Hon, Han, Hen, Den En introduktion till att bemöta personer med könsdysfori. Maja Ollberg, Alex Lithander RFSL Gotland

Transkript

1 Hon, Han, Hen, Den En introduktion till att bemöta personer med könsdysfori Maja Ollberg, Alex Lithander RFSL Gotland Region Gotland, 6 december 2018

2 Upplägg Tryggare rum Varför är vi här? Introduktion Vad innebär trans/könsdysfori? Paus Hur ser transpersoners levnadsvillkor ut? Vilket ansvar har vi? Tidslinje Frågor?

3 Tryggare rum Vad behöver jag för att känna mig trygg och för att kunna delta i samtalen idag? Vad behöver vi tänka på för att alla ska känna sig så trygga som möjligt? Hur kan vi agera?

4 Tryggare rum Vad behöver jag för att känna mig trygg och för att kunna delta i samtalen idag? Vad behöver vi tänka på för att alla ska känna sig så trygga som möjligt? Hur kan vi agera? Viktigt att prata lättbegripligt Räcka upp handen Våga fråga Ge plats Att man får prata till punkt Aktivt lyssnande Vilja förstå Bekräftande kroppsspråk Utgå från sig själv Ärlighet och transparens

5 1 Varför är vi här? Vilka förväntningar har vi på dagen?

6 Delaktighet Förtroende Omtanke Region Gotlands värdegrund

7 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter Ur FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna

8 Diskrimineringslagen 2008:567 Sju diskrimineringsgrunder Både förbud och krav Lagen handlar inte bara om att respektera förbudet mot diskriminering. Den kräver att vi aktivt skapar och stärker förutsättningarna för allas lika rättigheter och möjligheter kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder

9 2 Introduktion

10 Kort om RFSL RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter är en ideell förening som startade Vårt mål är att samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter ska gälla för hbtq-personer som för alla andra i samhället. Vi arbetar lokalt, nationellt och internationellt och är en ständigt växande organisation.

11 hbtq Akronymen hbtq: Homosexuella Bisexuella Transpersoner Queera personer

12 3 Vad innebär trans och könsdysfori?

13 Vi kan använda 5 sätt för att beskriva Kön Kroppsligt Juridiskt Mentalt Exempelvis yttre och inre könsorgan, kromosomer, hormonnivåer Folkbokföring, ID-handlingar, personnummer. Det kön som en känner sig som, även kallat könsidentitet. Två stycken i Sverige: man och kvinna. Tilldelat Socialt Det kön en tilldelats baserat på hur ens könsorgan såg ut vid födseln Hur en uttrycker sitt kön och hur andra ser en. Ex. hår, smink, kläder, röst m.m.

14 Cisperson Kroppsligt Tilldelat Juridiskt Socialt Mentalt Exempelvis yttre och inre könsorgan, kromosomer, hormonnivåer Det kön en tilldelats baserat på hur ens könsorgan såg ut vid födseln Folkbokföring, ID-handlingar, personnummer. Två stycken i Sverige: man och kvinna. Hur en uttrycker sitt kön och hur andra ser en. Det kön som en känner sig som, även kallat könsidentitet. Ex. hår, smink, kläder, röst m.m.

15 Trans Kroppsligt Tilldelat Exempelvis yttre och inre könsorgan, kromosomer, hormonnivåer Det kön en tilldelats baserat på hur ens könsorgan såg ut vid födseln Juridiskt Folkbokföring, ID-handlingar, personnummer. Två stycken i Sverige: man och kvinna. Socialt Hur en uttrycker sitt kön och hur andra ser en. Ex. hår, smink, kläder, röst m.m. Mentalt Det kön som en känner sig som, även kallat könsidentitet.

