Analys av enkät om hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Uppsala kommun

Transkript

1 KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Engla Bertolino KSN Analys av enkät om hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i kommun Under valåret 2014 utsattes tre av tio förtroendevalda för hot, våld eller trakasserier. Uppdragsstyrning kommunstyrelsen Den här analysen är en del av arbetet med att utveckla förtroendevaldas säkerhet i kommun. Enligt Kommunstyrelsens verksamhetsplan 2017 är arbetet med att se över och utveckla förtroendevaldas säkerhet ett prioriterat område. Resultatet av analysen kommer att ligga till grund för den fortsatta utvecklingen inom området. Brottsförebyggande rådet - Politikernas trygghetsundersökning (PTU) Brå har på uppdrag av regeringen genomfört tre kartläggningar av förtroendevaldas utsatthet för trakasserier, hot och våld. Den senaste kartläggningen genomfördes under supervalåret 2014 (publicerad 2015). Enkäten som kommer att ligga till grund för kommande kartläggning har under början av 2017 skickats ut till förtroendevalda i fullmäktigeförsamlingar runt om i Sverige. Brås kartläggning är landsövergripande utan möjlighet att särskilja information på kommunnivå. Därför finns ett behov av att genomföra en analys även lokalt. Genomförande Undersökningen genomfördes under mars månad 2017 och omfattar förtroendevalda i kommun från Kommunstyrelsen, socialnämnden, omsorgsnämnden, Utbildningsnämnden, plan och byggnadsnämnden samt arbetsmarknadsnämnden. Upplägg av analys Information från den lokala enkäten jämförs med motsvarande enkätsvar nationellt. De siffror som finns för nationellnivå kommer från Politikernas trygghetsundersökning (Brå rapport 2015:23). Demografi Av totalt 93 svarande var 50 män (54%), 42 kvinnor (45%) och 1 person definierade sig som annat än man/kvinna (1%). Denna 1% går tyvärr inte att följa genom analysen varpå endast kategorierna män och kvinnor kommer att användas framåt i analysen. Åldersmässigt återfinns flest svarande i ålderskategorin 60 år <(33%). Postadress: kommun, kulturförvaltningen, Telefon: (växel) E-post: kulturforvaltningen@uppsala.se

2 2 (10) Totalt Kvinnor Män Annat Totalt 100% 45% 54% 1% 39 år> 27% 29% 26% år 19% 17% 22% år 20% 19% 20% - 60 år < 33% 36% 32% - Av totalt svarande var män (57%), kvinnor (43%). Åldersmässigt återfinns flest svarande i ålderskategorin 60 år <(39%). Informationen kommer från Tabell 2. Svarsfrekvens, antal och andel av svarande samt andel av tillfrågade för olika redovisningsgrupper i PTU 2015 (Brå rapport 2015:23, sid.25). Totalt Kvinnor Män Annat Totalt 100% 43% 57% - 39 år> 16% år 20% år 25% år < 39% Det politiska uppdragets omfattning Av totalt antal svarande var 89% fritidspolitiker och 11% heltidspolitiker. Alla svarande hade under perioden för undersökningen ett uppdrag i Kommunstyrelsen, socialnämnden, omsorgsnämnden, Utbildningsnämnden, plan och byggnadsnämnden och/eller arbetsmarknadsnämnden. Totalt Kvinnor Män Heltidspolitiker 11% 8% 15% Fritidspolitiker 89% 92% 85% I Politikernas trygghetsundersökning (Brå rapport 2015:23) är den politiska församlingen som utgör statistiken bredare än i den kommunala undersökningen. Den nationella statistiken omfattar förtroendevalda inom landstingsfullmäktige, kommunfullmäktige och riksdag där förtroendevalda i kommunfullmäktige utgör den största gruppen svarande (92%). Ingen uppdelning mellan heltid och fritidspolitiker har gjorts. Informationen kommer från Tabell 2. Svarsfrekvens, antal och andel av svarande samt andel av tillfrågade för olika redovisningsgrupper i PTU 2015 (Brå rapport 2015:23, sid.25).

