Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun

Transkript

1 Sid 1/7 Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun Del 1- rapport Inledning Denna kartläggning är en första överblick över brotts- och trygghetssituationen i Lysekils kommun. Kartläggningen omfattar statistik från Brottsförebyggande rådets databas, polisens statistik och data, en lokalt genomförd trygghetsenkät, data från Centralförbundet för alkohol och narkotika samt verksamheter och andra aktörers kunskap kring trygghet och brott i Lysekils kommun. Statistik från BRÅ Totalt antal anmälda brott Statistiken presenterar antalet anmälda brott totalt i Lysekils kommun över tid. Totalt antal anälda brott Lysekil Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal (prel) Antalet anmälda brott har varierat över tid men skiljer sig inte märkbart åt utan ligger mellan 1300 och drygt 1500 anmälda brott per år. För att kunna jämföra sig med andra kommuner samt region och rike slås antalet brott ut på invånare. Denna statistik kan vara användbar men är särskilt känslig för små kommuner där enstaka brott kan få stora utslag.

2 Sid 2/7 Anmälda brott per invånare Lysekil Uddevalla Sotenäs Strömstad Västra Götaland 2010 / inv 2011 / inv 2012 / inv 2013 / inv 2014 / inv Hela landet I en jämförelse mellan närliggande kommuner samt mellan Lysekil och region/rike anmäls färre brott i Lysekil. De vanligaste brotten är stöld och rån samt skadegörelse. Nedan beskrivs utvecklingen av dessa brott i Lysekil närmare. Anmälda stöld, rån och häleribrott tycks ha gått ner något över tid. Antalet anmälda trafikbrott har minskat vilket sannolikt är en följd av ökad polisiär närvaro under 2015 där ett antal tillgrepp avseende just trafikbrott genomfördes. Antal anmälda våldsbrott, trafikbrott och stölder i Lysekil Våldsbrott Trafikbrott Stöld-, rån- och häleribrott

3 Sid 3/7 Antal anmälda skadegörelsebrott i Lysekil På motorfordon Genom brand (även på motorfordon) Mot stat, kommun och landsting Klotter Annan skadegörelse Aktuell statistik från polisen Tendenser sept Polisen tittar särskilt på tre prioriterade brottsgrupper; våld i offentlig miljö, brott i nära relation och inbrott. Dessa tre brottsgrupper sjunker i Lysekil. Samtliga anmälda brott har gått ned och det finns inget, enligt data, som sticker ut. Statistik från CAN CAN presenterar fakta kring skolelevers drogvanor. Nedan presenteras en sammanfattning av skolelevers drogvanor i Lysekils kommun över tid. Tobak, alkohol och narkotika Tobakskonsumtion åk 9 ska minska bland flickor (andel dagligrökande flickor) Tobakskonsumtion åk 9 ska minska bland pojkar (andel dagligrökande pojkar) Tobakskonsumtion åk 2 gymnasiet 9,5 i.u 8 12,5 9 7 ska minska (andel dagligrökare) Intensivkonsumtion gymnasiet 50 i.u (andel som intensivkonsumerar) Andel elever i åk 9 som aldrig blir bjudna på alkohol hemma i.u i.u

4 Sid 4/7 Provat narkotika åk Provat narkotika åk 2 gymnasiet 14 i.u Medborgarens perspektiv Genom en trygghetsenkät har vi tillfrågat medborgarna om deras upplevda trygghet. Enkäten låg ute på vår hemsida under vår/sommar 2016 samt delades ut i samband med information på Kungstorget i juni Totalt svarade 520 personer på enkäten varav 326 kvinnor och 194 män. Majoriteten av de svarande var mellan år. Upplevd trygghet 10 % av kvinnorna och 16 % av männen som svarat på enkäten upplever sig trygga i Lysekils kommun 41 % av kvinnorna och 32 % av männen som svarat på enkäten upplever sig till viss del trygga i Lysekils kommun 49 % av kvinnorna respektive 52 % av männen som svarat på enkäten upplever sig inte trygga i Lysekils kommun Otrygga situationer När man går ute på kvällen/nätter/när det är mörkt och med betoning på går ensam ute. Gäller för både kvinnor och män. Gäng (av män, ungdomar, kriminella). Här är man generellt sett rädd för oprovocerat våld och trakasserier. Nyanlända uppfattas både av kvinnor och män som otrygg situation. Kvinnor uppger nyanlända män i grupp som otrygg situation. Kriminalitet i generella termer (stölder, inbrott, skadegörelse, kriminella gäng, hot, trakasserier, droger) anges av de svarande som otrygga situationer. Otrygga platser Badhusberget Centrum Plastgräset med omnejd Parken Rosvikstorg/Hotellet Men även områden runt Lysekil så som Mariedal och Fridhem nämns

