Skolinspektionens anmälningsärenden 2012

Transkript

1 Dnr 2012: (10) Skolinspektionens anmälningsärenden 2012 Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2 (10) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 En stadig ökning av antalet anmälningar... 4 Kränkande behandling och särskilt stöd vanligt i anmälningar... 5 En ökning av beslutade ärenden... 7 Vanligare att kritik ges... 8 Kränkande behandling och särskilt stöd vanliga brister... 9 BEO begär skadestånd i 48 fall... 9

3 SKOLINSPEKTIONEN Rapport 3 (10) Sammanfattning Under år 2012 inkom till Skolinspektionen och BEO nära nya anmälningar om upplevda missförhållanden vid en skola eller verksamhet. Jämfört med året innan är det en ökning med tolv procent. De vanligaste anmälningsgrunderna är att skolan inte ansetts göra tillräckligt i samband med kränkande behandling av en elev, eller att skolan inte ansetts ha gett en elev särskilt stöd i tillräcklig utsträckning. Under år 2012 fattade Skolinspektionen och BEO totalt drygt beslut efter inkomna anmälningar. Jämfört med året innan innebär det en ökning med 35 procent. Skolinspektionen eller BEO utredde drygt hälften av dessa anmälningar vidare. En dryg femtedel överlämnades för utredning hos annan myndighet och dryg femtedel saknade grund för vidare utredning. Jämfört med föregående år utreddes en något mindre andel av Skolinspektionen eller BEO och en större andel överlämnades till annan myndighet. I dessa fall rörde det sig främst om ansvarig kommun eller fristående huvudman. Av de anmälningar som utreddes av Skolinspektionen eller BEO ledde drygt 60 procent till att brister konstaterades. Det motsvarar en ökning från föregående år med drygt tio procentenheter. De vanligaste bristerna i anmälningar som ledde till kritik är desamma som de vanligaste grunderna för anmälningar, det vill säga arbetet med att förhindra kränkande behandling och arbetet med särskilt stöd.

4 4 (10) Inledning Denna rapport redovisar anmälningar till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO) om upplevda missförhållanden i Sveriges skolor och verksamheter under år Dels redovisas de anmälningar som inkommit under året, dels redovisas de anmälningar som Skolinspektionen eller BEO fattat beslut om under året. Kort om statistiken över anmälningar När du tolkar statistiken tänk på att: Statistiken visar antal anmälda missförhållanden i Sveriges skolor och inte det totala antalet faktiska missförhållanden. Viljan att anmäla kan ändras över tid, till exempel på grund av ökad kännedom om att det att möjligt att anmäla missförhållanden, ändrade attityder i samhället eller ändrad lagstiftning. Förändringar i antal anmälningar är därför inte alltid en direkt avspegling av förändringar i antalet missförhållanden i landets skolor. När statistiken redovisas per län eller kommun kan vissa antal statistiskt sett bli mycket få. Det gör att det kan bli procentuellt stora skillnader mellan olika år utan att tendensen (trenden) över tid förändras. Det är därför bra att ta med utvecklingen under flera år när man studerar län och kommuner. Den nya skollagen som trädde i kraft den 1 juli 2011 försvårar också jämförelsen med tidigare år. I början av 2011 infördes nya beslutsformuleringar för att förtydliga besluten för de elever, rektorer och huvudmän som berörs. I denna rapport används de nya beslutsformuleringarna, även när jämförelser görs med tidigare år En stadig ökning av antalet anmälningar Under 2012 inkom till Skolinspektionen och BEO totalt nya anmälningar om upplevda missförhållanden vid en skola eller verksamhet. Jämfört med året innan är det en ökning med drygt 300 ärenden eller 12 procent.

5 SKOLINSPEKTIONEN Rapport 5 (10) Diagram 1. Totalt antal inkomna anmälningar Diagram 1 visar att sedan år 2004 har antalet inkomna anmälningar ökat stadigt och med 2012 års uppgifter fortsätter den uppåtgående trenden. Från 2004 till 2008 ökade det årliga antalet anmälningar med i genomsnitt drygt 100 anmälningar per år. Från 2009 till 2012 var motsvarande ökning drygt 400 anmälningar per år. Utvecklingen kan till viss del förklaras av att Skolinspektionens verksamhet startade år 2008 (tidigare låg tillsynen under Skolverket), dels av att det blivit enklare att göra en anmälan genom det webformulär som finns på Skolinspektionens/BEO:s hemsida sedan oktober En annan mer generell förklaring kan vara att många ärenden uppmärksammas i medierna. Detta bidrar troligen till en ökad medvetenhet om möjligheten att anmäla missförhållanden i skolan. Det är inte troligt att ökningen beror på en faktisk ökning av upplevda missförhållanden i landets skolor. Grundskolor fick flest anmälningar i relation till antalet elever i skolformen. Kränkande behandling och särskilt stöd vanligt i anmälningar Den som gör en anmälan till Skolinspektionen kan vara en förälder eller annan anhörig, någon som arbetar på skolan eller eleven själv. Den vanligaste grunden för en anmälan 1 1 Varje inkommen anmälan kategoriseras utifrån ett antal olika anmälningsgrunder beroende på innehållet i anmälan. En anmälan kan omfatta flera olika anmälningsgrunder.

