Likabehandlingsplan. Banafjälskolan förskolan. Version:

Transkript

1 Banafjälskolan förskolan Version:

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Vår vision på Banafjälskolan Bakgrund Främjande och förebyggande arbete Planerade aktiviteter och insatser i de respektive verksamheterna Förskolan Kartläggning och nulägesanalys Tydliga mål och konkreta åtgärder Förskolan Rubrik på utvecklingsområdet Förebyggande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna Övergripande planering för olika fokusområden Konkreta åtgärder i olika verksamheter Förskolan Ny plan varje år... 6 Bilaga 1. Lagtexter och definitioner... 7 Kränkande behandling... 7 Trakasserier... 7 Rasism och främlingsfientlighet... 7 Diskriminering... 7 Etnisk tillhörighet... 7 Funktionsnedsättning... 8 Hbt... 8 Heteronormen... 8 Homofobi... 8 Jämställdhet... 8 Könsidentitet eller könsuttryck... 8 Rasism... 9 Religion och annan trosuppfattning... 9 Tillgänglighet... 9 Transpersoner... 9 Transsexuell... 9 Sexuell läggning... 9 Bilaga 2. Rutiner för att utreda och åtgärda Upptäcka Utreda Åtgärda Bilaga 3. Uppföljning och utvärdering Banafjäls förskola (12)

3 1. Vår vision på Banafjälskolan På vår skola skall barnen få utveckla ett självförtroende och en självkänsla som stärker deras självbild. Barnen är engagerade, de vill och kan påverka sin situation genom den kunskap och de möjligheter som förskolan, skolan och fritidshemmet ger. Detta är en god grund för lärande och utveckling. Banafjäls förskola (12)

4 2. Bakgrund Skollagen (2010:800) förbjuder diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagen syftar till att främja allas lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Kapitel 6, åtgärder mot kränkande behandling, grundar sig bl.a. på FN:s barnkonvention och då särskilt artiklarna 2,3,6,12 och 19 (se Lika rättigheter i skolan, DO2012). Diskrimineringslagen (2008:567) har också ett kapitel som reglerar utbildning och förbuden mot diskriminering. I Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:10) Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling skrivs det främjande och förebyggande arbetet fram tydligt. Banafjälskolans övergripande arbete inriktas främst på att främja en trygg miljö för lärande och utveckling. Det vardagliga arbetet ska präglas av demokratiska arbetsformer, reflektioner kring normer och värderingar, respekt för olikheter och alla människors lika värde. 3. Främjande och förebyggande arbete 3.1 Planerade aktiviteter och insatser i de respektive verksamheterna Förskolan Här beskriver pedagogerna i förskolans verksamhet sitt främjande och förebyggande arbete! Kommentar [BE1]: Ja, detta behöver beskrivas. 4. Kartläggning och nulägesanalys Kartläggning och nulägesanalys utgår ifrån arbetslagets och pedagogernas reflektioner och analyser. Utifrån den analys och behovsinventering vi gjort kommer vi att arbeta med följande områden under kommande läsår: - Pedagogerna hjälper till att ge barnen verktyg att lösa konflikter - Vänskap och omtanke om varandra - Trygghet i gruppen - Förankring av likabehandlingsplanen - Det Pedagogiska året 5. Tydliga mål och konkreta åtgärder 5.1 Förskolan Rubrik på utvecklingsområdet Mål: Konkreta åtgärder: Ansvar: Tidsram: Utvärdering: Vi jobbar med materialet Vännerna i Kungaskogen, som tar upp vänskap och hjälpsamhet. Vi kommer att arbeta med fokus på följande områden: - Pedagogerna är viktiga förebilder för barnen. 4(12)

