Rapport. Beslut om tillstånd för fristående

Transkript

1 Beslut om tillstånd för fristående skolor ansökningsomgång 2010

2 2 (45) Sammanfattning Under 2010 års ansökningsomgång har det kommit in 686 ansökningar om tillstånd att bedriva fristående skola. Tillstånd i sin helhet har beviljats för 20 procent av ansökningarna. Ytterligare 10 procent av ansökningarna har till viss del beviljats tillstånd medan övriga avslogs eller avskrevs. Andelen beviljade tillstånd har minskat från sammanlagt 44 procent under föregående ansökningsomgång till sammanlagt 30 procent under 2010 års ansökningsomgång. Minskningen är störst för gymnasieansökningarna där andelen tillstånd halverats jämfört med föregående ansökningsomgång. Den vanligaste avslagsgrunden är brister i elevprognoser. I cirka 70 procent av de avslagna ansökningarna är elevprognoser en av avslagsgrunderna, det vill säga att skolans prognos för elevantal inte bedöms som hållbar. Inledning I denna rapport redovisas de beslut som fattat gällande ansökningar om tillstånd att starta fristående skola eller utöka verksamheten på befintlig fristående skola under 2010 års ansökningsomgång års ansökningsomgång gäller ansökningar som inkommit senast den 31 mars 2010 ( tidigast 1 april året innan). Besluten har fattats succesivt därefter. När du tolkar statistiken i rapporten tänk på att: Statistiken för ansökningsomgång 2010 är jämförbar med ansökningsomgång 2009 men inte med tidigare omgångar. Tidigare ansvarade Skolverket för handläggningen av tillståndsansökningar. Det finns vissa skillnader i myndigheternas sätt att ta fram statistik. Eftersom beslut ännu inte fattats för samtliga ansökningar 1 summerar ansökningsstatistiken beslutsstatistiken i rapporten inte till samma antal. Vid beslut om tillstånd för gymnasieskola gymnasiesärskola fattas ett beslut för varje ansökt utbildning. Det kan därför fattas flera olika beslut för en samma skola vissa utbildningar kan få tillstånd medan andra avskrivs eller avslås. En som fått avslag har ofta fått det av flera olika orsaker kan därmed ha flera avslagsgrunder. 1 Vid rapportens färdigställande återstod det att fatta beslut för fem ansökningar. Ytterligare utredning krävs innan dessa beslut kan fattas.

3 3 (45) Fakta om ansökningar För att starta eller utöka en fristående skola behövs ett tillstånd från. Huvudmannen, den som står bakom den fristående skolan, skickar in en tillstånds som granskas av. För att starta fristående skola krävs ett beslut om godkännande rätt till bidrag. Om en befintlig fristående skola vill utöka sin verksamhet med fler årskurser eller fler program krävs att man ansöker om utökat godkännande rätt till bidrag. skickar inkomna ansökningar på remiss till kommunen där den sökande vill etablera skolan innan myndigheten tar ställning. När det gäller ansökningar om att starta gymnasieskolor utökas remissinstanserna till att också omfatta kringliggande kommuner. Kommunerna får då tillfälle att yttra sig om effekterna av etableringen av en ny fristående skola eller en ny utbildning/årskurs på redan befintliga skolor. utgår från de kriterier som är uppsatta för bidragsberättigande enligt skollagen (2010:800) när man tar ställning till ansökningar. En utgångspunkt är att eleverna kommer att få en utbildning som bygger på skollagens läroplanens värden mål. Andra kriterier är bland annat att huvudmannen har förutsättningar för att driva en varaktig stabil verksamhet med hänsyn till elevunderlag ekonomiska förutsättningar. Vid om godkännande/utökat godkännande rätt till bidrag för grundskola, förskoleklass eller obligatorisk särskola fattar ett beslut som innebär godkännande, avslag eller att avskrivs. En avskrivs huvudsakligen om den sökande drar tillbaka sin. Vid om godkännande rätt till bidrag för gymnasieskola gymnasiesärskola kan helt eller delvis bevilja rätt till bidrag av en. Förutom beslut om tillstånd, avslag eller avskrivning av en begär i vissa fall den sökande under handläggningens gång att ska flyttas till ansökningsomgången för nästkommande år. s beslut om godkännande rätt till bidrag kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detta ska ske inom tre veckor från det att sökanden fått del av beslutet. Om en kommun överklagar ett beslut om rätt till bidrag ska detta ske inom tre veckor från det att beslutet meddelas.

4 4 (45) Tillståndsbeslut för fristående skolor Under 2010 års ansökningsomgång inkom 686 ansökningar om tillstånd att starta fristående skola eller utöka verksamheten på befintlig fristående skola. 20 procent av ansökningarna har beviljats tillstånd i sin helhet. Ytterligare 10 procent av de behandlade ansökningarna har delvis beviljats tillstånd. Sammanlagt har alltså 30 procent av ansökningarna helt eller delvis beviljats tillstånd av. De ansökningar som delvis beviljats tillstånd avser start eller utökning av fristående gymnasie- gymnasiesärskolor. Eftersom beslut om dessa ansökningar fattas per utbildning en kan innefatta flera utbildningar kan flera olika beslut fattas för samma. 41 procent av ansökningarna avslogs i sin helhet medan 19 procent helt avskrevs. Resterande ansökningar avslogs avskrevs i kombination. Figur 1. Ansökningsbeslut ansökningsomgång % 11% 20% 10% Tillstånd för i sin helhet Tillstånd / Ansökan 41%

