Rapport. Beslut om godkännande av fristående

Transkript

1 Beslut om godkännande av fristående skolor ansökningsomgång 2011.

2 2 (47) Sammanfattning Under 2011 års ansökningsomgång har det kommit in sammanlagt 789 ansökningar om tillstånd att bedriva fristående skola. När statistiken som redovisas i rapporten togs fram återstod 25 beslut att fatta. 24 procent av ansökningarna har resulterat i tillstånd att bedriva fristående skola. Övriga ansökningar har avslagits och/eller avskrivits fick 30 procent av ansökningarna tillstånd, vilket var en minskning från föregående års ansökningsomgång. Därmed fortsätter den minskning i andelen beviljade tillstånd som observerades Brister i skolornas prognos för elevantal samt brister i tillgången till skolbibliotek är de vanligaste orsakerna till avslag. I cirka 50 procent av de avslagna ansökningarna är elevprognoser och/eller skolbibliotek grunder för avslaget. Inledning I denna rapport redovisas de beslut som Skolinspektionen fattat gällande ansökningar om godkännande att starta fristående skola eller utöka verksamheten på befintlig fristående skola under 2011 års ansökningsomgång. Ansökningsomgången gäller ansökningar som inkommit senast den 31 januari Besluten har fattats löpande därefter. När du tolkar statistiken i rapporten tänk på att: Från och med 2011 handlägger Skolinspektionen även ansökningar om fritidshem vid befintlig grundskola samt förskoleklasser utan anknytning till befintlig grundskola. Dessa ansökningar redovisas i statistiken tillsammans med ansökningar om grundskola och förskoleklass. Sättet som statistiken för ansökningsomgång 2011 redovisas på är i övrigt jämförbar med ansökningsomgång 2010 och 2009 men inte med tidigare omgångar 1. Vid beslut om godkännande för gymnasieskola och gymnasiesärskola fattas ett beslut för varje ansökt utbildning. Det kan därför fattas flera olika beslut för en och samma skola vissa utbildningar kan godkännas medan andra avskrivs eller avslås. En ansökan som fått avslag har ofta fått det av flera olika orsaker och kan därmed ha flera avslagsgrunder vilket innebär att antalet avslagsgrunder är fler än antalet avslagsbeslut. 1 Tidigare ansvarade Skolverket för handläggningen av tillståndsansökningar. Det finns vissa skillnader i myndigheternas sätt att ta fram statistik.

3 3 (47) Fakta om ansökningar För att starta eller utöka en fristående skola behövs ett godkännande från Skolinspektionen. Huvudmannen, den som står bakom den fristående skolan, skickar in en ansökan om godkännande som granskas av Skolinspektionen. För att starta fristående skola krävs att huvudmannen har godkännande att bedriva utbildning i en specifik kommun. Om en befintlig fristående skola vill utöka sin verksamhet med fler årskurser eller fler program krävs att huvudmannen ansöker om utökat godkännande. Skolinspektionen skickar inkomna ansökningar på remiss till kommunen där den sökande vill etablera eller utöka skolan och i vissa fall även till kringliggande kommuner. Kommunerna får då tillfälle att yttra sig om effekterna av etableringen/utökningen på redan befintliga kommunala skolor. Skolinspektionen ska pröva om den sökande har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. En utgångspunkt vid prövningen är att eleverna ska få en utbildning som bygger på läroplanens värden och mål och att den planerade utbildningen uppfyller kraven i lagar och förordningar. Andra kriterier är bland annat att huvudmannen har förutsättningar att driva en varaktig och stabil verksamhet med hänsyn till elevunderlag och ekonomiska förutsättningar. För att godkännas måste en ansökan uppfylla samtliga kriterier. Skolinspektionens beslut kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detta ska ske inom tre veckor från det att sökanden fått del av beslutet. Om en kommun överklagar ett beslut om rätt till bidrag ska detta ske inom tre veckor från det att beslutet meddelas. Tillståndsbeslut för fristående skolor Under 2011 års ansökningsomgång inkom 789 ansökningar om godkännande att starta fristående skola eller utöka verksamheten på befintlig fristående skola procent av de behandlade ansökningarna har godkänts i sin helhet. Ytterligare 6 procent av de behandlade ansökningarna har delvis godkänts. Sammanlagt har alltså 24 procent av ansökningarna helt eller delvis godkänts av Skolinspektionen. 2 När statistiken som redovisas i rapporten togs fram återstod 25 beslut att fatta.

4 4 (47) De ansökningar som delvis godkänts avser start eller utökning av fristående gymnasieskolor. Eftersom beslut om dessa ansökningar fattas per utbildning och en ansökan kan innefatta flera utbildningar kan flera olika beslut fattas för samma ansökan. 52 procent av ansökningarna avslogs i sin helhet medan 21 procent helt avskrevs på grund av att den sökande drog tillbaka ansökan. Resterande ansökningar avslogs och avskrevs i kombination. Figur 1. Ansökningsbeslut ansökningsomgång % 18% 2% 6% och avslag/avskrivning och avskrivning Avskrivning 52% Ansökningar som godkänts Den vanligaste typen av ansökan som godkänts är ansökan om att få starta en ny fristående grundskola. Dessa utgör 43 procent av de ansökningar som godkänts. Näst flest godkännanden har beviljats ansökningar om utökning av antalet utbildningar vid en befintlig gymnasieskola, vilka utgör cirka en fjärdedel av godkännandena. Ansökningar som avslagits De ansökningar som fått avslag utgörs i ungefär lika stor utsträckning av utökning och nyetablering av gymnasieskola som nyetablering av grundskola. Dessa tre ansökningstyper svarar för majoriteten av avslagen. I relation till antalet ansökningar inom respek- 3 På grund av att procentandelarna avrundas till närmaste heltal summerar inte diagrammet till 100.