3 3 (10) Totalt Kvinnor Män Annat Totalt 100% Kommunfullmäktige 92% Landstingsfullmäktige 7% Riksdag 1,2% Utsatthet för hot, trakasserier, våld, skadegörelse, stöld Vid frågan om hur många gånger de som förtroendevalda har blivit utsatta för hot, trakasserier, våld, skadegörelse och/eller stöld svarar 53% att de aldrig har blivit utsatta och 47% att de har blivit utsatta. Aldrig blivit utsatt 53% 62% 45% 10% 61% 1 gång 1 % 5% 10% 0% 9% 2 5 gånger 29% 19% 39% 60% 23% 6 gånger < 10% 14% 6% 30% 6% Under valåret 2014 var nästan tre av tio utsatta för hot och/eller trakasserier (28%) (Brå rapport 2015:23, sid.30). Nedanstående siffror baseras på de 28% som har uppgett att de har varit utsatta. Totalt Kvinnor Män Aldrig blivit utsatt 72% gång 20% gånger 51% gånger < 29% 27% 31% Enligt PTU 2015 (Brå rapport 2015:23, sid.38) låg län 2014 nummer två på listan över andelen utsatta (32%) tillsammans med Gotland (32%) och Skåne (32%) Efter Blekinge och Stockholm som toppade listan över utsatta med 36%. Information från tabell 5. Andelen utsatta inom respektive län (2012 och) 2014 (Brå rapport 2015:23, sid.38). Län Utsatta 2014 Län Utsatta 2014 Län Utsatta 2014 Stockholm 36% Jämtland 29% Kalmar 24% Blekinge 36% Västra Götaland 27% Västerbotten 24% 32% Örebro 27% Jönköping 24% Gotland 32% Södermanland 27% Dalarna 24% Skåne 32% Västmanland 26% Östergötland 21% Gävleborg 31% Västernorrland 25% Halland 21% Norrbotten 29% Kronoberg 24% Värmland 20%

4 4 (10) Hot och trakasserier Av de 47% som har utsatts för hot och/eller trakasserier är de tre vanligaste formerna av händelser hot/påhopp via sociala medier (67%), hotfullt uttalande öga mot öga (53%) samt hotfull e-post (42%). Kvinnor (69%) och män (67%) är näst intill lika utsatta för hot/påhopp via sociala medier. När det kommer till hotfullt uttalande öga mot öga är det något fler män (59%) som har blivit utsatta än kvinnor (44%). När det gäller hotfull e-post är kvinnor (50%) mer utsatta än män (37%). Heltidspolitiker är mer utsatta för hot/påhopp (78%) och hotfull e-post (56%) än fritidspolitiker (hot/påhopp 62%, hotfull e-post 41%). Däremot är det fler fritidspolitiker (59%) som utsätts för hotfulla uttalanden öga mot öga än heltidspolitiker (33%). Hot/påhopp via sociala medier 67% 69% 67% 78% 62% Hotfullt uttalande öga mot öga 53% 44% 59% 33% 59% Hotfull e-post 42% 50% 37% 56% 41% Hotfullt telefonsamtal 40% 50% 33% 67% 38% Uthängd på internet 35% 38% 33% 78% 24% Hotfullt brev/vykort 23% 13% 30% 33% 21% Annan hotfull händelse 21% 13% 26% 22% 21% Olovligen fotograferad/inspelad 16% 25% 11% 33% 14% Hotfullt sms/mms 12% 19% 7% 33% 7% Obehagligt besök, förföljelser 12% 13% 11% 11% 14% Uthängd på affisch/pamflett 12% 6% 15% 56% 0% Falska anmälningar 7% 0% 11% 0% 10% Kapat internetkonto 7% 0% 11% 0% 7% Hotfull gåva 7% 0% 11% 0% 7% Oönskad vara beställd i ditt namn 2% 6% 0% 11% 0% Sammanlagt 27% av samtliga förtroendevalda uppger att de utsattes för hot eller trakasserier på grund av sitt förtroendeuppdrag under Det var ingen skillnad mellan kvinnor och män i utsatthet för hot och trakasserier totalt. Av de 27% som har utsatts för hot och/eller trakasserier är de tre vanligaste formerna av händelser precis som i hot/påhopp via sociala medier (13%), hotfullt uttalande öga mot öga (10%) samt hotfull e-post (5%). Information från Tabell 3. Andel utsatta för hot och trakasserier totalt och efter typ av händelse (2012 och) 2014 (Brå rapport 2015:23, sid.30).