5 5 (45) Ansökningarna som fick tillstånd Start av en ny fristående grundskola är den vanligaste där den sökande fått tillstånd. Dessa utgör närmare 40 procent av de ansökningar som helt eller delvis beviljats tillstånd. Näst flest tillstånd har beviljats ansökningar att utöka befintlig gymnasieskola vilka utgör en fjärdedel av tillstånden. Cirka vart femte tillstånd avser start av ny gymnasieskola. Merparten av de tillstånd som beviljas för att starta eller utöka fristående gymnasieskola avser inte i sin helhet. Ansökningarna som avslogs Den vanligaste som avslagits i sin helhet avser start av ny gymnasieskola. Näst vanligaste att helt avslås avser start av ny grundskola. Sammanlagt svarar dessa två typer av ansökningar för cirka 70 procent av avslagsbesluten. Merparten av resterande avslag handlar om ansökningar att utöka befintlig gymnasieverksamhet. Ansökningar om utökning av befintlig skola jämfört med ansökningar om nyetablering av skola Andelen ansökningar som helt eller delvis beviljats är lika hög, 30 procent, oavsett om rör nyetablering eller utökning av skola. Ungefär hälften av ansökningarna har avslagits. Vid om nyetablering av skola har ansökningarna till övervägande del avslagits i sin helhet medan ansökningar om utökning av skola i nära vartannat fall har avslagits i kombination med att vissa delar av avskrivits. Cirka var femte om att starta eller utöka fristående skola har avskrivits i sin helhet. Figur 2. Ansökningsbeslut uppdelat på nyetablering utökning 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyetablering 17% 2% 51% 7% 23% 21% 23% 26% 15% 15% Utökning av befintlig skola Ansökan Tillstånd / Tillstånd för i sin helhet

6 6 (45) Skillnader i andelen tillstånd beroende på ansökt skolform Det är vanligare att grundskolor gymnasiesärskolor fått tillstånd att starta eller utöka verksamheten jämfört med gymnasieskolor obligatoriska särskolor. 40 procent av de som ansökt om grundskola har fått tillstånd i jämförelse med 23 procent av de som ansökt om gymnasieskola. Figur 3. Andel ansökningar som helt eller delvis tilldelats tillstånd uppdelat på skolform 2 Grundskola, förskoleklass 40% Obligatorisk särskola 33% Gymnasieskola 6% 17% Gymnasiesärskola 45% 9% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Tillstånd Tillstånd / Av de 263 ansökningar om start eller utökning av fristående grundskola förskoleklass som behandlats av har tillstånd beviljats i 40 procent av fallen. En lika stor andel, 40 procent, har avslagits. 20 procent av ansökningarna har avskrivits. Flertalet ansökningar gällde nyetablering av fristående skola. Av de nio ansökningar om start eller utökning av fristående obligatorisk särskola som behandlats har tre beviljats tillstånd, fyra avslagits två avskrivits. Sju av de nio ansökningarna avsåg nyetablering av obligatorisk särskola. Av de 398 ansökningar om start eller utökning av fristående gymnasieskola som behandlats har 6 procent beviljats tillstånd i sin helhet ytterligare 17 procent delvis beviljats tillstånd. Andelen ansökningar som beviljats tillstånd är ungefär lika hög oberoende av om avser nyetablering eller utökning av gymnasieskola. 41 procent 2 Eftersom antalet ansökningar om obligatorisk särskola gymnasiesärskola är få, åtta respektive 11, får enskilda beslut stort genomslag i statistiken.

7 7 (45) av ansökningarna har avslagits i sin helhet 18 procent har avskrivits. Resterande ansökningar har både avslagits avskrivits. Av de 11 ansökningar om start eller utökning av gymnasiesärskola som behandlats har fem beviljats tillstånd för i sin helhet en beviljats tillstånd för delar av. Fyra ansökningar har avslagits en har avskrivits. Flest tillstånd i storstadslänen Av de ansökningar som inkom ansökningsomgången 2010 gällde cirka hälften något av storstadslänen Stockholm, Västra Götaland Skåne. Även cirka hälften av alla beviljade ansökningarna gäller storstadslänen vilket innebär att antalet tillstånd i dessa län står i proportion till mängden ansökningar. Sammanlagt har 38 ansökningar helt eller delvis beviljats tillstånd att starta ny skola eller utöka befintlig skola i Stockholms län. Antalet tillstånd som beviljats för Västra Götalands respektive Skåne län uppgår till 31 respektive 33. I figur 4 redovisas det totala antalet beviljade tillstånd per län för fristående grund- gymnasieskolor. Andelen ansökningar som beviljats tillstånd att starta eller utöka fristående grundskola i storstadslänen är 30 respektive 34 procent i Stockholms Skånes län samt 44 procent i Västra Götalands län. Avseende ansökningar om att starta eller utöka fristående gymnasieskola uppgår andelen som helt eller delvis givits tillstånd i Stockholms, Västra Götalands Skånes län till 25, 23 respektive 26 procent. I övrigt är det svårt att dra några slutsatser av eventuella skillnader mellan länen i andelen ansökningar som beviljats tillstånd då det statistiskt sett rör sig om ett lågt antal ansökningar per län. Enstaka ansökningar får därmed ett stort utslag i beslutstatistiken kan därför ge stora variationer från år till år. Det är av samma anledning svårt att säga något om skillnader i andelen beviljade tillstånd på kommunnivå.