5 5 (47) tive skolform avslås dock ansökningar om nyetablering av fristående grundskola i mindre utsträckning än ansökningar om gymnasieskola. Grundskolor har godkänts oftare än gymnasieskolor, utökningar har godkänts oftare än nyetableringar Grundskolor har godkänts i dubbel så hög utsträckning som gymnasieskolor. Av de 294 ansökningar om fristående grundskola, förskoleklass och fritidshem som behandlats av Skolinspektionen har 37 procent godkänts. 43 procent har fått avslag. Resterande ansökningarna har avskrivits. Av de 447 ansökningar om fristående gymnasieskola som behandlats har sammanlagt 17 procent godkänts, sex procent i sin helhet och 11 procent delvis. 59 procent av ansökningarna har avslagits i sin helhet och 20 procent har avskrivits. Resterande ansökningar har både avslagits och avskrivits. Av de 14 ansökningar om fristående grundsärskola som behandlats har en ansökan godkänts, en avslagits och 12 avskrivits. Av de nio ansökningar om gymnasiesärskola som behandlats har tre godkänts. Fyra ansökningar har avslagits och två ansökningar har avskrivits. Figur 2. Andel ansökningar som helt eller delvis godkänts uppdelat på grund- och gymnasieskola 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Grundskola, förskoleklass, fritidshem 20% 20% 43% 37% Gymnasieskola 4% 59% 11% 6% Avskrivning och avskrivning och avslag/avskrivning

6 6 (47) Ansökningar om utökning av en befintlig skola har godkänts i dubbelt så hög utsträckning som ansökningar om nyetablering av skola. Ansökningar om nyetablering avskrivs oftare än ansökningar om utökning. Mönstren gäller för både grund- och gymnasieskolor. Figur 3. Andel ansökningar som helt eller delvis godkänts uppdelat på grund- och gymnasieskola samt nyetablering och utökning 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyetablering, grundskola 22% 46% 32% 12% 26% 63% Utökning av befintlig grundskola Nyetablering, gymnasieskola 27% 62% 15% 7% 56% 13% 8% 2% 9% Utökning av befintlig gymnasieskola och avslag/avskrivning och avskrivning Avskrivning Flest tillstånd i storstadslänen Cirka hälften av de ansökningar som Skolinspektionen godkänt gäller storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Dessa tre län svarar även för en ungefär lika stor andel av den totala mängden ansökningar vilket innebär att antalet godkännanden i dessa län står i proportion till mängden ansökningar. Sammanlagt har 44 ansökningar helt eller delvis fått godkännande att starta ny skola eller utöka befintlig skola i Stockholms län. Antalet godkännanden i Skåne län och Västra Götalands län är 34 respektive 23. I figur 4 redovisas det totala antalet beviljade tillstånd per län för fristående grund- och gymnasieskolor. Tabeller med samtliga beslut av ansökningar om grund- och gymnasieskola fördelat på län och kommuner återfinns i bilaga 2.

7 7 (47) Figur 4. Antal beviljade ansökningar för fristående grundskola och antal helt eller delvis beviljade ansökningar för fristående gymnasieskola uppdelat på län Stockholms län Skåne län Västra Götalands län Hallands län Östergötlands län Södermanlands län Jönköpings län Västmanlands län Västerbottens län Värmlands län Kronobergs län Kalmar län Gävleborgs län Örebro län Västernorrlands län Uppsala län Dalarnas län Blekinge län Norrbottens län Jämtlands län Gotlands län , grundskolor, helt eller delvis, gymnasieskolor

8 8 (47) Orsaker till avslag Under ansökningsomgång 2011 har 456 ansökningar helt eller delvis avslagits. 127 gällde grundskola, en grundsärskola, 324 gymnasieskola och fyra gymnasiesärskola. Bland de avslagna ansökningarna om grundskola gällde 116 nyetableringar och 11 utökningar av befintlig skola. Bland de avslagna ansökningarna om gymnasieskola gällde 141 nyetableringar och 183 utökning av befintlig skola. Orsakerna till avslag har i denna rapport kategoriserats i 18 avslagsgrunder. En utförlig förklaring av avslagsgrunderna återfinns i Bilaga 1. Brister i elevprognoser vanligaste orsaken till avslag För att en ansökan ska godkännas måste den uppfylla samtliga uppställda kriterier. En ansökan kan därmed avslås av flera olika grunder. Den vanligaste förekommande avslagsgrunden är att den sökande i elevprognosen inte kunnat visa att skolan kommer att få det elevunderlag som uppgivits i ansökan. I 52 procent av de ansökningar som helt eller delvis avslagits är brister i elevprognosen en av avslagsgrunderna. Nästan lika vanligt är att den sökande inte kunnat visa att eleverna vid skolstart kommer att ha tillgång till ett skolbibliotek. Nästan hälften av ansökningarna som avslagits har skolbibliotek som en av avslagsgrunderna, ofta i kombination med brister i tillgång till lokaler eller arbetsplatsförlagt lärande (APL). Yrkesprogram på gymnasienivå ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande. I många fall har ansökningarna inte visat att det kommer finnas tillgång till APL-platser på de sökta yrkesprogrammen. Cirka 40 procent av de avslagna ansökningarna har arbetsplatsförlagt lärande som avslagsgrund 4. Lika vanligt är att ansökan inte visar att eleverna kommer att ha tillgång till de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. 17 procent av de ansökningar som fått avslag har negativa följder som avslagsgrund. Med detta menas att en eventuell etablering medför långsiktiga negativa ekonomiska, organisatoriska eller pedagogiska svårigheter för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i lägeskommunen eller kringliggande kommuner. Negativa följder prövas i regel endast i de fall där Skolinspektionen gjort bedömningen att sökande i övrigt har förutsättning att följa gällande föreskrifter för den ansökta skolformen. 4 Räknat som andel av enbart ansökningar om gymnasieskola har över hälften av de avslagna ansökningarna APL som avslagsgrund.

