HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting

Transkript

1 HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax

2 Förord Landstinget ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt förebygga och motverka all form av diskriminering samt erbjuda en god och jämlik vård till alla oavsett könsidentitet, könsuttryck och/eller sexuell läggning. En grundläggande förutsättning för ett likvärdigt bemötande är insikten om våra olikheter och hur det påverkar oss som människor. Det kräver en förmåga att tänka utanför givna mönster och ett öppet förhållningssätt där vi vågar se möjligheter i våra olikheter. För att uppnå detta behöver kunskapsnivån kring HBT-frågor höjas. Arbetet med HBT-frågor syftar till att skapa ett landsting där alla har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oberoende av könsidentitet, könsuttryck och/eller sexuell läggning. Detta program ska fungera som en vägledning i arbetet för ett HBT-vänligt landsting. Programmet anger vilka mål som ska vara uppfyllda senast år 2014 samt ger förslag på aktiviteter kopplade till respektive mål och mått för hur dessa kan följas upp. En tvärprofessionell arbetsgrupp bestående av personer som arbetar med folkhälso-, arbetsmiljö-, personal-, ledarskaps-, utbildnings-, jämställdhets-, mångfalds- och likabehandlingsfrågor samt länets strategi för sexuell hälsa, har arbetat fram programmet som även förankrats och diskuterats med RFSL nationellt och lokalt. Örebro läns landsting HBT-program är antaget av landstingsstyrelsen 5 oktober 2010.

3 Innehåll Förord Innehåll Rapportering Definition Syfte Framgångsfaktorer Mål och aktiviteter Roller och ansvar för aktiviteter Uppföljning Lagar och styrande dokument Rapporter som använts som underlag

4 Rapportering Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Så inleds FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna. Rätten till likabehandling, det vill säga icke-diskriminering, är en fundamental del av de mänskliga rättigheterna. Diskrimineringslagen vilar på dessa grunder och har som ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering är en bestämningsfaktor för hälsa samt att flera undersökningar visat samband mellan diskriminering och ohälsa är det sannolikt att diskriminering, liksom även andra former av utsatthet, bidrar till den psykiska ohälsan hos homo- och bisexuella samt transpersoner (HBT-personer). Statens folkhälsoinstitut har haft regeringens uppdrag att undersöka hälsan bland HBT-personer och komma med förslag till åtgärder för att den ska förbättras. Man konstaterar att en övervägande del HBT-personer har en god hälsa. Andelen med psykisk ohälsa är dock betydligt större bland HBTpersoner än i den övriga befolkningen. Undersökningen visar att det är vanligare att HBT-personer utsätts för kränkande bemötande eller behandling, att man upplever otrygghet och brist på tillit till andra människor, saknar emotionellt stöd, utsatts för hot om våld eller våld än vad det är i den övriga befolkningen. Även utsatthet för diskriminering och trakasserier på grund av könsidentitet, könsuttryck och/eller sexuell läggning är vanligt förekommande bland HBT-personer. En bakomliggande orsak till såväl diskriminering som kränkning är det som kallas heteronormativitet. Att tänka heteronormativt innebär att utgå ifrån att alla är heterosexuella, att alla är det kön som de ser ut att vara och att alla trivs i den kropp som de föds i. Det vill säga att uppfatta heterosexualitet och traditionella könsroller och könsidentiteter som normala, givna och förväntade och annat som avvikande. Folkhälsoplanen En god och jämlik hälsa i Örebro län omfattar folkhälsomålet: en trygg och säker sexualitet. I planen framhålls bl.a. att synen på sexualiteten i samhället som helhet är grundläggande för och påverkar om HBT-personer utsätts för fördomar och/eller diskriminering.

5 För att kvalitetssäkra det hälsofrämjande och förebyggande arbetet tas en länsstrategi fram inom området sexuell hälsa. Kunskaperna om HBT måste öka genom samverkan mellan personal inom hälso- och sjukvården och de ideella organisationerna. Arbetet sker inom ramen för landstingets folkhälsoarbete och RFSL är en samtalspart. Mångfald inom verksamheterna inom landsting och regioner är inte bara en folkhälsofråga utan också ytterst en kvalitetsfråga. Enligt Socialstyrelsens kvalitetsföreskrift ska landstinget säkerställa att det finns rutiner så att patientens värdighet och integritet respekteras, patienten och närstående visas omtanke och respekt, oavsett t.ex. ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. En viktig förutsättning för rätt anpassad vård, omsorg och bemötande för patienter, är att patienter och vårdpersonal kan kommunicera och förstå varandra. I samhället i stort, men även inom vården, råder det fortfarande en stor kunskapsbrist om HBTpersoners livssituation och hur den påverkar välbefinnandet. Oavsett var i vården personer ur HBTgruppen och deras närstående vistas måste personalen vara varse de specifika vårdbehov som denna patientgrupp har. Det krävs information och kunskap för att synliggöra dem. Personalen behöver inte bara en god kunskap, utan också träning i att ställa frågor som är relevanta för vården, i mötet med patienter. Studier visar att det p.g.a. både fördomar och okunskap ibland ställs frågor om patientens sexuella läggning där de inte alls är relevanta men också att personal ofta genom sina frågor visat att de utgår från att alla är heterosexuella och därmed exkluderar patienter ur HBT-gruppen. Den personal som arbetar inom elevhälsa och ungdomsmottagning behöver ha särskild kunskap om identitetsutvecklingen hos HBT-ungdomar och den komma-ut-process som dessa ungdomar går igenom för att kunna möta och stödja på bästa sätt. I studier av hur personal ur HBT-gruppen upplever att arbeta i en heteronormativ vårdmiljö uppmärksammas att det finns anställda ur HBT-gruppen som döljer sin sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck på grund av rädsla för diskriminering. Studien visar att möjligheten att skapa nära relationer till sina arbetskamrater är beroende av i vilken utsträckning man kan vara öppen. Detta kan leda till ett exkluderande av personer ur HBT-gruppen. Det finns även anställda som har svårt att veta hur de ska förhålla sig till personer ur HBT-gruppen på grund av egen okunskap.

