Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Transkript

1 Rapport 2014:3 Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

2

3 Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2014:3

4 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brotts - före byggande arbete och rättsväsendets reaktioner på brott. Denna rapport kan laddas ner från Brottsförebyggande rådets webbplats, Produktion: Brottsförebyggande rådet, Enheten för kommunikation Box 1386, Stockholm. Telefon , fax , e-post info@bra.se Brå på Internet Författare: Emelie Färdeman Omslag: Ordförrådet Omslagsbild: Helena Halvarsson Brottsförebyggande rådet 2014 ISSN URN:NBN:SE:BRA-536

5 Innehåll Tabellförteckning...4 Förord...5 Sammanfattning...6 Inledning...7 Metod...8 Tillförlitlighet och jämförbarhet...9 Referenser...30

6 Tabellförteckning Tabell 1. Utsatthet för brott mot enskild person , enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län...10 Tabell 2. Utsatthet för våldsbrott (misshandel, hot och rån) , enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län...11 Tabell 3. Utsatthet för egendomsbrott bland hushåll i riket , enligt NTU Andel i procent för respektive län...12 Tabell 4. Otrygghet vid utevistelse sen kväll i det egna området, enligt NTU Andel som uppger att de är mycket/ganska otrygga eller som avstår från att gå ut på grund av otrygghet, i procent av befolkningen för respektive län...13 Tabell 5. Stor oro över brottsligheten i samhället, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län...14 Tabell 6. Oro (mycket/ganska ofta) för att närstående ska drabbas av brott, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län...15 Tabell 7. Oro (ganska/mycket ofta) för bostadsinbrott, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län...16 Tabell 8. Oro (ganska/mycket ofta) för överfall/misshandel, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län...17 Tabell 9. Oro (ganska/mycket ofta) för skadegörelse på fordon, bilstöld eller stöld ur/från fordon, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län...18 Tabell 10. Otrygghetens påverkan på beteende (andel personer som valt annan väg/färdsätt, samt avstått aktivitet), enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län...19 Tabell 11. Otrygghetens påverkan på livskvalitet (andel personer som uppgett viss eller stor påverkan), enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län...20 Tabell 12. Stort (mycket/ganska) förtroende för rättsväsendet som helhet, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län...21 Tabell 13. Stort (mycket/ganska) förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län...22 Tabell 14. Stort (mycket/ganska) förtroende för åklagarnas sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län...23 Tabell 15. Stort (mycket/ganska) förtroende för domstolarnas sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län...24 Tabell 16. Stort (mycket/ganska) förtroende för Kriminalvårdens sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län...25 Tabell 17. Stort (mycket/ganska) förtroende för att rättsväsendet behandlar misstänkta rättvist, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län...26 Tabell 18. Stort (mycket/ganska) förtroende för att rättsväsendet behandlar utsatta bra, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län...27 Tabell 19. Stort (mycket/ganska) förtroende för att polisen behandlar misstänkta rättvist, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län...28 Tabell 20. Stort (mycket/ganska) förtroende för att polisen behandlar utsatta bra, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län...29

7 Förord Brottslighet är ett ämne som ständigt engagerar och allt högre krav ställs på samhällets arbete med att minska brottsligheten och öka tryggheten. Rättsväsendets myndigheter ansvarar för en stor del av detta arbete. Att allmänheten har förtroende för rättsväsendet är en grundförutsättning för att allmänheten ska vilja och våga delta i rättssamhället, till exempel genom att anmäla brott eller att vittna i en rättegång. Därmed ökar behoven att kunna följa och analysera brottsligheten, otryggheten och förtroendet för rättsväsendet, såväl nationellt som regionalt. I detta sammanhang är Nationella trygghetsundersökningen (NTU) en viktig faktakälla. I följande rapport publiceras de regionala resultaten från NTU som tidsserier. Rapporten är beskrivande och visar utvecklingen mellan 2006 och 2013 i Sveriges 21 län när det gäller otrygghet, utsatthet för brott och förtroende för rättsväsendet. Rapportens författare är Emelie Färdeman, utredare vid Brå. Stockholm i januari Erik Wennerström Generaldirektör Anna Sellin Enhetschef 5