9 9 (47) Figur 5. na ansökningar fördelat på avslagsgrunder Elevprognos/ekonomi 52% Skolbibliotek 48% APL Lokaler 38% 37% Värdegrund/elevinflytande/planer 32% Rutiner Timplan/utbildningens innehåll 22% 21% Negativa följder Ekonomi Särskilt stöd/uppföljning/iup Övrigt 17% 15% 14% 12% Lärare Öppenhet/urval 7% 7% Rättslig handlingsförmåga Rektor Brister i tillsyn/anmälningar Konfessionella inslag Avgifter 4% 2% 2% 1% 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Olika orsaker till avslag för grundskolor och gymnasieskolor Orsakerna till avslag skiljer sig åt beroende på om ansökan rör grund- eller gymnasieskola. Bristande elevprognoser är den vanligaste avslagsgrunden för grundskoleansökningar. 73 procent av ansökningar om grundskola som avslagits har elevprognoser som avslagsgrund. Motsvarande andel för gymnasieansökningar är 44 procent. Andra vanliga anledningar till avslag för grundskolor är lokaler samt brister kopplade till utbildningens innehåll. 59 procent av de avslagna gymnasieansökningarna har skolbibliotek som avslagsgrund. Brister i arbetsplatsförlagt lärande förekommer i 53 procent av gymnasieavslagen. 23 procent av avslagen för gymnasieskola beror på negativa följder. Motsvarande andel för grundskolor är endast två procent.

10 10 (47) Orsaker till att negativa följder är en vanligare avslagsgrund vid ansökningar om gymnasieskola är bland annat att etableringsutrymmet för nya gymnasieskolor i många kommuner, till följd av den höga etableringstakten under senare år, har minskat i kombination med att även elevunderlaget på gymnasienivå minskar under kommande år på grund av mindre elevkullar. Dessutom ska prövning av eventuella negativa följder göras även i näraliggande kommuner vid bedömningar av gymnasieansökning, i motsats till grundskoleansökningar där enbart följderna i lägeskommunen ska beaktas. Figur 6. na ansökningar fördelat på grund- och gymnasieskola samt avslagsgrunder Elevprognos/ekonomi 44% 73% Lokaler Skolbibliotek 22% 27% 59% 63% Värdegrund/elevinflytande/planer 28% 38% Timplan/utbildningens innehåll 7% 54% Rutiner 14% 44% APL 0% 53% Ekonomi 5% 39% Särskilt stöd/uppföljning/iup Övrigt 6% 5% 29% 33% Negativa följder Öppenhet/urval Lärare Rättslig handlingsförmåga Avgifter Rektor Konfessionella inslag Brister i tillsyn/anmälningar 2% 1% 2% 2% 7% 1% 2% 3% 0% 1% 2% 2% 0% 22% 20% 23% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Gymnasieskola Grundskola, förskoleklass, fritidshem

11 11 (47) Större skillnader i avslagsgrunder för grundskolor än för gymnasieskolor beroende på om ansökningen rör nyetablering eller utökning av befintlig skola Ansökningar om nyetablering av grundskola avslås vanligen på fler grunder än ansökningar om utökning av en redan befintlig grundskola. Samtliga avslagsgrunder förutom ekonomi, konfessionella inslag och rättslig handlingsförmåga är vanligare förekommande vid ansökningar om nyetablering av grundskola. De vanligaste avslagsgrunderna vid ansökningar om nyetablering av grundskola är elevprognoser och lokaler. Ansökningar om utökning av grundskola avslås oftast på grund av elevprognoser och ekonomi. För ansökningar om gymnasieskola är skillnaderna i avslagsgrunder beroende på om ansökan gäller nyetablering eller utökning små. Gemensamt för ansökningar om grundskola och gymnasieskola är dock att ansökningar om nyetablering avslås på grund av lokalbrister i mycket större utsträckning än ansökningar om utökning av skola, sannolikt för att nya aktörer har svårare att uppfylla de krav som Skolinspektionen ställer på området jämfört med etablerade skolor som redan har tillgång till lokaler.