16 Kroppen Kropp handlar om inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer, alltså utifrån om man har äggstockar, testiklar, snippa, snopp, högst nivåer av östrogen eller testosteron, XX- eller XY-kromosomer. Det handlar även om skäggväxt och annan kroppsbehåring samt hur ens bröstkorg ser ut. Rent kroppsligt finns det inte bara två kön, utan en mängd variationer. Samtidigt har läkarvetenskapen bestämt hur inre och yttre könsorgan ska se ut och vilka kombinationer av hormoner och kromosomer som ska räknas till olika kön. Detta har skapat en norm för kroppar i fråga om medicinskt kön.

17 Tilldelade könet Hormoner, könskromosomer, könsorgan eller annat som har just med kroppen att göra. Kallas ibland för biologiskt kön, men kom ihåg att kroppen kan förändras och att biologiskt kön inte är samma sak som hur en såg ut vid födseln.

18 Juridiskt kön Juridiskt kön är det kön som står registrerat i folkbokföringen. Det står i passet och på ens legitimation. Ens juridiska kön framgår också av personnumrets näst sista siffra. I Sverige finns det två juridiska kön: kvinna och man. Det finns andra länder som har fler juridiska kön, till exempel Tyskland, Australien och Sydafrika. Juridiskt kön tilldelas vid födseln, i regel genom att vårdpersonal bedömer könstillhörighet utifrån yttre könsorgan. Den som fått diagnosen transsexualism kan ansöka till Socialstyrelsens rättsliga råd om att ändra juridiskt kön.

19 Könsidentitet Könsidentitet är det kön man känner sig som. Helt enkelt det kön man känner i själ och hjärta att man har. Det behöver inte överensstämma med hur ens kropp ser ut. Man kan identifiera sig med ett kön eller med flera, man kan uppleva att ens könsidentitet varierar eller att man inte känner sig som något kön alls. Alla människor har själva rätt att bestämma vilken könsidentitet de har. Många tänker inte på sin könsidentitet för att man undermedvetet har fått lära sig att det ska vara på ett visst sätt att könsidentiteten stämmer överens med det juridiska könet, med hur kroppen ser ut och hur man väljer att uttrycka sig. Ens könsidentitet kan också förändras över tid.

20 Könsuttryck Könsuttryck är hur man uttrycker sig i fråga om kön. Det gör man till exempel genom kläder, kroppsspråk, frisyr, om och hur man sminkar sig, och sin röst. Ens könsuttryck kan stämma överens med könsidentiteten, men den behöver inte göra det. Man kan välja att uttrycka sig på ett helt annat sätt än i linje med sin könsidentitet. Könsuttryck är en del av socialt kön, som även omfattar exempelvis fritidsintressen, vilken roll man tar i grupper och olika förväntningar man tar på sig utifrån kön. Socialt kön kan även handla om hur andra uppfattar en.

21 Olika sätt att vara trans på Binär En binär transperson identifierar sig som det motsatta, binära könet. En del kallar sig kille, man, kvinna, tjej utan att sätta trans- framför, medan andra kallar sig transtjej, transkvinna, transkille, transman. Oberoende så är det den egna könsidentiteten som avgör. En transtjej är en tjej som när hon föddes fick det juridiska könet man och en transkille är en kille som fick juridiskt kön kvinna när han var nyfödd. En binär transperson som har genomgått en könsidentitetsutredning kan få diagnosen transsexualism och därmed möjlighet att ansöka om ändrat juridiskt kön samt underlivskirurgi. Ickebinär Om man inte identifierar sig som varken kille eller tjej kan man sakna självklara ord ifråga om kön. Istället kanske man identifierar sig som en person, en människa, ett namn eller något annat. Man får känna efter själv vad som känns bra. Könsidentiteter som exempelvis intergender, ickebinär och genderqueer betyder olika saker för olika personer. Man är alltså fri att själv bestämma vad det innebär för en själv och använda det eller de pronomen som man själv identifierar sig med.

