Vår tids samhällsomdaning

Transkript

1 Globaliseringens globala avtryck eller snarare uttryck i en värld i förändring Vår tids samhällsomdaning Ett samtal om komplexa samhällsproblem - om konsten att göra synvändor och värna den sociala hållbarheten Karlskoga kommuns omvärldsdag Institutionen för Globala Politiska Studier Hans.Abrahamsson@mah.se Hans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS Strukturellt våld

2 Den Stora Omdaningen i vår tid Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala Klimatförändringar Globalisering Ekonomi-öster/söderut/BRICS /Sidenvägen Fri tillgång till information - egenmakt Digitalisering Samhällets ökade heterogenitet och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar Urbanisering Takten, klyftorna det globala Syd i det globala nord Transnationell migration Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt medför utmaningar för en hållbar samhällsutveckling, globalt, nationellt och lokalt såväl ekonomiskt, ekologiskt, socialt som kulturellt

3 Samhällsomdaningens globala utmaningar Globalisering Ojämn utveckling Nya konfliktmönster Bristande ledarskap Governance gap Urbanisering Segregation Social polarisering Transnationell migration Främlingsfientlighet Nationell populism

4 Komma i RETORISK form! Globala regelverk AGENDA 2030 Transformativt verktyg för en hållbar utveckling? Den hållbara utvecklingens fyra dimensioner ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt Brundtland (1987): Our Common Future FN (1992): RIO Summit Environment & Development WHO (2008): Marmot Closing the Gap in a Generation Lokalt samhällsengagemang United Nations Sustainable Development Goals (SDGs) 2030 Agenda for Sustainable Development,. Goal 11: Sustainable cities and communities Make cities inclusive, safe, resilient and sustainable För ett jämlikt Trollhättan Gör Göteborg Jämlikt Hela staden för social hållbarhet Nycklar att vrida med Social hållbarhet i svensk lagstiftning: Regeringsformen Portalparagrafer: Socialtjänstlagen 2001 kap1, Plan- & Bygglagen 2010 kap 1, Miljöbalken 1998:808, Hälso- och sjukvård 1982:763, Skollagen 2010:800, Socialförsäkringsbalken 2010:110, Diskrimineringslagen 2008:567 Regeringsförklaringen 2015 Källa: Göteborgs Stad Jämlikhetsrapporten 2017 s 235

5 Samhällsomdaningens nationella utmaningar Globalisering, det politiska rummet och nationalstatens förändrade roll Välfärdens och det sociala kontraktets betydelse för Den fred- stora och omdaningen utveckling i ett historiskt perspektiv Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-westfalisk Ordning Disorder Påve Kyrka Trettioåriga kriget 1648 Westfalisk Ordning Government Nationalstaten 1944 Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Kung Feudal herrar Städer Nya konfliktlinjer Höger vänster Territoriell Funktionell - Kosmopolitisk Från klasskamp (klassidentitet) till identitetspolitik (kulturell gemenskap). Det kulturellt annorlunda blir till ett hot. Brist på gemensam framtidsvision och tro på kollektiv förmåga RETROTOPIA (Zygmunt Bauman) Regioner EU - Eurocities Nationalstater - SKL Krigsherrar / Maffia Städer, Kommuner, Urbana regioner

6 Vår tids regionala samhällsutmaningar De nationella produktionssystemens omställning till Globala förädlingskedjor minskar nationalstatens betydelse och skapar en ny ekonomisk geografi uppbyggd kring urbana regioner Kostnad Skatteflykten dränerar välfärden Sverige 46 miljarder = årlig kostnad för barn i förskolan eller undersköterskor Dagens samhälle Priset för inträdesbiljetten skapar finansieringsgap som utmanar den sociala tilliten 20 mrd/år ?? Investeringskrav Minskade transfereringar Försörjningsstöd Skatteutjämning?? Självfinansieringsgrad Skattebas Försörjningskvot Företagsbeskattning i Europa minskar med 10-15% per år Tid Tillsammans med utgiftstak och överskottsmål ökar risken för nedskärningar och minskad välfärd icke lagstadgade kommunala åtagande i riskzonen kultur och fritid: föreningsbidrag, fältassistenter, fritidsgårdar!!