6 Många medarbetare avstår från att berätta om sitt privatliv på grund av rädsla för fördomar gentemot homo-, bisexuella och transpersoner. Enligt forskning genomförd av Arbetslivsinstitutet så upplever hälften av alla homo- och bisexuella att deras kollegor har fördomar. En fjärdedel säger att det förekommer trakasserier på arbetsplatserna. Landstinget arbetar för att alla medarbetare ska uppleva ett gott ledarskap och möjlighet till lärande och kompetensutveckling. Det är viktigt att vi tar tillvara den kompetens som finns hos alla människor. Därför eftersträvar landstinget en mångfald bland chefer och medarbetare vad avser kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder. Det har ett viktigt symbolvärde. Chefer har stora möjligheter att påverka och ledare med en annan bakgrund har möjlighet att föra in nya perspektiv. Landstinget är en kunskapsorganisation och med en ökad kunskap om mångfaldsfrågor rent generellt, och i det här fallet HBT-frågor mer specifikt, utvecklas det kreativa klimatet. Sammanfattningsvis kan sägas att ökad kunskap och ett aktivt inkluderande förhållningssätt och öppenhet motverkar utanförskap och främjar ett HBT-vänligt landsting.

7 Definition HBT står för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Att tänka heteronormativt innebär att utgå från att alla är heterosexuella, att alla är det kön som de ser ut att vara och att alla trivs i den kropp som de föds i. Det vill säga att uppfatta heterosexualitet och traditionella könsroller och könsidentiteter som normala, givna och förväntade och annat som avvikande och därmed riskera att exkludera och i vissa fall diskriminera personer som bryter mot normen. Syfte Örebro läns landstings HBT-program ska skapa ett gemensamt förhållningssätt för att kunna behandla alla likvärdigt oberoende av könsidentitet, könsuttryck och/eller sexuell läggning för att motverka alla former av diskriminering. Framgångsfaktorer För att kunna nå målen behöver vi: Medvetenhet Höja kunskapsnivån om HBT. Vidsynthet Tänka utanför det heteronormativa mönstret. Öppenhet Våga se möjligheter i våra olikheter.

8 Mål och aktiviteter För att alla i Örebro län ska ges likvärdiga förutsättningar att utveckla en god hälsa antar landstinget det övergripande målet att Örebro läns landsting ska vara ett HBT-vänligt landsting. För att uppnå detta ska följande mål vara uppfyllda HBT-perspektivet är synligt när ÖLL tar fram övergripande strategier, planer samt i beslut på alla nivåer i landstinget. Aktivitet HBT-programmet presenteras på intranätet. HBT-perspektivet utvecklas genom utbildningsinsatser till samtlig personal. Mått HBT-perspektivet är synligt i verksamhetsplaner och strategier. Antal medarbetare som genomgått utbildning. 2. Landstingets information och kommunikation till medborgare och patientgrupper upplevs inkluderande och respektfull oavsett könsidentitet, könsuttryck och/eller sexuell läggning. Aktivitet Översyn av internt och externt informationsmaterial och blanketter. Skapa webb med länkar till fakta, forskning, kunskap, stödorganisationer och patientföreningar. Dialog med frivilligorganisationer som arbetar mot diskriminering och verkar för ett HBTvänligt samhälle. Mått Intresseorganisationer uppfattar information och kommunikation som inkluderande.

9 3. Bemötandet av våra patienter är kvalitetssäkrat så att det upplevs inkluderande och respektfullt oavsett könsidentitet, könsuttryck och/eller sexuell läggning. Aktivitet Grundläggande HBT-utbildning. Fördjupad kunskap till utvalda aktörer och personalkategorier. HBT-perspektivet inkluderas i landstingets patientenkäter. Mått Antal medarbetare som genomgått utbildning. Utfall enkät. 4. Vård och stöd erbjuds våra patienter med god kunskap om HBTpersoners livsvillkor och situation. Aktivitet Grundläggande, riktad och fördjupad HBT-kompetens hos personal vid utvalda mottagningar såsom elevhälsa, ungdomsmottagning, specialistmottagningar. Särskild funktion med HBT-kompetens. HBT-perspektivet inkluderas i landstingets patient- och medborgarenkäter. Mått Antal medarbetare som genomgått utbildning. Utfall enkät.