8 Sammanfattning Nationella trygghetsundersökningen (NTU) beskriver den svenska befolkningens utsatthet för brott och upplevda trygghet samt dess förtroende för och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. I denna rapport presenteras en sammanställning av regionala resultat från de årsvisa publikationerna NTU , vilket gör det möjligt att följa utvecklingen i varje län över tid. När man studerar resultaten från NTU på regional nivå framträder tendenser till att storstäder har en större andel brottsutsatta och otrygga personer och att storstädernas invånare samtidigt har ett lägre förtroende för rättsväsendet jämfört med riket som helhet. Detta visar sig de tre storstadslänen Stockholm, Skåne och Västra Götaland återkommmer som län med högst andel otrygga och brottsutsatta personer och lägst förtroende för rättsväsendet. Storstadslänen Stockholm och Skåne över tid haft en större andel brottsutsatta personer jämfört med riket totalt sett, medan Gävleborgs och Västernorrlands län haft en mindre andel utsatta. De tre storstadslänen Stockholm, Skåne och Västra Götaland har över tid haft en större andel personer som upplever otrygghet och oro för brott jämfört med riket som helhet. Tre län har en mindre andel personer som upplever otrygghet och oro för brott jämfört med riket är Gotland, Jämtland och Västerbotten. När det gäller förtroende för rättsväsendet har Stockholms, Blekinge, Skåne och Dalarnas län en mindre andel personer med stort förtroende än riket totalt sett. Uppsala, Örebro och Västerbottens län har störst andel med stort förtroende för rättsväsendet. 6

9 Inledning Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en brottsoffer- och trygghetsundersökning som Brå genomfört årligen av sedan 2006, på instruktion av regeringen. NTU bygger på intervjuer med ett stort slumpmässigt urval av personer i åldern år bosatta i Sverige. Undersökningen beskriver den svenska befolkningens utsatthet för brott och upplevda trygghet samt deras förtroende för och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. Redo visningarna görs framförallt på nationell nivå, men även för län. I denna rapport presenteras de regionala resultaten från NTU som tidsserier för att göra det möjligt att följa utvecklingen i varje län över tid. Tidigare redovisades resultaten i de årsvisa publikationerna av NTU (för åren ). Från och med NTU 2013 ingår de inte längre i de årsvisa publikationerna, utan presenteras samlade för alla år i denna separata rapport. 7

10 Metod För att kunna urskilja vilka län som över tid legat över respektive under rikets nivå gjordes en analys av varje tabell för sig. Ett medelvärde togs fram för vart och ett av länen genom att respektive läns värden för åren adderades, varpå summan delades med 8 (antalet år). På samma sätt räknades också medelvärdet för riket ut. I varje tabell rangordnades sedan länen efter medelvärdet, så att de län som hade ett högre respektive lägre medelvärde än riket kunde urskiljas. Rangordningen efter medelvärde gav en indikation på vilka län som över tid legat högre respektive lägre än riket. En nackdel med att använda sig av medelvärdet är att det till stor del påverkas av värden som är ovanligt höga eller låga sett till övriga värden i tidsserien. I flera av tabellerna finns värden som sticker ut och som därmed påverkar medelvärdet. I analysen har hänsyn har tagits till detta genom att länen rangordnats år för år, vilket tydliggör vilka län som samtliga år ligger högre respektive lägre än riket. Dock finns det i flera fall undantag i form av värden som ligger högre eller lägre än riket alla år utom ett. Dessa fall kommenteras i texten under respektive tabell. Observera att länen inte rangordnats efter medelvärde i de tabeller som presenteras i denna rapport, utan efter länsnummer. I NTU:s tekniska rapport (Brå 2014) finns en detaljerad redogörelse för hur undersökningen genomförs. I den tekniska rapporten framgår även hur många personer i respektive län som deltagit i undersökningen. 8

