Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Transkript

1 Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ), arbetar med brottsförebyggande åtgärder som grundar sig på statistik från polisen och genomförda undersökningar bl.a. Liv och Hälsa, ung (genomförs vart annat år i årskurs sju, nio samt år två på gymnasiet). Grunden till det brottsförebyggande arbete är detta samverkansavtal. TRÖ i Östhammar har bland annat följande uppgifter; Utifrån problem och resursinventering finna lösningar direkt, i arbetsgrupper eller i projektform Lokala problem ska lösas av lokala resurser Samverka med flera aktörer för att öka tryggheten i Östhammars kommun Syfte Samverkansavtalet har till syfte att utveckla samverkan mellan Polisen och Östhammars kommuns verksamheter inom brotts-, alkohol- och drogförebyggande arbete. Samverkan sker inom gemensamt framtagna utvecklingsområden som definieras i detta avtal. Målet är att förankra, utöka och fördjupa samverkan och samarbetet mellan kommun och polis. Därigenom ska tryggheten för invånare och verksamma i Östhammars kommun bibehållas på den redan höga nivå som tidigare uppmäts. Samverkan ska utvecklas och ingå i respektive organisations ordinarie verksamhet. Vardera part bär ansvaret för att avtalets intentioner och åtaganden görs kända för berörda medarbetare inom respektive verksamhet. I samverkansavtalet är definitionen av unga/ungdomar, om inget annat anges, ungdomar upp till 18 år.

2 Sidan 2 av 6 Problembild Den gemensamma problembild som ligger till grund för detta samverkansavtal och det nuläge som kommunen befinner sig i, utgår från nedan redovisad statistik. Problem som identifierats är missbruk av alkohol, tobak och andra droger samt skadegörelse och ofredande bland unga. Årskurs 7 Årskurs 9 Årskurs 2 FRÅGA Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor ALKOHOL Hur noga är det hemma hos dig med följande saker? Att du inte dricker alkohol (andel som svarat mycket noga eller ganska noga) 93,0 96,9 81,8 80,3 57,0 58,8 Hur ofta under de senaste 12 månaderna har du druckit alkohol? (andel som svarat 1 gång i veckan eller mer) 3,4 1,4 1,6 4,1 2,8 1,3 6,3 1,8 10,8 8,7 3,2 11,5 4 8,4 2,9 Hur ofta under de senaste 12 månaderna har du druckit så mycket alkohol att du känt dig berusad? (andel som svarat 1 gång i veckan eller ofta ) 12,0 7,7 13,7 5,8 8,3 6,3 8,2 14,3 3,8 12,5 7,2 7,4 2,3 TOBAK (cigaretter/snus/vattenpipa) Hur noga är det hemma hos dig med följande saker? Att du inte röker/snusar. (andel som svarat mycket noga eller ganska noga ) 91,8 96,9 83,1 89,0 76,7 80,0 Röker du? Ja, jag röker dagligen. 3,1 8 4,4 3,1 7,4 2,9 5 15,3 5,3 10,8 8,8 10,4 12,6 16,8 13,0 13,7 Snusar du? Ja, jag snusar dagligen. 2,1 5,7 1 6,7 8,4 15 3,4 1,4 20,8 11,5 10,3 4,8 2,8 NARKOTIKA/SNIFFAT/BOFFAT/DDOPING Hur noga är det hemma hos dig med följande saker? Att du inte använder narkotika (andel som svarat mycket noga eller ganska noga ) 98,8 98,5 96,1 98,6 94,1 99,0 Har du någon gång använt någon så kallad nätdrog? (andel som svarat ja, i förhållande till samtliga svarande på frågan) 2,5 6,8 6,9 2,0 Har du någon gång använt narkotika? (andel som svarat ja ) 2,1 8,2 2,7 1,6 5,7 7,7 5,4 8,2 5,3 17,2 9,1 10,8 Vilken slags narkotika har du någon gång prövat/använt? Hasch/Marijuana (cannabis) (andel som svarat ja, i förhållande till samtliga svarande på frågan) 11,7 21,4 14,8 20,8 4,6 2,3 1,6 9,7 Har du sniffat eller boffat någon gång? (andel som svarat ja i förhållanden till samtliga svarande på frågan) 2 2,1 7 3,6 1,4 1,6 4,1 5,8 6,3 9,2 4,4 8,2 6,4 8,4 9,2 2,4 5,5 4,9 SKOLK Brukar du skolka? (andel som svarat ja ) 34,0 26,3 21,7 22,7 44,6 21,9 35,3 49,5 30,8 48,6 48,2 40, ,2 49, ,6 Bild 1: Liv och hälsa, ung 2013 ( Socialnämnden statistik för barn 0-21 år år 2013 Inledda utredningar enligt Socialtjänstlagen 101 Antal aktualiseringar under perioden som leder till beslut att ej inleda utredning 122 Antal vårddygn familjehem Antal vårddygn institution Polisens brottsstatistik för tiden 2012 till 31 oktober 2014 Brottsstatistiken för 2014 visar fram till och med oktober månad på en ökning av anmälda brott. Antalet är dock fortfarande på relativt låg nivå.