5 5 (10) Hot/påhopp via sociala medier 13% Hotfullt uttalande öga mot öga 10% Hotfull e-post 5% Hotfullt telefonsamtal 4,8% Uthängd på internet 6% Hotfullt brev/vykort 2,7% Annan hotfull händelse 3% Olovligen fotograferad/inspelad 3,3% Hotfullt sms/mms 1,6% Obehagligt besök, förföljelser 2,1% Uthängd på affisch/pamflett 0,8% Falska anmälningar 1% Kapat internetkonto 0,6% Hotfull gåva 0,1% Oönskad vara beställd i ditt namn 0,8% Våld, skadegörelse, stöld Av de 47% som har utsatts för våld, skadegörelse och/eller stöld är de tre vanligaste formerna av händelser annan skadegörelse (45%), knuff eller liknande (36%) samt klotter (27%). De tre vanligaste händelserna kvinnliga politiker utsätts för är annan skadegörelse (50%), stöld (50%) och klotter (50%). De vanligaste händelserna för manliga politiker är knuff och liknande (44%), annan skadegörelse (44%) och klotter (22%). Bland heltidspolitiker är den vanligaste händelsen att utsättas för annan skadegörelse (100%) medan hos fritidspolitiker är det knuff eller liknande (33%), klotter (33%) och annan skadegörelse (33%). Knuff och liknande 36% 0% 44% 0% 33% Slag, spark eller liknande 9% 0% 11% 0% 17% Våld med vapen 0% 0% 0% 0% 0% Annan form av våld 0% 0% 0% 0% 0% Klotter 27% 50% 22% 0% 33% Anlagd brand eller sprängning 0% 0% 0% 0% 0% Annan skadegörelse 45% 50% 44% 100% 33% Stöld 9% 50% 0% 0% 17% De vanligaste händelserna nationellt var 2014 annan skadegörelse (2,5%), klotter (1,4%) samt knuff och liknande (2%). Våld mot person var lite vanligare hos män än kvinnor.

6 6 (10) våld mot person (2,9 procent), något som var marginellt vanligare bland män än bland kvinnor. Sett till enbart våld mot person var Knuff eller liknande den händelse som flest förtroendevalda uppgett att de utsattes för Information från Tabell 4. Andel utsatta för våld, skadegörelse och stöld totalt och efter typ av händelse 2012 och 2014 (Brå rapport 2015:23. sid. 31). Knuff och liknande 2% Slag, spark eller liknande 0,5% Våld med vapen 0,1% Annan form av våld 1,1% Klotter 1,4% Anlagd brand eller sprängning 0,2% Annan skadegörelse 2,5% Stöld 0,5% Orsak till händelse Av de 47% som någon gång har varit utsatta för våld, skadegörelse och/eller stöld var händelsen oftast förknippad med en särskild politisk fråga (50%), uttalande/opinionsyttring (48%) samt beslut (33%). De manliga politikerna (21%) upplevde i större utsträckning än de kvinnliga (6%) att uppmärksamhet som privatperson var en bakomliggande orsak. Beslut 33% 29% 34% 33% 34% Särskild politisk fråga 50% 59% 45% 78% 50% Uttalande/opinionsyttring 48% 59% 41% 56% 50% Uppmärksamhet som privatperson 15% 6% 21% 22% 16% Annat, vet ej 30% 18% 38% 22% 28% Av de som någon gång har varit utsatta för våld, skadegörelse och/eller stöld var händelsen oftast förknippad med en särskild politisk fråga (25%), uppmärksamhet som privatperson (22%) samt annat, vet ej (22%). Information från tabell 16. Vad utsatta förknippade händelsen med 2012 och 2014 (Brå rapport 2015:23, sid.52). Totalt Kvinnor Män Beslut 15% - - Särskild politisk fråga 25% - - Uttalande/opinionsyttring 16% 20% 23% Uppmärksamhet som privatperson 22% 14% 17% Annat, vet ej 22% - -