11 Tillförlitlighet och jämförbarhet Vid tolkning av resultaten är det viktigt att ha följande i åtanke: De regionala siffrorna grundar sig på relativt små urval, vilket innebär att precisionen i punktskattningarna inte är lika säkra på regional nivå som på rikets nivå. Detta gör att resultaten för ett enskilt år bör tolkas med försiktighet och mer fokus bör läggas på resultaten sammantaget för flera år. I NTU 2006 var det totala urvalet personer, medan det därefter har varit personer. Detta har betydelse för jämförelsen mellan 2006 och följande år, då skattningarna inte är lika säkra vid ett mindre urval. Detta är något som ytterligare understryker vikten av att se till resultaten för flera år sammantaget istället för att fokusera på resultaten för ett enskilt år. Intervjupersonernas indelning i län baseras på det län som de är folkbokförda i, vilket innebär att: ett län med en stor andel utsatta personer kan framstå som särskilt drabbat. Att ett visst län har en stor andel utsatta personer betyder dock inte säkert att fler brott begås där, men att de som är folkbokförda i länet är mer brottsutsatta än personer som är folkbokförda i andra län. det inte går att säga om förtroendet för rättsväsendet handlar om rättsväsendet i hela Sverige eller i det län där man är bosatt, eftersom detta inte specificeras i frågan i studien. Variationen inom länen kan vara stor. Till exempel kan en kommun ha en större andel otrygga personer än en annan kommun i samma län. Undersökningens frågeområden studerar förhållanden under olika tidsperioder. Utsatthet för brott - Referensperioden när det gäller utsatthet för brott är föregående kalenderår (i NTU 2013 redovisas alltså utsattheten 2012). - Redovisningssättet för egendomsbrott mot hushåll ändrades mellan det första och det andra årets undersökning, varför jämförelser inte kan göras med utsattheten Otrygghet - I kapitlet om otrygghet redovisas oro för olika typer av brott under de senaste tolv månaderna (räknat från intervjutillfället). - De mer övergripande frågorna avser den uppfattning som intervjupersonen har vid intervjutillfället. Förtroende för rättsväsendet I frågeavsnittet om allmänhetens förtroende för rättsväsendet efterfrågas intervjupersonens uppfattning vid intervjutillfället. 9

12 Tabell 1. Utsatthet för brott mot enskild person , enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län Trendlinje Stockholm 15,1 13,5 12,9 13,1 13,7 12,2 13,5 13,6 Uppsala 11,6 12,3 11,4 10,4 9,7 9,5 9,8 10,4 Södermanland 15,7 10,7 11,7 9,6 8,9 13,6 11,2 14,5 Östergötland 11,9 12,1 11,4 10,5 11,6 10,7 11,0 11,3 Jönköping 13,3 12,7 11,2 13,0 9,5 11,0 11,6 7,4 Kronoberg 13,9 11,4 9,2 9,5 8,6 9,1 11,6 9,4 Kalmar 10,3 10,2 13,0 8,3 7,2 7,8 9,2 10,6 Gotland 15,1 11,7 11,9 11,6 10,7 9,5 11,1 10,3 Blekinge 11,4 12,7 12,1 10,3 11,7 9,4 8,7 12,9 Skåne 16,1 15,2 12,7 11,8 12,2 14,2 12,5 12,7 Halland 16,2 10,9 11,9 9,4 11,8 9,8 11,6 8,7 Västra Götaland 13,4 12,5 13,2 11,9 12,1 12,2 10,6 11,3 Värmland 7,9 8,1 11,2 10,7 8,7 9,9 10,7 9,8 Örebro 10,1 9,3 9,8 13,3 12,3 10,6 14,2 12,6 Västmanland 9,0 11,3 12,2 12,1 11,8 7,8 12,4 7,9 Dalarna 12,7 11,9 8,6 8,3 9,4 9,1 9,4 8,7 Gävleborg 6,4 9,4 10,3 8,7 10,8 10,9 9,3 9,7 Västernorrland 6,6 8,4 10,3 13,7 9,6 9,2 9,2 9,4 Jämtland 8,9 9,7 10,1 12,3 10,0 9,1 11,7 11,0 Västerbotten 13,0 9,0 8,6 8,9 7,4 11,4 9,2 7,8 Norrbotten 11,2 9,9 9,8 10,5 7,7 8,1 11,1 8,2 Hela riket 13,1 12,1 11,9 11,5 11,4 11,4 11,6 11,4 Sett till hela riket har andelen personer som utsatts för brott mot enskild person sjunkit något mellan 2005 och 2012, från 13,1 procent till 11,4 procent. Dock finns det län som går i motsatt riktning och har en svagt ökande trend. Det gäller Örebro län och Värmlands län. De län som återkommande har en mindre andel utsatta jämfört med riket är Västernorrland, Gävleborg och Kalmar (Kalmar låg dock högre än riket 2007 och Västernorrland låg högre 2008). En större andel utsatta jämfört med riket återfinns för de flesta år i storstadslänen Stockholm, Skåne och Västra Götaland. 10

