Frida Dahlqvist

Transkript

1 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas som en del av en familjegemenskap företrädd av fadern eller maken. (Tollin & Törnqvist 2005 s. 30) Citatet ovan är en väldigt bra sammanfattning av vad liberalfeministisk teori strävar efter. Grundstenarna som jag själv ser det, i liberalfeministisk teori är rätten att delta i det offentliga, utbildning och rätten att försörja sig själv och därmed vara oberoende som kvinna. Redan på 1700-talet så talade liberalfeministen Mary Wollstonecraft om att kvinnor borde ha tillgång till utbildning på samma sätt som män. Liberalfeministiskt perspektiv ser utbildning som något väsentligt för att även kvinnor skall kunna lära sig att ta vara på sig själv och leva livet fullt ut. Det latinska motto Sapere Aude, som på svenska betyder att göra bruk av sitt förstånd, var ett flitigt använt motto till en början under upplysningstiden. Wollstonecraft argumenterade för att detta motto också skulle komma att omfatta kvinnor. Hon menar också att den mänskliga existensen kännetecknas av att tänka självständigt. (Tollin & Törnqvist 2005 s. 26) Män inkluderas automatisk i kategorin människa eller individ, till skillnad från kvinnor. Detta är också något som liberalfeministerna vill ändra på. Men samtidigt blir det då en motsättning när även kvinnor sätts in i de kategorierna, då deras egenskap av att vara just kvinna ifrågasätts. (Tollin & Törnqvist 2005 s. 27) Inom liberalfeministisk teori spelar de biologiska skillnaderna ingen roll. Teorin ser till individen och vill skapa förutsättningar för att alla individer skall få utvecklas till sin fulla potential. Liberalfeministisk teori anser att om man tar hänsyn till män och kvinnor som individer på detta sätt, kommer till slut de samhälleliga strukturerna att förändras. (Tollin & Törnqvist 2005 s. 28) Något som har genomsyrat liberalfeministen genom många år har varit att kämpa mot myten att kvinnor är känslostyrda varelser som är oförmögna att ta egna beslut. Bland andra så är Wollstonecraft en av de liberalfeminister som påpekade hur just myten om att känslostyrda kvinnan som var en myt som bidrog/bidrar till att samhället utesluter kvinnor. (Tollin & Törnqvist 2005 s. 27) Beauvoir Beauvoir ses som en liberalfeminist, vilket jag tycker är tydligt i texterna jag läst. Ett tydligt exempel som hon skriver om i sin text i Kvinnopolitiska nyckeltexter, är när hon

2 hamnar i en diskussion om ett abstrakt ämne med en man. Mannen säger att hon tycker som hon tycker, eftersom att hon är kvinna. Beauvoir svarar med att säga att hon tycker så eftersom det är sant. Att svara att mannen tycker som han tycker för att han är man, fungerar inte eftersom att det inte anses som ett särdrag att vara man. Eftersom män av sig själv faller in i kategorin individ eller människa hade en översättning på det varit att Beauvoir svarat med att säga att han tycker som han gör eftersom att han är människa.(esseveld & Larsson 1996 s. 158) Och det kan omöjligt fungera som ett logiskt argument. Men genom att säga att hon tycker som hon gör beror på att hon har rätt, så gör hon ett aktivt val att definiera sig själv som en egen tänkande individ. Jag tycker också att jag kan se lite av ett postkolonialt feministiskt perspektiv. Beauvoir skriver: En kvinna ur medelklassen är solidarisk med medelklassen och inte med de kvinnliga proletärerna. En vit kvinna är solidarisk med de vita männen och inte med de svarta kvinnorna. (Esseveld & Larsson 1996 s. 161) Här beskrivs utförligt resultatet av att makthierarkier spelar ut kvinnor mot varandra enligt postkolonial feministisk teori. (Tollin & Törnqvist 2005 s. 86) Hon skriver också om avsaknaden av den världsomfattande solidaritet som man kan finna bland minoriteter som judar, svarta m.fl. (Esseveld & Larsson 1996 s. 160) De lever skilda från varandra, utspridda bland männen och är genom bostad, arbete, ekonomiska intressen och sociala villkor fastare bundna till vissa män en far eller en make än till andra kvinnor. (Esseveld & Larsson 1996 s ) Detta kan jag se som en av motivationerna till liberalfeministernas önskade reformer. Att genom att få ut kvinnorna i offentligheten, göra dem mindre bundna till männen och därigenom skapa en större kvinnlig gemenskap. Beauvoir skriver också om hur män och kvinnor ur ett ekonomiskt perspektiv bildar någonting som kan liknas med två olika kaster. Och att trots att lika ställning råder så har mannen trots detta större förutsättningar. (Esseveld & Larsson 1996 s ) Just detta är någonting som ligger mycket i fokus inom liberalfeministisk teori. Hon talar också om hur kvinnan skall kunna nå frihet från situationen av beroende. Hon ställer sig själv frågan: Hur skall man kunna återfinna sitt oberoende mitt inne i en beroendeställning? (Esseveld & Larsson 1996 s. 163) Vilket för mig lite in på radikalfeministiska tankar. Då radikalfeministiskt perspektiv även ser på det privata som politiskt. (Tollin & Törnqvist 2005 s. 55) Så jag kan likställa frågan med att hur skall en kvinna nå en frihetsställning genom att bli fri i det offentliga, men fortfarande vara underordnad i hemmet?