12 12 (47) Figur 7. na ansökningar fördelat på start respektive utökning av grundskola samt avslagsgrunder Elevprognos/ekonomi 36% 77% Lokaler 27% 66% Ekonomi 38% 55% Timplan/utbildningens innehåll 18% 57% Övrigt 28% 36% Rutiner 9% 47% Värdegrund/elevinflytande/planer 9% 41% Skolbibliotek Öppenhet/urval Lärare 18% 22% 18% 22% 18% 20% Särskilt stöd/uppföljning/iup 0% 36% Rättslig handlingsförmåga Konfessionella inslag Avgifter Negativa följder Brister i tillsyn/anmälningar Rektor 1% 0% 3% 0% 2% 0% 0% 0% 0% 9% 7% 9% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Utökning av befintlig grundskola Nyetablering

13 13 (47) Figur 8. na ansökningar fördelat på start respektive utökning av gymnasieskola samt avslagsgrunder Skolbibliotek APL 54% 51% 55% 65% Elevprognos/ekonomi 37% 49% Värdegrund/elevinflytande/planer 27% 30% Lokaler 14% 43% Negativa följder Rutiner 10% 16% 25% 20% Timplan/utbildningens innehåll 4% 9% Särskilt stöd/uppföljning/iup 7% 6% Övrigt 3% 8% Ekonomi Rektor Lärare Rättslig handlingsförmåga Brister i tillsyn/anmälningar Öppenhet/urval Avgifter Konfessionella inslag 3% 7% 3% 3% 3% 1% 2% 2% 4% 0% 1% 2% 1% 1% 1% 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Utökning av befintlig gymnasieskola Nyetablering

14 14 (47) Jämförelse med tidigare ansökningsomgångar Andelen godkännanden har minskat jämfört med 2009 och 2010 Andelen ansökningar som, helt eller delvis, godkänts under 2011 års ansökningsomgång har minskat i jämförelse med tidigare ansökningsomgångar. 24 procent av ansökningarna har helt eller delvis godkänts, att jämföra med sammanlagt 30 procent under 2010 och 44 procent under Eftersom ansökningsmängden har ökat under samma tidsperiod, från cirka 500 ansökningar 2009 till nära 800 ansökningar 2011, är skillnaden i antalet godkännanden dock inte lika stor godkändes sammanlagt 220 ansökningar godkändes sammanlagt 205 ansökningar har, när 25 beslut återstår att fatta, sammanlagt 187 ansökningar godkänts vilket motsvarar en nedgång med 15 procent jämfört med Minskningen i andelen godkännanden motsvaras av en ökning i andelen avslag. Cirka varannan ansökan har hittills avslagits avslogs 41 procent av ansökningarna. Drygt var femte ansökan har avskrivits då sökanden dragit tillbaka sin ansökan. Andelen avskrivningar är relativt oförändrad jämfört med Beslutskombinationen avslag och avskrivning har dock minskat jämfört med Figur 9. Beslutsfördelning för ansökningar om fristående skola, ansökningsomgång % 50% 52% 40% 30% 32% 36% 41% 20% 10% 0% 20% 18% 12% 10% 6% och avslag/avskrivning 11% 4% 2% och avskrivning 21% 19% 14% Avskrivning Andelen godkända ansökningar om att starta eller utöka grundskola har minskat till 37 procent jämfört med 40 procent 2010 och 43 procent 2009.

15 15 (47) Andelen helt eller delvis godkända ansökningar att starta eller utöka gymnasieskola har minskat från sammanlagt 23 procent 2010 till 17 procent var andelen godkännanden 44 procent. Hittills är minskningen störst i godkännanden av nyetableringar där andelen godkännanden minskat från 23 procent förra året till tio procent i år. Figur 10. Andel helt eller delvis godkända ansökningar om grund- och gymnasieskola, ansökningsomgång % 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 43% Grundskola, förskoleklass 40% Grundskola, förskoleklass 37% Grundskola, förskoleklass, fritidshem 21% 23% 17% 11% 6% 6% Gymnasieskola Gymnasieskola Gymnasieskola och avslag/avskrivning på grund av brister i arbetsplatsförlagt lärande ökar kraftigt Den avslagsgrund som har ökat kraftigast under 2011 års ansökningsomgång jämfört med 2010 är arbetsplatsförlagt lärande (APL). Brister i APL särredovisades inte i föregående års statistik utan redovisades tillsammans med andra brister i den sökandes verksamhetsbeskrivning. Var sjunde gymnasieansökan som avslogs under 2010 hade brister kopplade till verksamhetsbeskrivningen. Hittills i år har mer än hälften av de avslagna gymnasieansökningarna brister i beskrivningen av det arbetsplatsförlagda lärandet. Den nya skollagen ställer krav på att eleverna i fristående skolor ska ha tillgång till skolbibliotek. Fristående skolor har tidigare inte behövt ha detta. I 2011 års ansökningsomgång måste den sökande därför visa att eleverna kommer att ha tillgång till ett skolbibliotek vid skolstart. I hälften av de ansökningar som avslagits har inte den sökande på ett tillfredställande sätt redovisat hur tillgången till ett skolbibliotek ska säkerställas. Andelen ansökningar som avslagits på grund av brister i den sökandes elevprognos har minskat från 70 procent 2010 till 52 procent Bristande tillförlitlighet i elevprognoserna är dock fortfarande den vanligaste avslagsgrunden.