13 Tabell 2. Utsatthet för våldsbrott (misshandel, hot och rån) , enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län Trendlinje Stockholm 8,8 7,9 7,3 7,1 8,1 7,1 8,0 7,3 Uppsala 5,4 6,7 6,8 5,3 5,0 4,8 5,2 4,3 Södermanland 8,8 7,3 6,9 6,1 4,7 8,5 7,0 9,0 Östergötland 6,0 7,5 7,7 5,8 5,9 5,6 5,0 5,8 Jönköping 7,3 6,6 6,4 8,6 4,8 6,8 7,4 4,1 Kronoberg 6,0 7,0 3,5 5,8 5,3 7,0 9,4 2,8 Kalmar 4,4 5,3 8,5 4,2 3,5 5,7 4,5 6,4 Gotland 9,0 6,2 6,8 7,8 7,2 4,1 6,4 5,3 Blekinge 7,9 7,3 6,6 6,8 7,0 4,4 5,5 8,0 Skåne 8,4 9,2 7,1 5,8 6,4 7,1 6,3 6,6 Halland 10,0 6,7 6,4 4,4 8,3 5,8 4,8 4,1 Västra Götaland 7,2 7,4 7,5 7,3 6,5 7,7 6,5 5,8 Värmland 3,5 4,9 7,1 6,8 6,7 4,6 7,4 4,7 Örebro 4,6 3,9 6,0 8,4 7,0 7,5 8,4 8,6 Västmanland 6,2 7,2 7,7 5,9 7,8 5,0 7,1 3,2 Dalarna 8,5 6,8 4,7 4,3 5,0 5,5 3,9 5,3 Gävleborg 3,4 5,3 6,0 5,0 6,1 7,1 4,7 5,0 Västernorrland 4,4 6,0 7,1 8,8 6,8 4,8 4,0 4,4 Jämtland 5,5 6,0 4,6 7,0 5,9 4,3 7,4 5,9 Västerbotten 6,7 4,3 5,1 5,5 4,6 6,6 3,9 3,5 Norrbotten 8,7 6,5 5,3 5,6 6,1 6,1 5,5 6,1 Hela riket 7,3 7,2 6,9 6,5 6,5 6,6 6,5 6,0 Andelen personer i riket som utsatts för våldsbrott har sjunkit något mellan 2005 och 2012, från 7,3 procent till 6,0 procent. Dock skiljer sig utvecklingen i Örebro län mot riket genom att ha en ökande andel utsatta. De län som över tid tycks ha en mindre andel utsatta jämfört med riket som helhet är Dalarna, Gävleborg, Uppsala och Västerbotten. Det enda länet som alla år haft en större andel utsatta än riket är Stockholm. 11

