Vi skickar här rapportering av HBT-kvällen och användande av beviljade medel enligt överenskommelse.

Transkript

1 Göteborg 7 juni, 2006 Rapport från HBT-kvällen den 11 oktober 2005 Vi skickar här rapportering av HBT-kvällen och användande av beviljade medel enligt överenskommelse. Vänliga hälsningar Caroline Öhman Projektansvarig SAMO Therese Lindman Projektansvarig JäMå

2 Rapport från HBT-kväll den 11 oktober 2005 Efter att ha beviljats medel från Göteborgs universitet, samlade vi den 11 oktober 2005 studenterna från SAMO- och JäMå-projekten för att diskutera HBT-frågor. Diskussionskvällen syftade till att väcka engagemang kring dessa frågor i det lokala arbete som studenterna utför inom områdena arbetsmiljö, jämställdhet och jämlikhet. Vid diskussionskvällen närvarade sammanlagt tolv studenter från båda projekten. Efter en kortare presentation av projekten presenterade vi i korthet ett antal begrepp som är vanliga inom HBT-området. Därefter formades mindre grupper i vilka studenterna diskuterade huruvida man möter dessa begrepp på universitetet. För att sammanfatta diskussionen kan vi säga att det ser väldigt olika ut beroende på vilken fakultet, institution och vilken kurs studenternas läser. Därefter presenterade Pär Wiktorsson, Sveriges Förenade Gaystudenter och tidigare ordförande vid FFS, syftet med och innehållet i Lagen om likabehandling av studenter. Vi förde bland annat en diskussion kring de krav som lagen ställer på universitetet. Behovet av att sprida information om lagen blev tydligt, då flera av studenterna inte hade kännedom om den. Vidare presenterade Pär rapporten Talande tystnad som publicerades 2004 och som behandlar homo- och bisexuella studenters situation vid Göteborgs universitet. Då Pär var en av författarna till rapporten kunde han ge en grundlig genomgång av bakgrunden till rapporten, processen och resultaten. HBT-kvällen avslutades med en gemensam diskussion kring vad vi alla kan göra för att för att lyfta HBT-frågorna i undervisningen och våga tala om dem. Diskussionen rörde sig till stor del kring vad institutionerna och undervisande lärare kan göra för att närma sig frågorna. Studenterna menar att det är angeläget att arbetet med HBT på universitetet går framåt, inte endast för de studenter och anställda som definierar sig som HBT-personer, utan för att kunskap om HBT är en fråga om jämlikhet och kvalitet. Resultatet av diskussionerna under HBT-kvällen låg sedan till grund för den presentation som vi höll under rubriken studentperspektiv på den HBT-dag som anordnades för universitetets personal den 24 november Bifogade dokument är: - schemat för HBT-kvällen - de begrepp inom HBT-området som vi presenterade på HBT-kvällen - minnesanteckningar från HBT-kvällen - den presentation som vi höll på universitetets HBT-dag den 24 november - användande av beviljade medel

3 Schema för HBT-kväll för SAMO- och JäMå-studenter 11 oktober Fika Presentation av JäMå- och SAMO-projekten Kort presentation av alla närvarande Presentation av begrepp inom HBT-området Caroline och Therese Diskussion i smågrupper Diskussion kring frågan: Möter vi/har vi mött de här begreppen på universitetet inleder diskussionen som sedan släpps fri. Gemensam uppsamling av de tankar och idéer som kom fram i de båda grupperna. Kortare paus Likabehandlingslagen och Talande tystnad Pär Wiktorsson informerar om lagen om likabehandling som omfattar alla studenter vid landets högskolor, om vilka diskrimineringsgrunder den omfattar, och vilka skyldigheter som åligger högskolorna. Pär presenterar HoBiGu-rapporten Talande tystnad, om bakgrunden, genomförandet och resultaten. Han ger också litteraturtips för vidare läsning Gemensam diskussion Diskussion om vad universitetet, studentkårerna och vi studenter kan göra. Bör det finnas en miniminivå på vad alla studenter oavsett ämne ska ha med sig efter avslutade högskolestudier? Är HBT-frågor svåra att ta upp? Hur gör vi?

