Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning

Transkript

1 1 En hemlighet Material Time Age A6 2x45 min Nyckelord: mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö, hbt Innehåll En visualiseringsövning där eleverna föreställer sig att någon har en hemlighet om sig själva som handlar om någonting de tycker om att göra. Plötsligt förändras omständigheterna och det de tycker mycket om blir tabubelagt och anses onormalt i klassen. Diskussionen förs in på heteronormativitet och hbt-personers möjlighet till öppenhet i skolan. Under övningen reflekterar eleverna kring sina attityder och värderingar och vilka åtgärder de tycker är nödvändiga när det gäller att motverka mobbning som handlar om deras eller andras egna hemligheter. Målsättning Att stärka elevernas förmåga att analysera och reflektera kring normer och samhällets förväntningar. Övningen syftar också till att undersöka vad som händer då någon bryter mot normerna, och att eleverna själva får fundera hur det kan kännas att själv bryta mot rådande normer. Eleverna får, på ett lätt sätt, fundera kring hur heteronormen kan göra att homosexuella och bisexuella elever, samt elever som är transpersoner inte vågar vara öppna med vem man är. Övningen syftar till att stärka elevernas förmåga att kritiskt reflektera kring sina egna attityder och värderingar, att bilda sig egna uppfattningar och kunna argumentera för dessa uppfattningar, samt att möjliggöra för individen att ingripa då någon blir mobbad. Ämnen Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning Material Penna och papper till varje elev Bilaga 1 för lärare: Text att läsa högt för eleverna Bilaga 2 för elever: Fakta om att komma ut i skolan, en till varje elev Instruktioner Berätta för eleverna att du kommer att läsa en text som eleverna får leva sig in i, det fungerar bäst om alla blundar. Alla behöver ha penna och papper framför sig.

2 2 1. Berättelse och diskussion Läs högt för eleverna texten i bilaga 1, långsamt och med distinkta regelbundna pauser för att eleverna ska kunna föreställa sig de händelser som beskrivs. Efter visualiseringen kan ni diskutera i klassen utifrån förslagsvis följande frågor: Hur tror du det är att känna såhär? Finns det någon skillnad när det gäller vem som säger nedvärderande kommentarer? Är det skillnad mellan klasskamraterna, läraren och familjen, till exempel. På vilket sätt påverkas man av de som kommer med dessa kommentarer? När ens vänner i klassen frågar vad man gillar, vad tror du då att personen kommer att svara? Kommer den att berätta vad den verkligen gillar eller kommer den välja att säga någonting annat? Hur tror du att personen kommer att känna sig då den kommer ut och avslöjar sanningen? Hur är det att ha en hemlighet så stor att den inte kan avslöjas? Hur påverkar det ett vänskapsförhållande när någon berättar en hemlighet? Vad innebär det att vara normal? Betyder normal och vanlig alltid samma sak? Anses det viktigt att vara normal vid vår skola? På vilka sätt? Är det möjligt att förändra normer i samhället eller förväntningar om vilka beteenden eller intressen som anses som bättre eller mer normala än andra? Är det möjligt att ändra på förväntningar om hur man ska bete sig som kan hindra personer från att leva ut sina hemligheter i vår klass? I sin egen familj? I samhället? Hur? Är det viktigt? Varför/varför inte? Vad tycker du om övningen? 2. Uppmärksamma klassen på hbt-frågor Säg till eleverna att de nu har diskuterat och reflekterat kring hur de skulle känna sig om något de tyckte om att göra ansågs vara onormalt. Berätta att så här kan många hbt-ungdomar känna sig (det är viktigt att du innan har gått igenom vad hbt står för) om man känner att det finns homofobi eller transfobi i sin skola. (Här är det viktigt att poängtera att det förstås inte är alla som känner så). Att det finns en stor del av ens person som man inte kan prata om och måste dölja. Berätta att det är allas ansvar att göra så att alla elever kan vara sig själva i skolan, och att till exempel välmenade skämt om hbt-personer eller att man uttrycker sig nedsättande kan göra att personer inte känner sig trygga att vara sig själva. Dela ut bilaga 2: Fakta om att komma ut i skolan. Berätta om vad det betyder att komma ut som hbt-person. Prata också om hur det för de heterosexuella eleverna inte är ett dugg svårt att vara öppen med sin sexuella läggning, och att man inte behöver komma ut eftersom alla ändå förväntar sig att man ska vara heterosexuell. Berätta om Skollagen och om skolans skyldighet att jobba mot mobbing och trakasserier i skolan och att lärarna och rektor har en skyldighet att ingripa om något sådant förekommer.