14 Tabell 3. Utsatthet för egendomsbrott bland hushåll i riket , enligt NTU Andel i procent för respektive län Trendlinje Stockholm 12,1 9,5 10,9 9,8 9,8 10,3 9,5 Uppsala 13,1 12,3 13,3 13,0 10,5 11,6 8,8 Södermanland 8,2 13,6 9,7 10,6 10,2 15,1 12,4 Östergötland 12,5 12,7 12,8 9,8 9,7 10,4 11,2 Jönköping 10,0 9,8 11,0 7,7 7,7 8,9 8,0 Kronoberg 12,4 10,2 12,0 13,0 12,0 11,6 8,9 Kalmar 12,1 15,7 10,3 11,0 9,8 10,9 8,3 Gotland 10,6 8,3 10,1 8,4 9,6 5,5 6,9 Blekinge 8,7 7,4 9,0 10,2 6,8 10,0 8,1 Skåne 16,4 16,7 13,2 16,3 14,8 14,4 13,3 Halland 12,8 14,6 9,7 9,7 9,3 7,4 7,9 Västra Götaland 13,3 11,5 11,3 10,2 9,3 9,0 7,2 Värmland 12,6 11,7 10,8 7,0 6,4 9,7 6,9 Örebro 14,8 15,8 14,8 11,6 10,6 12,5 10,8 Västmanland 15,2 12,5 14,3 16,9 9,8 11,1 9,7 Dalarna 11,8 7,8 7,5 8,1 10,2 7,5 8,9 Gävleborg 9,0 10,3 11,5 12,0 11,2 7,2 9,6 Västernorrland 10,5 8,8 7,4 7,0 6,2 8,1 4,6 Jämtland 8,6 10,8 7,8 6,0 4,9 9,6 5,7 Västerbotten 11,1 10,5 9,8 12,8 8,4 8,6 6,6 Norrbotten 9,7 8,1 9,2 9,4 6,8 8,7 5,9 Hela riket 12,6 11,7 11,2 11,0 10,0 10,4 9,2 Andelen hushåll i riket som utsatts för egendomsbrott har minskat något över tid, från 12,6 procent 2006 till 9,2 procent De flesta län följer en liknande trend, men i Södermanland har andelen utsatta hushåll ökat från 8,2 procent 2006 till 12,4 procent Blekinge, Gotlands, Jönköpings, Jämtlands, Norrbottens och Västernorrlands län har alla år haft en mindre andel utsatta än riket, medan Örebro och Skåne län haft en större andel utsatta än riket varje år. Mellan 2006 och 2011 hade även Uppsala län en större andel utsatta än riket, en trend som dock inte fortsatte år

15 Tabell 4. Otrygghet vid utevistelse sen kväll i det egna området, enligt NTU Andel som uppger att de är mycket/ganska otrygga eller som avstår från att gå ut på grund av otrygghet, i procent av befolkningen för respektive län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Andelen personer i riket som känner mycket stor eller ganska stor otrygghet, eller som inte går ut sena kvällar till följd av sin otrygghet, har minskat från 21 procent 2006 till 15 procent I Jämtlands, Västerbottens och Gotlands län återfinns alla år en mindre andel otrygga personer jämfört med riket. Skåne, Stockholms och Västmanlands län har för de flesta åren en större andel otrygga personer jämfört med riket. Undantagen är Västmanland 2008 och

16 Tabell 5. Stor oro över brottsligheten i samhället, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Andelen personer i riket som känner stor oro för brottsligheten i samhället har minskat från 29 procent 2006 till 19 procent Västerbottens och Uppsala län har för samtliga år en mindre andel oroliga än riket. Storstadslänen Skåne och Västra Götaland har för alla år en större andel oroliga än riket. Noterbart är att Stockholms län har en betydligt mindre andel oroliga jämfört med de andra två storstadslänen och riket, med undantag för 2006, då andelen oroliga i Stockholms län var 30 procent och andelen i riket var 29 procent. Andelen oroliga i Stockholms län har sedan dess sjunkit stadigt, från 30 procent 2006 till 17 procent Det kan jämföras med Skåne län, där andelen oroliga legat relativt stabilt, runt 30 procent, alla år utom 2011 och 2013, då andelen var 21 respektive 22 procent. 14

17 Tabell 6. Oro (mycket/ganska ofta) för att närstående ska drabbas av brott, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Andelen personer som i stor utsträckning oroar sig för att en närstående ska drabbas brott har på riksnivå sjunkit från 32 procent 2006 till 24 procent Västerbottens och Jämtlands län har för samtliga år en mindre andel oroliga jämfört med riket. Skåne och Hallands län har återkommande en större andel oroliga än riket, med undantag för Hallands län 2011 och

18 Tabell 7. Oro (ganska/mycket ofta) för bostadsinbrott, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Andelen personer i riket som ganska ofta eller mycket ofta är oroliga för att utsättas för bostadsinbrott har varierat mellan 14 och 17 procent under åren 2006 till Utvecklingen över tid är relativt stabil och andelen oroliga var 17 procent 2006 och 16 procent En mindre andel oroliga än riket återfinns för alla år i Gotlands, Jämtlands och Västerbottens län. En större andel oroliga än riket återfinns för alla år i Blekinge, Kronobergs och Skåne län, med undantag för Kronoberg