22 Paraplybegreppet genderqueer transsexuell transvestit ickebinär intergender crossdresser binär transgender drag bigender genderfluid

23 Könsidentitetsutredning steg för steg Remiss till könsutredningsteam Kontakt med ett av sex olika utredningsteam i landet. En BAS- utredning inleds 1. Remiss Skrivs i en del fall av vårdsökanden själv, annars av en psykiatriker, kurator, ungdomsmottagningen, vårdcentral eller av en läkare. 2. Kontakt med könsutredningsteam Teamet består oftast av psykiatriker, kurator och psykolog. Dessa utreder gemensamt vårdsökande samt ställer en könsdysforidiagnos. Det är olika team beroende på om vårdsökande är barn eller vuxen. 3. Utredning Pågår oftast under ett år, men kan ta både kortare och längre tid. Utredningen täcks av högkostnadsskyddet.

24 Könsidentitetsutredning steg för steg Remiss till könsutredningsteam Kontakt med ett av sex olika utredningsteam i landet. Diagnos Remiss till könsbekräftande behandlingar Real Life Experience 4. Diagnos Könsdysfori Transsexualism. Könsidentitetsstörning utan närmare specifikation Andra specificerade könsidentitetsstörningar. 5. Remiss till könsbekräftande behandlingar Teamet består oftast av psykiatriker, kurator och psykolog. Utreder gemensamt vårdsökande samt ställer diagnos. 6. Real Life Experience Pågår oftast under ett år, men kan ta både kortare och längre tid. Följs upp med kontinuerlig kontakt med utredningsteamet som efter den angivna tiden

25 Könsidentitetsutredning steg för steg Remiss till könsutredningsteam Kontakt med ett av sex olika utredningsteam i landet. Diagnos Remiss till könsbekräftande behandlingar Real Life Experience Ansökan om ändring av juridiskt kön Tillgång till underlivskirurgi 8. Tillgång till underlivskirurgi 7. Ansökan om ändring av juridiskt kön Krav på diagnos transexualism Skrivs till Socialstyrelsens rättsliga råd. Måste vara folkbokförd i Sverige Krav på diagnos transsexualism Fås i samband med godkännande av ändrat, juridikt kön

26 4 Hur ser transpersoners levnadsvillkor ut?

27 Cisnormativitet och tvåkönsnorm CisnormativitetAntagandet att alla människor identifierar sig som det kön som har tillskrivits dem vid födseln och lever efter det könets sociala normer. TvåkönsnormDen norm som säger att alla tillhör ett av två befintliga kön, vars egenskaper är fundamentalt olika och att dessa förhåller sig till varandra på vissa sätt.

28 Transpersoners hälsa Från Folkhälsomyndigheten: Transpersoner rapporterar sämre allmänt hälsotillstånd än generell population. Särskilt det psykiska välbefinnandet är nedsatt. 36 % har under det senaste året allvarlig övervägt att ta sitt liv. Bland unga transpersoner mellan år är siffran 57 %. En tredjedel rapporterar att de någon gång har försökt ta sitt liv.

29 Tankar som beskriver Minoritetsstress Vad kommer hända om de får veta? Kommer de respektera mig? Tycker de att jag är konstig? Tycker de att jag är äcklig? Kommer de att behandla mig dåligt? Måste jag förklara mig? Kommer jag bli utsatt för våld? Är det tryggt för mig att vara här? Vet de något om sådana som mig?

30 Priset för våra exkluderande normer Minoritetsstress har sitt ursprung i exkluderande normer, osynliggörande, ifrågasättande, diskriminering och våld. Det är den extra belastning som individer från minoritetsgrupper utsätts för, på grund av sin normavvikande identitet. Riskmedvetenhet och konsekvenstänkande Internalisering Upplevelse av att vara utsatt