7 7 (10) Polisanmälan vid hot och trakasserier Av de 47% som har utsatts för hot och/eller trakasserier har 59% avstått från att polisanmäla, 26% har anmält händelsen till en säkerhetsansvarig, 15% har själv gjort en polisanmälan och 15% har fått hjälp av någon annan att göra en polisanmälan. Det är näst intill lika vanligt hos både kvinnor (57%) och män (60%) att händelsen/händelserna inte polisanmälts. I de fall där polisanmälan har gjorts är det vanligare bland männen (20%) än kvinnorna (7%) att själva polisanmäla. Kvinnorna (43%) rapporterar i större utsträckning händelsen till en säkerhetsansvarig än vad männen (15%) gör. Det är vanligare att deltidspolitiker (65%) inte polisanmäler händelse/händelser de har varit utsatta för än heltidspolitiker (25%). Det är fler heltidspolitiker (38%) än fritidspolitiker (9%) som svarar att det är någon annan som har polisanmält. Polisanmält själv 15% 7% 20% 25% 13% Någon annan har polisanmält 15% 14% 15% 38% 9% Vet inte om polisanmälan har gjorts 3% 0% 5% 0% 4% Händelsen/händelserna är ej polisanmälda 59% 57% 60% 25% 65% Rapporterat till en säkerhetsansvarig 26% 43% 15% 38% 26% 19% uppger att de har anmält den senaste händelsen till polisen. 63% av anmälningarna gjordes av den utsatta medan resterande polisanmäldes av någon annan. Det är ingen skillnad mellan män och kvinnor i anmälningsbenägenhet utan skillnaden ligger i typ av händelse som den förtroendevalda utsatts för. Våld, skadegörelse och stöld, antingen av den utsatte själv eller av någon annan, anmäldes i mer än dubbelt så hög utsträckning (39%) som hot och trakasserier (16%). Hot och påhopp via sociala medier polisanmäldes i än lägre uträckning (9 procent). Den nationella undersökningen tror att en del av förklaringen ligger i att hot och trakasserier ofta är mer subtila, och det kan finnas en osäkerhet om vad som faktiskt utgör ett brott (Brå rapport 2015:23, sid.58). Polisanmälan vid våld, skadegörelse, stöld Av de 47% som har utsatts för våld, skadegörelse och/eller stöld har 54% avstått från att polisanmäla händelsen, 31% har själv gjort en polisanmälan och 31% har anmält händelsen till en säkerhetsansvarig. Det är vanligare hos män (58%) än kvinnor (43%) att händelsen/händelserna inte har polisanmälts. I de fall där polisanmälan har gjorts är det lite vanligare bland männen (43%) än kvinnorna (37%) att själva polisanmäla. Kvinnorna (43%) rapporterar i större utsträckning händelsen till en säkerhetsansvarig än vad männen (26%) gör.

8 8 (10) Det är vanligare att deltidspolitiker (63%) inte polisanmäler händelse/händelser de har varit utsatta för än heltidspolitiker (29%). Det är fler fritidspolitiker (13%) än heltidspolitiker (0%) som svarar att det är någon annan som har polisanmält. Polisanmält själv 31% 14% 37% 43% 25% Någon annan har polisanmält 8% 14% 5% 0% 13% Vet inte om polisanmälan har gjorts 4% 0% 5% 0% 6% Händelsen/händelserna är ej polisanmälda 54% 43% 58% 29% 63% Rapporterat till en säkerhetsansvarig 31% 43% 26% 43% 31% Totalt 46% av händelserna rapporterades till någon annan än polisen exempelvis en säkerhetsansvarig. En större andel kvinnor (48%) än män (44%) rapporterade händelsen. Det var vanligare att rapportera händelser av våld, skadegörelse och stöld (57%) än händelser av hot och trakasserier (43%) (Brå rapport 2015:23, sid.57). Skäl till att polisanmälan inte har gjorts De tre vanligaste skälen till att en polisanmälan inte är gjord är att den förtroendevalda upplever att det inte skulle leda någon vart (42%), att händelsen upplevdes som en småsak, bagatell (29%) samt att händelsen sågs som en del av uppdraget (37%). Det är näst intill lika många kvinnor (43%) och män (42%) som upplever att en polisanmälan inte skulle leda någon vart. Kvinnorna (50%) uppger i högre utsträckning än männen (17%) att de inte polisanmält på grund av att de upplevt händelsen som en småsak/bagatell. Betydligt fler fritidspolitiker (48%) än heltidspolitiker (14%) uppger att en polisanmälan inte är gjord är att den förtroendevalda upplever att det inte skulle leda någon vart. Det skulle inte leda någon vart 42% 43% 42% 14% 48% Jag upplevde händelsen som en småsak, bagatell. 29% 50% 17% 43% 22% Jag såg händelsen som en del av uppdraget. 37% 43% 33% 0% 48% Jag hanterade händelsen själv. 26% 36% 21% 29% 26% Jag ville undvika uppmärksamhet i media. 11% 7% 13% 29% 4% Jag saknar förtroende för polis och rättsväsendet. 5% 0% 8% 0% 7% Jag ville inte genomgå en rättsprocess. 0% 0% 0% 0% 0% Jag vågade inte. 3% 7% 0% 0% 4% Jag blev avrådd av säkerhetsansvarig. 8% 14% 4% 29% 4% Annat skäl. 18% 14% 21% 0% 22%

