INTRODUKTION TILL HANDLEDNING forskning och dess praktiska implikationer.

Transkript

1 INTRODUKTION TILL HANDLEDNING forskning och dess praktiska implikationer. Anna-Lova Rosell Lektor i pedagogik, Örebro universitet

2 STRUKTUR o Handledningstraditioner implikationer? o Kritik och vidareutveckling: 2 perspektiv o Forskningsläget idag? o Sammanfattande reflektioner

3 HANDLEDNING Studenthandledning Kollegahandledning Mentorskap

4 Handledaren och studenten VFU-lärare ser lärarstudenter som blivande kollegor Jag vill att de ska hitta sin egen lärarstil. Det handlar inte om rätt eller fel, det handlar om att man är olika. Det finns ingen färdig mall, utan man måste hitta sig själv Öberg Tuleus 2008, s. 161 Studenten ser VFU-läraren som studieobjekt Se hur det går till. Hur läraren arbetar, hur dom gjorde. Hur man ska jobba med barnen. Öberg Tuleus 2008, s

5 TVÅ TRADITIONER (I) MÄSTARE LÄRLINGSTRADITIONEN ohantverkstradition oen mer kunnig visar en mindre kunnig oövning korrigering - kontroll ofinns det ett rätt sätt? ovanligt i handledning (Åberg 2009, Åsén 2014)

6 TVÅ TRADITIONER (II) DEN TERAPEUTISKA TRADITIONEN opsykoanalytisk tradition ofokus på studentens/lärarens känslomässiga upplevelse ohandledning som självutvecklande process ohandledning som nära samtal ovanligt i handledning? onär blir det handledande samtalet ett terapeutiskt samtal? oprivat relation?

7 FORSKNINGENS VIDARE UTVECKLING STYRNING OCH KONTROLL REFLEKTION FOKUS PÅ INDIVIDEN FOKUS PÅ SITUATIONEN

8 REFLEKTIONENS BETYDELSE FÖR YRKESBLIVANDET Donald Schön: The Reflective Practitioner. How Professionals Think in Action (1983) Handlingskunskap: Reflection-in-action Reflection-on-action

9 REFLEKTION OCH HANDLING Per Lauvås & Gunnar Handal Praktisk yrkesteori: o Personliga erfarenheter o Förmedlade kunskaper; andras systematiserade erfarenheter, teorier o Värderingar; filosofiska, politiska och etiska ställningstaganden

10 en persons privata, integrerade men ständigt föränderliga system av kunskaper, erfarenheter och värderingar som är betydelsefulla för personens aktuella undervisningspraktik. Det innebär för det första att teori i denna betydelse är ett individuellt fenomen som fortlöpande byggs upp genom en serie händelser t.ex. praktisk erfarenhet, läsning, lyssnande och observationer av andras praktik och som är sammanflätat med viktiga värderingar och ideal hos personen ifråga. En praktisk teori är därför ingen vetenskaplig teori som används för logiska förklaringar eller för att göra förutsägelser. Lauvås & Handal 1982/2000, s

11 visa förmåga att uppmärksamma barns/elevers relationsskapande samt reflektera över dess betydelse för lärande och utveckling. visa förståelse för barns/elevers olika livsvillkor genom att uppmärksamma och lyssna på barn/elever samt reflektera över olika livsvillkor och dess konsekvenser för barn/elevers sociala relationer och grundlärares arbete. Underlag för bedömning, UVK 1, 2017, GL

12 PRAKTISKA IMPLIKATIONER? o Fokus: Att distansera sig från sina företaganden för att kunna reflektera. o Fokus: Kognitiva snarare än känslomässiga aspekter (jmf den terapeutiska traditionen) eller kontextuella villkor. o Handledande samtal är starkt strukturerade: Vi inbjuder till en form av kollegahandledning som är starkt strukturerad och schematisk. Om man tänker sig att handledning ska fortsätta på samma sätt blir det inte lyckat. (Lauvås, Lycke & Handal, 2016)

13 SAMTALSMODELL 1. Presentation 2. Problemval 3. Redogörelse för problemet 4. Förtydligande av problemet och situationen 5. Samtalsdeltagarens egna lösningsförslag 6. Råd 7. Utvärdering av råden Lauvås, Lycke & Handal (2016)

14 Handledning som samtal är intressant också därför att det är så tydligt att det bara är studenten som uppmanas att reflektera, inte handledarna. Sundli 2007, s