31 Statistik Mer än 25% anger att man blivit dåligt bemött inom sjukvården på grund av sin transerfarenhet. 5% har dessutom vägrats vård på grund av samma skäl. Totalt 40 % har skjutit upp att söka vård på grund av oro för dåligt bemötande, och 23 % gjorde det på grund av tidigare erfarenheter av dåligt bemötande. Ca 33% uppgav att sjukvårdspersonalen har velat hjälpa till men att de saknade nödvändig kunskap om transfrågor. Nästan lika många rapporterade att de behövde utbilda sjukvårdspersonalen om sin transerfarenhet för att kunna få rätt hjälp. 13% angav att sjukvårdspersonalen inte velat använda deras egenvalda namn 19% angav att sjukvårdspersonalen inte velat använda deras rätta pronomen ur: (Folkhälsomyndigheten 2015a)

32 Statistik Erfarenheter vid kontakt eller försök till kontakt med hälso- och sjukvården Använder inte rätt namn eller pronomen för mig Blev utsatt av min allmänläkare 40,0% Blev utsatt av en medicinsk specialist (hjärtspecialist, tandläkare) 38,2% 35,6% transmän 36,4% ickebinära 23,3% transkvinnor Blev utsatt av en läkare inom psykiatrin 45,9% Blev utsatt av icke-medicinsk personal 40,7% Har aldrig blivit utsatt 34,4% ur: Trans health and healthcare, 2017

33 5 Vilket ansvar har vi?

34 Bemötande i vården All hälso- och sjukvård ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet (2 HSL). Vid vård av personer med könsdysfori är det viktigt att man bekräftar personens könsidentitet. En åtgärd som har stor betydelse för individen är att hälso- och sjukvårdspersonalen frågar om vilket tilltalsnamn och tilltal i tredje person (pronomen) som personen valt och sedan använder dem, även om de inte överensstämmer med uppgifterna från folkbokföringen. Detta gäller både i den direkta kontakten med personen och i samband med dokumentationen av vårdkontakten. källa: Socialstyrelsen God vård av vuxna med könsdysfori- nationellt kunskapsstöd.

35 Bemötande i vården Konkreta exempel på ett respektfullt bemötande: Fråga om vilket tilltalsnamn och pronomen personen vill tilltalas och omtalas med. Använda dessa namn och pronomen i samtalet med personen och vid dokumentationen av kontakten. Vara medveten om att kroppsundersökningar som förknippas med födelsekönet ofta upplevs som påfrestande och att man därför behöver avsätta mer undersökningstid än vanligt. Fråga om vilka termer personen använder för att benämna kroppsdelar och använda dessa i samtalet. Undvika att fokusera på könsdysforin när personen söker vård av någon annan orsak och själv inte tar upp den till samtal. källa: Socialstyrelsen

36 Dos and don ts Om du vill ställa frågor om en persons transition eller kring trans, utgå inte från att det är okej att ställa dessa frågor. Börja istället med att be om tillåtelse att ställa dina frågor: Jag har några funderingar kring trans, har du lust att svara på dem? Det är helt okej att säga nej. Ställ inte privata frågor om någons sexuella praktik eller kropp om det inte medicinskt relevant fråga hellre om trans i allmänhet, och då med respekt. Om du är osäker på någons könsidentitet, fråga vilket pronomen personen använder (inte är du tjej eller kille? ).

37 Dos and don ts Googla! Mycket info finns på nätet och det är ofta smidigare att söka kunskap den vägen än att använda en transperson som lexikon. Berätta aldrig för en transperson vad den gör fel (i dina ögon) och vad personen borde göra för att passera bättre såvida inte personen har bett om dina råd. Fråga inte efter en persons tidigare namn. Om du råkar använda fel namn eller fel pronomen rätta dig själv och be om ursäkt.

38 Konsekvenser av dåligt bemötande Brister i bemo tandet mellan patient och personal kan bland annat leda till: Brister i kommunikationen och informationen mellan patient och vårdgivare. Kan leda till att patienten inte fo ljer ordinationer och behandlingsrekommendationer. Kan leda till att patienten inte a terkommer trots att dennes tillsta nd kra ver det samt att patienten eller personalen inte uppfattar va sentlig information.