3 3 Tips till läraren Denna övning kan användas för att diskutera andra ämnen än sexuell läggning. Den kan också fungera som en introduktion till att förstå varför det är viktigt att respektera andra människors val och identiteter. Rekommendationer Det rekommenderas att ni arbetar med detta material efter övningen Grundregler. Det är också viktigt att eleverna har en grundläggande förståelse för vad hbt står för. Heteronormen kan vara en bra övning att ha gjort innan, för att eleverna ska ha en grundförståelse för hur normer fungerar. Om ni vill arbeta mer med identitet och att passa in, se övningen Vara sig själv, om hur samhällsnormer påverkar beteenden och vår föreställning om oss själva och andra människor. Referenser Denna övning har inspirerats av Någonstans går gränsen Ett metodmaterial för lärare om hur man kan arbeta med normer i klassrummet av Gunilla Edemo och Joakim Rindå, RFSL Stockholm (2004).

4 4 Bilaga 1: Text att läsa högt för eleverna. Tänk på en person som har någonting som den är van vid att göra och som den tycker om att göra. Något som gör personen glad. Personen kanske har hållit på med det länge, eller så är det någonting som andra tycker är typiskt för personen. Det kan vara någonting den är mycket bra på och som den kanske tränar hårt för att bli ännu bättre på. Skriv ner aktiviteten på ett papper utan att någon annan tittar. Det är en hemlighet. Vik pappret två gånger och göm det i din hand under bänken. Föreställ dig nu att allting är som vanligt och att personen uppskattar det du skrivit på pappret mycket. Personen är sitt vanliga jag, den har samma vänner och går i samma klass. Den enda skillnaden är att det du just skrivit ner på pappret betraktas som onormalt av personens klasskamrater. I vilket fall är det vad de alla säger. Ingen vet om att personen tycker om att göra sin aktivitet. I klassrummet anmärker några att det du skrivit på pappret är så mesigt att göra och alla andra i klassen verkar hålla med om det. Det märks att även läraren håller med. Ingen känner hemligheten och personen berättar såklart inte den för någon eftersom den förstår att det finns en risk att bli utfrusen och/eller mobbad. Personen sitter tyst för dig själv och hoppas att ingen kommer att fråga om dens åsikt. Inte ens familjen känner till personens hemlighet. Vid middagsbordet hemma säger en av familjemedlemmarna att den läst i tidningen om att någon har gjort exakt det som personen tycker om att göra och ler föraktfullt och säger: Det är så himla konstigt att göra så. De som beter sig sådär måste vara sjuka i huvudet.

5 5 Bilaga 2: För elever Fakta om att komma ut i skolan Från undersökningar som gjorts om hbt-personer i Sverige, Danmark och Irland. Sverige Ca 20 % av unga (15 26 år) hbt-personer är inte öppna med sin sexuella läggning eller könsidentitet, eller har berättat för väldigt få personer. Ca 20 % av unga (15-18 år) transpersoner har fått ett negativt bemötande från familj och vänner när de kom ut, vilket påverkar självkänslan negativt. Ca 9 % av unga (15-18 år) homosexuella och bisexuella ungdomar har fått ett negativt bemötande från familj och vänner när de kom ut, vilket påverkar självkänslan negativt. Källa: Effekter av heteronormen (2009) av RFSL Ungdom. Genomförd i Sverige. Många elever i årskurs 5 har aldrig pratat om frågor som rör sexuell läggning i skolan. Källa: Diskriminerad, trakasserad, kränkt? (2009) av Skolverket. Genomförd i Sverige. Irland Unga hbt-personer döljer ofta sin identitet i 5-7 år efter att man själv har satt ord på sin identitet. Perioden innan man kommer ut är ofta särskilt jobbig på grund av rädsla för att bli mobbad och ensam om det kommer fram att man är hbt-person. Medelåldern då unga hbt-personer börjar identifiera sig som homosexuell, bisexuell eller transperson är 14 år. Den vanligaste åldern att börja berätta för andra att du är hbt-person är vid 17 års ålder. Källa: Supporting LGBT lives, undersökning av bl.a. GLEN (2009). Genomförd i Irland. Danmark Vid års ålder börjar många homosexuella och bisexuella ungdomar berätta om sin sexuella läggning för andra 16 % av alla bisexuella har aldrig berättat för någon annan om sin sexuella läggning. 17 % av alla homosexuella har aldrig berättat för någon annan om sin sexuella läggning. Källa: LGBT-Levevilkårsundersøgelse (2009) av CASA för LGBT Danmark. Genomförd i Danmark.