Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning

Transkript

1 Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Vierge Hård RFSL Ungdom Transformering.se Normer Vad är en norm? osynlig regel, förväntningar på hur det ska vara synliggörs då någon bryter mot dem skapar oss som sociala varelser socialt smörjmedel bra och mindre bra normer 1

2 Ett normkritiskt perspektiv normer som hämmar människor normer som resulterar i kränkningar, trakasserier och diskriminering normer som visar att några är bättre och mer självklara än andra t.ex: heteronorm Hur kan en norm se ut? 2

3

4 4

5 Varför fokuserar vi på normer? Normer handlar om makt bekräftelse 5

6 Hbtq-begrepp homo samma kön bi oavsett kön queer sexualitet/identitet/praktik trans transperson Personen det gäller bestämmer! Hbtq = sexualitet och identitet h och b (och delvis q) handlar om vem man blir kär i, kåt på, vill ha sex med (i fråga om kön) t handlar om ens eget kön, vem man själv känner sig som t:et säger ingenting om ens sexualitet 6

7 Sexuell läggning Hur vet man vilken sexuell läggning man har? Sexuell läggning i lagen homosexualitet bisexualitet heterosexualitet 7

8 Vad är kön? biologiskt kön bl.a. yttre och inre könsorgan, kromosomer, hormonnivåer juridiskt kön folkbokföring, id-handlingar, personnummer. Två stycken i Sverige socialt kön, könsuttryck hår, smink, kläder, kroppsspråk, röst m.m. Hur man uttrycker sitt kön och det kön andra ser en som. Valda och icke valda aspekter mentalt kön, könsidentitet det kön man själv känner sig som Cisperson Kön: biologiskt (obs: intersex) juridiskt socialt mentalt cis (latin: på samma sida) inte det normala eller naturliga, bara vanligt cisperson = en person som följer normer för kön (?). Personen identifierar sig med det kön hen tilldelades vid födseln Har inget med sexuell läggning att göra. Cispersoner kan vara hetero, bi, homo, asexuell eller något annat 8

9 Transperson En person som bryter mot normer för kön (tilldelat kön) Handlar om könsidentitet och/eller könsuttryck Har inget med sexuell läggning att göra. Transpersoner kan vara hetero, bi, homo, asexuell eller något annat Ett paraplybegrepp som innehåller många transidentiteter Transbrainstorm! Vilka transidentiteter känner ni till/har ni stött på i era egna verksamheter? 9

10 Transpersoner Paraplybegrepp Tre huvudtyper av sätt att vara trans på: binär, t.ex. transsexuell ( född i fel kropp, könskorrigering, byta kön ) icke-binär, t.ex. intergender (flera kön, inget kön, mellan eller bortom kön) könsuttryck, t.ex. transvestit ( klä om ), drag ( klä ut ) intersexuell/intersexualism medicinsk diagnos för olika fysiska tillstånd. Kan förstås också vara trans Trans i lagen Tillämpliga diskrimineringsgrunder: kön könsöverskridande identitet och uttryck 10

11 Transvård könsdysfori (kroppslig, social, mental) utredning i multidisciplinära team (specialistvård) remiss diagnos anger vårdbehov och låser upp behandlingsmöjligheter olika personer har olika behov, även om diagnosen är densamma Vad kan transvård innehålla? utredningsteam: läkare/psykiatriker, psykolog, kurator psykosocialt stöd endokrinolog: hormonbehandling hjälpmedel logoped: röstträning hudterapeut: hårborttagning kirurgi regleras i lag: underlivskirurgi, byte av juridiskt kön 11

12 Unga inför könsutredning unga upplever ofta tid på ett annat sätt än vuxna begränsad förmåga att påverka/bestämma beroende av information från andra mycket kan hända både fysiskt och psykiskt på kort tid en ung person som kan behöva hjälp att ändra på kroppen och väntar på vård blir alltmer sjuk då kroppen genomgår pubertet è kan få större framtida vårdbehov kan vilja ha hjälp med social transition Att få remiss»jag fick flera olika tider till olika människor på samma mottagning eftersom ingen verkade veta vad som skulle göras för mig. När jag kom till psykiatrikern på mottagningen talade han om mig som någon som vill bli en pojke, kallade mig för fel pronomen, var skeptisk över att jag inte hade någon journal från tidigare besök hos psykologer/kuratorer och sa att han visserligen kunde remittera mig, men att han inte trodde att de skulle ta mig på allvar eftersom transpersoner brukar må dåligt och bli mobbade, så faktumet att jag mådde bra i övrigt verkade bli till min nackdel.«18 år, annat, queer, trans, intergender 12