19 Tabell 8. Oro (ganska/mycket ofta) för överfall/misshandel, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Andelen personer i riket som ganska ofta eller mycket ofta är oroliga för att bli överfallna eller misshandlade har minskat från 15 procent 2006 till 10 procent Gotlands, Jämtlands och Norrbottens län har en mindre andel oroliga än riket samtliga år. En större andel oroliga återfinns för alla år i storstadslänen Skåne och Stockholm. 17

20 Tabell 9. Oro (ganska/mycket ofta) för skadegörelse på fordon, bilstöld eller stöld ur/från fordon, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket När det gäller oro för att utsättas för fordonsrelaterade brott (bilstöld, skadegörelse på fordon eller stöld ur/från fordon) har andelen oroliga i riket sjunkit från 22 procent 2006 till 12 procent Gotlands och Västerbottens län har en betydligt mindre andel oroliga än riket alla år utom 2007, då Gotland låg lite närmare rikets nivå. Bortser man från det året var andelen oroliga 4 12 procent i dessa län, vilket ska jämföras med rikets nivå på procent. Skåne och Västra Götalands län har alla år haft en större andel oroliga än riket, med undantag för Västra Götaland 2013 som då låg på samma nivå som riket. 18

21 Tabell 10. Otrygghetens påverkan på beteende (andel personer som valt annan väg/färdsätt, samt avstått aktivitet), enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket När det gäller otrygghetens påverkan på personers beteende (om de valt annan väg eller ett annat färdsätt, eller om de avstått från en aktivitet) är utvecklingen över tid relativt stabil. För riket som helhet är det 3 4 procent som uppger denna påverkan på beteendet. Stockholms län utmärker sig med en något högre nivå än riket alla år utom 2012, men skillnaderna mellan länen är inte speciellt stora. Norrbotten och Västernorrland ligger på en lägre nivå än riket alla år, med undantag för Norrbotten år 2011 och Västernorrland år

22 Tabell 11. Otrygghetens påverkan på livskvalitet (andel personer som uppgett viss eller stor påverkan), enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket När det gäller om otryggheten har viss eller stor påverkan på människors livskvalitet är utvecklingen i riket en svagt nedåtgående trend. År 2006 uppgav 11 procent att oro för brott påverkar deras livskvalitet, medan andelen 2013 var 8 procent. Gotlands, Jämtlands, Kalmars, Norrbottens, Värmlands och Västernorrlands län har alla år en mindre andel personer som uppger påverkan på livskvaliteten än riket som helhet. Skåne och Stockholms län har alla år en större andel än riket. 20

23 Tabell 12. Stort (mycket/ganska) förtroende för rättsväsendet som helhet, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Andelen i riket med stort förtroende för rättsväsendet ökade från 54 procent 2006 till 61 procent Uppsala och Västerbottens län har för alla år en större andel med stort förtroende för rättsväsendet jämfört med riket. Blekinge, Dalarnas, Skåne och Kronobergs län har för alla år, med undantag för Dalarna 2008, en mindre andel jämfört med riket. 21

24 Tabell 13. Stort (mycket/ganska) förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket När det gäller förtroendet för polisens sätt att bedriva sitt arbete ökade andelen med stort förtroende från 55 procent 2006 till 65 procent Därefter sjönk förtroendet något, till 61 procent Gotlands och Västerbottens län har under samtliga år sedan mätningarna inleddes 2006, haft en större andel med stort förtroende jämfört med riket. Blekinge och Skåne län har alla år legat under rikets nivå. 22

25 Tabell 14. Stort (mycket/ganska) förtroende för åklagarnas sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket När det gäller förtroendet för åklagarna har andelen med stort förtroende ökat svagt i riket, från 42 procent 2006 till 49 procent Uppsala och Västerbottens län har alla år haft en större andel personer med stort förtroende för åklagarna än resten av riket. Kronobergs, Dalarnas och Skåne län har alla år haft en mindre andel med stort förtroende jämfört med riket, med undantag för Kronoberg 2007 och Skåne