3 Slutligen är Beauvoir alltså liberalfeminist, men jag tycker också att hon går in lite på postkoloniala feministiska tankegångar och radikalfeministiska tankegångar som nämnt ovan. 2. Butler reagerar mot MacKinnons resonemang MacKinnon menar att det råder en allmän regel som leder till att kvinnor underordnas och att män överordnas, när det kommer till sexualiserat våld. Butler reagerar på MacKinnons resonemang på grund av att hon anser att det utesluter personer som står utanför den heterosexuella normen. Butler reagerar då hon tycker det är stort problem att feministiska teorier allt som oftast utgår ifrån en heteronorm. Att feministisk teori också enbart ser till två olika grupper/kategorier, alltså män och kvinnor, är även det någonting som får henne att reagera. Som kritik mot feministiska utgångspunkterna skriver Butler att feminismen: reducerar sexualitet till enbart kön och kön till enbart heterosexualitet. (Tollin & Törnqvist 2005 s ) Butlers syn på sexualitet med kopplingar till queerteoretiska tankegångar om sexualitet Butler har många gånger påpekat och riktat kritik mot hur feminister allt som oftast utgår ifrån en heteronorm. Hon kritiserar hur många då hamnar utanför fokus, när feminister utgår från en könsordning som är baserad på relationen mellan man och kvinna och därmed utesluter andra konstellationer. (Tollin & Törnqvist 2005 s. 113) Det började med att feminismen skapades för att företräda en enda kategori, kvinnan, vilket har kritiserats av både homosexuella kvinnor och postkoloniala feminister, då man bortsåg från skillnaderna på kvinnorna inom kategorin. (Tollin & Törnqvist 2005 s. 114) Precis som många queerforskare påpekar angående heterosexualitet, förutom att det är den sexuella form som stöds av samhället, är att den döljer den ofantligt stora antalet av sexuella vändningar som egentligen finns i samhället. (Ambjörnsson 2006 s. 85) Något som Butler också kritiserar, är att allmänheten förutsätter att alla har ett fast kön, bortsett från socialt inflytande. I boken Vad är queer? presenterar Gayle Rubin en slags sexuell värdehierarki. (Ambjörnsson 2006 s. 86) Med den vill hon påpeka att det varken förekommer en enda slags heterosexualitet eller en enda slags homosexualitet. Hon poängterar att även heterosexualitet kan hamna utanför vad samhället anser vara normal sexualitet. (Ambjörnsson 2006 s. 88) Alltså är det inte bara HBT-personer som avviker från heteronormen, utan även heterosexuella män och

4 kvinnor kan hamna utanför på grund av att de ägnar sig åt mindre godkända former av sexualitet. (Ambjörnsson 2006 s. 86) Butler kommer även med ett väldigt symboliskt exempel som varje dag sker ute i samhället. Hon använder barnmorskornas uttalande vid förlossning, då barnmorskan berättar för föräldrarna om de fått en pojke eller en flicka. Butler menar att detta inte bara är ren fakta, utan ett politiskt uttalande. Hon poängterar att ett bestämt kön i samhället, är en förutsättning för att klassas som människa. (Tollin & Törnqvist 2005 s. 115) McKinnons syn på sexualitet med kopplingar till radikalfeministiska tankegångar om sexualitet Sexuell exploatering är för kvinnor vad arbete och produktion är i det kapitalistiska samhället, skriver hon. På samma sätt som utsugningen av arbetarna i den kapitalistiska ordningen döljs under den liberala ideologin om fria val, menar hon att underordningen av kvinnor naturliggörs genom en ideologi om obligatorisk heterosexualitet och könsskillnad. Catharine A. MacKinnon 1982 (Tollin & Törnqvist 2005 s. 57) Radikalfeminister utgår inte sällan, från en heterosexuell norm. De anser att heterosexualiteten ligger till grund för kvinnoförtrycket. (Ambjörnsson 2006 s. 102) De utgår också från att sexualiserat våld är en av de största faktorerna när det gäller kvinnoförtryck. De menar att våldet har stora följder för kvinnor, även utanför hemmet. Vetskapen om att våldet existerar, begränsar kvinnors liv både privat och offentligt. Alltså är de, utan att ha blivit utsatta för sexualiserat våld, ändå styrda av den allmänna rädslan och vetskapen om våldets existens. (Tollin & Törnqvist 2005 s. 57) Radikalfeministisk teori menar att feministiska analyser av sexualitet måste utgå ifrån kvinnors verkliga lärdomar om våld, detta poängterar även MacKinnon. Man skall även utgå från att kvinnliga kännetecken som man kan härleda till dess sexualitet, har kvinnor blivit föreskrivna av män. Kvinnor får dessutom lära sig hur viktigt det är att bli begärlig av män genom att vara underordnad, medan män däremot får lära sig att känna lust inför kvinnans underordnande position. (Tollin & Törnqvist 2005 s. 59) Till skillnad från liberalfeministiska teorier, så tror inte radikalfeministisk teori på att förändra samhället genom att öka jämställdheten. Radikalfeministisk teori menar att staten, samhället och politiken är någonting som i grunden styrs av män och att det överhuvudtaget inte existerar någon oberoende inställning. Alltså vill liberalfeministisk teori inte reformera, utan istället riva ner och bygga upp på nytt. Med andra ord är det mycket som behöver förändras från grunden för att därigenom minska kvinnoförtrycket på radikalfeministiskt vis.

5 Ambjörnsson, Fanny (2006). Vad är queer?. Stockholm: Natur och kultur Beauvoir, Simone (1949), IV I brytpunkten mellan gammalt och nytt, Esseveld, Johanna & Larsson (red.), Kvinnopolitiska nyckeltexter, del 4, s , Lund: Studentlitteratur Tollin, Katharina & Törnqvist, Maria (2005). Feministisk teori i rörliga bilder. 1. uppl. Malmö: Liber