Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14"

Agneta Bergqvist
för 7 år sedan
Visningar:

1 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt förhållningssätt utifrån etiska riktlinjer för samhällsvetenskaplig forskning. Uppsatsens längd. Kursansvarig ska inte acceptera uppsats som är längre än ord (= %). Detta är ej förhandlingsbart. Studenten ska på abstractsidan skriva in hur många ord uppsatsen innehåller. Titelsida, innehållsförteckning, abstract, referenslista och ev. bilagor ska inte räknas in. Uppsats som är för lång tas ej emot. Abstract. För samtliga uppsatser gäller att de ska ha ett abstract på engelska på max 200 ord som på ett klart sätt beskriver relevanta aspekter av studien, samt nyckelord. Akribi. Uppsatsen ska uppvisa genomgående tillfredsställande behandling av akribi på ett systematiskt och konsekvent sätt. Betygsättningen görs inom fem bedömningsområden: 1. Uppsatsens problem (max 3 poäng) (framförallt inledningskapitlet och kapitlet med tidigare forskning) 2. Teoretisk förankring (max 3 poäng) (framförallt teorikapitlet men kanske också i diskussionskapitlet) 3. Metod (max 3 poäng) (framförallt metodkapitlet men även i diskussionskapitlet och i viss mån även i analysen (gäller ruta f). 4. Resultat och analys (max 6 poäng) (framförallt resultat/analys-kapitel men möjligen även diskussionskapitlet) 5. Innovation och kreativt nytänkande (max 1 poäng) (gäller samtliga delar av uppsatsen). Dessa fyra områden innehåller i sin tur ett antal bedömningsrutor med kriterier. Varje sådan bedömningsruta ger 1 poäng. Studenten måste ha klarat av alla punkter inom en bedömningsruta för att få poäng för den. Rutan längst till vänster inom varje bedömningsområde är obligatorisk, det är en miniminivå som måste uppnås för att poäng alls ska ges på bedömningsområdet. Rutorna till höger om denna har ingen rangordning eller kumulativitet inbyggd, där kan studenten få poäng på vilka rutor som helst. Exempelvis: för att få poäng på mittenrutan under Teoretisk förankring måste studenten både en utvecklad motivering till den teoretiska ansatsen och grunda teoribeskrivningen på primärkällor alt. flera sekundärkällor för att få ett poäng. Inom varje bedömningsområde finns en översta ruta som beskriver förutsättningar för att ge poäng på ett bedömningsområde. Om du på grund av att uppsatsens olika delar logiskt motsäger varandra inte kan ge poäng här ska du inte låta detta drabba båda de bedömningsområden som berörs utan endast det område där du bedömer det vara bäst att ändringen görs för att problemet med motsägelse ska försvinna.

2 1. Uppsatsens problem Förutsättning för poäng på bedömningsområdet: Behandlingen av uppsatsproblemet ska som helhet vara logiskt sammanhängande, klart skrivet och välstrukturerat för att poäng ska ges för nedanstående rutor. Det ska inte heller på något markant sätt uppvisa brister i hur det logiskt hänger samman med uppsatsens övriga delar (uppenbara motsägelser). Detta är en förutsättning för att ge poäng på delkriterierna nedan. Mindre oklarheter eller enklare problem med logik eller struktur ska dock a) Beskrivning av forskningsproblem med synlig anknytning till relevant kontext (t.ex. forskningsdiskurs) samt anknytning till socialt arbete. Syftet med studien ska följa ur forskningsproblemet och frågeställningarna ska förtydliga syftet. b) Forskningsproblemet är motiverat utifrån bakgrundsinformationen (kunskapsgenomgång, annan bakgrund, relevans för socialt arbete). c) Uppsatsen ska i diskussionskapitlet innehålla en reflektion över slutsatsernas betydelse för utvecklingen inom kunskapsområdet socialt arbete (ska ej tolkas som direkt betydelse för praktiskt socialt arbete) d) Uppsatsens diskussionskapitel ska innehålla ett resonemang kring kunskapsområdets behov av framtida forskning. c) En bred, bearbetad och tematiserad presentation av kontexten (beroende på uppsats kan denna utgöras av tidigare forskning, teoretiskt fält och/eller juridiskt fält). Notera att bredd inte ska tolkas som att genomgången ska innehålla irrelevanta delar! d) En utvecklad diskussion av hur den egna studien i sina utgångspunkter positionerar sig i befintligt forskningsfält (eller annan relevant kontext, t.ex. juridisk diskurs, teoretiskt fält om det är en rent teoretisk studie etc.).