7 Samhällsomdaningens lokala utmaningar Global nätverksproduktion Arbetsmarknadens polarisering: Inkomstklyftor ojämn utveckling Världsordning National stat Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Krav på makroekonomisk balans - budgetrestriktioner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden Från wellfare (kräv din rätt) Till workfare (gör din plikt) Vertikal tillit Rothstein Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets tudelning Civilsamhälle - Etablerat föreningsliv - Sociala rörelser Identitet och lojalitet Vi-grupper och gängbildningar flyktiga nätverk ofta i rivalitet (primär-/gemenskapsgrupper) Horisontell tillit Putnam Informella trygghets-, försörjnings- och rättssystem risken för dolda maktordningar De stigande förväntningarnas missnöje De minskade förhoppningarnas vanmakt

8 Levnadsvillkor Ortens stigmatisering och avrustning Staten vem är det? Utestängningens lokala frustrationsgap Politisering eller instrumentellt utnyttjande av vanmakt Förmåga/möjlighet Förmåga/möjlighet Vem vill leva och dö som ett problem, som ett oönskat liv Jag vill vara med, göra skillnad och känna mig behövd Behovet av att bli någon Kriminella nätverk Legosoldat i Ukraina Privata säkerhetsföretag Global intifada - IS, Nordiska motståndsrörelsen Medborgargarden Brinnande bilar på beställning Pulveriserade busskurer Tid Individuell skuldbeläggning - oartikulerad skam och alltfler unga män blir kvar på landsbygden och upplever sig såväl obehövda som oälskade På 30 år Inte bara unga män i resursvaga områden alltfler unga kvinnor (18-24 år) söker antidepressiva medel Vrede / våld

9 Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Spänningsfält När det globala möter det lokala Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Låg och högutbildad arbetskraft sida vid sida Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Motor för regional utveckling Småstadens charm Storstadens utbud Slagfält för sociala konflikter Den post-politiska staden Tillväxt innovation Rörelseriktningen är politiskt påverkbar! Identifiera den sociala hållbarhetens krav och analysera målkonflikter Utvecklingstänkandet i svenska kommuner formas av strävan efter global konkurrenskraft och i termer av fyra mantran kreativitet attraktivitet

10 Komplexa samhällsfrågor Politikens och förvaltningars behov av att förenkla, förtränga eller utestänga Att göra som alltid, bara mer och bättre Komplicerade problem kan hanteras genom god ingenjörskonst och med hjälp av beprövade erfarenheter Known Knowns, known unknowns Synliga och mätbara - oföränderliga Vår tids Komplexa samhällsfrågor Unknown unknowns, unknown knowns (Prokrastinering) * Kan inte förutses, föreställas inga beprövade erfarenheter * Aktörernas ojämlika maktförhållanden medför olika perspektiv på problemets orsak och lösning * Låg generaliserbarhet, varje situation är unik, i konstant förändring. Sättet på vilket den kan hanteras är ej manualiserbar. Makt, mod och insikt för att göra annorlunda The problem of the problem is the problem!

11 Gruppdiskussioner Känner ni igen Er? Vilka uttryck tar sig den stora samhällsomdaningen i Karlskoga kommun Hur påverkar detta Kommunens invånare, Kommunens organisation och förvaltning, Ditt uppdrag som ledare

12 Komplexa samhällsfrågor Politikens och förvaltningars behov av att förenkla, förtränga eller utestänga Att göra som alltid, bara mer och bättre Komplicerade problem kan hanteras genom god ingenjörskonst och med hjälp av beprövade erfarenheter Known Knowns, known unknowns Synliga och mätbara - oföränderliga Vår tids Komplexa samhällsfrågor Unknown unknowns, unknown knowns (Prokrastinering) * Kan inte förutses, föreställas inga beprövade erfarenheter * Aktörernas ojämlika maktförhållanden medför olika perspektiv på problemets orsak och lösning * Låg generaliserbarhet, varje situation är unik, i konstant förändring. Sättet på vilket den kan hanteras är ej manualiserbar. Makt, mod och insikt för att göra annorlunda The problem of the problem is the problem!

13 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Den post-politiska staden Produktionsnätverkens fyra mantra i sin strävan efter global konkurrenskraft Tillväxt, innovation kreativitet attraktivitet Det duger inte!! Dags att stanna upp, tänka till och göra annorlunda formar utvecklingstänkandet i svenska kommuner och urbana regioner Tillväxtmotor och en av världens mest Innovativa regioner Intresse- och målkonflikter VGR skall 2020 vara Världsledande inom sina styrkeområden Örebroregionen - Sveriges hjärta Hög livskvalitet i en hållbar och attraktiv region Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Den enda vägens politik för att Ökad säkerhet En socialt hållbar politik i vår tid kräver synvändor!! möta de utmaningar som följer Ekonomisk tillväxt för hot mot det i samhällsomdaningen Behovet av vision spår som utgår från trickle medborgarnas down kollektiva förmåga skyddsvärda