8 8 (45) Figur 4. Antal beviljade ansökningar för fristående grundskola antal helt eller delvis beviljade ansökningar för fristående gymnasieskola uppdelat på län Stockholms län Skåne län Västra Götalands län Östergötlands län Värmlands län Västmanlands län Jönköpings län Uppsala län Södermanlands län Kalmar län Västerbottens län Västernorrlands län Örebro län Dalarnas län Gävleborgs län Hallands län Kronobergs län Blekinge län Gotlands län Tillstånd, helt eller delvis, gymnasieskolor Tillstånd, grundskolor

9 9 (45) Orsaker till avslag Under ansökningsomgång 2010 har 405 ansökningar helt eller delvis avslagits. 105 gällde grundskola, fyra obligatorisk särskola, 292 gymnasieskola fyra gymnasiesärskola. Bland de avslagna ansökningarna om grundskola gällde 96 nyetableringar nio utökningar av befintlig skola. Bland de avslagna ansökningarna om gymnasieskola gällde 138 nyetableringar 154 utökning av befintlig skola. Orsakerna till avslag har i denna rapport kategoriserats i 11 avslagsgrunder. En utförlig förklaring av avslagsgrunderna återfinns i Bilaga 1: Förklaring av avslagsgrunder. Elevprognoser vanligaste orsaken till avslag Den vanligaste förekommande avslagsgrunden avser brister i de elevprognoser som den sökande inkommit med. Sju av tio ansökningar som helt eller delvis avslagits har bristfälliga elevprognoser som en av avslagsgrunderna. Näst vanligaste avslagsgrund avser sökandes ekonomi som har angivits som orsak till avslag i nära hälften av de ansökningar som helt eller delvis avslagits. Var fjärde avslagna har negativa följder som avslagsgrund. Med detta menas att en eventuell etablering medför långsiktiga negativa ekonomiska konsekvenser eller organisatoriska svårigheter för lägeskommunen eller kringliggande kommuner. Negativa följder är vanligen ensam avslagsgrund eftersom analyser av eventuella negativa följder görs först om inte uppvisar några brister med avseende på andra avslagsgrunder. Även brister med avseende på lokaler utrustning har angetts som avslagsgrund i cirka var fjärde avslagna. I dessa fall har sökande inte gjort sannolikt att de kommer att ha tillgång till ändamålsenliga lokaler vid tidpunkten för skolstart.

10 10 (45) Figur 5. Avslagna ansökningar fördelat på avslagsgrunder Elevprognos 70% Ekonomi 46% Negativa följder Lokaler utrustning Verksamhetsbeskrivning Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling Rättskapacitet ändamålsbeskrivning Lärare rektor Öppenhet Övrigt Avgifter 9% 6% 5% 5% 4% 0% 20% 26% 26% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Stora skillnader i avslagsgrunder mellan grundskolor gymnasieskolor En jämförelse av avslagsorsaker med avseende på ansökt skolform visar att elevprognoser är den vanligaste avslagsgrunden både för grundskole- gymnasieansökningar. Samtliga avslagsgrunder förutom negativa följder är vanligare förekommande bland ansökningar om grundskola än bland ansökningar om gymnasieskola. Särskilt stora är skillnaderna för avslagsgrunderna ekonomi samt lokaler utrustning. Orsaker till att negativa följder är en vanligare avslagsgrund vid ansökningar om gymnasieskola är bland annat att etableringsutrymmet för nya gymnasieskolor i många kommuner, till följd av den höga etableringstakten under senare år, har minskat i kombination med att även elevunderlaget på gymnasienivå minskar under kommande år på grund av mindre elevkullar. Dessutom utreds eventuella negativa följder vid gymnasieansökningar, i motsats till grundskoleansökningar som vanligen har ett mindre upptagningsområde, inte bara i etableringskommunerna utan även i näraliggande kommuner.

11 11 (45) Figur 6. Avslagna ansökningar fördelat på grund- gymnasieskola samt avslagsgrunder Elevprognos 67% 79% Ekonomi 34% 76% Lokaler utrustning 10% 70% Verksamhetsbeskrivning 15% 31% Negativa följder Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling Rättskapacitet ändamålsbeskrivning 2% 4% 2% 19% 17% 35% Lärare rektor 3% 10% Öppenhet 3% 8% Övrigt 3% 3% Avgifter 0% 1% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Gymnasieskola Grundskola, förskoleklass Lokaler ekonomi vanliga avslagsgrunder vid ansökningar om nyetablering Brister i elevprognosen är det vanligaste skälet till att avslår ansökningar om nyetablering såväl som ansökningar om utökning av befintlig skola. Samtliga avslagsgrunder förutom negativa följder avgifter, som innefattar kravet på en avgiftsfri utbildning, är mer vanligt förekommande vid ansökningar om nyetablering av skola. Särskilt stora är skillnaderna för avslagsgrunderna lokaler utrustning samt ekonomi, sannolikt för att nya aktörer har svårare att uppfylla de krav som ställer på dessa områden jämfört med etablerade skolor som redan har tillgång till lokaler samt kan dra nytta av egna erfarenheter vid presentationen av likviditets- resultatbudgetar. En dubbelt så stor andel av ansökningarna om utökning av befintlig skola avslås dock på grund av negativa följder jämfört med ansökningarna om nyetablering