6 6 (10) är att anmälaren inte anser att skolan gjort tillräckligt i samband med att en eller flera elever blivit kränkta. Nära fyra av tio anmälningar innehåller denna anmälningsgrund. Det vanligaste är att anmälaren uppger att en enskild elev kränkts av en eller flera andra elever. Skolinspektionens fördjupningsavsnitt kring kränkande behandling i 2011 års rapport om anmälningsärenden visar att nära sex av tio anmälningar rör kränkningar mellan elever. I drygt tre av tio fall uppger anmälaren att eleven kränkts av en lärare, rektor eller annan skolpersonal. 2 Diagram 2. Antal anmälningar efter vanliga anmälningsgrunder år Kränkande behandling Särskilt stöd Huvudmannens organisation/styrning Skolplikt och rätt till utbildning Den näst vanligaste anmälningsgrunden är att anmälaren inte anser att skolan har gett en elev särskilt stöd i tillräcklig utsträckning. En dryg fjärdedel av anmälningarna gäller särskilt stöd. Andra vanliga anmälningsgrunder är att anmälaren upplever att huvudmannen eller skolan brister i organisation och styrning eller i frågor som rör rätten till utbildning. Diagram 2 visar att kränkande behandling varit den vanligast förekommande anmälningsgrunden sedan år Innan dess var det den i dag näst vanligaste, särskilt stöd. Efter ökningen av anmälningar om kränkande behandling under 00-talet har nivån varit stabil de senaste två åren. 2 Anmälningsärenden 2011, fördjupningsavsnitt Kränkande behandling.

7 SKOLINSPEKTIONEN Rapport 7 (10) En ökning av beslutade ärenden Under år 2012 fattade Skolinspektionen och BEO totalt beslut efter inkomna anmälningar. 3 Jämfört med året innan motsvarar det en ökning med 35 procent. Figur 1. Översikt över beslut efter inkommen anmälan år 2012 Av de beslut som fattades utreddes drygt hälften av anmälningarna vidare av Skolinspektionen eller BEO. Se figur 1. En dryg femtedel av anmälningarna saknade grund för vidare utredning. Det kan bero på att anmälan innehåller för vaga uppgifter eller att det som anmäls ligger utanför Skolinspektionens eller BEO:s tillsynsansvar. 3 Besluten kan gälla även anmälningar som inkommit tidigare än år 2012.

8 8 (10) En dryg femtedel av anmälningarna överlämnades för utredning hos huvudman eller en annan myndighet. Överlämning till kommunal eller fristående huvudman sker för att problem på skolor eller i andra verksamheter i första hand ska hanteras inom ramen för den ansvariga kommunens eller fristående huvudmannens klagomålshantering. Överlämning till annan myndighet sker för att anmälan faller inom ramen för andra myndigheters ansvar. Det kan till exempel röra sig om brottsliga gärningar som ska utredas av polisen eller diskrimineringsärenden som ska utredas av Diskrimineringsombudsmannen (DO). Totalt överlämnades 699 anmälningar till andra myndigheter under Det motsvarar drygt 20 procent av besluten efter inkommen anmälan och är en ökning från tidigare år. Majoriteten av dessa överlämnades till den ansvariga kommunen eller fristående huvudmannen och ökningen beror sannolikt på den nya skollagens ökade krav på huvudmannens klagomålshantering. Om en anmälan berör en skola som står inför inspektion inom ramen för Skolinspektionens regelbundna tillsyn kan den också överlämnas internt för att ligga till grund för tillsynen. Vanligare att kritik ges Totalt ledde drygt anmälningar till att brister konstaterades år 2012, vilket motsvarar drygt 60 procent av alla anmälningar som utreddes vidare eller drygt 30 procent av alla beslut som fattades. Diagram 3. Antal kritikbeslut Det är såväl antals- som andelsmässigt mer än föregående år då knappt 750 utredda anmälningar ledde till kritik, motsvarande en andel om strax under 50 procent.

9 SKOLINSPEKTIONEN Rapport 9 (10) Kränkande behandling och särskilt stöd vanliga brister Som nämnts tidigare är de vanligaste anmälningsgrunderna i anmälningar att skolan inte gjort tillräckligt i samband med fall när det gäller att motverka kränkande behandling eller att ge särskilt stöd. Även bland de anmälningar som lett till kritik är detta de vanligaste konstaterade bristerna. Totalt 457 beslut eller drygt 40 procent av besluten som ledde till kritik rörde kränkande behandling. Den näst vanligaste bristen rörde arbetet med särskilt stöd (432 beslut). Antalet kritikbeslut rörande brister i skolans arbete mot kränkande behandling ökade kraftigt för andra året i rad. En viss del av ökningen hänger samman med det arbete BEO lagt ned på att minska antalet öppna ärenden. Antalet kritikbeslut rörande särskilt stöd och huvudmannens organisation och styrning har också ökat kraftigt från föregående år. Diagram 4. Antal kritikbeslut efter typ av brist Kränkande behandling Särskilt stöd Huvudmannens organisation och styrning Skolplikt och rätt till utbildning/plats BEO begär skadestånd i 48 fall I de fall Skolinspektionen eller BEO kritiserat en skola i samband med att en elev blivit kränkt, prövar också BEO förutsättningarna för eleven att få skadestånd. Sammanlagt har BEO under 2012 fattat 48 beslut om att begära skadestånd. I 37 fall 2012 har huvud-

10 10 (10) männen gått med på skadeståndskraven alternativt förlikning och eleverna har då fått ersättning av hela eller delar av beloppet. Under året har BEO inlett sex domstolsprocesser där huvudmannen bestridit de skadeståndsanspråk som framställts. Fem mål har avgjorts i domstol och tre av domarna har vunnit laga kraft. BEO har haft framgång i två av de tre processerna som vunnit laga kraft. Vid årsskiftet 2012/13 pågick sammanlagt åtta domstolsprocesser.