SPELFILM I HISTORIEUNDERVISNINGEN

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "SPELFILM I HISTORIEUNDERVISNINGEN"

Pernilla Sara Olofsson
för 5 år sedan
Visningar:

1 SPELFILM I HISTORIEUNDERVISNINGEN MARIA DELDÉN, UMEÅ UNIVERSITET

2 Vi är historia och vi gör historia

3 Spelfilmen, tankarna och känslorna Slut ögonen. Tänk på en film som betyder mycket för dig. Vad väcker filmen för tankar och känslor hos dig? Var öppen för allt som kommer upp. Dela med din granne. Har ni liknande erfarenheter?

4 Empati och förkroppsligande

5 Våra ramar - historiskt tänkande HISTORISK EMPATI handlar om perspektivtagande, om att kunna se, erkänna och förstå det förflutna utifrån det förflutnas egna premisser. (Barton & Levstik) Lgr11: Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar. Lgy11: Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse av olika tiders levnadsvillkor och förklara människors roller i samhällsförändringar. Undervisningen ska bidra till insikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar. EMPATI kan beskrivas som människors förmåga att leva sig in i andra människor, både tanke- och känslomässigt. (Margrete Bruun Vaage) Kropp, känsla, tanke Personliga kopplingar som inte har med filmens narrativ att göra. Filmens existentiella potential. (Tomas Axelson)

7 Våra ramar - historiemedvetande Lgr11: Undervisningen i historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden. (172) Lgy11:Undervisningen i historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda historisk metod och förståelse av hur historia används. Eleverna ska därigenom ges möjlighet att utveckla sin förståelse av hur olika tolkningar och perspektiv på det förflutna präglar synen på nutiden och uppfattningar om framtiden. (66) Vad är ett historiemedvetande? Att vi förstår att då-nu-sedan hänger ihop och vad det betyder för vårt historiska tänkande och för förståelsen av oss själva i tiden. Kunskap om det förflutna Historisk metod (primärkälla, sekundärkälla) Historiebruk Hur kan ett historiemedvetande utvecklas?

8 Kunskap om det förflutna Därmed handlar konsten på ett eller annat sätt om att spegla och synliggöra den verklighet i vilken vi lever. (Burman, Konst och lärande, s. 14)

9 Letters from Iwo Jima

10 Primär- och sekundärkälla PRIMÄRKÄLLA Exemplet Ådalen 31 Bo Widerberg låter Ådalen 31 återuppstå och berätta inte bara för utan också om Sverige (Jakob Branting, Aftonbladet, fr Svenska Filminstitutet) Vad speglar filmen för normer och värderingar vid tiden för produktionen? Mattias: Filmen har arbetarklassens perspektiv, det är dem man får lära känna och har medkänsla med. Filmen väljer sida. Träna på att se kontexter och att se ideologi, värderingar och människosyn istället för detaljer SEKUNDÄRKÄLLA Exemplet Titanic Låta filmen bli en av flera berättande källor om händelsen och om tidsperioden. Öva ett kritiskt förhållningssätt till historisk spelfilm. Använda källkritiken. Lisa: man kunde ju till exempel se på klasskillnader, hur dom rika hade det i första klass. Det var mest det man fick se. Sen fick man se lite hur dom mer fattiga hade det. Vilka förhållanden dom hade. / / dom tar kvinnorna för givet. Dom bryr sig inte riktigt männen, för det är männens samhälle. Dom ska ha makten och allt sånt där.

11 Historiebruk FILMENS HISTORIEBRUK HUR SANT? Jag lärde mig i princip allt av filmen, det var ingenting jag hade hört förut känner jag. Det gav ett helt nytt perspektiv. (Jessica om Schindler s List) Ja, dom /filmskaparna, min anm/ måste ju alltid lägga in ett problem och så måste det alltid vara en lösning på slutet. (Jonathan om Vredens druvor) HISTORIEN FÖR ATT REFLEKTERA NUET Martin: Det finns ingen som vill vara i krig, även om folk försöker få det att låta bra Jonathan: Till exempel som i min familj, vi idrottar hela tiden, vi är liksom inte så jättemycket tillsammans utan alla är iväg på sina egna saker, men på den här tiden då man inte kunde åka överallt hela tiden så var det viktiga att hålla ihop den lilla gruppen. Lisa: 1921 så fick kvinnorna rösträtt, det började ju där. Om man inte visste det då har man kanske inte så mycket att komma med och berätta om man skulle prata om det här. Vera: Sen så tror jag att det hjälper en att typ utvecklas faktiskt, om man har insikt om vad som har hänt förut, så kan man se framåt och förbättra.

12 Sammanfattning Vi kan använda spelfilmer för att - utifrån empati lyfta etiska dilemman (vad skulle jag gjort om ) - träna historisk empati - utveckla historiemedvetande genom att - filmerna visualiserar och berättar - träna källhantering (primär- och sekundärkälla) - studera historiebruk Genom detta rör sig eleverna i tiden fram och tillbaka och vi hjälper dem i förståelsen att vi både är historia och gör historia Vi behöver vara varsamma så att vi - respekterar elevernas egna personliga upplevelser, som inte alltid har med historia att göra - inte hamnar i presentism-fällan (bara för att jag känner med personerna i filmen förstår jag hur det var ) - kommer vidare från antipati och oförståelse - hela tiden arbetar med kontextualisering - inte bara visar en film

13 Litteraturtips Axelson, T. Förtätade filmögonblick: Den rörliga bildens förmåga att beröra. Stockholm: Liber, Burman, A. (red). Konst och lärande. Huddinge: Södertörns Högskola, Deldén, M. Historien som fiktion. Gymnasieelevers erfarande av spelfilm i historieundervisningen. Umeå universitet: Institutionen för idé- och samhällsstudier, (151027) Jansson, M. (red). Introduktion till filmpedagogik: Vita duken som svarta tavlan. Malmö: Gleerups, Marcus, A. (m fl). Teaching History with Film: Strategies for Secondary Social Studies. New York: Routledge, Metzter, S. & Sue, Y. Significant or Safe? Two Cases of Instructional Uses of History Feature Films. Theory and Research in Social Education, Volume 36, Number 1, 2008: Skolverket. (151027) Vinterek, Monika. Fakta och fiktion i historieundervisningen. Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4 (2000):

Relevanta dokument

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se