9 9 (10) De tre vanligaste skälen till att en polisanmälan inte är gjord är att den förtroendevalda upplever att det inte skulle leda någon vart (27%), att händelsen upplevdes som en småsak, bagatell (24%) samt att händelsen sågs som en del av uppdraget (20%). Lite fler män (30%) än kvinnor (22%) upplever att en polisanmälan inte skulle leda någon vart. Näst intill lika många kvinnor (23%) och män (25%) har uppgett att de inte polisanmält på grund av att de upplevt händelsen som en småsak/bagatell. Det är lite fler kvinnor (25%) än män (17%) som uppger att händelsen sågs som en del av uppdraget. Informationen kommer från figur 19. Varför den senaste händelsen inte polisanmäldes. Andel efter kön och samtliga 2014 (Brå rapport 2015:23, sid. 60). Totalt Kvinnor Män Det skulle inte leda någon vart 27% 22% 30% Jag upplevde händelsen som en småsak, bagatell. 24% 23% 25% Jag såg händelsen som en del av uppdraget. 20% 25% 17% Jag hanterade händelsen själv. 13% 15% 12% Jag ville undvika uppmärksamhet i media. 6% 5% 7% Jag saknar förtroende för polis och rättsväsendet. 1,9% 1,3% 2,3% Jag ville inte genomgå en rättsprocess. 1,8% 1,4% 2,1% Jag vågade inte. 0,7% 1% 0,6 Jag blev avrådd av säkerhetsansvarig Annat skäl. 5% 6% 4,4% Kännedom om vem som är säkerhetsansvarig i sitt parti 41% uppger att de vet vem som är säkerhetsansvarig i kommun medan 59% uppger att de inte vet. En större andel män (48%) än kvinnor (33%) uppger att de vet vem som är säkerhetsansvarig i sitt parti. Heltidspolitiker (60%) uppger i större omfattning att de vet vem som är säkerhetsansvarig i sitt parti än deltidspolitiker (42%). Ja 41% 33% 48% 60% 42% Nej 59% 67% 52% 40% 58% De förtroendevalda i den nationella undersökningen tillfrågas om det finns någon säkerhetsansvarig inom det egna partiet eller inom den politiska församlingen som den förtroendevalde kan vända sig till vid utsatthet för trakasserier, hot eller våld. Drygt tre av tio förtroendevalda (32 procent) svarade att de inte visste om det fanns en säkerhetsansvarig att vända sig till. Det var fler män än kvinnor som svarade att de hade kännedom om vem som är säkerhetsansvarig (Brå rapport 2015:23, sid ).

10 10 (10) Kännedom om vem som är säkerhetsansvarig i kommun 60% uppger att de vet vem som är säkerhetsansvarig i kommun medan 40% uppger att de inte vet. Upp till 90% av heltidspolitikerna uppger att de har kännedom om vem som är säkerhetsansvarig i kommun jämfört med 58% av deltidspolitiker. Det är några fler kvinnor (67%) än män (54%) som uppger att de vet vem som är säkerhetsansvarig i kommun. Totalt Kvinnor Män Heltid Deltid Ja 60% 67% 54% 90% 58% Nej 40% 33% 46% 10% 42% Kännedom om kommuns styrdokument om hot- och våld 44% uppger att de vet vem som är säkerhetsansvarig i kommun medan 56% uppger att de inte vet. 60% av heltidspolitiker uppger att de har kännedom om kommuns styrdokument om hot- och våld jämfört med 45% av deltidspolitiker. Strax över hälften av alla män (56%) och kvinnor (57%) uppger att de inte har kännedom om styrdokumentet. Totalt Kvinnor Män Heltid Deltid Ja 44% 43% 44% 60% 45% Nej 56% 57% 56% 40% 55% Samtliga förtroendevalda i undersökningen tillfrågades om de känner till någon handlingsplan för politiskt förtroendevaldas utsatthet för trakasserier, hot eller våld. Nästan fyra av tio förtroendevalda (38 procent) svarade att de inte visste om det finns en handlingsplan eller inte. Det var fler män än kvinnor som uppgav att de känner till en handlingsplan (Brå rapport 2015:23, sid ).