12 12 (45) av skola. Det sistnämnda kan dock till viss del förklaras av att gymnasieskolor i större utsträckning än grundskolor ansöker om utökning av befintlig verksamhet. Figur 7. Avslagna ansökningar fördelat på start respektive utökning av skola samt avslagsgrunder Elevprognos Ekonomi Negativa följder Lokaler utrustning Verksamhetsbeskrivning Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling Rättskapacitet ändamålsbeskrivning Öppenhet Lärare rektor Övrigt Avgifter 18% 5% 19% 20% 3% 1% 3% 6% 2% 8% 2% 5% 1% 0% 13% 10% 29% 37% 40% 57% 65% 73% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Utökning av befintlig skola Nyetablering

13 13 (45) Jämförelse mellan ansökningsomgång Andelen tillstånd har minskat Andelen ansökningar som, helt eller delvis, beviljats tillstånd under 2010 års ansökningsomgång har minskat i jämförelse med ansökningsomgången Sammanlagt har andelen tillstånd minskat från 44 procent till 30 procent. Andelen tillstånd att starta eller utöka grundskola har minskat från 43 procent till 40 procent. Andelen helt eller delvis beviljade ansökningar att starta eller utöka gymnasieskola har minskat från 44 procent till 23 procent. Störst är minskningen i tillstånd beviljade för hela ansökningar. Figur 8. Andel helt eller delvis beviljade ansökningar för fristående grund- gymnasieskola, ansökningsomgång Gymnasieskola % 17% Gymnasieskola % 21% Grundskola % Grundskola % 0% 10% 20% 30% 40% 50% Tillstånd för i sin helhet Tillstånd / En jämförelse av de beslut som fattats för ansökningar om fristående gymnasieskola 2009 respektive 2010 visar att andelen ansökningar som avslagits i sin helhet är ungefär lika hög båda ansökningsomgångarna. Andelen avskrivna ansökningar har dock ökat med 8 procentenheter andelen ansökningar som till dels har avskrivits till dels avslagits har ökat med 12 procentenheter. En anledning till att andelen avskrivningar har ökat kan bero på att samtliga befintliga gymnasieskolor tidigare under 2010 ansökt om att överföra sina nuvarande utbildningar till de nya nationella programmen inriktningarna i enlighet med den nya skollagen (Gy11). Vissa gymnasieskolor har då

14 14 (45) valt att både ansöka om överföring av sina befintliga utbildningar samt att som säkerhetsåtgärd söka nytt tillstånd för samma utbildningar i händelse av att om överföring skulle avslås på någon punkt. I de fall överföringen av utbildningarna godkänts har tillstånds avskrivits eftersom tillstånd inte kan beviljas för samma utbildningar två gånger. Figur 9. Beslutsfördelning för ansökningar om fristående gymnasieskola, ansökningsomgång Tillstånd för i sin helhet Tillstånd / 6% 23% 17% 21% 41% 39% 10% 18% Ansökan 6% 18% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Det är svårt att uppskatta exakt hur många tillståndsansökningar som avskrivits till följd av dubbla ansökningar men sannolikt har dessa haft viss effekt på den andelsmässiga ökningen av avskrivningar på bekostnad av bland annat andelen beviljade tillstånd. Ytterligare en förklaring till den minskade andelen beviljade tillstånd till gymnasieskolor är hårdare krav på säkra elevprognoser från s sida, dels till följd av att etableringen av nya gymnasieskolor har varit kraftig i vissa kommuner under senare år vilket minskat det befintliga etableringsutrymmet dels till följd av minskande elevkullar på gymnasienivå under kommande år. Den potentiella elevtillströmningen 3 för svenska gymnasieskolor minskar relativt kraftigt under kommande femårsperiod, från cirka under läsåret 2010/11 till cirka läsåret 2015/16. Antalet potentiella förstaårselever under läsåret 2015/16 förväntas vara cirka 25 procent lägre än det potentiella elevunderlaget var i den årskull som nu går tredje året på gymnasiet. Under andra halvan av 2010-talet ökar det potentiella 3 Mätt i antalet ungdomar i Sverige som fyller 16 samma år som läsåret startar.

15 Elevkull årskurs 1 15 (45) elevunderlaget till gymnasiet åter något, dock inte till nivåer i höjd med de under andra halvan av 00-talet. Figur 10. Antal 16-åringar i Sverige per 31 december året för läsårsstart, samt prognos Läsår Källa: SCB Avslag på grund av elevprognoser har ökat kraftigt Den avslagsgrund som har ökat kraftigast under 2010 års ansökningsomgång jämfört med 2009 är elevprognoser. 70 procent av de ansökningar som helt eller delvis avslagits har elevprognos som en av avslagsgrunderna. Anledningen till att avslag på grund av elevprognoser ökat är, vilket tidigare nämnts, att det ställs hårdare krav från s sida på att sökanden ska kunna visa på ett riktat elevintresse. Även avslag med hänvisning till ekonomi har ökat jämfört med föregående ansökningsomgång. Denna avslagsgrund förekommer ofta i kombination med elevprognos då vanligen på grund av att otillförlitliga elevprognoser även riskerar att påverka sökandens ekonomi. 4 Statistiken för åren redovisar antalet barn i åldrarna 8-15 per den 31/ är alltså en nulägesbild av folkmängden i dessa åldersgrupper.