16 16 (47) Bilaga 1: Beskrivning av avslagsgrunderna I skollagen (2010:800) som gäller för de utbildningar som påbörjas efter 1 juli 2011 framgår att huvudmannen ska godkännas om denne har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Eftersom även de fristående skolorna nu utgör en del av skolväsendet återfinns bestämmelser om vad utbildningen förväntas innehålla i regleringen för respektive skolform. De följande bedömningspunkterna återfinns i skollagen, de föreskrifter som meddelas med stöd av lagen eller de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) Yrkesprogrammen ska utgöra grund för yrkesverksamhet och fortsatt yrkesutbildning. Enligt skollagen ska ett yrkesprogram innehålla arbetsplatsförlagt lärande (APL). Det är huvudmannen som ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att dessa uppfyller de krav som finns för utbildningen. Den arbetsplatsförlagda delen av en yrkesutbildning är avgörande för kvaliteten på utbildningen och för att syftet med en yrkesutbildning ska uppfyllas. Att sökanden på ett godtagbart sätt har redogjort för att det kommer att finnas tillgång till APL-platser på de sökta yrkesprogrammen är därför en förutsättning för att godkännande ska kunna ges. Avgifter Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider. Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. Undantag gäller för internationella skolor som har rätt att ta ut en elevavgift. Det ska dock styrkas i ansökan att avgiften är skälig med hänsyn till rimliga kostnader för verksamheten, bidrag och omständigheter i övrigt. Brister i tillsyn/anmälningar Om Skolinspektionen upptäcker brister i en huvudmans befintliga skolor i samband med regelbunden tillsyn eller genom inkommande anmälningar kopplade till förhållandena på huvudmannens befintliga skolor inverkar detta på Skolinspektionens bedömning av huvudmannens förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för sökt utbildning. Ekonomi Sökanden ska kunna redovisa en tillförlitlig likviditetsbudget och resultatbudget för de första tre åren. Sökanden ska utöver detta även ange hur man avser att finansiera kostnader för uppstart av skolan. I samband med detta kontrolleras också sökandens aktuella ekonomiska ställning genom granskning av eventuell årsredovisning och genom en ekonomisk upplysning hos Upplysningscentralen (UC). Att en sökande får avslag på ekonomin kan ha flera olika orsaker. Kostnader (såsom lärarlöner, lokalhyra eller skolmåltider) kan ha underskattats i budgeten, intäkter (kommunala bidrag) kan ha överskattats. I vissa fall kan sökanden inte redogöra för hur budgete-

17 17 (47) rade ägartillskott ska finansieras eller så har sökanden inte verifierat att de kommer att få de lån de kalkylerar med i budgeten. Elevprognos/ekonomi För att en skola ska kunna bedrivas varaktigt och stabilt är det viktigt att sökanden kan presentera en tillförlitlig elevprognos. Elevprognosen ska kunna styrkas genom till exempel en intresseundersökning. Att en sökande får avslag på elevprognosen kan bland annat bero på att sökanden inte har kunnat visa att det finns ett tillräckligt stort elevunderlag för den verksamhet som sökanden ska bedriva. Undersökningen kan ibland vara för allmänt hållen, till exempel endast påvisa att det finns ett intresse för fristående skolor i allmänhet. Likviditets- och resultatbudget (se avslagsgrund Ekonomi) ska överensstämma med det planerade antalet elever. Om det inte är troligt att sökanden får det elevantal de räknat med påverkar det ekonomin och kan leda till avslag. Konfessionella inslag Enligt skollagen får utbildningen innehålla konfessionella inslag men inte i undervisningen. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt. Lokaler Sökanden måste göra sannolikt att de kommer att ha tillgång till ändamålsenliga lokaler vid tidpunkten för skolstart till exempel genom att redogöra för vilka lokalalternativ som finns tillgängliga. Sökanden måste även kunna redogöra för hur skolan ska få tillgång till olika speciallokaler, såsom idrottssal, slöjdsal och verkstäder på vissa av yrkesprogrammen. Lärare - I Skollagen finns bestämmelser om vilka huvudmannen får använda för undervisning i skolväsendet. Lärare ska ha en utbildning som är avsedd för den undervisning de ska bedriva. Det ska i ansökan vara säkerställt att skolan kommer att ha tillgång till utbildade lärare i samtliga ämnen. Även lågt beräknad lärartäthet i ansökan kan ge anledning till avslag. Negativa följder Om en etablering av en fristående skola medför påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i lägeskommunen ska godkännande inte lämnas. För en gymnasieetablering beaktas följderna även för den delen av skolväsendet som anordnas av det allmänna i närliggande kommuner. Med påtagliga negativa följder menas att etableringen medför långsiktiga negativa ekonomiska konsekvenser, pedagogiska eller organisatoriska svårigheter för den kommunala organisationen. Negativa följder prövas i regel endast i de fall där Skolinspektionen gjort bedömningen att sökande i övrigt har förutsättning att följa gällande föreskrifter för den ansökta skolformen. Rektor Som rektor för en fristående skola får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. I ansökan ska sökanden redogöra för den tänkta rektorns kompetens eller när ansökan avser en utökning vilken kompe-

