uppställda kriterier. En ansökan kan därmed avslås på flera grunder.

10 10 (12) Svårigheter att ordna arbetsplatsförlagt lärande och minskande etableringsutrymme leder till att många gymnasieskolor får avslag Den vanligaste grunden för avslag på gymnasienivå är negativa följder. Med negativa följder menas att en eventuell etablering medför långsiktiga negativa ekonomiska, organisatoriska eller pedagogiska påföljder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i lägeskommunen eller kringliggande kommuner. Det finns flera orsaker till att negativa följder är en vanlig avslagsgrund vid ansökningar om gymnasieskola. Dels är etableringsutrymmet för nya gymnasieutbildningar i många kommuner fortsatt litet till följd av den höga etableringstakten under senare år. Dels minskar nu elevkullarna på gymnasienivå under en rad år. Dessutom ska prövning av eventuella negativa följder göras även i näraliggande kommuner vid bedömningar av gymnasieansökning, i motsats till grundskoleansökningar där enbart följderna i lägeskommunen ska beaktas. Det är nästan fem gånger så vanligt att ansökningar om utökning av gymnasieskola avslås till följd av negativa följder jämfört med nyetableringar. Detta beror på att ansökningar om utökning generellt sett har färre brister än ansökningar om nyetablering och att negativa följder i regel prövas först när Skolinspektionen gjort bedömningen att den sökande i övrigt bedöms ha förutsättning att driva skola. Många ansökningar om gymnasieskola med yrkesprogram får avslag eftersom den sökande inte visat hur elevernas ska få tillgång till arbetsplatsförlagt lärande (APL). En majoritet av avslagen som rör nyetablering av gymnasieskola beror på brister i det arbetsplatsförlagda lärandet medan en betydligt mindre andel av ansökningarna om utökning av gymnasieskola avslås av samma anledning. En sannolik förklaring till detta är att befintliga gymnasieskolor redan har kontaktnät med arbetsplatser där eleverna kan genomföra dessa delar av utbildningen.

11 SKOLINSPEKTIONEN Rapport 11 (12) Figur 8. De vanligaste avslagsgrunderna för gymnasieskola uppdelat på nyetablering och utökning, % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 15% 70% Negativa följder 68% 49% 41% 34% 16% 16% 11% 2% APL Elevprognos Lokaler Ekonomi Nyetablering, gymnasieskola Utökning av befintlig gymnasieskola

12 12 (12) Fakta om ansökningar att starta fristående skola För att starta eller utöka en fristående skola behövs ett godkännande från Skolinspektionen. Huvudmannen, den som står bakom den fristående skolan, skickar in en ansökan om godkännande som granskas av Skolinspektionen. För att starta fristående skola krävs att huvudmannen har godkännande att bedriva utbildning i en specifik kommun. Om en befintlig fristående skola vill utöka sin verksamhet med fler årskurser eller fler program krävs att huvudmannen ansöker om utökat godkännande. Skolinspektionen skickar inkomna ansökningar på remiss till kommunen där den sökande vill etablera eller utöka skolan och i vissa fall även till kringliggande kommuner. Kommunerna får då tillfälle att yttra sig om de effekter en etablering/utökning skulle få på befintliga kommunala skolor. Skolinspektionen ska pröva om den sökande har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. En utgångspunkt vid prövningen är att eleverna ska få en utbildning som bygger på läroplanens värden och mål och att den planerade utbildningen uppfyller kraven i lagar och förordningar. Andra kriterier är bland annat att huvudmannen har förutsättningar att driva en varaktig och stabil verksamhet med hänsyn till elevunderlag och ekonomiska förutsättningar. För att godkännas måste en ansökan uppfylla samtliga kriterier. Skolinspektionens beslut kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detta ska ske inom tre veckor från det att sökanden fått del av beslutet. Om en kommun överklagar ett beslut om rätt till bidrag ska detta ske inom tre veckor från det att beslutet meddelas.