SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken
|
|
- Berit Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk organisation vars uppgift det är att synliggöra och motverka mäns och killars våld mot kvinnor, tjejer och barn. Vårt mål är att bidra till en förbättring av kvinnors livsvillkor. Roks arbetar för att synliggöra sambanden mellan kön, makt och våld samt öka kunskapen och kompetensen i dessa frågor såväl inom som utom organisationen. För Roks innefattar mäns våld mot kvinnor utsatthet för fysisk och psykisk misshandel, pornografi, prostitution, sexuellt våld och trakasserier. Roks ser att mäns våld kan drabba alla kvinnor, men också att kvinnors livsvillkor och livsrum kan variera beroende av etnicitet, social tillhörighet, ålder, sexualitet, funktionshinder och missbruk. Därför är det nödvändigt att belysa både de erfarenheter som skiljer och de som förenar kvinnor. Roks uppmärksammar att mäns våld mot kvinnor även drabbar barn som lever i våldets närhet. Vi vill därför synliggöra barnens situation och bidra till en förbättring av deras livsvillkor. Kärnan i Roks verksamhet är stödet till lokala kvinno- och tjejjourer i deras utveckling och arbete för kvinnor, tjejer och barn som är utsatta för mäns våld. Sammanfattande synpunkter Roks ställer sig bakom utrednings förslag. Vi ser också behovet av att utöka de nuvarande jämställdhetsmålen till att också innehålla mål om hälsa och utbildning. Hälsa är ett område där det råder en stor ojämnställdhet och det är viktigt att belysa hur statliga, regionala och kommunala budgetar fördelas mellan kvinnor och män när det gäller hälsa. Roks tycker det är bra att utredaren också kopplar mäns våld mot kvinnor till målet hälsa. Vi vet att hälsan påverkas av att leva i en relation där mannen utövar våld mot kvinnan. Roks ser mycket positivt på att utredaren har valt en bredare tolkning av Mäns våld mot kvinnor där t.ex. både prostitution och pornografi ingår. Roks vill dock lyfta fram att vi anser det problematiskt att ta bort det nuvarande andra jämställdhetsmålet jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbete då vi anser att det osynliggör den privata sfärens betydelse i jämställdhetsarbetet. Att som föreslås göra det till en del av det ekonomiska delmålet anser vi vara problematiskt då vi visserligen ser kopplingen mellan det obetalda arbetet och ekonomin, men vi anser problemet vara större än så. Det visar sig t.ex. i det som utredaren själv lyfter när det gäller föräldraförsäkringen som visar att inkomsterna inte är det som styr det ojämna uttaget av föräldradagar. Att dela det obetalda hemarbetet har stor betydelse för jämställdheten och eftersom kvinnor idag tar ett Hornsgatan 66, 1 tr Stockholm Tfn Fax info@roks.se
2 - 2 - större ansvar för hemarbetet och omsorgen så påverkas deras ekonomi negativt. Mäns våld mot kvinnor är också nära kopplat till fördelningen av det obetalda hemarbetet och ekonomi. Kvinnor tjänar mindre och får lägre pension som utredaren påpekar och det försvårar för kvinnor att bryta upp ur en relation där hon utsätts för våld. Roks vill ha kvar målet som beskriver hur vi ska dela det obetalda hemarbetet. För att vi ska kunna få mer jämställdhet behöver vi arbeta i samhällets alla nivåer och vi anser att det finns ett stort symbolvärde i att ha med obetalda hem- och omsorgsarbetet som ett mål då det synliggör den privata sfären. Roks ställer sig helt bakom förslaget om en jämställdhetsmyndighet och hoppas att det blir verklighet snart. Kortsiktiga satsningar på jämställdhet och mäns våld mot kvinnor har gjorts under längre tid och vi delar uppfattning att en myndighet möjliggör ett långsiktigt arbete och bättre analyser av de insatser som görs. Utredningen visar att fler brott anmäls när det gäller våld mot kvinnor men att fällande domar minskar. Roks är djupt oroade att den klyftan växer. Vi är också oroade på bristen av kunskap vi ser hos polis, åklagare och framförallt domstolsväsendet. Roks ser därför positivt på att en jämställdhetsmyndighet då det skulle innebära att mäns våld mot kvinnor blir ett eget kunskapsområde. Det skulle innebära att det blir enklare att domare, åklagare och rättsväsendet utbildas inom området och det skulle i sin tur kunna innebära fler fällande domar. Behovet av kunskap om mäns våld mot kvinnor finns också inom de yrkeskategorier som möter människor, t.ex. vårdpersonal och socialtjänstpersonal, även där ser vi att mäns våld mot kvinnor som kunskapsområde skulle möjliggöra att det blir en del av deras utbildning. Roks håller med utredaren om att mycket pengar har gått till arbetet mot mäns våld mot kvinnor, men mycket lite av de pengarna har gått till de verksamheter som arbetar med frågan utan har i stor utsträckning gått till myndigheter. Roks skulle vilja se ännu tydligare skrivningar på hur samhället ska trygga kvinnojourernas arbete och därmed trygga våldsutsatta kvinnors rätt till skydd och stöd. Övergripande synpunkter Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utredaren föreslår inga förändrade formuleringar av målet och Roks instämmer med utredaren Delmål 1 En jämn fördelning av makt och inflytande Förslag: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhälls-medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet i sam-hällets alla sektorer. Här har utredaren gjort en förändring av innehållet som förtydligar att villkoren för beslutsfattandet ska kunna gälla inom alla områden offentliga som privata. Roks tycker att målet blir både bättre och tydligare genom att klargöra att målet ska gälla både formella politiska rättigheter och det formella demokratiska systemet som det som ligger utanför det formella demokratiska systemet, t.ex inom det civila samhället, företag och medier. Till det civila samhället räknas också idrotten och trossamfunden. Det handlar också om lika möjligheter för kvinnor och män att delta i och påverka de processer som formar våra föreställningar, tankar och idéer inom massmedia, kulturen, forskningen, folkbildningen och utbildningsväsendet. Roks instämmer också med utredaren i vikten av att lyfta kvinnors utsatthet på sociala medier och i andra former av artiklar. Vi anser det vara en fara för demokratin och ett hot mot kvinnors makt och inflytande när deras röster tystas genom hot och kränkningar.