18 18 (47) tens rektor har idag. Saknar rektor pedagogiskt utbildning eller erfarenhet leder detta till avslag. Rutiner Skolinspektionen granskar bland annat sökandes systematiska kvalitetsarbete. Systematiskt kvalitetsarbete innebär att skolenheten arbetar mål och processinriktat. Skolan ska utgå från det systematiska kvalitetsarbetet för att säkra och utveckla verksamheten. Sökanden ska vidare redogöra för rutiner avseende klagomålshantering, frånvarorapportering och för hantering av anmälningar av kränkande behandling. Rättslig handlingsförmåga För att sökanden ska kunna godkännas som huvudman för en fristående skola måste denne kunna visa att man har rättslig handlingsförmåga och att verksamhetens ändamålsbeskrivning medger att sökanden får bedriva skolverksamhet. Den rättsliga handlingsförmågan kan styrkas genom registeruppgift från bolagsverket, personbevis (enskild firma), urkunder, stadgar och registeruppgifter (stiftelser, föreningar och trossamfund). under denna punkt beror ibland på att sökanden inte har kommit in med handlingar som har styrkt den rättsliga handlingsförmågan. Ibland medger inte verksamhetsbeskrivningen att sökanden får bedriva skolverksamhet i enlighet med ansökan, vilket leder till avslag. Det händer också att sökandens stadgar inte är förenliga med värdegrunden, så som den beskrivs i de olika läroplanerna. Skolbibliotek Eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek. Med skolbibliotek avses vanligtvis en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Sökanden ska i ansökan uppge hur skolan ska tillgodose elevernas tillgång till skolbibliotek. Särskilt stöd/uppföljning/individuella utvecklingsplaner Åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Sökanden ska beskriva hur arbetet med att ta fram, genomföra och följa upp åtgärdsprogram kommer att se ut. Inom grundskolan ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal minst en gång varje termin. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Inom gymnasieskolan ska rektorn varje termin se till att eleven och vårdnadshavaren ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation. Timplan/utbildningens innehåll Undervisningen i grundskolan ska omfatta vissa angivna ämnen. Den totala undervisningen för varje elev ska vara minst 6665 timmar. Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Den timplan som redovisas av sökande måste överens-

19 19 (47) stämma med skollagens bestämmelser om timplan. Undervisningen på skolan ska dessutom utformas så att syftet med utbildningen uppnås, så att undervisningen förmedlar de värderingar som ska värderas enligt läroplan och skollag samt så att eleverna garanteras den undervisningstid som skollagen föreskriver. Värdegrund/elevinflytande/planer Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten. Sökanden ska redogöra för hur utbildningen ska utformas för att överensstämma med den värdegrund som anges i skollagen och läroplanen. Eleverna ska även ges möjlighet till inflytande över utbildningens utformning och innehåll. Öppenhet/urval Varje fristående skola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildningen. Enligt skollagen ska urvalet till fristående skola, i händelse av att inte alla sökande får plats, göras på de grunder som Skolinspektionen godkänner. De urvalsgrunder som angivits i ansökan måste dock vara förenliga med gällande bestämmelser i skollagen. Övrigt I kategorin övrigt finns de avslagspunkter som inte passar in i övriga kategorier.

20 20 (47) Bilaga 2: Tabeller Tabell 1. Antal ansökningar om godkännande att starta fristående skolor och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform, ansökningsomgång Tabell 2. Antal ansökningar om godkännande att starta fristående skola och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform och län, ansökningsomgång 2011 Tabell 3. Antal ansökningar om godkännande att starta fristående skola och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform och kommun, ansökningsomgång 2011 Tabell 4. Antal beslut* för ansökningar om godkännande att starta fristående skolor och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter beslutstyp och skolform, ansökningsomgång 2011 Tabell 5. Antal beslut för ansökningar om godkännande att starta fristående skolor och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter beslutstyp och skolform, ansökningsomgång 2011 Tabell 6. Antal beslutade ansökningar om godkännande att starta fristående grundskola och utöka befintlig verksamhet på fristående grundskola efter beslutstyp och län, ansökningsomgång 2011 Tabell 7. Antal beslutade ansökningar om godkännande att starta fristående grundskola och utöka befintlig verksamhet på fristående grundskola efter beslutstyp och kommun, ansökningsomgång 2011 Tabell 8. Antal beslutade ansökningar om godkännande att starta fristående gymnasieskola och utöka befintlig verksamhet på fristående gymnasieskola efter beslutstyp och län, ansökningsomgång 2011 Tabell 9. Antal beslutade ansökningar om godkännande att starta fristående gymnasieskola och utöka befintlig verksamhet på fristående gymnasieskola efter beslutstyp och kommun, ansökningsomgång 2011 Tabell 10. Antal avslagna ansökningar om godkännande att starta fristående skola och utöka verksamheten på befintlig fristående skola efter avslagsgrund och verksamhetsform, ansökningsomgång 2011

21 21 (47) Tabell 1. Antal ansökningar om godkännande att starta fristående skola och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform, ansökningsomgång Totalt Grundskola, förskoleklass Ansökningsomgång Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola 2000* * * * * * * * *Källa Skolverket. Statistiken kan vara framtagen på annat sätt vilket påverkar jämförbarheten över tid

22 22 (47) Tabell 2. Antal ansökningar om godkännande att starta fristående skola och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform och län, ansökningsomgång 2011 Län Samtliga ansökningar Nyetablering av skola Samtliga skolformer Grundskola, förskoleklass, fritidshem Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Utökning av befintlig skola Samtliga skolformer Grundskola, förskoleklass, Grundsärskola Gymnasieskola fritidshem Gymnasiesärskola Hela landet Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland

