relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

Transkript

1 SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande Herrgårdsgymnasiets vision Elever eller vuxna på Herrgårdsgymnasiet ska inte utsättas för någon form av kränkning. Alla elever och vuxna på Herrgårdsgymnasiet har lika värde och blir respekterade och respekterar själv andra. På Herrgårdsgymnasiet har alla ett gemensamt ansvar för att skapa en skolmiljö som präglas av trygghet, ett tillåtande klimat och respekt inför medmänniskan.

2 Likabehandlingsarbete Varför det? Likabehandlingsarbete har som syfte att skapa en skola som är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg skolvardag är en rättighet och en förutsättning för att lära och utvecklas. Definitioner Diskriminering: är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika diskrimineringsgrunder. Diskrimineringsgrunderna: är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder och könsöverskridande identitet. Diskriminering kan vara både direkt och indirekt. Direkt: är när en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna Indirekt: är när skolan tillämpar ett förfaringssätt som verkar vara neutralt men som i praktiken kan missgynna en elev utifrån någon av diskrimineringsgrunderna Trakasserier: är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling: är en behandling som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara mobbning, d v s när en person vid upprepade tillfällen blir utsatt för negativa handlingar, men även enstaka händelser. Exempel: Fysiskt (slag, knuffar) Verbalt (hot, svordomar, öknamn) Psykosocialt (utfrysning, grimaser, ryktesspridning, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lapppar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö i klassrummet och för klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om den kan upplevas så av eleven.

3 Diskrimineringsgrunderna (diskrimineringslagen) Kön (biologiskt kön) Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering och trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Exempel: Trakasserier som har samband med kön kan vara; utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till elevs könstillhörighet Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. Det kan visas genom sexualiserat språkbruk eller tafsande. (Tjejer riskerar att drabbas av ryktesspridning och bli kallade hora eller slampa om de antas ha haft sex med många killar. Killar riskerar högre risk för ryktesspridning om de via sitt beteende eller sitt utseende klassificeras som feminina och homosexuella). Etnisk tillhörighet Alla har en eller flera etniciteter. Det innebär att man föds eller växer upp i ett land och därför anses tillhöra en speciell folkgrupp. Exempel på olika etniciteter kan vara svenskar, kurder, indier eller fransmän. Det är olagligt att behandla någon annorlunda på grund av dennes etnicitet. Det är olagligt att behandla elever annorlunda eller sämre på grund av deras hudfärg eller att de har bakgrund i ett annat land än Sverige. Exempel på diskriminering som är kopplat till etnisk tillhörighet: En elev får inte betyget A i svenska, trots att hon/han är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren hävdar att svenska inte är elevens modersmål och vill därför inte ge eleven betyget A. Om butikspersonal är extra misstänksam mot en person eller om någon inte får komma in på ett disco och det är tydligt att orsaken är dennes etnicitet. Trots att det är olagligt både i svensk och internationell lag att diskriminera någon på grund av etnicitet är det inte ovanligt att människor i Sverige känner sig extra utsatta på grund av att de inte anses ha svensk etnicitet Skolan har även, enligt skollagen, ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Skolan får inte missgynna någon elev på grund av hennes/hans religion.

4 Exempel på diskriminering/trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning: Läraren nekar en kvinnlig elev att bära huvudduk i skolan med motiveringen : Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. En elev som är judinna får en dag ett hakkors inristat på sitt skåp. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Som funktionsnedsättning räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, sådana som inte märks lika lätt, exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Funktionsnedsättning kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. En del funktionsnedsättningar innebär ju att du är beroende av andra människors hjälp i olika situationer. Det är då lätt att känna sig extra utsatt och sårbar om du blir dåligt bemött eller kränkt. Har du dessutom en fysisk funktionsnedsättning kan det vara svårt att försvara sig eller fly i hotfulla situationer. Exempel på diskriminering/trakasserier som har samband med funktionsnedsättning: En elev som har ADHD, har svårt för att sitta still och blir lätt störd och orolig i klassrummet. En dag tappar läraren tålamodet och skickar ut eleven med orden ADHD barn borde inte få gå på gymnasiet. Eleverna på särskolan blir inte inbjudna till en temadag eller annan aktivitet som anordnas på/av skolan. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Homofobi innebär att man ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexualitet, vilket strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter. Skolan har ett särskilt ansvar att arbeta för dessa rättigheter. Exempel på diskriminering/trakasserier som har samband med sexuell läggning: Några elever på skolan trakasserar en elev på olika sätt, ofta kallar de honom jävla bög. Det kan handla om att en biologilärare säger att homosexualitet är onormalt. Restaurangägaren säger att du (om du är tjej) och din flickvän inte får hålla i handen för att det kan uppröra de heterosexuella gästerna - som också håller i handen.

5 Du är tjej och fick inte jobbet som du var bäst lämpad för, för att du berättat att du är ihop med en tjej. Då har du blivit diskriminerad och det är olagligt. Könsöverskridande identitet; denna diskrimineringsgrund omfattar de flesta transpersoner d v s personer som bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Ålder; Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men oftast drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Tillgänglighet; Regeringen har fattat beslut om en lagrådsremiss med ett förslag som innebär att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det är ytterligare ett steg mot ett samhälle där alla ses som individer och där fler kan delta på lika villkor. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari Annan kränkande behandling (skollagen) Kränkande behandling är ett beteende som kränker en elevs värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning, d v s när en person vid upprepade tillfällen blir utsatt för negativa handlingar, men även enstaka händelser. Exempel på kränkande behandling: Mobbning kan se ut på många olika sätt. Det kan handla om att få elaka sms av någon i klassen, blir kallad för fetto på gympan, ta emot sparkar under bordet i matsalen eller blir ignorerad och utfrusen på rasterna. Men mobbning kan också vara mer osynligt. Att ingen pratar med en elev, struntar i denne när hon/han försöker säga något, skrattar så fort eleven vänder ryggen till eller bjuder alla utom denne på fest. Mobbning kan även ske via sociala medier, t ex facebook eller instagram.

6 Vad händer om någon bryter mot diskrimineringslagen och skollagen? Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över diskrimineringslagen (2008:567). Skolan måste stoppa diskriminering enligt lag. Skolan har skyldighet att utreda och åtgärda om någon elev/personal upplever sig bli diskriminerad. Om du diskrimineras/trakasseras ska du först berätta det för någon vuxen på skolan. Du kan även vända dig till Diskrimineringsombudsmannen, det är en myndighet där kan man få hjälp om man blir diskriminerad och man kan även lämna in en anmälan där. Diskrimineringsombudsmannen hjälper dig med att gå vidare för att få stopp på diskrimineringen och kan även hjälpa dig att få skadestånd ( Du kan också vända dig till någon av Sveriges anti-diskrimineringsbyråer för råd och hjälp på vägen. Kontaktuppgifter hittar du på Barn och elevombudet (BEO) och skolinspektionen har tillsyn över skollagen (1985:1100) om åtgärder mot kränkande behandling. Skolan måste stoppa kränkningar (t ex mobbing) enligt lag. Om du kränks av andra elever eller lärare ska du först berätta det för någon vuxen på skolan. Skolan har skyldighet att utreda och åtgärda situationen så att kränkningarna upphör. Skolan kan polisanmäla allvarliga händelser eller då kränkningarna fortsätter trots skolans insatser. Om skolan får information om kränkningar och inte gör något kan man vända sig till Barn- och elevombudet (