4 Presentation av begrepp inom HBT-området HBT står för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Transpersoner omfattar bland annat transsexuella och transvestiter. Transsexualitet är inte en sexuell läggning, utan en fråga om könstillhörighet. Sexuell läggning är det begrepp som oftast används när man pratar om hetero-, homo- eller bisexualitet. Sexuell läggning innebär att den egna personligheten och känslolivet, inklusive sexualiteten, är inriktad mot personer av samma eller motsatt kön. En människas sexuella läggning säger ingenting om vilka sexuella uttryck som läggningen kan komma att ta sig. Andra begrepp som används är sexuell orientering, sexuella preferenser eller sexuell tillhörighet, med syfte att motverka en betoning på fasta och oföränderliga kategorier. Heteronormativitet innebär att heterosexualitet inte ses som en sexuell läggning bland andra, utan som det naturliga och normala tillståndet. Andra sexuella läggningar, handlingar eller identiteter utpekas som avvikande, onaturliga och översexuella, och/eller marginaliseras eller osynliggörs. Icke heterosexuellas läggning kan ses som en åsikt eller en uppfattning, som något man kan välja och som andra kan hålla med eller inte hålla med om. Heteronormativiteten genomsyrar vårt samhälle och påverkar vår syn på vad som är normalt. Därför talar man om en komma-ut-process för människor som är homo-, bi- och transsexuella, en process som dessa genomgår i olika faser i livet och under olika förutsättningar. Queerteori är ett vetenskapligt perspektiv som belyser sexualitetens och specifikt heteronormativitetens roll för olika skeenden i samhället. Kortfattat innebär det att både könsroller och könsdrift är en följd av uppfostran och samhällsnormer. Enligt queerteorin blir vi manliga och kvinnliga för att vi fostrats till det, och flertalet blir heterosexuella därför att de fostrats till det. Utan heteronormativiteten skulle både könsdrift och könsroller se annorlunda ut, och förändras under en persons liv. Jämlikhet innebär att alla människor har lika värde, möjligheter och rättigheter. Jämlikhet innebär alltså att den mångfald som finns i studentgruppen tillvaratas och erkänns som likvärdig, och att alla studenter i praktiken ges lika möjligheter. Bisexualitet För de flesta bisexuella är bisexualitet en livslång sexuell identitet, och för en del kan bisexualitet vara en övergångsfas från hetero- till homosexualitet eller tvärtom. När man talar om bisexualitet så kan det vara bra att skilja på hur man känner sig, det vill säga vilken identitet man har, och hur man lever, det vill säga om man lever med en man eller en kvinna. Man kan känna sig som bisexuell hela tiden - oavsett könet på ens partner. Homosexualitet Själva ordet homosexualitet är i ett historiskt perspektiv ganska nytt och har på senare tid också blivit ett sätt att sammanfatta en identitet som inte bara är sexuell utan också en social tillhörighet. Bara för att man är homosexuell behöver man dock inte vara eller vilja vara en del av en HBT-gruppering.

5 Transpersoner är individer vars könsidentitet och/eller könsidentitetsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födseln. Varje individ måste själv få definiera sin identitet och avgöra om hon vill definiera sig som transperson eller något annat. Transpersoner omfattar bland annat transsexuella, transvestiter, intersexuella, transgenderister och intergenders samt många andra som av något skäl anser sig tillhöra "transfamiljen". De flesta som kallar sig transvestiter söker inte sexuell njutning, utan de har ett behov av att få vara motsatt kön tillfälligt. Transexuella är personer som vill byta kön permanent.

6 Minnesanteckningar från HBT-kvällen Planering av undervisning Det finns en underförstådd, osynlig, heterosexualitet i all undervisning. Vid planering av undervisning kan man bland annat försöka skapa exempel där samkönade par finns med. Detta är lika viktigt i alla utbildningar, oavsett ämne. Det finns inga hållbara argument för att det inte platsar i utbildningen, universitetet har ett ansvar för samverkan med samhället, och utbildar oss för ett yrkesliv i ett samhälle. Man kan belysa heteronormativiteten samtidigt som man belyser genusperspektivet. Dock är det viktigt att inte kategorisera, att inte komma med färdiga formuleringar och svar. Det är viktigt att få bort känslan av avvikande. Men det är svårt att prata om det på ett naturligt sätt, det blir lätt krystat. Vi måste våra krysta! Konstigt att prata om homosexualitet när man inte pratar om heterosexualitet. Ett förslag är att ägna ett par lektioner åt att prata om mångfald. Ta ner det på individnivå. Bjud in HBT-personer att själva prata de har erfarenhet. Det är viktigt med förebilder och representation. Ett sätt är att anordna seminarier med olika människor. Det ser väldigt olika ut beroende på var på universitetet man läser, olika kurser har olika kulturer. Kulturen är dock subtil och osynlig, det är snarare en känsla. Hälsovetenskap har genusperspektiv i alla kurser och medicinarna har kortare genusutbildning. Det är viktigt att reflektera över de egna uppfattningarna. Grundläggande teori om HBT borde vara ett minimum vid universitetets samliga kurser. Små förändringar i klassrummet kan göra storverk! Lärarnas verktyg Lärare måste få stöd och utbildning för att kunna närma sig frågorna. Det är värdefullt att ha med lärare på diskussionskväll. Det viktigaste är att man som lärare vågar ta en diskussion och bemöta frågor och synpunkter, trots att man känner sig dåligt insatt i frågan. Institutionernas ansvar Institutionerna måste föra ut information till studenter om att det finns stöd för dem som känner att det finns ett behov av detta. Vid introduktionen, där man bör berätta om t ex Studenthälsan och föreningar, kan man nämna bland annat Gaystudenterna. Bara en sådan liten sak kan betyda att HBT-studenter känner sig bekräftade, då institutionen faktiskt påpekar att de finns. Det är viktigt att inte behöva bli bemött av tystnad. Ett bristande HBT-perspektiv är en kvalitetsbrist. Den akademiska friheten vägs mot hotet om hets och trakasserier. Omvärlden och aktiviteter vid universitetet påverkar studenternas situation.

7 De specifika diskrimineringsgrunderna och transpersoner som faller mellan stolarna i de heteronoma lagarna måste också belysas vid information om likabehandlingslagen. Uttalanden kan skapa förutsättningar för bra/dåligt klimat. HBT är fråga om jämlikhet och kvalitet! Att läsa vidare Könsbytet av Johan Ehrenberg I den akademiska garderoben av Anna-Clara Olsson och Caroline Olsson. Höra hemma, en broschyr om transpersoner utgiven av RFSL HomO Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning presenterar forskning om homofobi och heteronormativitet på hemsidan Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) RFSL är ett förbund som verkar för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Hemsida: Sveriges Förenade Gaystudenter (SFG) SFG är ett samarbetsorgan för gaystudentföreningar vid Sveriges universitet och högskolor. Hemsida: lukas.romson.org En sida för den som vill veta mer om transfrågor.