16 16 (45) Figur 11. Avslagna ansökningar 2009 respektive 2010 fördelat på avslagsgrunder Elevprognos 32% 70% Ekonomi 30% 46% Negativa följder 26% 55% Lokaler utrustning 26% 28% Verksamhetsbeskrivning Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling Rättskapacitet ändamålsbeskrivning Lärare rektor 9% 6% 7% 5% 20% 16% 36% Öppenhet 5% Övrigt Avgifter 0% 4% 11% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%

17 17 (45) Bilaga 1: Förklaring till avslagsgrunderna I skollagen (2010:800) som gäller för de utbildningar som påbörjas efter 1 juli 2011 framgår att huvudmannen ska godkännas om denne har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Eftersom även de fristående skolorna nu utgör en del av skolväsendet återfinns bestämmelser om vad utbildningen förväntas innehålla i regleringen för respektive skolform. De följande bedömningspunkterna återfinns i allt väsentligt i skollagen, de föreskrifter som meddelas med stöd av lagen eller de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. Verksamhetsbeskrivning Sökanden ska redogöra för den planerade skolans verksamhet med avseende på arbetssätt arbetsformer. Sökanden ska redogöra för hur arbetet med värdegrund elevdemokrati kommer att organiseras. Sökanden ska, i förekommande fall, redogöra för hur de avser att anskaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet att platserna uppfyller de krav som finns i utbildningen. Inlämnade timplaner måste överensstämma med de timantal som anges i bilaga till skollagen. Sökande ska klargöra om de kommer att upprätta en likabehandlingsplan plan mot kränkande behandling samt hur sökande planerar att bedriva elevdemokratiarbete. Ekonomi Sökanden ska kunna redovisa en tillförlitlig likviditetsbudget resultatbudget för de första tre åren. Respektive budget ska också överensstämma med det planerade antalet elever. Om det inte är troligt att sökanden får det elevantal de räknat med påverkar det ekonomin kan leda till avslag. Sökanden ska utöver detta även ange hur man avser att finansiera kostnader för uppstart av skolan. I samband med detta kontrolleras också sökandens aktuella ekonomiska ställning genom granskning av eventuell årsredovisning genom en ekonomisk upplysning hos Upplysningscentralen (UC). Att en sökande får avslag på ekonomin kan ha flera olika orsaker. Kostnader (såsom lärarlöner, lokalhyra eller skolmåltider) kan ha underskattats i budgeten, intäkter (kommunala bidrag) kan ha överskattats. I vissa fall kan sökanden inte redogöra för hur budgeterade ägartillskott ska finansieras eller så har sökanden inte verifierat att de kommer att få de lån de kalkylerar med i budgeten. Elevprognos För att en skola ska kunna bedrivas varaktigt stabilt är det viktigt att sökanden kan presentera en tillförlitlig elevprognos. Elevprognosen ska kunna styrkas genom till exempel en intresseundersökning. Att en sökande får avslag på elevprognosen kan bland annat bero på att sökanden inte har kunnat visa att det finns ett tillräckligt stort elevunderlag för den verksamhet som sökanden ska bedriva. Undersökningen kan ibland vara för allmänt hållen, till exempel endast påvisa att det finns ett intresse för fristående skolor i allmänhet. Rättskapacitet ändamålsbeskrivning För att sökanden ska kunna godkännas som huvudman för en fristående skola måste denne kunna visa att man har rätts-

18 18 (45) kapacitet att verksamhetens ändamålsbeskrivning medger att sökanden får bedriva skolverksamhet. Rättskapaciteten kan styrkas genom registeruppgift från Bolagsverket, personbevis (fysisk person), urkunder, stadgar registeruppgifter (stiftelser, föreningar trossamfund). Avslag under denna punkt beror ibland på att sökanden inte har kommit in med handlingar som har styrkt rättskapaciteten. Ibland medger inte verksamhetsbeskrivningen att sökanden får bedriva skolverksamhet i enlighet med, vilket leder till avslag. Det händer också att sökandens stadgar inte är förenliga med värdegrunden, så som den beskrivs i de olika läroplanerna. Rektor lärare Som rektor för en fristående skola får bara den anställas som genom utbildning erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. I ska sökanden redogöra för den tänkta rektorns kompetens eller när avser en utökning vilken kompetens rektor har idag. Saknar rektor pedagogiskt utbildning eller erfarenhet leder detta till avslag. I Skollagen ställs även krav på vilken kompetens lärare ska ha. Sökanden som har planerat att anställa lärare utan adekvat utbildning får avslag på denna punkt. Negativa följder Om en etablering av en fristående skola medför påtagliga negativa följder för eleverna eller skolväsendet i lägeskommunen ska godkännande (rätt till bidrag enligt 1985 års skollag) inte lämnas. För en gymnasieetablering görs en bedömning av påtagliga negativa följder även för närliggande kommuner. Med påtagliga negativa följder menas att etableringen medför långsiktiga negativa ekonomiska konsekvenser eller organisatoriska svårigheter för den kommunala organisationen. Lokaler utrustning Sökanden måste göra sannolikt att de kommer att ha tillgång till ändamålsenliga lokaler vid tidpunkten för skolstart till exempel genom att redogöra för vilka lokalalternativ som finns tillgängliga. Sökanden måste även kunna redogöra för hur skolan ska få tillgång till olika speciallokaler, såsom idrottssal slöjdsal. Öppenhet Varje fristående skola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildningen. Enligt skollagen ska urvalet till fristående skola, i händelse av att inte alla sökande får plats, göras på de grunder som godkänner. De urvalsgrunder som angivits i måste dock vara förenliga med gällande bestämmelser i skollagen. Avgifter Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider. Avgifter i samband med om plats får inte tas ut. Undantag gäller för internationella skolor som har rätt att ta ut en elevavgift. Det ska dock styrkas i att avgiften är skälig med hänsyn till rimliga kostnader för verksamheten, bidrag omständigheter i övrigt.