39 Att fråga om kön och trans i Enkäter Varför fråga om kön? Olika betydelser av kön Att fråga om kroppen Att fråga om transerfarenhet Ställ relevanta frågor Svarsbenägenhet och anonymitet källa:

40 Att fråga om kön och trans i Enkäter Vilket kön har du? Med kön menar vi könsidentitet, alltså det kön du själv känner dig som. 1. Kvinna 2. Man 3. Annat alternativ 4. Osäker 5. Vill ej svara Är du eller har du erfarenhet av att vara transperson? 1. Ja 2. Nej 3. Vet ej/vill ej svara källa:

41 Strategier för förändring Så kan du stärka och skydda Språk Relationsord Sexualitetsord Medvetet sätt att tala om kroppsdelar Använda rätt namn och pronomen i tal och i dokumentation Ifrågasätt Upprepade uttryck för hetero-, cis- och tvåkönsnormer kan upplevas som bekräftelser på att den som bryter mot normen är fel, onormal, och ovälkommen. Arbetsplatsens likabehandlingsarbete Omklädningsrum och toaletter Integritetskränkande nyfikenhet Skämt/jargonger Begränsande normer på arbetsplatsen Peppa/stötta Påminn och rätta varandra om pronomen och namn Sätt inte andra i boxar Ta hjälp av varandra och gå ihop Kom ihåg att det alltid är upp till varje individ att själv avgöra sin identitet Se till att ni har relevant kunskap

42 6 Tidslinje

43 Tidslinje Sverige blir det första landet i världen som erbjuder möjligheten att ändra juridiskt kön efter utredning. Samma år började även behandling med hormonterapi och kirurgi att erbjudas i Sverige Transgender Day of Remembrance uppmärksammas för första gången den 20 november. Syftet är att genom exempelvis manifestationer påminna om att transpersoner i hela världen utsätts för hatbrott och mördas på grund av ens transerfarenhet. Könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till som diskrimineringsgrund. Transpersoner inkluderas från och med nu i svensk diskrimineringslagstiftning. källa:

44 Tidslinje Socialstyrelsen avskaffar diagnosen "transvestism" som en psykiatrisk diagnos Namnlagens tillämpning ändras så att alla myndiga personer får ha vilket namn en vill, oavsett juridiskt kön Socialstyrelsen utreder hur den könsbekräftande vården fungerar och kommer fram till att det finns flera fel och brister, bland annat får man väldigt olika vård beroende på var man bor och hur gammal man är. Bättring utlovas. källa:

45 Tidslinje Patent- och registreringsverket avgör att personer som fyllt 12 år (men som är under 18 år) får ha vilket namn man vill, så länge alla vårdnadshavare samtycker till det Kammarrätten slår fast att kravet på att den som vill ändra juridiskt kön måste vara steril och inte får ha sparade könsceller strider mot Europakonventionen och svensk grundlag. Från och med januari 2013 tvångssteriliseras därmed inte längre personer för att få ändra juridiskt kön, även om kravet fortfarande står kvar i lagen Den 1 januari försvinner kravet om att vara svensk medborgare för att kunna ändra juridiskt kön i Sverige. Däremot måste man vara folkbokförd i Sverige. källa:

46 Tidslinje Den 24 juni lämnar RFSL och RFSL Ungdom tillsammans med KIM, FPES och Diskrimineringsbyrån Uppsala in ett krav på skadestånd till Justitiekanslern, vilket är den myndighet i Sverige som ser till att andra myndigheter följer svensk lag. Mer än 100 personer begär skadestånd för att man blivit steriliserad mot sin vilja i samband med könsutredning Den 1 juli stryks kravet på sterilisering ur könstillhörighetslagen Den 27 april meddelar regeringen att man tagit initiativ till en ny lag som ska ge ersättning till personer som tvångssteriliserats mellan 1 juli 1972 och 30 juni 2013 i enlighet med könstillhörighetslagen. Den nya lagen föreslås träda i kraft 1 maj källa:

