På IKEA har kvinnor aldrig mens. Hanna Karin Grensman fil.mag. socialpsykologi

Transkript

1 På IKEA har kvinnor aldrig mens Hanna Karin Grensman fil.mag. socialpsykologi

2

3 Hur påverkar samhällets rumsliga kontext konstruktionen av sexualitet, den romantiska relationens organisering och könslig socialisering?

4 En konstruerad värld Essentialism vs. (Social)konstruktionism Det fysiska rummet aktivt används för att påverka den sociala ordnigen Vem får göra vad, varför och på vilket vis på vilken plats?

5 Sexualitet och rummet (1) Alla rum har könsidentiteter och de flesta rum är maskulint dominerade. Ideologiskt uppdelning med kvinnor hänvisade till det privata och män till det offentliga rummet kom med det moderna samhället. I dag har kvinnor mer rätt till det offentliga, men måste kontrolleras.

6 Sexualitet och rummet (2) Heterosexualitetens norm ligger så djupt i oss att vi ofta ser dem som neutrala I nästan inga rum är det tillåtet att bryta mot heterosexualitetens norm (oanständigt) Heterosexuella par som kysser varandra Musik som artikulerar heterosexuell lust och åtrå Förlovningsannonser, bröllopsceremonier, gemensam deklaration, vigselringar Dubbelrum på hotellet Fotografier på partnern på skrivbordet Manligt och kvinnligt uppdelade butiker

7 Sexualitet och rummet (3) Alltså jag har inget emot bögar men måste de hångla mitt framför ögonen på mig?! Homosexuella tvingas utveckla strategier och taktiker för att förhålla sig till det heterosexuella rummet. Även kvinnor utrymme är begränsat i det offentliga rummet. Detta löses ofta med specifika utrymmen.

8 Perspektiv på sexualitet och samhället Uppdelning i det privata/offentliga ideologisk konstruktion Staden (semiorganiserat) är en zon för potentiellt individuell frihet. Därför behövs det kontroll. Organisationer (hemmet, arbetsplatser) Offentlighetens inflyttning i det privata > IT

9 När vi bygger städer Ofta utgångspunkt i den heterosexuell, manlig värld/behov Trygghetsaspekten styr urbana mönster speciellt under kvälla och nätter Förekomsten av våld påverkar framförallt kvinnor (trots att männen råkar mer illa ut). Kvinnor som lämnar det säkra rummet blir bestraffade. Sexualiteten hotar ordningen i staden

10 När vi bygger städer (2) Vem har tillgång till offentliga toaletter? Hus, kvarter och städer designas fortfarande efter idealet om hemmafrun, trots fler kvinnor på arbetsmarknaden. Snöröjning för vem?

11 Sexualitetens konstruerande i det offentliga rummet De offentliga miljöerna brukas idag av båda könen Vissa områden brukas mindre av kvinnor pga. otrygghet. Att något inte är förbjudet betyder inte att det är tillåtet. Informella regler. Normala sexuella handlingar är tillåtna.

12 Exempel: Att gå till parken Föräldrar (man + kvinna) går med sina barn till parken. Reproducerar heterosexualitet och tvåsamhet som norm Andra konstellationer feltolkas ofta Men om tillräckligt många agerar annorlunda kan vi påverka. > Heterosexualiteten som mindre tvingande

13 Toaletter Sexualiserat manliga eller kvinnliga beroende på vem som använder dem Använder män och kvinnor toaletten på samma vis? Samma yta = rättvisa Ibland delar man upp på kön och ibland inte. Vanligare med skötbord på damtoaletten Finns det motiv för att skilja på könen? Andra kategorier? Helt samhälleligt bestämd. Den som inte ser sig/ser ut som ett tyligt, avgränsat kön, osynliggörs Det finns fler toaletter för män än för kvinnor i det offentliga rummet. Det strider mot amerikans lag att låta kvinnor övervaka manliga interner på toaletten

14 Omklädningsrum Tydligt heterosexuellt kodade. Man ska slippa blickar från det motsatta könet. Nakenhet naturligt och avslappnat Taktfull ouppmärksamhet Vad finns de homosexuella? Var finns de med otydlig könstillhörighet? Konstrueras icke erotiskt tills en individs sexuella preferenser synliggörs Alternativet? Andra kategorier?

15 Bostäder (1) Är standardlägenheten anpassad för Skilsmässofamiljen Den stora familjen Den polyamorösa familjen Generationsboende Vem ska stå på kontraktet? Det som lägenheterna är anpassade för styr våra normer och värderingar. Sätter gränser för vad som är möjligt hur vi kan organisera våra liv.

16 Bostäder (2) Vi ofta ger egna rum till barnen, men de vuxna har sällan något eget, privat. De ska alltid dela. Ofta är givet att barn ska sova ensamma i egna rum numera. Varför kallar vi fortfarande rummen på det sätt vi gör. Vad är ett vardagsrum? Vad är ett sovrum?

17 Köket Ofta anpassat efter att en person (kvinnan) ska kunna arbeta där Arbetsbänkar etc. är anpassade efter kvinnor snarare än efter män.

18 Köpcentra Traditionellt kvinnligt område fristad. Övergått till att vara mer manligt i och med uppdelningen av butiker i manligt och kvinnligt.

19 Gemensamma arbetsplatser i kvarteret, gemensamma gäststugor Bostäder anpassade efter faktiska behov Organisering mellan bostäder/staden/arbetsplatser

20 Avslutningsvis Att bygga och bo tillsammans för den annorlunda familjen Panelen diskuterar boendets möjligheter och begränsningar för de familjer vi lever i och de familjer vi vill skapa. Stockholm Pride House torsdag 1 augusti kl 14:00 i lokalen Bryggan på Kulturhuset. Kroppar och sexualitet i staden: En socialpsykologisk skildring av den rumsliga kontextens betydelse för sexualitetens konstruktion portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3a På IKEA har kvinnor aldrig mens ikea har kvinnor aldrig mens.html Litteraturlista, övriga event, tävlingar

21

22 När du har något att säga När du har någonting att säga Hanna Karin Grensman hanna & Varmt välkommen att kontakta oss i fall du har några frågor eller är intresserad av att köpa tjänster inom området kommunikation!