23 23 (47) Tabell 3. Antal ansökningar om godkännande att starta fristående skola och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform och kommun, ansökningsomgång 2011 Kommun Samtliga ansökningar Nyetablering av skola Samtliga skolformer Grundskola, förskoleklass, Grundsärskola fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola Utökning av befintlig skola Grundskola, Samtliga förskoleklass, Grundsärskola skolformer fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola Hela landet Ale Alingsås Aneby Arboga Arvika Avesta Boden Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka Bromölla Burlöv Båstad Danderyd Ekerö Enköping Eskilstuna

24 24 (47) Tabell 3. Antal ansökningar om godkännande att starta fristående skola och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform och kommun, ansökningsomgång 2011, fortsättning Kommun Samtliga ansökningar Nyetablering av skola Samtliga skolformer Grundskola, förskoleklass, Grundsärskola fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola Utökning av befintlig skola Grundskola, Samtliga förskoleklass, Grundsärskola skolformer fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola Eslöv Fagersta Falkenberg Falköping Falun Flen Forshaga Färgelanda Gnesta Gotland Gällivare Gävle Göteborg Habo Hallsberg Hallstahammar Halmstad Haninge Haparanda Helsingborg Huddinge

25 25 (47) Tabell 3. Antal ansökningar om godkännande att starta fristående skola och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform och kommun, ansökningsomgång 2011, fortsättning Kommun Samtliga ansökningar Nyetablering av skola Samtliga skolformer Grundskola, förskoleklass, Grundsärskola fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola Utökning av befintlig skola Grundskola, Samtliga förskoleklass, Grundsärskola skolformer fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola Hudiksvall Hultsfred Hylte Härnösand Hässleholm Höganäs Hörby Höör Jokkmokk Järfälla Jönköping Kalix Kalmar Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kiruna Klippan Kramfors

26 26 (47) Tabell 3. Antal ansökningar om godkännande att starta fristående skola och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform och kommun, ansökningsomgång 2011, fortsättning Kommun Samtliga ansökningar Nyetablering av skola Samtliga skolformer Grundskola, förskoleklass, Grundsärskola fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola Utökning av befintlig skola Grundskola, Samtliga förskoleklass, Grundsärskola skolformer fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola Kristianstad Krokom Kumla Kungsbacka Kungälv Kävlinge Köping Laholm Landskrona Lerum Lidingö Lidköping Lilla Edet Lindesberg Linköping Ljungby Ljusdal Lomma Ludvika Luleå Lund

27 27 (47) Tabell 3. Antal ansökningar om godkännande att starta fristående skola och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform och kommun, ansökningsomgång 2011, fortsättning Kommun Samtliga ansökningar Nyetablering av skola Samtliga skolformer Grundskola, förskoleklass, Grundsärskola fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola Utökning av befintlig skola Grundskola, Samtliga förskoleklass, Grundsärskola skolformer fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola Malmö Mariestad Mark Mora Munkedal Mölndal Nacka Norrköping Norrtälje Nyköping Nynäshamn Orust Oskarshamn Ovanåker Oxelösund Piteå Robertsfors Ronneby Sala Sandviken Sigtuna

28 28 (47) Tabell 3. Antal ansökningar om godkännande att starta fristående skola och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform och kommun, ansökningsomgång 2011, fortsättning Kommun Samtliga ansökningar Nyetablering av skola Samtliga skolformer Grundskola, förskoleklass, Grundsärskola fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola Utökning av befintlig skola Grundskola, Samtliga förskoleklass, Grundsärskola skolformer fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola Simrishamn Skara Skellefteå Skövde Sollefteå Sollentuna Solna Stenungsund Stockholm Strängnäs Sundbyberg Sundsvall Sunne Svedala Söderhamn Södertälje Tidaholm Tierp Tomelilla Trelleborg

29 29 (47) Tabell 3. Antal ansökningar om godkännande att starta fristående skola och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform och kommun, ansökningsomgång 2011, fortsättning Kommun Samtliga ansökningar Nyetablering av skola Samtliga skolformer Grundskola, förskoleklass, Grundsärskola fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola Utökning av befintlig skola Grundskola, Samtliga förskoleklass, Grundsärskola skolformer fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola Trollhättan Trosa Tyresö Täby Töreboda Uddevalla Umeå Upplands Väsby Uppsala Vallentuna Varberg Vaxholm Vellinge Vetlanda Vårgårda Vänersborg Värmdö Värnamo Västervik Västerås Växjö

30 30 (47) Tabell 3. Antal ansökningar om godkännande att starta fristående skola och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform och kommun, ansökningsomgång 2011, fortsättning Kommun Samtliga ansökningar Nyetablering av skola Samtliga skolformer Grundskola, förskoleklass, Grundsärskola fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola Utökning av befintlig skola Grundskola, Samtliga förskoleklass, Grundsärskola skolformer fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola Ystad Åmål Älmhult Ängelholm Örebro Örnsköldsvik Östersund Österåker Östhammar

31 31 (47) Tabell 4. Antal beslut* för ansökningar om tillstånd att starta fristående skolor och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter beslutstyp och skolform, ansökningsomgång Verksamhetsform Ansökningsomgång Typ av beslut 2007** Samtliga verksamhetsformer Totalt Därav Tillstånd Avskrivning Grundskola, förskoleklass Totalt Tillstånd Avskrivning Obligatorisk särskola Totalt Tillstånd Avskrivning Gymnasieskola Totalt Tillstånd Avskrivning Gymnasiesärskola Totalt Tillstånd Avskrivning * Varje typ av beslut som fattas för en ansökan räknas. För grundskola, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola fattas ett beslut per ansökan. För gymnasieskola och gymnasiesärskola kan flera typer av beslut (tillstånd, avslag, avskrivning) fattas för en och samma ansökan då beslut tas per utbildning. ** Källa Skolverket. Statistiken kan vara framtagen på ett annat sätt vilket påverkar jämförbarheten över tid.

