JÄMSTÄLLDHET I TEORI

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "JÄMSTÄLLDHET I TEORI"

Lars-Erik Viklund
för 8 år sedan
Visningar:

1 GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se

2 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser (ex. kompetensutveckling ) Kvalitativt- att kvinnor och mäns livsvillkor, kunskaper och värderingar påverkar normeringen av olika områden i samhället (ex. organisationskultur)

3 JÄMSTÄLLDHETSPOLITISKA UTREDNINGENS DELMÅL 2005 Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att utöva ett aktivt medborgarskap och att forma villkoren för beslutsfattandet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter till avlönat arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut Kvinnor och män ska ha samma möjlighet att ge och få omsorg utan att underordnas. Det obetalda hemarbetet ska delas lika Kvinnor och män ska ha samma möjligheter till kroppslig integritet. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

4 PRAKTISKT JÄMSTÄLLDHETSARBETE Systembevarande tar organisationen för given och anpassar efter rådande system. Exempelvis att öka det underrepresentativa könet i antal i befintlig organisation, uppvärdera det kvinnliga i en struktur definierad i dav män eller göra det lättare för det underrepresenterade könet att nå högre positioner i gällande organisationsstruktur.

5 PRAKTISKT JÄMSTÄLLDHETSARBETE Systemförändrande- en del av ett djupgående förändringsarbete med syfte att skapa nya normer och handlingsmönster för båda könen, formade utifrån erfarenheter och livsvillkor, samt ett kritiskt förhållningssätt till stereotypa föreställningar om kön. Förutsätter kritiska perspektiv, t.ex. olika genus- och jämställdhetsperspektiv. Möter ofta MOTSTÅND.

6 REPRODUKTION OCH FÖRÄNDRING Reproduktion - Att göra som vi brukar - Vi har inte alltid tagit ställning, övervägt olika handlingsmönster och sedan självständigt gjort våra val. Förändring - Att bryta detta och att medvetandegöra oss utifrån olika genus- ojämställdhetsperspektiv. Jämställdhetsarbete rör sig i kraftfältet mellan reproduktion och förändring.

7 ANALYTISKA NIVÅER Samhällelig nivå ex. nationella politiska direktiv och opinion Organisatorisk nivå ex. hierarki, maktfördelning mellan könen och organisationskultur. Individuell nivå ex. sexuell identitet och personligt förhållningssätt till företeelser på övriga nivåer. - Samexisterar inflätade i varandra

8 VAD ÄR GENUS? De föreställningar vi har om manligt och kvinnligt och som får betydelse för övergripande genusstrukturer i samhället. Man kan se genus som ett analytiskt verktyg för att förstå relationer mellan könen i historiska i kontexter, på individuella id och sociala nivåer. Det är dock essentiellt att det är en kulturell tolkning av den biologiska skillnaden som är viktig och inte biologiska skillnader i sig som utgör genus (Gothlin, 1999).

9 GENUSSTEREOTYPER Har stor social betydelse, därför att kvinnor och män försöker att leva upp till de sociala förväntningarna på kön och förväntar sig även att andra ska göra det samma. Människor tänker och gör genus och härigenom sker en reproduktion av kön, även när man försöker att göra tvärtom så tolkas detta i förhållande till normen

10 GENUSFORSKNING OCH JÄMSTÄLLDHETSARBETE Genusforskningens analyser och resultat har haft stor betydelse för det praktiska jämställdhetsarbetet. Genusforskningen har generellt bidragit till att jämställdhetsarbetet bedrivs utifrån kritiska perspektiv

11 KÖNSMAKTSPERSPEKTIV Den ansats inom genusforskning som man inom jämställdhetspolitiken tagit fasta på som utgångspunkt för jämställdhetsarbete Den strukturella hypotesen Det finns en könsmaktsordning, dvs. strukturella relationer mellan makt och kön. Fokus flyttas från individnivå till strukturell nivå.

12 GENUSSYSTEMET Hierarki - mannen är normen i samhället Isärhållandets logik - manligt och kvinnligt bör inte blandas Yvonne Hirdman

13 VARFÖR JÄMSTÄLLDHET? Rättvisa Ökad kvalitet Lönsamhet

14 LIKA ELLER OLIKA? Respekt för likhet kvinnor och män är lika och ska därför ha samma rättigheter och skyldigheter Respekt för olikhet kvinnor och män är olika men har samma värde och de ska ha samma rättigheter och skyldigheter. (Särartstänkande och förutsätter synsättet att könen kompletterar varandra. Risk för reproducerande av könsstereotyper)

15 KVINNOR OCH TEKNIK Mycket resurser har satsats för att rekrytera kvinnor till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar, dvs ett kvantitativt jämställdhetsarbete, utifrån tankar om numerär jämlikhet och kvinnor som begåvningsreserv Tekniska högskolor, utformade för män och av män, har inte i motsvarande grad kritiskt granskats ur ett genusperspektiv BEVARANDE ELLER FÖRÄNDRANDE JÄMSTÄLLDHETSARBETE?

16 DISKRIMINERING Individuell diskriminering uppstår när lika fall inte behandlas lika. Handlar om effekter av diskriminering. Kollektiv diskriminering - uppstår när utfallet inte är lika för jämförbara grupper. Handlar om effekter av diskriminering. Strukturell diskriminering- uppstår när, exempelvis könen, inte har lika möjligheter eller förutsättning inom en struktur (glastak och glasväggar). Handlar om bakomliggande orsaker.

17 TRAKASSERIER Sexuella trakasserier runda ord, pornografiska bilder, ovälkomna sexuella anspelningar, kommentarer om utseende, klädsel, privatliv, tafsande eller annan ovälkommen kroppsberöring, ovälkomna förslag eller krav på sexuella tjänster eller sexuellt förhållande. Könstrakasserier osynliggörande, förlöjligande, komplimanger i fel kontext, lilla-vän attityder

18 JÄMSTÄLLDHETSANALYS Verksamhetens konsekvenser Vilka grupper berörs? Hur påverkas kvinnor och män? Könsneutrala beslut? Någon som missgynnas? Kärnverksamhetens innehåll utifrån kvinnligt respektive manligt? Styrd utifrån könsrelaterad normering? Intern organisation Har kvinnor och män lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter? Hur är makten fördelad? Resurserna? Arbetsmiljön ur ett jämställdhets perspektiv? Verksamhet och samhällsutveckling Hur kan verksamheten bidra till ökad jämställdhet i samhället?

19 TACK! Nästa föreläsning 20/9, kl : Jämställdhet och feminism i samhällsdebatten Litteratur: Gemzöe Föreläsare: Line Holth

Relevanta dokument

0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult

0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson och Ulrika Eklund Jämställdhet / Jämlikhet Prata