19 19 (45) Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling Sökanden ska redogöra för hur man avser att organisera arbetet med upprättande av åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Sökanden ska även redogöra för om hur ofta man avser att erbjuda utvecklingssamtal till eleverna deras vårdnadshavare samt om skolan kommer att delta i de nationella kursproven. Sökanden ska redogöra för hur individuella utvecklingsplaner ska utarbetas för eleverna. Övrigt I kategorin övrigt finns de avslagspunkter som inte passar in i övriga kategorier. Exempelvis, i de fall gäller särskoleverksamhet, när det finns brister i omsorgen för eleverna, det vill säga huruvida skolan kan tillgodose olika behov som de enskilda individerna har.

20 20 (45) Bilaga 2: Tabeller Tabell 1. Antal ansökningar om tillstånd att starta fristående skolor utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform, ansökningsomgång Tabell 2. Antal ansökningar om tillstånd att starta fristående skola utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform län, ansökningsomgång 2010 Tabell 3. Antal ansökningar om tillstånd att starta fristående skola utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform kommun, ansökningsomgång 2010 Tabell 4. Antal beslut* för ansökningar om tillstånd att starta fristående skolor utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter beslutstyp skolform, ansökningsomgång 2010 Tabell 5. Antal beslut för ansökningar om tillstånd att starta fristående skolor utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter beslutstyp skolform, ansökningsomgång 2010 Tabell 6. Antal beslutade ansökningar om tillstånd att starta fristående grundskola utöka befintlig verksamhet på fristående grundskola efter beslutstyp län, ansökningsomgång 2010 Tabell 7. Antal beslutade ansökningar om tillstånd att starta fristående grundskola utöka befintlig verksamhet på fristående grundskola efter beslutstyp kommun, ansökningsomgång 2010 Tabell 8. Antal beslutade ansökningar om tillstånd att starta fristående gymnasieskola utöka befintlig verksamhet på fristående gymnasieskola efter beslutstyp län, ansökningsomgång 2010 Tabell 9. Antal beslutade ansökningar om tillstånd att starta fristående gymnasieskola utöka befintlig verksamhet på fristående gymnasieskola efter beslutstyp kommun, ansökningsomgång 2010 Tabell 10. Antal avslagna ansökningar om tillstånd att starta fristående skola utöka verksamheten på befintlig fristående skola efter avslagsgrund verksamhetsform, ansökningsomgång 2010

21 21 (45) Tabell 1. Antal ansökningar om tillstånd att starta fristående skolor utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform, ansökningsomgång Grundskola, förskoleklass Obligatorisk särskola Ansökningsomgång Gymnasieskola Gymnasiesärskola 2000* * * * * * * * *Källa Skolverket. Statistiken kan vara framtagen på annat sätt vilket påverkar jämförbarheten över tid

22 Dnr 22 (45) Tabell 2. Antal ansökningar om tillstånd att starta fristående skola utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform län, ansökningsomgång 2010 Län Nyetablering av skola Grundskola, förskoleklass Obligatorisk särskola Utökning av befintlig skola Grundskola, förskoleklass Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola landet Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland

23 23 (45) Tabell 3. Antal ansökningar om tillstånd att starta fristående skola utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform kommun, ansökningsomgång 2010 Kommun Nyetablering av skola Grundskola, Obligatorisk förskoleklass särskola Utökning av befintlig skola Grundskola, Obligatorisk förskoleklass särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola landet Ale Alingsås Berg Bjuv Boden Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka Burlöv Båstad Danderyd Ekerö Enköping Eskilstuna Falun Finspång Färgelanda Gislaved Gnosjö

24 24 (45) Tabell 3. Fortsättning Kommun Nyetablering av skola Grundskola, Obligatorisk förskoleklass särskola Utökning av befintlig skola Grundskola, Obligatorisk förskoleklass särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Gotland Gällivare Gävle Göteborg Götene Halmstad Haninge Haparanda Helsingborg Huddinge Hudiksvall Hultsfred Härryda Hässleholm Hörby Höör Jokkmokk Järfälla Jönköping Kalix Kalmar