3 2. Teoretisk förankring Förutsättning för poäng på bedömningsområdet: Behandlingen av teoretisk ansats ska som helhet vara logiskt sammanhängande, klart skrivet och välstrukturerat för att poäng ska ges för nedanstående a) Beskrivning av teoretisk ansats eller motsvarande analysperspektiv samt synlig tillämpning av denna i analysen. b) En motivering av teoretisk ansats, kopplad till problemställningen. c) Den teoretiska ansatsen grundas på primärkällor när detta är möjligt, alternativt flera sekundärkällor (dock ej i huvudsak kursböcker). d) En jämförande och problematiserande analys av den teoretiska ansatsen med en utvecklad diskussion av föroch nackdelar. 3. Metod Förutsättning för poäng på bedömningsområdet: Behandlingen av metodologiska frågor ska som helhet vara logiskt sammanhängande, klart skrivet och välstrukturerat för att poäng ska ges för nedanstående a) Beskrivning av relevanta delar av den egna forskningsprocessen med avseende på urval, datainsamling och etiska överväganden i de fall detta är relevant. b) Tydlig anknytning till relevant metodlitteratur (om relevant för typen av studie). c) Viss grad av problematisering av vald metod. d) Tydligt beskriva tillvägagångssätt vid bearbetning och analys i relation till vald metodansats samt fullföljande av detta. e) Studenten problematiserar och argumenterar för sin valda metod i förhållande till syfte och frågeställningar. f) Att studenten tydligt tagit konsekvenserna av metodologiska problem vad gäller slutsatser.

4 4. Resultat och analys Förutsättning för poäng på bedömningsområdet: Behandlingen av resultat och analys ska som helhet vara logiskt sammanhängande, klart skrivet och välstrukturerat för att poäng ska ges för nedanstående a) Syfte och frågeställningar ska belysas i förhållande till empiri och teoretiska begrepp. c) Genomgripande tilllämpning av teoretiskt (eller motsvarande) perspektiv. d) Stringent presentation av välgrundade slutsatser /tolkningar. e) Tydligt problematiserande förhållningssätt i analys och/eller diskussion. b) I studien ska studenten tydligt skilja mellan å ena sidan beskrivning av empiri och å andra sidan analys (betyder dock inte att dessa behöver ligga i skilda avsnitt!) f) Hög abstraktionsnivå i analysen, d.v.s. att slutsatserna ska lyfta sig över empirins konkreta nivå. g) Tydligt analytiskt djup, vilket ska förstås som att författarna kopplar ihop olika delar av analysen med varandra. Detta för att motverka analyser som består av löst sammanhängande delar. e) Synnerligen klar och välstrukturerad presentation av empiriskt material. Innovation och kreativt nytänkande Innovativt och/eller kreativt nytänkande vad gäller teori, forskningsmetod eller empiriska resultat/analys. Eller Att det empiriska materialet som presenteras är av ett värdefullt och ovanligt slag, t.ex. vad gäller omfattning eller innehållsmässigt.

5 Om möjlighet till kompletteringar och beräkning av betyg Betyget ska sättas på den inlämnade uppsatsen. Det betyder att du inte kan ge studenten möjlighet att höja ett godkänt betyg genom att göra förbättringar efter seminariet (t.ex. du får ett C om du gör XXX, annars får du ett D ). Du har som examinator har rätt att begära smärre rättelser eller kompletteringar av uppsatsen utan att detta påverkar betyget. Det ska således inte vara små detaljbrister som gör att en student får 0 poäng på något bedömningsområde. Viktigt! (och kanske litet ovanligt) För att undvika att en i övrigt bra uppsats automatiskt får Fx (och därmed högst E efter komplettering) bara för att studenten råkat missa något på ett enstaka bedömningsområde ska du inte sätta slutbetyget förrän efter att studenten kompletterat på det missade bedömningsområdet. Dock kan man bara göra en sådan komplettering på ett bedömningsområde, inte flera. Efter att en student gjort en sådan komplettering får hon eller han högst 1 poäng på bedömningsområdet (eftersom hon/han fått hjälp av dig som examinator). Därav följer: Om studenten fått 0 poäng på ett bedömningsområde får hon/han utifrån dina anvisningar komplettera detta. Efter kompletteringen kan studenten få max 1 poäng på detta bedömningsområde. Därefter räknar du ihop poängen för samtliga bedömningsområden för att få ett underlag för betyget. Komplettering ska lämnas in inom 7 dagar efter examinationsseminariet. Om detta ej får studenten 0 poäng på bedömningsområdet och du gör beräkningen av totalbetyg utifrån detta (= betyget blir då förstås Fx). Om studenten får 0 poäng på 2 eller fler bedömningsområden kan hon/han få högst betyget E på hela momentet efter att kompletteringarna gjorts. Grund för betygsättning av momentet: A: p. samt Minst 1 p. på varje bedömningsområde utom nummer fem. B: p. samt Minst 1 p. på varje bedömningsområde utom nummer fem. C: 8-10 p. samt Minst 1 p. på varje bedömningsområde utom nummer fem. D: 5-7 p. samt Minst 1 p. på varje bedömningsområde utom nummer fem. E: 4 p. samt Minst 1 p. på varje bedömningsområde utom nummer fem. Fx: Mindre än 1 p. inom fler än 1 bedömningsområde. Om studenten får betyget Fx kan hon/han inte få högre betyg än E efter kompletteringen. F: Detta betyg ges om du bedömer att uppsatsen inte kan skrivas upp till godkänd nivå med hjälp av dina anvisningar. Vid betyget F måste uppsatsen läggas fram på nytt vid examinationsseminarium. Tidsgräns. Om uppsatsen lämnas in för sent kan den högst få betyget C.

Relevanta dokument

Kursplan för kurs på grundnivå

Kursplan för kurs på grundnivå Socialt arbete 6: Fördjupning i forskningsmetod och självständigt arbete Social Work 6: Advancement in research methodology and independent project Kurskod: SUARB6 Gäller