3 Sidan 3 av 6 Det som oroar är en stor ökning av antalet narkotikabrott. En bidragande orsak till detta är den sk. näthandeln med spice. Vi befarar också att cannabis användandet bland våra ungdomar ökar. Gemensamma mål och indikatorer De övergripande områden kommunen och polisen valt att prioritera och samverka kring är följande: 1. Brottsförebyggande arbete 2. Alkohol och andra droger bland ungdomar 3. Skadegörelse 4. Ofredande Utifrån dessa övergripande områden har ett antal mål prioriterats: 1. Starta upp ett långsiktigt brottsförebyggande arbete 2. Andelen ungdomar som berusnings dricker skall minska 3. Andelen ungdomar som testar övriga droger ska minska 4. Andelen ungdomar som använder tobak ska minska 5. Langningen till ungdomar under 20 år ska minska 6. Minska andelen anmälda skadegörelsebrott 7. Ofredande bland unga skall minska med fokus på trakasserier på internet (t ex twitter, Facebook och Linkedin). Parternas åtaganden Gemensam värdegrund: Båda parter ska vara lyhörda för, och på ett tidigt stadium upptäcka och bryta, ett normbrytande beteende. Arbetet skall bygga på normer och värderingar som främjar barns och ungas utveckling samt stärker och utvecklar skyddsfaktorer 1 samt minimerar riskfaktorer 2. Parterna ska arbeta för att skapa dialog med barn och unga. Gemensamma strategier: Brotts-, alkohol- och drogförebyggande arbetet ska bedrivas kunskapsbaserat och systematiskt. Arbetet ska omfatta verksamheternas långsiktiga och kortsiktiga mål och arbete på olika nivåer. Kärnan i samverkan är polis, skola, kultur, fritid och socialtjänst. Övrig 1 Skyddsfaktorer är faktorer som stärker och skyddar individen från ohälsa och/eller problem. Finns på individ-, familj-, skola/kamrat- och samhällsnivå. En enskild skyddsfaktor har oftast ingen bäring utan den måste integreras och samspela med andra faktorer. Exempel på skyddsfaktorer kan vara tydliga normer/förväntningar, anknytning, grundläggande sociala och kognitiva kompetenser samt uppmärksamhet på prosociala handlingar. 2 Riskfaktorer är faktorer som ökar risken för ohälsa eller problem hos individen. Finns på individ-, familj-, skola/kamrat- och samhällsnivå. En enskild riskfaktor har oftast ingen bäring utan den måste integreras och samspela med andra faktorer. Exempel på riskfaktorer kan förutom avsaknaden av skyddsfaktorer (se ovan) vara den miljö individen vistas i (drog, alkohol, kriminalitet etc.).