25 25 (45) Tabell 3. Fortsättning Kommun Nyetablering av skola Grundskola, Obligatorisk förskoleklass särskola Utökning av befintlig skola Grundskola, Obligatorisk förskoleklass särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Karlshamn Karlskrona Karlstad Katrineholm Kiruna Klippan Kristianstad Kristinehamn Kungsbacka Kungälv Kävlinge Landskrona Lerum Lidköping Lilla Edet Linköping Ljungby Lomma Ludvika Luleå Lund

26 26 (45) Tabell 3. Fortsättning Kommun Nyetablering av skola Grundskola, Obligatorisk förskoleklass särskola Utökning av befintlig skola Grundskola, Obligatorisk förskoleklass särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Malmö Mariestad Mark Mora Motala Mullsjö Mölndal Mönsterås Mörbylånga Nacka Nora Nordanstig Nordmaling Norrköping Norrtälje Nykvarn Nyköping Nässjö Ockelbo Osby Oskarshamn

27 27 (45) Tabell 3. Fortsättning Kommun Nyetablering av skola Grundskola, Obligatorisk förskoleklass särskola Utökning av befintlig skola Grundskola, Obligatorisk förskoleklass särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Oxelösund Partille Perstorp Sala Salem Sandviken Simrishamn Skellefteå Skövde Sollentuna Solna Staffanstorp Stockholm Strängnäs Strömstad Sundbyberg Sundsvall Sunne Svalöv Säffle Säter

28 28 (45) Tabell 3. Fortsättning Kommun Nyetablering av skola Grundskola, Obligatorisk förskoleklass särskola Utökning av befintlig skola Grundskola, Obligatorisk förskoleklass särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Söderhamn Söderköping Södertälje Tierp Tjörn Tomelilla Trelleborg Trollhättan Tyresö Täby Töreboda Uddevalla Umeå Upplands-Bro Upplands-Väsby Uppsala Varberg Vaxholm Vellinge Vetlanda Vingåker

29 29 (45) Tabell 3. Fortsättning Kommun Nyetablering av skola Grundskola, Obligatorisk förskoleklass särskola Utökning av befintlig skola Grundskola, Obligatorisk förskoleklass särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vårgårda Värnamo Västervik Västerås Växjö Ydre Ystad Ånge Åre Älmhult Ängelholm Örebro Örnsköldsvik Östersund Österåker Östhammar

30 Dnr 30 (45) Tabell 4. Antal beslut* för ansökningar om tillstånd att starta fristående skolor utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter beslutstyp skolform, ansökningsomgång Verksamhetsform Ansökningsomgång Typ av beslut 2007** Samtliga verksamhetsformer Därav Tillstånd Avslag Avskrivning Grundskola, förskoleklass Tillstånd Avslag Avskrivning Obligatorisk särskola Tillstånd Avslag Avskrivning Gymnasieskola Tillstånd Avslag Avskrivning Gymnasiesärskola Tillstånd Avslag Avskrivning * Varje typ av beslut som fattas för en räknas. För grundskola, förskoleklass obligatorisk särskola fattas ett beslut per. För gymnasieskola gymnasiesärskola kan flera typer av beslut (tillstånd, avslag, avskrivning) fattas för en samma då beslut tas per utbildning. ** Källa Skolverket. Statistiken kan vara framtagen på ett annat sätt vilket påverkar jämförbarheten över tid.

31 31 (45) Tabell 5. Antal beslut för ansökningar om tillstånd att starta fristående skola utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter beslutstyp skolform, ansökningsomgång 2010 Verksamhetsform Typ av beslut Antal Andel Antal Andel Antal Andel Samtliga verksamhetsformer % % % Därav Samtliga ansökningar Nyetablering Utökning av befintlig skola Tillstånd för i sin helhet % 93 23% 43 15% % % 73 26% % 68 17% 59 21% Tillstånd / 68 10% 27 7% 41 15% Ansökan 72 11% 9 2% 63 23% Nästa omgång 1 0% 1 0% 0 0% Grundskola, förskoleklass % % % Tillstånd % 78 36% 26 59% Avslag % 96 44% 9 20% Avskrivning 53 20% 44 20% 9 20% Nästa omgång 1 0% 1 0% 0 0% Obligatorisk särskola 9 100% 7 100% 2 100% Tillstånd 3 33% 2 29% 1 50% Avslag 4 44% 3 43% 1 50% Avskrivning 2 22% 2 29% 0 0% Gymnasieskola % % % Tillstånd för i sin helhet 24 6% 12 7% 12 5% % % 62 27% 71 18% 22 13% 49 22% Tillstånd / 67 17% 27 16% 40 18% Ansökan 72 18% 9 5% 63 28% Gymnasiesärskola % 4 100% 7 100% Tillstånd för i sin helhet 5 45% 1 25% 4 57% 4 36% 3 75% 1 14% 1 9% 0 0% 1 14% Tillstånd / 1 9% 0 0% 1 14% Ansökan 0 0% 0 0% 0 0%

32 Dnr 32 (45) Tabell 6. Antal beslutade ansökningar om tillstånd att starta fristående grundskola utöka befintlig verksamhet på fristående grundskola efter beslutstyp län, ansökningsomgång 2010 Län Samtliga ansökningar Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Tillstånd Avslagen Avskriven Nästa omgång Tillstånd Avslagen Avskriven Nästa omgång Tillstånd Avslagen Avskriven Nästa omgång landet Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län