26 Tabell 15. Stort (mycket/ganska) förtroende för domstolarnas sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Andelen personer i riket med stort förtroende för domstolarnas sätt att bedriva sitt arbete har ökat från 43 procent 2006 till 51 procent Blekinge och Skåne län har för alla år en mindre andel med stort förtroende jämfört med riket, med undantag för Blekinge år De län som har en större andel med stort förtroende är Västerbotten, Uppsala och Örebro, med undantag för Örebro

27 Tabell 16. Stort (mycket/ganska) förtroende för Kriminalvårdens sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Andelen personer i riket med stort förtroende för Kriminalvården var under perioden lägre än den andel som hade stort förtroende för polisen, åklagarna och domstolarna. Andelen personer i riket med stort förtroende för Kriminalvården ökade dock från 29 procent 2006 till 41 procent Dalarnas och Stockholms län har en mindre andel med stort förtroende jämfört med riket. Örebro och Västerbottens län har en större andel med stort förtroende än riket. 25

28 Tabell 17. Stort (mycket/ganska) förtroende för att rättsväsendet behandlar misstänkta rättvist, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Andelen personer i riket med stort förtroende för att rättsväsendet behandlar misstänka rättvist ökade från 45 procent 2006 till 52 procent Blekinge, Dalarnas, Kalmar och Stockholms län har en mindre andel med stort förtroende än riket alla år med undantag för Stockholm 2006, Kalmar 2010 och Blekinge Västerbottens och Örebro län har under alla år en större andel med stort förtroende än riket i övrigt, undantaget Västerbotten

29 Tabell 18. Stort (mycket/ganska) förtroende för att rättsväsendet behandlar utsatta bra, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Andelen personer i riket med stort förtroende för att rättsväsendet behandlar utsatta bra ökade från 30 procent 2006 till 42 procent Jämtlands, Uppsala, Västerbottens, och Örebro län har en större andel med stort förtroende än riket under samtliga år förutom 2013, då Västerbotten och Örebro låg på samma nivå som riket. Stockholms län har en mindre andel än riket, med undantag för

30 Tabell 19. Stort (mycket/ganska) förtroende för att polisen behandlar misstänkta rättvist, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Andelen personer i riket med stort förtroende för att Polisen behandlar misstänka rättvist har legat stabilt på procent sedan frågan infördes i NTU Stockholms och Blekinge län har en mindre andel med stort förtroende än riket alla år, med undantag för Blekinge 2010, som då låg på en högre nivå än riket. Norrbottens och Västerbottens län har en större andel med stort förtroende än riket i övrigt, med undantag från Västerbottens län 2009 och Blekinge och Norrbottens län

31 Tabell 20. Stort (mycket/ganska) förtroende för att polisen behandlar utsatta bra, enligt NTU Andel i procent av befolkningen för respektive län Trendlinje Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Utvecklingen över tid är stabil på riksnivå när det gäller förtroendet för att polisen behandlar brottsutsatta bra. Mellan 52 och 55 procent i riket har ett stort förtroende. Nivåerna i länen variarar ganska kraftigt från år till år, vilket gör det svårt att skilja ut län som har en större respektive mindre andel med stort förtroende jämfört med riket. Resultaten pekar mot att Blekinge, Dalarna och Stockholms län ligger lägre än rikets nivå, och att Västerbottens län ligger högre. Undantagen är att Dalarna 2008, Stockholm 2010, Blekinge 2011 och Västerbotten 2009 låg på samma nivå som riket. 29

32 Referenser Brottsförebyggande rådet, Brå (2007). Nationella trygghetsundersökningen De första resultaten om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2007:14. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2008). Nationella trygghetsundersökningen Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2008:3. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2009). Nationella trygghetsundersökningen Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2009:2. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2010). Nationella trygghetsundersökningen Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2010:2. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2011). Nationella trygghetsundersökningen Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2011:1. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2012). Nationella trygghetsundersökningen Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2012:2. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2013). Nationella trygghetsundersökningen Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2013:1. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2014). Nationella trygghetsundersökningen Teknisk rapport. Rapport 2014:2. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 30

33

34