32 32 (47) Tabell 5. Antal beslut för ansökningar om godkännande att starta fristående skola och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter beslutstyp och skolform, ansökningsomgång 2011 Verksamhetsform Typ av beslut Antal Andel Antal Andel Antal Andel Samtliga verksamhetsformer Totalt % % % Därav Samtliga ansökningar Nyetablering Utökning av befintlig skola Tillstånd % 89 19% 51 17% Tillstånd och avslag/avskrivning 47 6% 16 3% 31 11% % % % och avskrivning 18 2% 1 0% 17 6% Avskrivning % % 44 15% Grundskola, förskoleklass, Totalt % % % fritidshem Tillstånd % 81 32% 27 63% % % 11 26% Avskrivning 59 20% 54 22% 5 12% Grundsärskola Totalt % % 3 100% Tillstånd 1 7% 1 9% 0 0% 1 7% 1 9% 0 0% Avskrivning 12 86% 9 82% 3 100% Gymnasieskola Totalt % % % Tillstånd 28 6% 5 2% 23 9% Tillstånd och avslag/avskrivning 47 11% 16 8% 31 13% % % % och avskrivning 18 4% 1 0% 17 7% Avskrivning 91 20% 55 27% 36 15% Gymnasiesärskola Totalt 9 100% 8 100% 1 100% Tillstånd 3 33% 2 25% 1 100% Tillstånd och avslag/avskrivning 0 0% 0 0% 0 0% 4 44% 4 50% 0 0% och avskrivning 0 0% 0 0% 0 0% Avskrivning 2 22% 2 25% 0 0%

33 33 (47) Tabell 6. Ansökningar om godkännande att starta fristående grundskola och utöka befintlig verksamhet på fristående grundskola efter beslutstyp och län, ansökningsomgång 2011 Län Samtliga ansökningar Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Avskrivning Ej beslutad Avskrivning Ej beslutad Avskrivning Ej beslutad Hela landet Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland

34 34 (47) Tabell 7. Antal ansökningar om godkännande att starta fristående grundskola och utöka befintlig verksamhet på fristående grundskola efter beslutstyp och kommun, ansökningsomgång 2011 Kommun Total Nyetablering Utökning Avskrivning Ej beslutad Avskrivning Ej beslutad Avskrivning Ej beslutad Hela landet Alingsås Avesta Boden Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka Enköping Eskilstuna Eslöv Fagersta Falkenberg Falköping Falun Flen Färgelanda Gotland Gällivare Gävle

35 35 (47) Tabell 7. Antal ansökningar om godkännande att starta fristående grundskola och utöka befintlig verksamhet på fristående grundskola efter beslutstyp och kommun, ansökningsomgång 2011, fortsättning Kommun Total Nyetablering Utökning Avskrivning Ej beslutad Avskrivning Ej beslutad Avskrivning Ej beslutad Göteborg Habo Hallsberg Hallstahammar Halmstad Haninge Helsingborg Huddinge Hässleholm Höganäs Hörby Höör Jokkmokk Jönköping Kalix Kalmar Karlskrona Karlstad Katrineholm Kiruna Klippan

36 36 (47) Tabell 7. Antal ansökningar om godkännande att starta fristående grundskola och utöka befintlig verksamhet på fristående grundskola efter beslutstyp och kommun, ansökningsomgång 2011, fortsättning Kommun Total Nyetablering Utökning Avskrivning Ej beslutad Avskrivning Ej beslutad Avskrivning Ej beslutad Kramfors Kristianstad Krokom Kumla Kungsbacka Kungälv Kävlinge Köping Laholm Landskrona Lilla Edet Lindesberg Linköping Lomma Ludvika Luleå Lund Malmö Mariestad Mark Mora

37 37 (47) Tabell 7. Antal ansökningar om godkännande att starta fristående grundskola och utöka befintlig verksamhet på fristående grundskola efter beslutstyp och kommun, ansökningsomgång 2011, fortsättning Kommun Total Nyetablering Utökning Avskrivning Ej beslutad Avskrivning Ej beslutad Avskrivning Ej beslutad Mölndal Nacka Norrköping Norrtälje Nyköping Nynäshamn Orust Ovanåker Sala Sandviken Sigtuna Skövde Sollefteå Sollentuna Solna Stockholm Strängnäs Sundbyberg Sundsvall Svedala Söderhamn

38 38 (47) Tabell 7. Antal ansökningar om godkännande att starta fristående grundskola och utöka befintlig verksamhet på fristående grundskola efter beslutstyp och kommun, ansökningsomgång 2011, fortsättning Kommun Total Nyetablering Utökning Avskrivning Ej beslutad Avskrivning Ej beslutad Avskrivning Ej beslutad Södertälje Tierp Trelleborg Trollhättan Täby Töreboda Uddevalla Umeå Upplands Väsb Uppsala Vallentuna Varberg Vellinge Vetlanda Västervik Västerås Växjö Ystad Älmhult Ängelholm Örebro