5 - Vi samtalar om vänskap och respekt på våra samlingar. - Vi hjälper barnen att lösa uppkomna konflikter - Vi jobbar vidare efter ICDP; bemötande, gränssättande, emotionell och meningsskapande dialog. - Under vårterminen jobbar 5-åringarna med värdegrunden. Vi arbetar med Ville Vilse, som tar upp könsroller, jämställdhet och känslor. 4. Uppföljning och utvärdering - Personalen pratar i arbetslaget om det inträffade. - Problemet tas upp med de berörda barnen. - Berörda föräldrar kontaktas. - Händelsen dokumenteras av personalen. Kommentar [BE2]: Hur ni arbetar med detta ska beskrivas under punkten 5. Tydliga mål och konkreta åtgärder (se den rödfärgade texten ovan till vänster). Sprid ut dessa olika insatser under olika rubriken ( osv ovan) Kommentar [BE3]: Detta ska in som en naturlig del under rubriken tydliga mål och konkreta åtgärder. Under denna rubrik finns nämligen redan en punkt utvärdering. 6. Förebyggande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna Vår målsättning är att ingen elev på Banafjälskolan ska bli diskriminerad eller missgynnad av skäl som går under diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Detta gäller alltid när personal i skolans verksamhet bemöter och fattar beslut rörande elever. För definition av begreppet diskriminering, se bilaga 1. Skolans förebyggande arbete riktas in på olika områden under läsåren enligt ett rullande schema. Detta schema är samma som schemat på Husumskolan och detta för att underlätta för gemensamma utbildningsinsatser, mm. 6.1 Övergripande planering för olika fokusområden 2012/2013: Kön 2013/2014: Funktionshinder 2014/2015: Sexuell läggning och könsöverskridande identitet 2015/2016 Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning Mål för arbetet: Eleverna inte ska missgynnas eller begränsas p.g.a. sitt kön Konkreta åtgärder: Gemensamt för alla verksamheter är att lärare planeras få en kortare/enklarefortbildning inom kön, könsroller, jämställdhet och genus under hösten/vintern Ansvar: Rektor Tidsram: Höstterminen 2012 Utvärdering: Under APT i december-februari 6.2 Konkreta åtgärder i olika verksamheter Förskolan Mål för arbetet: 5(12)

6 Konkreta åtgärder: Ansvar: Tidsram: Utvärdering: 7. Ny plan varje år Arbetet med att utvärdera likabehandlingsplanen påbörjas i mitten av vårterminen. Arbetet inleds med att pedagogerna utvärderar arbetet. Hela arbetslaget träffas och resonerar kring de förändringar som behöver göras avseende verksamhetens utvecklingsområden och arbetet kring detta. Arbetslaget reviderar. Den reviderade versionen skrivs ihop och skickas för synpunkter till vårdnadshavare. I slutet av maj skall den nya upplagan av likabehandlingsplanen vara klar. Kommentar [BE4]: Vilket avgränsat område kan ni arbeta med under detta läsår som berör förebyggande arbete utifrån diskrimineringsgrunden kön? Beskriv kortfattat hur ni ska arbeta med detta under dessa punkter. 6(12)

7 Bilaga 1. Lagtexter och definitioner Källor: (diskrimineringsombudsmannen), Skolverkets rapport 326/2009 (Diskriminerad, trakasserad, kränkt?) och Lika rättigheter i skolan handledning (DO2012). Kränkande behandling Begreppet kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några genom sitt uppträdande, utan något samband med någon diskrimineringsgrund, kränker en annan persons värdighet. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkande behandling kan vara handlingar som är: fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag eller knuffar), verbala (t.ex. att bli kallad vid öknamn, att bli hotad eller kallad hora, bög, svartskalle, mm) psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning) kroppsspråk (miner, peka finger, himla med ögonen, ignorera). text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms). Trakasserier Trakasserier är en aktiv, medveten handling som kränker en person och som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Rasism och främlingsfientlighet Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karaktäristika. Diskriminering Att någon blir sämre behandlad än någon annan och behandlingen har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringen kan vara direkt, indirekt eller i form av trakasserier. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering samer, romer, personer med svensk, somalisk, bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. 7(12)