10 5. ÖLL uppfattas som en attraktiv arbetsgivare för såväl män som kvinnor oavsett könsidentitet, könsuttryck och/eller sexuell läggning. Aktivitet HBT-perspektivet finns med vid rekrytering, samt i personal- och arbetsmiljöarbete. Bildande av HBT-nätverk uppmuntras både för chefer och medarbetare i syfte att stärka och stödja HBT-personer och ge möjlighet till erfarenhetsutbyte. Mått Utfall personalenkät. 6. HBT-programmet är känt av samtliga chefer och medarbetare inom landstinget. HBT-perspektivet är en del i personal-, likabehandlings-, arbetsmiljö- och kvalitetsarbete. Aktivitet HBT-perspektivet presenteras i alla introduktionsutbildningar. Mått Antal medarbetare och chefer som genomgått utbildning. Utfall enkät. 7. Samtliga chefer och medarbetare har grundläggande HBTkompetens. Aktivitet Genomföra grundläggande HBT-utbildning till samtliga anställda. Mått Antal chefer och medarbetare som deltagit i HBT-utbildning.

11 Roller och ansvar för aktiviteter Politiker Landstingsfullmäktige är högsta beslutande organ som bestämmer inriktningen för Örebro läns landsting som arbetsgivare. Landstingsdirektör Högsta beslutande tjänsteman, samt respektive processägare ska se till att handlingsprogrammet förverkligas. Förvaltningschef Förvaltningschefen ansvarar för att de aktiviteter som behövs för att nå målen i handlingsprogrammet ställs upp och genomförs inom verksamheten. Chef Alla chefer har ett ansvar för att arbeta för ökad mångfald och se till att framtaget HBT-program efterlevs samt att HBT-perspektivet integreras i den dagliga verksamheten. Medarbetare Varje medarbetare har ett eget ansvar för att inhämta kunskap om HBT-frågor och att arbeta utifrån landstingets HBT-program. Vårt gemensamma ansvar Det är ett gemensamt ansvar att utveckla organisationen och arbetsförhållandena, så att Örebro läns landsting är ett HBT-vänligt landsting.

12 Uppföljning På varje förvaltning är det förvaltningschefen som har ansvaret för att följa upp hur väl man lyckats uppnå mål och åtgärder i landstingets HBT-program. Förvaltningens aktiviteter för att nå målen i landstingets HBT-program följs upp i samband med verksamhetsuppföljning, både muntligt och skriftligt. Mot slutet av den aktuella perioden görs en större utvärdering då utfall ställs mot mål. Denna utvärdering rapporteras till landstingsstyrelsen. Lagar och styrande dokument FN s deklaration om mänskliga rättigheter Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Så inleds FN s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna. I internationella konventioner har Sverige åtagit sig att till fullo utnyttja alla tillgängliga resurser för att trygga de mänskliga rättigheterna och att därmed tydliggöra statens och den kommunala eller landstingskommunala förvaltningens ansvar inför medborgarna. Regeringsformen Enligt 1 kap. 2 regeringsformen ska det allmänna motverka diskriminering på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. Diskrimineringslagen Enligt 1 kap. 1 i diskrimineringslagen har lagen till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

13 En god vård på lika villkor Hälso- och sjukvårdslagens mål är en god vård på lika villkor för alla patienter. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilde människans värdighet och den ska främja goda kontakter mellan patient och hälso- och sjukvård. Socialstyrelsens kvalitetsföreskrift God vård Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, anges i fjärde kapitlet vilka områden som omfattas. Det är bl.a. bemötande, metoder för vård, diagnostik, behandling och kompetens. I 1 under Bemötande av patienter står, att ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner, så att patientens värdighet och integritet respekteras, att patienten och närstående visas omtanke och respekt, oavsett t.ex. ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning, och att patienten och närstående informeras och görs delaktiga, om det inte finns hinder för detta enligt sekretesslagen (1980:100) eller lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

14 Rapporter som använts som underlag Särbehandlad och kränkt en rapport om sambanden mellan diskriminering och hälsa FHI 2005:49 Livsvillkor och hälsa bland unga homo- och bisexuella resultat från nationella folkhälsoenkäten 2005 FHI Hälsa på lika villkor? Hälsa och livsvillkor bland HBT-personer FHI 2006:08 Vem får man vara i vårt samhälle? Om transpersoners psykosociala situation och psykiska hälsa FHI 2006:12 Det syns inte utanpå men känns inuti om heteronormer och diskriminering i hälso- och sjukvården Homo 2006 Att inkludera sexuell läggning i mångfaldsplanen Homo 2006 Homosexuella patienter och närståendes upplevelser i vården Homo 2005 Homosexuell vårdpersonal i heteronormativ vårdmiljö Homo 2005 Kan jag fråga Råd och tips till dig som vill fråga om sexuell läggning i samband med arbetsmiljöarbete m.m. Homo 2006 Det dubbla utanförskapet Mångfald och sexuell läggning bland äldre Socialstyrelsen