33 33 (45) Tabell 7. Antal beslutade ansökningar om tillstånd att starta fristående grundskola utöka befintlig verksamhet på fristående grundskola efter beslutstyp kommun, ansökningsomgång 2010 Kommun Samtliga ansökningar Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Tillstånd Avslag Avskriven Nästa omgång Tillstånd Avslagen Avskriven Nästa omgång Tillstånd Avslag Avskriven Nästa omgång landet Ale Berg Bjuv Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka Burlöv Danderyd Enköping Eskilstuna Falun Finspång Färgelanda Gislaved Gotland Gävle Göteborg Götene

34 34 (45) Tabell 7. Fortsättning Kommun Samtliga ansökningar Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Tillstånd Avslag Avskriven Nästa omgång Tillstånd Avslagen Avskriven Nästa omgång Tillstånd Avslag Avskriven Nästa omgång Halmstad Haninge Helsingborg Huddinge Hudiksvall Härryda Hässleholm Hörby Höör Jokkmokk Järfälla Jönköping Kalix Kalmar Karlshamn Karlskrona Karlstad Katrineholm Kiruna Klippan Kristianstad

35 35 (45) Tabell 7. Fortsättning Kommun Samtliga ansökningar Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Tillstånd Avslag Avskriven Nästa omgång Tillstånd Avslagen Avskriven Nästa omgång Tillstånd Avslag Avskriven Nästa omgång Kristinehamn Kungsbacka Kungälv Kävlinge Landskrona Lerum Linköping Ljungby Lomma Lund Malmö Mariestad Mark Mora Motala Mölndal Mönsterås Mörbylånga Nacka Nora Nordmaling

36 36 (45) Tabell 7. Fortsättning Kommun Samtliga ansökningar Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Tillstånd Avslag Avskriven Nästa omgång Tillstånd Avslagen Avskriven Nästa omgång Tillstånd Avslag Avskriven Nästa omgång Norrköping Nykvarn Nyköping Nässjö Ockelbo Osby Oskarshamn Partille Salem Simrishamn Skellefteå Skövde Sollentuna Solna Staffanstorp Stockholm Strängnäs Sundbyberg Sundsvall Sunne Svalöv

37 37 (45) Tabell 7. Fortsättning Kommun Samtliga ansökningar Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Tillstånd Avslag Avskriven Nästa omgång Tillstånd Avslagen Avskriven Nästa omgång Tillstånd Avslag Avskriven Nästa omgång Säffle Södertälje Trelleborg Tyresö Töreboda Uddevalla Umeå Upplands-Väsby Uppsala Varberg Vaxholm Vellinge Vingåker Värnamo Västervik Västerås Ydre Ystad Åre Älmhult Ängelholm

38 38 (45) Tabell 7. Fortsättning Kommun Samtliga ansökningar Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Tillstånd Avslag Avskriven Nästa omgång Tillstånd Avslagen Avskriven Nästa omgång Tillstånd Avslag Avskriven Nästa omgång Örebro Örnsköldsvik Östersund Österåker

39 39 (45) Tabell 8. Antal beslutade ansökningar om tillstånd att starta fristående gymnasieskola utöka befintlig verksamhet på fristående gymnasieskola efter beslutstyp län, ansökningsomgång 2010 Län Samtliga ansökningar Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Tillstånd för i sin helhet Tillstånd / Ansökan Tillstånd för i sin helhet Tillstånd / Ansökan Tillstånd för i sin helhet Tillstånd / Ansökan landet Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län

40 40 (45) Tabell 9. Antal beslutade ansökningar om tillstånd att starta fristående gymnasieskola utöka befintlig verksamhet på fristående gymnasieskola efter beslutstyp kommun, ansökningsomgång 2010 Kommun Samtliga ansökningar Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Tillstånd för i sin helhet Tillstånd / Ansökan Tillstånd för i sin helhet Tillstånd / Ansökan Tillstånd för i sin helhet Tillstånd / Ansökan Total Alingsås Boden Borlänge Borås Båstad Eskilstuna Falun Gnosjö Gotland Gällivare Gävle Göteborg Halmstad Haninge Haparanda Helsingborg Huddinge Hudiksvall Hultsfred Härryda

41 41 (45) Tabell 9. Fortsättning Kommun Samtliga ansökningar Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Tillstånd för i sin helhet Tillstånd / Ansökan Tillstånd för i sin helhet Tillstånd / Ansökan Tillstånd för i sin helhet Tillstånd / Ansökan Hässleholm Hörby Höör Järfälla Jönköping Kalmar Karlshamn Karlskrona Karlstad Kristianstad Kungsbacka Kävlinge Landskrona Lidköping Linköping Ludvika Luleå Lund Malmö Motala Mullsjö

42 42 (45) Tabell 9. Fortsättning Kommun Samtliga ansökningar Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Tillstånd för i sin helhet Tillstånd / Ansökan Tillstånd för i sin helhet Tillstånd / Ansökan Tillstånd för i sin helhet Tillstånd / Ansökan Mölndal Nacka Norrköping Norrtälje Nyköping Nässjö Ockelbo Oxelösund Perstorp Sala Salem Sandviken Simrishamn Skellefteå Skövde Sollentuna Solna Stockholm Strömstad Sundbyberg Sundsvall