8 Funktionsnedsättning I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med funktionshinder är förbjuden. Med det menas enligt lagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har uppstått senare eller förväntas uppstå. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppet funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. Diskrimineringsombudsmannen anser att ett funktionshinder snarare är något som uppstår i en miljö som ställer upp hinder för personer med funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel och synskador med mera. Andra kan förväntas bli ett hinder i samhället i framtiden som till exempel HIV, cancer eller Multipel Skleros (MS). Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Du är alltså även skyddad av lagen även om du har en mindre omfattande funktionsnedsättning. Hbt Samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Heteronormen Föreställningen att alla är heterosexuella och att detta är det självklara och önskvärda sättet att leva. En av utgångspunkterna är förväntningar om kvinnlighet och manlighet som varandras motsatser och komplement. Heteronormativitet handlar om makt. Den som tillhör den heterosexuella normen har privilegiet att vara något mer än sin sexuella läggning och har även makten att bedöma vad som är annorlunda och icke önskvärt. De som överskrider gränser för heterosexualitet uppfattas som avvikande. Homofobi En uppfattning (hos en individ, en grupp eller ett samhälle) som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. Jämställdhet Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Könsidentitet eller könsuttryck I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck är förbjuden. Med det menas personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen, exempelvis transvestiter eller intersexuella. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck. Alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara transpersoner. Med könsidentitet eller könsuttryck menar Diskrimineringsombudsmannen en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. 8(12)

9 Rasism Ursprungligen ett ord som beskriver uppdelningen av människor i ett rassystem där vissa raser biologiskt är underställda andra. Idag pratar man mer om kulturrasism föreställningen om att kulturer är absoluta, oföränderliga och definierar individens egenskaper. Religion och annan trosuppfattning "Annan trosuppfattning" innebär något annat än "religion" men är begränsat till en åskådning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning. Det gäller inte etiska, filosofiska eller politiska värderingar/åskådningar. Åskådningar som buddism, ateism och agnosticism är jämförbara med religion och omfattas av begreppet annan trosuppfattning. Tillgänglighet För att personer med funktionshinder ska kunna delta på lika villkor i samhället är det viktigt att det görs tillgängligt. Det innebär att bland annat information, lokaler och verksamheter anpassas så att alla kan ta del av dem, oavsett om man har ett funktionshinder eller inte. Transpersoner Transpersoner är i sin tur ett samlingsnamn på könsöverskridare, till exempel transvestiter och transsexuella. Transsexuell En person som upplever sig vara av motsatt kön jämfört med sitt biologiska kön. Transsexuella skyddas mot diskriminering på grund av kön. Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. 9(12)

10 Bilaga 2. Rutiner för att utreda och åtgärda Upptäcka Samtal med barnen Utvecklingssamtal med föräldrar Vi finns alltid i barnens närhet Vi pedagoger är uppmärksamma på om barnens beteende förändras. Vi är goda lyssnare. Utreda Händelser som faller inom ramen för det som framgår i skollagens 6 kap. 10 (skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling) ska anmälas till ansvarig förskolechef som i sin tur ska anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen ska skyndsamt utreda omständigheterna kring händelsen och vidta lämpliga åtgärder (som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden). Andra fall, som inte alls är av lika allvarlig karaktär som det som berörs ovan utan snarare är av vardaglig karaktär, utreds och åtgärdas fortlöpande av personalen på förskolan. Vårdnadshavare informeras om dessa händelser (och förskolechef om så anses behövas). Åtgärda Händelser utreds och åtgärdas (dock olika beroende på vad som hänt). Föräldrar informeras om vad som hänt samt vilka åtgärder som planeras. Vanligtvis är det förskolans personal som informerar föräldrarna. 10(12)

11 Bilaga 3. Uppföljning och utvärdering 2012 Sammanfattningen av våra insatser gjorda under 2011 visar att : Kommentar [BE5]: Här ska en sammanfattning av förra årets likabehandlingsplan finnas med. 11(12)

12 Plats för egna anteckningar: 12(12)