13 Att få remiss»han började också tala om att han måste utreda saken noggrant eftersom han inte kunde skicka vem som helst till utredningsteamet, och han hade minsann själv varit med om fall där tjejer kommer och vill bli remitterade bara för att få slippa sin menstruation. Stämningen blev helt enkelt allmänt obehaglig från första stunden då jag berättade att jag var transsexuell.«18 år, annat, queer, trans, intergender Socialt stöd Andelen unga transpersoner (16 29 år) som uppger att de saknar socialt stöd: 25 % Unga homo- och bisexuella: ca % Unga osäkra: ca % Unga heterosexuella: ca 7 15 % Unga män står för de större siffrorna i jämförelsetalen 13

14 hälsa på lika villkor? 27 Procent 60 Självskattad 50 hälsa Män 38 Procent Alla: 73 % bra hälsa 6 % dålig hälsa Kvinnor Hb-personer: 64 % bra hälsa 6 % dålig hälsa Transpersoner: 67 % bra hälsa 12 % dålig hälsa Figur 4.6. Andel personer som rapporterat nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12), fördelat efter sexuell läggning och ålder (n = 2 832) år år år år Homosexuella Bisexuella Källa: Webbenkäten, Statens folkhälsoinstitut. Bland Andel bisexuella transpersoner med med mellanlång dålig utbildning hälsa. fanns en större andel med nedsatt psykiskt välbefinnande än bland dem med lång utbildning (46 respektive 34 procent). Det fanns en större andel personer med nedsatt psykiskt välbefinnande bland homosexuella personer som var födda i annat land än Sverige än bland dem som var födda i Sverige (39 respektive 29 procent). Könsuttryck och/eller könsidentitet. I webbenkäten uppgav 40 procent av transpersonerna att de hade nedsatt psykiskt välbefinnande, vilket var vanligare än bland homosexuella. Däremot var det inga skillnader i nedsatt psykiskt välbefinnande mellan transpersoner och bisexuella personer. Bland yngre transpersoner, år, var det däremot mycket vanligare med nedsatt psykiskt välbefinnande än i åldrarna år (figur 4.7). Psykiskt välbefinnande år år år år Procent Alla: 19 % Hb-personer: 38 % Transpersoner: 40 % år år år år Andel transpersoner med nedsatt psykiskt välbefinnande. Figur 4.7. Andel transpersoner med nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12), fördelat efter ålder (n = 296). Källa: Webbenkäten, Statens folkhälsoinstitut. Transpersoner som bodde i storstad tenderade att ha ett sämre psykiskt välbefinnande än transpersoner som bodde i mindre städer, på mindre orter eller landsbygd (46 respektive 32 procent). 14

15 Kort utbildning Homosexuella Mellanlång utbildning Bisexuella Lång utbildning Figur Andel personer som någon gång övervägt att ta sitt liv, fördelat efter utbildning (n = 2 463). Åldersstandardiserade värden. Källa: Webbenkäten, Statens folkhälsoinstitut. Könsuttryck och/eller könsidentitet. Webbenkäten visade att hälften av transpersonerna någon gång hade övervägt att ta sitt liv. Andelen transpersoner som någon gång övervägt att ta sitt liv minskade med åldern och det var vanligast i åldern år (figur 4.22). Suicidtankar Procent Alla: 14 % Hb-personer: 29 % Transpersoner: 50 % år år år år Figur Andel Andel transpersoner som någon som gång någon övervägt att gång ta sitt liv, övervägt fördelat efter ålder att (n ta = 292). sitt liv. Källa: Webbenkäten, Statens folkhälsoinstitut. Suicidförsök Alla: 5 % Hb-personer: 12 % Transpersoner: 21 % Andel transpersoner som någon gång försökt att ta sitt liv. 15

16 Suicidförsök 60% 50% 40% 30% Självmordstankar Självmordsförsök 20% 10% 0% Alla Hb-personer Transpersoner Sammanfattning av hälsoläget Forskning visar att hbt-personer har sämre hälsa än populationen som helhet är mer utsatta för våld än populationen som helhet har mindre stöd av sociala nätverk än populationen som helhet får inte hjälp av samhället i samma utsträckning som populationen som helhet Kan ha lågt förtroende för vård och socialt stöd Diskriminering leder till ohälsa Att inte bli bekräftad i sin identitet leder till negativ hälsoutveckling Negativ självbild leder till ohälsa 16