14 INKLUDERANDE UTVECKLING Ompröva synen på sambanden mellan tillväxt och välfärd Vår tids produktionssystem förändrar sambanden mellan tillväxt och välfärd Innovation och kreativitet kräver ökad kognitiv förmåga och medskapande Folkhälsans betydelse Stadslandet och grön affärsutveckling The Big Green Opportunity En regional utveckling för alla Välfärd crowding out/ crowding in Social Hållbarhet Ny välfärdsregim Proportionell universalism (a) Generell välfärdspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna (b) Riktad Social investeringspolitik Ökad heterogenitet medför skilda behov och förutsättningar Kompensatoriskt ansvar Inte en fråga om omprioritering Kunskap Välfärd föder bygger kunskap tillväxt tillväxt kunskap bygger föder välfärd tillväxt Välfärdens politiska och sociala betydelse Tron på den kollektiva förmågan Offentlig sektor gemensam sektor Work / labour oavlönat arbete medborgarlön Ekonomisk tillväxt Ekonomisk hållbarhet Ny tillväxtregim (a) Att definiera & mäta tillväxt Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande (b) Produktionsinriktning Ökad lokal resursmobilisering medger gradvis minskat exportberoende (när- och hemmamarknadens betydelse) Förstärk samspelet mellan stad och land Offentlig upphandling som incitament till lokal resursmobilisering

15 Sociala risker Hot mot det skyddsvärda Öka säkerheten! Vem definierar vad som är skyddsvärt? Vems säkerhet? Förmåga att hantera komplexa samhällsfrågor Fokus på tillit och strukturer Offensiv (positiv) Säkerhet Förebygga Främja Skapa social tillit genom relationsbyggande bemötande Underifrån Social investeringspolitik Sociala insatser en investering - och inte en kostnad Tidiga insatser minskar framtida kostnader Det är innanförskapet som är problemet Att riva utestängningens murar Social Tillit är det skyddsvärda Sociala och polisiära insatser Närpoliser policing by consent Känsla av samhörighet Nyanlända och utrikesfödda resurs och inte offer System- versus social integration Fokus på sociala risker och på individen Defensiv (negativ) Säkerhet Stängsel, Kontroll, Övervakning Regelbunden visitering Bekymmringssamtal Ovanifrån Aktivt medborgarskap dialog och medskapande från passivt objekt till aktivt subjekt

16 Exkluderingens identitet Skrämsel- (tystnads)kultur Bestraffning Separatism Våldsbejakande extremism Medskapande Samhällsbygge med människor och inte för människor Att kunna påverka vad som skall göras, varför, på vilket sätt det skall göras Policing by consent Fasteorin - synas - samverka - samtala Komplexa samhällsfrågor skiljer sig från komplicerade problem genom att de är lokalt specifika och ofta i ständig förändring. Det ökar vikten av att berörda parter är delaktiga vid Problemformulering, identifiering och genomförande av åtgärdsprogram!! Formulering av problemet Varför Identifiering av åtgärder Vad Utformande av handlingsplan Hur Implementering av beslut Vem Uppföljning utvärdering När Delaktighet och inflytande

17 Forskningslitteraturen beskriver ofta invånarnas deltagande med hjälp av tre olika samtalstyper: Komplexa samhällsfrågor kräver en mer jämlik delaktighet: Att kunna delta på lika villkor Information Konsultation Diskussion Lärande dialog Medskapande dialog med konfronterande inslag Kommunikationens roll för att förhindra ryktesspridning Vi vill att ni ska veta något / förstå oss Vi vill veta vad ni tycker, tänker (känner) Argumentation, kommentar och replik. Vilket perspektiv är rätt? Vi tänker och lär om frågan tillsammans från olika perspektiv Vi synliggör meningsskiljaktigheter och maktstrukturer Alla samtalstyperna kan vara värdefulla, men för olika syften. Dialog eller monolog avgörs av vad man gör före, efter och under samtalet Vi gör tillsammans och tar delat ansvar för resultatet Utifrån inspiration från KAIROS, S2020/GBG STAD, och SKLs delaktighetstrappa

18 Förarbete (Förändringsteori) Vad vill vi uppnå med dialogen och varför, hur skall vi använda resultaten vilka är berörda vem bör delta? Medskapande medborgardialog en ideal typ med fem faser Medskapande dialog är inget event! utan ett arbets- och förhållningssätt Den är problemstyrd och inte metodstyrd. Den är inte heller manualiserbar Samtalets efterarbete Vad var det som sades, av vem och hur kan detta tolkas vem och hur skall vi informera? Möjligheten att skörda segrar!! Identifiera och genomföra gemensam handlingsplan Professionalisering av dialogen (outsourcing) The promoter The reformer The militant The facilitator

19 Förmågan att lyssna och förankra i 360 gra Utåt Medborgarnas perspektiv Makt, mod och insikt för att göra annorlunda Att inte göra som alltid, bara mer och bättre Politiken Representativitet Lokala förankring Lägga örat till marken lyssna in hur snacket går? INÅT Förvaltningens & Medarbetarnas perspektiv Förvaltningens Representativitet Lokala förankring

20 Tack för inbjudan! Hans Abrahamsson School of Global Studies