5 Sid 5/7 Hur skulle du kunna känna dig mer trygg Vi redovisar här de vanligaste svaren avseende vad som skulle få en att känna sig mer trygg. 418 av 521 har valt att svara på frågan. Vi redovisar svaren i förhållande till de som svarat på frågan. Många har skrivit två eller fler svar. Det vanligaste svaret är att fler poliser skulle öka den upplevda tryggheten. 61 % menade att ökad polisiär närvaro skulle få dem att uppleva större trygghet. 12 % svarande skulle känna sig tryggare om det var färre flyktingar i kommunen eller om man arbetade mer för att motverka segregation, till exempel genom att sprida flyktingar mellan olika områden i vår kommun. 9 % svarade att mer belysning / bättre upplysta och planerade utemiljöer skulle göra att de kände sig mer trygga. 7 % svarade att de skulle känna sig tryggare om man fick bort gäng och arbetade mer aktivt mot gängbildningar. 7 % svarade att mer och bättre förebyggande arbete skulle få dem att känna sig tryggare. T.ex. nattvandrare, fältare och arbete med föräldrar. 6 % menar att synliga väktare skulle få dem att känna sig tryggare. 4 % menar att fler människor i rörelse påverkar deras upplevda trygghet. 3 % svarade att det behövs övervakningskameror. Organisationens kunskap Kommunala verksamheter (sept 2016) Genom samtal med personal inom skola, fritid, fritidsgård och socialtjänst finns områden och situationer som upplevs som mer otrygga och utsatta. Det område som framför allt lyfts fram är området kring Kronbergsvallen (plastgräset) samt området runt Gullmarsborg och Gullmarsskolan. Det är flera olika typer av situationer som uppstår kring dessa platser. Fritid rapporterade tidigare konflikter mellan föreningar och individer och allmänt hotfulla situationer. Detta är något bättre men föreningslivet nyttjar inte Kronbergsvallen lika mycket som tidigare. Fritid rapporterar viss skadegörelse och nedskräpning. Det finns också rykten om narkotikalangning. Dock upplever personalen på fritidsgårdarna sig trygga. Även vissa problem kring Brastad sporthall samt Fjällastugan. Obehöriga tar sig in. Socialtjänsten har oro för unga missbrukare och ser en ökning i den yngre åldersgruppen (20-30 år). Mycket tabletter och blandmissbruk. Även skolan signalerar att de har en oro för unga som testar / använder narkotika på fester.

6 Sid 6/7 Näringsliv / handel, föreningsliv och bostadsbolag Näringsliv/handel rapporterar att det är något lugnare i centrum (näringslivsenhetens anm.). Mindre snatterier och klottar. Dock finns en oro avseende gängbråk. Lysekilsbostäder rapporterar via projektgrupp att det är något lugnare. Förutom större incidenter tidigare i år (bilbränder, knivskärning) menar man att det för närvarande är förhållandevis lugnt. Föreningar, i synnerhet LAIK som använder Kronbergsvallen, är oroliga för bråk och konflikter i anslutning till arenan. Del 2- analys/orsaksanalys - Lägesbild Beskriv problemet, synliggör sammanhang/ händelsekedja, konsekvenser och orsaker. Lysekils kommun har förhållandevis få anmälda brott och antalet anmälda brott sjunker men medborgarna har en hög upplevd otrygghet. Medborgarnas upplevda otrygghet är till stor del kopplad till specifika platser så som Badhusberget och centrala Lysekil och primärt kvälls och nattetid. Otryggheten består i rädsla att bli utsatt för överfall och/eller våld. Medborgarna uppger oro för gäng och grupper av män, företrädesvis grupperingar väl kända av polisen men man lyfter också fram den ökade migrationen som en orsak till upplevd otrygghet. Verksamheterna lyfter fram problem med barn och ungdomar där bråk och konflikter mellan olika grupper är framträdande liksom barn som orsakar skadegörelse (bland annat Kronbergsvallen). Verksamheterna lyfter också fram oro för ökat missbruk bland unga. Problemen orsakas till stor del av ett få antal individer, unga vuxna män, väl kända av polisen men tenderar att sprida sig till yngre grupper. Det finns en oro för att fler unga ska hamna i liknande utanförskap där både kriminalitet och narkotikabruk existerar. Den sociala oro som detta genererar i medför en hög otrygghet hos många medborgare, i synnerhet kvinnor.

7 Sid 7/7 Del 3- slutsats / överenskommelse / medborgarlöfte Kartläggningen visade att upplevd otrygghet i Lysekils kommuns centrala delar samt drogrelaterad brottslighet är det tydligaste problemområdet i Lysekils kommun. Dessa område har gemensamma beröringspunkter med samtliga områden i kartläggningen (otrygga miljöer, stölder och inbrott, skadegörelse). Öka tryggheten i Lysekils kommuns centrala delar genom följande åtgärder: Polisen kommer att öka sin närvaro, genom patrullering till fots, på Badhusberget och i centrala delar av Lysekil. Polisen och Lysekils kommun kommer att genomföra trygghetsronder tillsammans med medborgare i området kring Lysekilsparken, Kronbergsvallen och Badhusberget. Lysekils kommun stöttar uppstart av Trygghetsvandrare, bestående av föräldrar och andra vuxna förebilder, i syfte att öka människor i rörelse i Lysekils kommuns centrala delar. Minska tobaks- alkohol- och narkotikaanvändningen bland unga genom följande åtgärder: Polisen genomför insatser i syfte att förhindra och begränsa narkotikabrott bland ungdomar. Kommunen medverkar till att snabbt kunna hjälpa ungdomar med problem. Lysekils kommun arbetar med information om droger till vuxna i ungdomars närhet. Det finns en samverkansgrupp som består av representanter från grundskola, gymnasium, fritidsgård, socialtjänsten samt Polisen (SSPF). Gruppen ska träffas minst varannan vecka, och har i syfte att hjälpa ungdomar med risk för kriminalitet.