4 Sidan 4 av 6 kommunal verksamhet ska vara delaktig i detta arbete. För att det förebyggande arbetet ska få bäst effekt bör arbetet även innefatta andra aktörer, såsom intresseorganisationer, föreningar, myndigheter, landsting och företag. Åtaganden: Det mesta brottsförebyggande arbetet bedrivs i de ordinarie verksamheterna. Vid speciella åtaganden eller problem finns det anledning att samverka och prioritera resurserna, detta sker då genom överenskommelse mellan berörda parter. Var och en av parterna i samverkansavtalet formulerar egna åtaganden som ingår i respektive verksamhetens reguljära verksamhetsplan. Dessa åtaganden skall bidra till samverkansavtalets måluppfyllelse. Verksamhetsplanen redovisas och följs upp årligen i respektive ordinarie organisation. Polisens åtaganden: Polisen ska ha nolltolerans och arbeta aktivt med prioriterade områden. Aktivt arbete innebär att upprätta promemorior och polisanmälningar vid behov samt motarbeta överlåtelse av alkohol, narkotika och tobak till ungdomar. Detta görs främst genom; 14 kap 1 SoL(2011-:453) 3 anmälningar vid missförhållanden i den unges hemmiljö. Linköpsmodellen 4 där det finns misstanke om att den unge missbrukar narkotika. Kronobergsmodellen 5 för att motverka både efterfrågan och tillgången på alkohol, samt göra det mindre attraktivt för ungdomar att dricka alkohol. Restaurangkontroller och tobakskontroller, enskilt eller i samarbete med kommunens representanter. Säker fritid 6 ett projekt i samarbete med ambulanssjukvården. Polisen ska vidare informera om möjligheten till medling mellan offer och gärningsperson, vilket genomförs av kommunen. Polisen skall också arbeta för att skapa ett bra klimat mellan unga och polisen som bygger på kommunikation och förtroende. Positiva värderingar och normer skall spridas vid varje bemötande kap 1 SoL (2001:453) är till barnens skydd och omfattar anmälningar om missförhållanden. Anmälan skall göras även i tveksamma och svårbedömda fall och sedan är det upp till Socialtjänsten att utreda vidare. 4 Linköpinsmodellen riktar sig till ungdomar upp till 18 år, där polisen fått kännedom om misstankar om ev. narkotikamissbruk. Misstankarna är inte tillräckliga för tvångsmedel istället väljer man att oanmälda åka hem till den unge och där samtala med denne tillsammans med dennes vårdnadshavare. Detta samtal leder sedan till förstärkta eller försvagade misstankar, och åtgärder bestäms därefter. 5 Kronobergsmodellen innebär att man direkt på plats förverkar alkohol som bärs eller dricks av unga under 20 år. Man försöker redan där kontakta den unges föräldrar och be dem hämta sitt barn. Därefter bör den unge och dennes föräldrar kallas till polisstationen för ett förhör där man utreder varifrån den unge fått alkoholen. 6 Säker fritid riktar sig till alla årskurs 8 i kommunen och innebär att polisen i samarbete med ambulanssjukvården åker ut till skolorna och informerar om trafiksäkerhet, alkohol i trafiken och mobbning.

5 Sidan 5 av 6 Kommunens åtaganden: Kommunen ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande samt utifrån antagen värdegrund. Kommunen ska uppmuntra till aktiviteter inom drogfria arenor. Specifika åtaganden kommer att presenteras inom verksamhetsplanen för individ och familjeomsorgen på socialförvaltningen samt elevhälsan. Socialnämnden ska: Enligt socialtjänstlagen hantera anmälningar om missförhållanden. Arbeta förebyggande och stödjande genom samtal. Samverka kring tillsynsarbete utifrån alkohollagen och tobakslagen. Vid behov utföra medling. Barn- och utbildningsnämnden ska: Integrera ANDT undervisning i skolans ordinarie verksamhet, elevhälsans personal ska delta i undervisningen om alkohol, narkotika, tobak och dopning. Enheten för medicinsk elevhälsa ska genomföra individuella hälsosamtal, där man bland annat för samtal om hälsa, levnadsvanor och samband mellan beroendeframkallande medel och ohälsa. Samverka med- och informera föräldrar om ANDT- frågor på föräldramöten och andra forum. Uppföljning Rapportering av ungdomars alkoholkonsumtion, narkotikamissbruk, tobaksrökande och brott skall minska vid en jämförelse mellan Liv och Hälsa ung 2011, 2013 och Antalet anmälda brott inom kategorierna langning av alkohol, skadegörelse och ofredande ska minska i jämförelse med tidigare år. Östhammars kommuns kostnader för skadegörelse inkl. klotter ska minska i jämförelse med tidigare år. Trygghetsundersökningar ska visa att andelen som känner sig trygga ska bibehållas på den redan höga nivå som tidigare undersökningar visat.

6 Sidan 6 av 6 Redovisning i TRÖ Enkätundersökningen Liv och Hälsa, ung redovisas av kommunen vid aktualitet. Ansvarig för redovisningen är kontaktperson för skolan eller av denne utsedd person. Polisens brottsstatistik redovisas två gånger per år. Ansvarig för redovisningen är lokal polisområdeschef eller av denne utsedd person. Kommunens kostnader för skadegörelse och klotter redovisas två gånger per år av TRÖ:s ordförande eller av denne utsedd person. Åtaganden inom respektive verksamhet redovisas i sin helhet minst en gång årligen. Aktuell lägesbeskrivning kring det förebyggande arbetet skall alltid föredras på varje möte av alla representerade parter, det för att vid behov kunna göra snabba insatser. Avtalstid Samverkansavtalet mellan Östhammars kommun och lokalpolisområde Östhammar, gäller under perioden och som längst till Ort och datum Ort och datum... Jacob Spangenberg Kommunstyrelsens ordförande Östhammars Kommun... Olle Rehn Tf. Lokalpolisområdeschef