15 FORSKNINGENS VIDARE UTVECKLING STYRNING OCH KONTROLL REFLEKTION FOKUS PÅ INDIVIDEN FOKUS PÅ SITUATIONEN

16 HANDLEDNING SOM UNDERSÖKANDE VERKSAMHET Peter Emsheimer & Inger Göhl Den faktiska undervisningssituationen som fokus: en betoning på tankarna bakom handlandet [kan] leda till att det som sker i situationen kommer på undantag. Det finns en risk att diskussionen inte har förankring i verksamheten utan bedrivs på ett alltför idémässigt plan. Resonemangen riskerar att tappa fotfäste i det som egentligen hänt i sammanhanget. Emsheimer & Göhl 2015, s

17 Handledare och student utforskar situationer tillsammans: Istället för att handledaren betraktar lärarstudenten i verksamheten skulle handledaren tillsammans med studenterna kunna bilda en läroallians, där båda omväxlande går in i verksamheten och tillsammans betraktar den utifrån. Båda parter har då möjlighet till lärande, då de tillsammans söker klara ut skolsituationer som är förbryllande eller besvärande. Emsheimer och Göhl 2015, s. 19. Min kursivering

18 PRAKTISKA IMPLIKATIONER? o Fokus: Den unika situationen med hjälp av teori och erfarenhet. o Fokus: Det kognitiva och det känslomässiga (Kan vara del av en situation) o Hur kan vi se allt samtidigt?

19 HANDLEDNINGENS TRE UPPGIFTER Att analysera verksamheten, utforska situationer och få syn på processer Att ringa in studentens utvecklingsområden och utveckla en plan för hur studenten ska ges möjlighet att utvecklas Hur handlade lärarstudenten? Hur tänkte lärarstudenten? Att gemensamt diskutera konsekvenserna av analysen Vilka generella principer för handledning kan vidareutvecklas? Vilka bör undvikas?

20 FOKUS FÖR OBSERVATION OCH SAMTAL Eleven/elevernas tänkande och handlande: Hur kan vi komma underfund med vad eleverna har fått ut av detta arbete? Vilka tecken har du lagt märke till från elevernas sida och hur kan du tolka dem? Lärarens/studentens tänkande och handlande: Vad gjorde läraren? Vilka elever gavs mest uppmärksamhet? Skapa förståelse för processen: Elevernas förståelse av innehållet kan inte förstås utan relation till lärarens handlande. Lärarens handlande kan inte förstår

21 och sen då?

22 Samtal Bedömning Strategier Påverkansfaktorer Tyst kunskap Makt

23 PRAKTISKT YRKESKUNNANDE, TYST KUNSKAP OCH BEDÖMNING Linnéuniversitetet; Ulla-Karin Nordänger, Per Lindquist m.fl. Praktiskt yrkeskunnande Tyst kunskap starkt situationsbunden karaktär Vi vet alltid mer än vi kan formulera verbalt. Metaforer: Att fånga upp eleven Liknelser: Som om en stjärna tändes

24 SAMMANFATTANDE REFLEKTIONER?

25 det som kännetecknar bra pedagogiska samtalsstödjare är att de har utvecklat en repertoar av alternativa handlingssätt och den omdömesförmåga som krävs för att använda denna repertoar utifrån varierande behov. Cato Bjorndal 2017, s

26 REFERENSER Emsheimer, Peter & Göhl, Inger (2013). Handledning i lärarutbildning. Att utforska undervisningssituationer. Lund: Studentlitteratur. Hilmarson, Hilmar, Thor (2012). Samtalet med känslomässig intelligens. Lund: Studentlitteratur. Lauvås, Per & Handal, Gunnar (2001). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur. Lauvås, Per, Lycke, Kirsten & Handal, Gunnar (1997/2016). Kollegahandledning i skolan. Lund: Studentlitteratur. Nordänger, Ulla-Karin & Lindquist, Per (2007). Lost in translation? Om relationen mellan lärares praktiska kunnande och professionella språk. I: Pedagogisk Forskning i Sverige 2007, (12) 3, Schön, D. (1983). The Reflective Practitioner. How Professionals Think in Action. New York: Basic Books. Sundli, Liv (2007). Handledning i lärandekulturer. I red. Kroksmark, Thomas & Åberg, Karin: Handledning i pedagogiskt arbete. Lund: Studentlitteratur. Åberg, Karin (2009). Anledning till handledning: skolledares perspektiv på grupphandledning. Dissertation series No. 9. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation. Åsén, Nordström, Elisabeth (2014). Pedagogisk handledning i tanke och handling: En studie av handledares lärande. (Avhandling, Stockholms universitet, institutionen för pedagogik och didaktik). APA Öberg Tuleus, Marianne. (2008). Lärarutbildning mellan det bekanta och det obekanta: en studie av lärares och lärarstudenters beskrivningar av levd erfarenhet i skola och högskola. 26