3 Delmål 2 Ekonomisk jämställdhet. Förslag: Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet och ska ha samma möjligheter att kombinera betalt arbete med privat- och familjeliv. Roks ställer sig lite tveksamma till utredarens förslag. Vi anser att det finns en risk att frågor som rör den privata sfären tappas bort och dessutom är inte alla frågor om att dela det obetalda hemarbetet relaterat till ekonomi vilket utredningens egen utredning om föräldraförsäkringen visar. Vår erfarenhet är att just att dela det obetalda hemarbetet har stor betydelse för hur jämställda vi är och hur mycket kvinnor kan få sina rättigheter tillgodosedda. Utredaren lyfter fram att kvinnor generellt kommer att få lägre pension än män. Roks vill särskilt lyfta det då vår erfarenhet är att ekonomi är en avgörande faktor när det kommer till att lämna våldsamma relationer. Den ekonomiska ojämställdheten som resulterar i kvinnors lägre pensioner blir därför en faktor som gör kvinnor mer utsatta Delmål 3 Jämställd utbildning Förslag: Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller livs-långt lärande och personlig utveckling. Roks ställer sig bakom utredarens förslag och tycker att det är bra att utredaren poängterar livslång lärande och att vi ska motverka könsstereotypa val i skolan Delmål 4 Mäns våld mot kvinnor Förslag: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Roks tycker att det är bra att utredaren behåller skrivningen Mäns våld mot kvinnor och att utredaren också behåller den bredare tolkningen av mäns våld mot kvinnor. Det andra ledet i målet om kroppslig integritet handlar om kvinnors och flickors rätt och möjlighet att bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. Vidare omfattas exploatering av kvinno-kroppen i reklam, medier och pornografi som syftar till att reproducera föreställningar om kvinnors underordning. I målet ingår också trakasserier, hot och annat våld som sker på internet och andra digitala kanaler. Målet är således mer omfattande än vad som ofta räknas in i begreppet våld i nära relationer. Roks anser att det är bra att utredaren lyfter upp prostitution som en del av mäns våld mot kvinnor. Roks anser dock att våld i samkönade relationer visst kan ligga under detta mål då det är samma typ av könsmaktsordning i dessa relationer som möjliggör våld. Se Carin Holmberg Målet säger att mäns våld mot kvinnor ska upphöra men de flesta åtgärder innebär egentligen bara att vi tar hand om konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor. Detta i sig leder inte till att våldet upphör Delmål 5 Jämställd hälsa, vård och omsorg. Förslag: Jämställd hälsa, vård och omsorg. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller hälsa, vård och omsorg livet ut. Roks ställer sig bakom utredarens förslag om ett femte jämställdhetsmål. Vi håller helt med utredaren om att särskilt viktiga frågor att beröra i delmålet jämställd hälsa är bl.a. kvinnors i synnerhet unga kvinnors psykiska ohälsa, sexuella och reproduktiva hälsa, könsstereotypa uppfattningar som kan leda till ett ojämställt bemötande i vården, samt
4 - 4 - hälsosituationen för grupper med sämre rapporterad hälsa som exempelvis kvinnor med kort utbildning eller utrikes födda kvinnor. Roks anser att en borde vara ännu tydligare med att påtala kopplingen mellan mäns våld mot kvinnor och kvinnors ohälsa. Utredaren har en bra skrivning om detta i själva utredningsdelen men det borde även vara synligare här i själva förslaget. Roks tycker att det är väldigt bra att utredaren betonar ungas psykiska ohälsa och att fokus läggs på bl.a. självskadebeenden. Roks vill där särskilt lyfta fram att det behövs kunskap och arbete kring det självskadebeteende hos unga, framförallt flickor, som innebär att de skadar sig själva genom att sälja sex, som också är nära sammanknutet med delmål 4, mäns våld mot kvinnor ska upphöra Myndigheternas ansvar att verka för de jämställdhetspolitiska målen stärks. Roks önskar att alla myndigheter ska ha krav på sig att arbeta med jämställdhet både internt och i sin verksamhet. Vi vill dessutom att myndigheternas arbete och beslut analyseras utifrån hur de har påverkat kvinnors respektive mäns rättigheter och på vilket sätt myndigheten i sina beslut och verksamhet har med de fem jämställdhetsmålen. I övrigt ställer sig Roks bakom utredarens förslag De jämställdhetspolitiska målen ska få genomslag inom respektive utgiftsområde. Roks anser det helt självklart att de jämställdhetspolitiska målen ska finnas med i alla utgiftsområden. Vi vill också se en genusanalys av