47 Tidslinje Den statliga utredningen "Transpersoner i Sverige förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor SOU 2017:92" kartlägger transpersoners livsvillkor i Sverige. Utredningen är över 900 sidor lång och innehåller en mängd konkreta förslag som ska förbättra transpersoners hälsa, villkor och liv Ytterligare revidering av namnlagen. Personer oavsett ålder och kön kan nu byta förnamn via Skatteverket. För barn under 12 år ska alla vårdnadshavare skriva under ansökan. Gäller ansökan den som är mellan år ska alla vårdnadshavare och barnet själv skriva under ansökan Lagen som ger ersättning till tvångssteriliserade transpersoner träder i kraft 1 maj Alla som beviljas ersättning får samma belopp: kr. källa:

48 Tidslinje Den 16 maj fattar riksdagen beslut om att skydda transpersoner mot hatbrott, olaga diskriminering och förolämpning. Det innebär att transpersoner inkluderas och erkänns i en svensk grundlag för första gången. Samtidigt tas även ett första beslut för att inkludera transpersoner i lagen om hets mot folkgrupp. Förbud mot olaga diskriminering, förolämpning samt straffskärpningsregeln vid hatbrott mot transpersoner föreslås träda i kraft den 1 juli Efter riksdagsvalet krävs ytterligare ett beslut för att ändringen i tryckfrihetsförordningen gällande hets mot folkgrupp ska kunna antas. Denna förändring föreslås träda i kraft den 1 januari I maj presenterar WHO en ny utgåva av ICD för världshälsoförsamlingen, ICD 11. Där föreslås diagnoskoderna för könsdysfori finnas i kapitlet för sexuell hälsa istället för i psykiatrikapitlet.. Namnförslaget på diagnoskoden är Gender Incongruence. källa:

49 Tidslinje Förslag till en modernare könstillhörighetslagstiftning Regeringen vill ersätta den nuvarande lagen om könstillhörighet med två nya lagar: en lag om vissa kirurgiska ingrepp i könsorgan och en lag om ändring av det kön som står i folkbokföringen, det som brukar kallas juridiskt kön. Den nya lagstiftningen innebär att ändring i folkbokföringen skiljs från medicinsk vård och behandling Socialstyrelsen har påbörjat en utredning om svenskt införande av ICD-11 som beräknas pågå fram till januari Resultatet av utredningen ska sedan utgöra underlag för Socialstyrelsen att fatta beslut om införande, process och tidplan. Det är först när beslut om införande av ICD-11 fattats som en översättning av hela klassifikationen till svenska kan bli aktuell. källa:

50 Miniövning Reflektioner från dagen! Vad har gjort intryck och vad tar ni med er? Vad kan ni behöva för att er verksamhet ska komma vidare? Ex. Samverkan med andra? Mer kunskap? Annat?

51 Källhänvisningar och bra att ha- länkar: ICD- 11: sification-of-diseases-(icd-11)?fbclid=iwar0ejgynnv-g2p9i583jqvmvmaizuhun Ae5haO9NDYv6YJBLrmA5DhOckGc /en-strategi-for-lika-rattigheter-och-mojligheter-oavsett-sexuell-laggning-konsi dentitet-eller-konsuttryck a/ratten-halsa webb.pdf

52 Engagera dig! Bli medlem via sms eller på rfsl.se SMS till RFSLMEDLEM ååååmmddxxxx Besök rfsl.se, klick på engagera dig. STÖD RFSL BLI MEDLEM! Det kostar 100 kronor per år. Är du under 26 år blir du medlem i RFSL Ungdom för bara 50 kronor. BLI REGNBÅGSHJÄLTE Swisha valfritt bidrag till Besök rfsl.se/insamling för att bli månadsgivare via autogiro.

53 Tack för att ni har lyssnat idag!