Visionen. Det är hit man kommer när man kommer hem. Målsättning invånare år 2020

Transkript

1

2 Visionen Det är hit man kommer när man kommer hem. Målsättning invånare år 2020

3 Utbildningsförvaltningen Förskole- och skolorganisation Förskolan 37 enheter 8 förskolechefer Grundskolan 27 enheter 21 rektorer Gymnasieskolan 5 enheter 5 rektorer Enskild pedagogisk omsorg Fristående förskolor 6 Fristående grundskolor 3 1

4 Piteå kommuns strategi för forskning och utveckling i skolan Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ett prioriterat utvecklingsområde på kommunal- och skolnivå. Tillit till läraren som forskare Lärares erfarenheter - viktig kunskap för skolans utveckling och elevers lärande Stödja lärares aktiva deltagande i kunskapsbildningen inom sitt yrke, dvs att lärare själva bedriver forskning i skolan (undervisning elevers lärande/måluppfyllelse. Forskning som utgår från lärares frågor Problemformuleringsföreträde Stärka lärares vetenskapliga kompetens Utbildningsförvaltningen

5 Sammanfattning av kommunens utvecklingssträvanden Samverkan kommun-lärarutbildning ( Kommundoktorandsatsning ( ) Vetenskaplig ledare (2014- Verkar som lektor och forskare i både kommun och universitet Magisterutbildning Forskning och utveckling i skolan (2016 Försök med forskningscirklar lärare - forskare (2014- Piteå Utbildningsvetenskapliga Råd (PUR) (2017 Forskartjänst ( ) Utbildningsförvaltningen

6 Den här studien syftar till att synliggöra och diskutera motstridigheter i styrningen av en kommuns utvecklingssträvanden kring integrering av nya medier i grundskolan under åren

7 1. Hur har kommunen gått tillväga för att integrera nya medier? 2. Vilka dilemman framträder i de drivande aktörernas, lärarens, mediepedagogens och medieutvecklarens, berättelser? 3. Vilka idéer, strategier och handlingar använder de sig av för att hantera dessa dilemman? 4. Vilka diskurser har varit verksamma i kommunens utvecklingssträvanden under tidsperioden?

8 Skola och medier Hot eller möjlighet? Olika bud om vad undervisning om och med nya medier ska syfta till (vaccination, kritiskt tänkande, behärska ny teknik, effektivisera, demokratisera) Nya medieformer nya skolreformer och satsningar Medierna som problemet och skolan som lösningen Skolans som problemet och nya medier som lösningen Nya medier skolutveckling - lärande

9 Styrning av skolans utveckling Input Genomförande Outcome

10 Skolutveckling Nya medier Digitalisering Professionsutveckling Styrningsproblematik Att förstå varför det blir som det blir och inte som det var tänkt Pedagogisk praktik

11 Mediering Subjekt Objekt Regler Samhället Arbetsdelning

12 Medieideologier mediernas roll i samhället Auktoritär medieideologi Frihetlig medieideologi Sociala ansvars ideologin Marxistisk ideologi

13 Medieekologi Medier betraktas som miljöer av nya och äldre medier Mediemiljöer påverkar kulturen, medier är inte neutrala värderingsfria kanaler av information Medier är komplexa system av (dolda/subtila) budskap om hur vi kan/bör tänka, känna och uppföra oss Analytiskt fokus lyfta fram mediernas reglerande (styrande) funktion

14 Styrning government (juridisk, ekonomisk, ideologisk styrning) governance, ansvarsförskjutning från stat till individ, självkontrollerande tekniker, exvis tillit kontroll, nya identiteter/subjekt centralisering decentralisering (ansvarsförskjutning från stat till kommun)

15 Governmentality (styrningsrationaliteter) Styrningen genom disciplinering sker genom framhållandet av önskvärda beteenden för att utföra policy (conduct of conduct). Särskilt yrkesskickliga, best practice 1. Vilket problem tillskriver staten/medierna skolans utveckling? ( Statens motiv till policyn/uppdraget) 2. Vilka kunskaper och experter framhålls från stat/myndigheter? (Forskning, forskare, evidens, mätbarhet,sanningsregimer) 3. Vilka tekniker används för att styra skolans utveckling? (kontroll, mätningar, ranking) 4. Vilka subjektspositioner erbjuds lärare, elever i talet om skolans digitalisering? (konsument/producent, utförare, ) (Dean, 2010 Governmentality. Power and rule in modern society)

16 Medier och skola tre statliga perspektiv Utbildnings-, medie- och IT-policy Mediepedagogisk diskurs Mediekritiskt Demokratifostran Lärare och elever producenter av kunskap Hansson (2014). Skola och medier. Aktiviteter och styrning i en kommuns utvecklingssträvanden. IT-diskurs Skolan bättre, förbättrar elevers lärande Läraren IT-användare

17 Det narrativa perspektivet Livsberättelsen fungerar som historiskt, socialt och kulturellt konstruerade titthål för att studera hur det praktiska arbetet med att utveckla skolans medieanvändning styrs av förändringar i samhället, och hur identiteter formar och formas i och genom de berättelser som detta arbete gett upphov till.

18 Resultat Kristina Hansson 18

19 Diskussion Tillitsstyrning misstroendestyrning ömsesidigt beroende Hur möjliggör respektive hindrar dessa olika styrningsrationaliteter skolans utveckling Ökad kontroll hinder för pedagogisk utveckling; ökar avståndet mellan förvaltning och verksamhet, lärare blir upptagna med annat, men framförallt risk att publicering av negativa resultat undergräver självtilliten som är nödvändig för att expandera och lära nytt. Tillit främjar lärares möjligheter att expandera medieanvändningen Dags att tänka om kring skolans styrning: Sätt tilliten till människors potential istället för tillkortakommanden. Rikta istället misstron till kontrollsystemet. Forskning inom skolutvecklingsfältet bör beakta styrningsdimensionen snarare än leverera strategier och punktlistor för hur arbetet med utveckling av skolan bör bedrivas. Kristina Hansson 19