F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta

Transkript

1 Line Holth

2 F i i db k d fi i i Feminism-ordboksdefinition 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras

3 Synlig ojämlikhet Politisk/ekonomiska sfären kvinnor och män driver olika politiska frågor efter traditionella ansvarsområden, könssegregerad arbetsmarknad Familjesfären j en orättvis arbetsdelning mellan könen Kulturell nedvärdering av kvinnor och kvinnors erfarenheter Våld och sexuellt utnyttjande av kvinnor

4 Fyra matriarker Liberalfeminism Radikalfeminism Marxism/socialistisk M i / i k feminism i Socialistisk radikalfeminism

5 Liberalfeminismen i i Den första vågens feminism. Kamp för kvinnors rätt till den politiska/offentliga sfären. Kvinnan som fullvärdig individ och medborgare Grundläggande liberala värden: Frihet, jämlikhet och broderskap

6 Modern liberalfeminism - feminismens andra våg i början på 1960-talet Kvinnors kamp för jämlikhet i arbetsliv och politik får ny intensitet Kvinnor och män är i grunden lika Könen lika förnuftskapactit Androgynt människoideal (humanistiskt ideal) MEN en motstridig syn fanns man ansåg samtidigt att kvinnors olikhet gentemot t män, ex. moderlighet, kunde tillföra politiken något som inte män kunde. Denna ide kallades samhällsmoderlighet.

7 Samhällsmoderlighet Ellen Key ( ) ansåg att kvinnor skulle ha inflytande på samhällsordningen utan att överge moderligheten. Det kvinnliga skulle komplettera det manliga. Elin Wägner ( ) 1949) ansåg tvärtom att den kvinnliga kulturinriktningen, skulle ersätta den manliga.

8 Kritiken av liberalfeminismen Svag i teorin om vilka djupare mekanismer kvinnoförtrycket består i. Normativ dualism Tänkande bygger på motsatser mellan manligt och kvinnligt där det manliga är överlägset. Bortser från klasstillhörighetens betydelse. Bortser från sexualitetens betydelse för maktförhållande mellan könen.

9 Radikalfeminismen utvecklades på 60-talet i USA, Europa och Australien Kvinnor är förtryckta i kraft av sitt kön och det är den mest utbredda formen för förtryck. Förtryck av kvinnor i den privata sfären. Mäns kontroll av kvinnor i familjen, sexuellt förtryck, kvinnomisshandel och kvinnoförakt. Patriarkatet- ett samhälleligt system som bygger på mäns dominans över kvinnor och som genomsyrar alla aspekter av samhällslivet och gör att det uppfattas som naturligt och därmed blir osynligt. Även ekonomisk exploatering av genom att kvinnor hålls ekonomiskt beroende av män.

10 Radikalfeminismen i i forts. Ifrågasätter den konventionella värderingen av manligt och kvinnligt Kritisk hållning till samhällets påbjudna heterosexualitet och dess roll i den patriarkala maktutövning. En essentialistisk uppfattning om könens natur och skillnadens betydelse (inte en allenarådande syn) Den riktning som uppstått direkt ur kvinnogrupper och som satt frågorna på den politiska dagordningen

11 Kitik Kritik av radikalfeminismen diklf i i Inställningen till män. Många män är inte överordnade kvinnor, samt att även män lider av ett sexistiskt samhälle. Tar inte tillräcklig hänsyn till historisk variation Tar inte tillräcklig hänsyn till andra kulturer än sin egen (etnocentrism) En ensidig betoning på ojämlikhet mellan könen döljer andra former för förtryck

12 Marxism/socialistisk feminism Kan mäta välfärd genom att se hur kvinnorna har det Det kapitalistiska ekonomiska systemet är den gemensamma fienden Finns inget specifikt kvinnoförtryck existerar endast som en del av klassförtrycket. Klass och kön ställs mot varandra (ex. ( rösträtt)

13 Socialistisk radikalfeminism i i Tar hänsyn till både klass och kön som lika stora former för förtryck, där ingen kan upphöra utan att den andra upphör. Kvinnoförtrycket grundläggs i den reproduktiva sfären (ex. omsorgsarbete, hushållsarbete håll och städning) Kärlekskraftsteorin (Jonasdottir) Kärlekskraft kan kontrolleras och exploateras Våra inre liv, liksom våra kroppar och vårt beteende formas av samhällsstrukturer

14 Genusdualism Genus som relationell kategori motsatspar (dualistiskt) Man/kvinna, förnuft/känsla, logik/intuition, människa/djur, kultur/natur, intellekt/kropp, subjekt/objekt, oberoende/ beroende, aktiv/passiv, ljus/mörker, ordning/kaos, gott/ont

15 Abtdl Arbetsdelning mellan könen Underbygger genuskonstruktionernas dualism och skapar kön Sverige en av världens mest könssegregerade arbetsmarknader Arbetsdelning g finns i alla kulturer Biologiska skillnader förklarar inte arbetsdelningen

16 Genussystemet t Bygger på två principer: 1) isärhållandet 2) )hierarki (Hirdman) Kritik: För statiskt och entydigt. Finns stora variationer i praktiken.

17 Queerteori Ser sexuell identitet som konstruktion Normativ N heterosexualitet t är en del av patriarkatets förtryck av sexualitet Långtgående konstruktivism i synen på genus Kön ses på som föränderliga och instabila Gränserna mellan hetero-, homo-, bi- eller transsexualitet är inte stadiga, avgränsade identiteter, utan elastiska.

18 Jämlikhetsrörelser l - kan inte nå sina mål utan att vara feminister