17 På ungdomsmottagningen I enkäten ställdes frågan Förutsattes det att du är hetero eller cis (ej transperson) någon gång i samtalet med personalen eller i något formulär?. På ungdomsmottagningen»jag har blivit kallad fröken e3 flertal gånger av min läkare även om läkaren är mycket medveten om a3 jag är <m, har också innan när jag iden?fierade mig som lesbisk få3 påpekat a3 jag skulle tänka på a3 använda kondom när jag hade sex med killar.«18 år, queer, queer, transsexuell»de ställde frågor som förutsa3e a3 jag var cis och hetero, och de gick inte a3 svara på e<ersom jag inte är cis/hetero.«24 år, queer, kille, queer, trans, transsexuell, intergender 17

18 På ungdomsmottagningen Förändrades bemötandet när det kom fram a1 du var hbtq? Ja 15 % Nej 68 % Vet ej 17 % Hur förändrades det?»till det nega?va då hon fick en mer stelt inställning och ville avsluta samtalet raskt.«16 år, queer, trans»jag blev mer e3 objekt a3 undersöka än en person a3 testa.«20 år, heterosexuell, tjej, transsexuell»hon blev förvirrad och började fråga en massa om det.«24 år, queer, intergender Heteronormen Det finns bara två kön, som är olika, och de dras av naturen till varandra. Antingen: biologiskt snopp/kuk juridiskt M, ojämn näst sista siffra mentalt pojke/kille/man könsuttryck varierar beroende på sammanhang. Förutsätts ofta se ut/ vilja se ut och vara på vissa sätt ( killig, manlig, maskulint ) socialt uppfattas som kille kärlek och sex blir kär i/kåt på/vill ha sex med tjejiga tjejer Eller: biologiskt snippa/fitta juridiskt K/F, jämn näst sista siffra mentalt flicka/tjej/kvinna könsuttryck varierar beroende på sammanhang. Förutsätts ofta se ut/ vilja se ut och vara på vissa sätt ( tjejig, kvinnlig, feminint ) socialt uppfattas som tjej kärlek och sex blir kär i/kåt på/vill ha sex med killiga killar 18

19 Hur kan normer påverka? 19

20 Normer (forts.) 20

21 Möjliga konsekvenser av cis- och heteronormen Vilka tror ni att konsekvenserna kan bli? normer hänger ihop med maktstrukturer normföljare = mer makt, normbrytare = mindre makt den som bryter mot normen ses som avvikande à osynliggörande, sämre bemötande, risk för kränkningar, trakasserier, diskriminering och hatbrott behöver/förväntas komma ut socialt medskapande och att vara med på lika villkor effekter på fysisk och psykisk hälsa Fler konkreta konsekvenser Vad kan det få för konsekvenser för unga om den information man får utgår från att alla följer cis- och heteronormen? (ex: sex- och samlevnadsundervisning) den information man får är inte relevant för en själv è kan vara svårare att göra informerade val möjliga effekter för sexuell hälsa förstärker normer för hur kroppar ser ut och beter sig brist på spegling/bekräftelse påverkar självbild brist på konkreta sätt att prata med sexpartner om vilken typ av sex man vill ha kan spela in i sexuell gränssättning»tabu«, tystnad återskapas 21

22 Att bemöta Använd rätt namn, pronomen, benämningar. Personens egen definition är det som gäller! Måste man få fråga? Outa inte utan medgivande. Man behöver inte förstå för att kunna visa respekt. Reflektera aktivt över egna normer. Ta hjälp av varandra på arbetsplatsen! Hur könar vi här egentligen? T.ex. formulär, inskrivningssamtal Bekräfta lagom! Gör inte hbtq till ett problem. Ta ansvar för egna kunskapsluckor. Upplevelser av bemötande»min psykolog sa att 'jag har inte så mycket transkompetens men det ska inte gå ut över dig. Jag ska se till att är det något jag inte förstår så kommer jag skaffa mig den kompetensen.' Och det kändes väldigt bra, för man har ju hört historier där människor nästan fått undervisa sina psykologer. Där har fokus legat på att berätta för den personen vad trans är, eller vad hbt är. Att fokuset inte har legat på vad man kom dit för utan att man ska berätta om hbt. Och det blir också så väldigt fel.«henrik 22