budgeten, hur de olika förslagen påverkar kvinnors respektive mäns liv Säkerställ kravet på att redovisa officiell statistik fördelat på kön och ge berörda myndigheter i uppdrag att även redovisa annan statistik fördelat på kön Roks ställer sig helt bakom utredarens krav på könsuppdelad statistik 13.6 Förslag på uppgifter och organisation för jämställdhetspolitiken på nationell nivå Roks är positiva till och ställer sig bakom utredarens förslag på att en jämställdhetsmyndighet bör inrättas. Det ger förutsättningar för ett mer långsiktigt och kontinuerligt arbete med jämställdhet. Vidare anser Roks att möjligheten till ett eget departement bör ses över för att ytterligare stärka jämställdhetspolitikens ställning och arbetet med denne Jämställdhetsmyndighetens uppgifter uppföljning och analys Roks delar utredarens uppfattning att det behövs bättre uppföljning och analys av det pågående jämställdhetsarbetet och att denna uppgift bör skötas av den nya myndigheten. Roks anser också att det är viktigt att myndigheten har ett ansvar för att utvärdera och granska andra myndigheternas arbete med att uppnå jämställdhetsmålen under en längre tid Jämställdhetsmyndighetens uppgifter samordning av vissa uppdrag som rör flera departement och uppdrag som rör mäns våld mot kvinnor Roks är positiva till att utredarens förslag om en samordning av insatser som rör delmål 4 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Roks delar utredarens uppfattning att för att arbetet ska kunna fortsätta utvecklas och integreras i ordinarie verksamheter behövs långsiktiga förutsättningar då många av uppdragen och arbetena varit tillfälliga, och att det behövs en instans som tar hand om. Roks anser också att de tidsbegränsade nationella kompetens- och samordningsuppdragen som Länsstyrelsen i Stockholms län och Länsstyrelsen i Östergötlands län som rör mäns våld
5 - 5 - mot kvinnor, har bör permanentas och läggas över på jämställdhetsmyndigheten. Utredningen visar att det är områden där det behövs kompetens- och samordning. Roks vill understryka att i myndighetens arbete med delmål fyra anser vi att det är viktigt att ideella organisationer som arbetar mot mäns våld mot kvinnor, t.ex. kvinnojourer, ska kunna arbeta självständigt och inte vara en del av den institutionalisering som utredaren nämner Jämställdhetsmyndighetens uppgifter stöd i jämställdhetsarbetet till myndigheter, kommuner, landsting och regioner Roks är positiva till en stödfunktion till myndigheter, kommuner, landsting och regioner för det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering då det kommer att underlätta arbetet ute i myndigheter, kommuner, landsting och regioner och ger möjlighet till ökad kompetens och kunskapsinhämtning Jämställdhetsmyndighetens uppgifter statistik, fördelning av bidrag, och stöd i EU-samarbete m.m. Roks är positiva till att jämställdhetsmyndigheten tar över ansvaret för fördelning av bidrag till jämställdhetsprojekt. Vidare anser Roks att jämställdhetsmyndigheten också ska ha ansvaret för fördelning av bidrag för kvinnors organisering och organisationer som arbetar mot mäns våld mot kvinnor Länsstyrelsernas uppdrag och uppgifter Roks erfarenhet visar att arbetat mot mäns våld mot kvinnor fungerar bättre i de kommuner och regioner där det finns kvinnofridssamordnare och kvinnofridsteam. Vi är därför positiva till att länsstyrelsens bör ges en permanent samordningsroll i frågor som rör mäns våld mot kvinnor. I detta ärende har ordförande Zozan Inci beslutat. Elisabeth Björk och Wiveca Holst har varit föredragande. Stockholm den Zozan Inci Ordförande Roks
Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige
SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för
SUO 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle
SUO 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är
Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid
Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Svensk jämställdhetspolitik Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en fråga om rättvisa
SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten
SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,
Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86
Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Presentation av s betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall Särskild utredare Cecilia Schelin Seidegård landshövding Länsstyrelsen
0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult
0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson och Ulrika Eklund Jämställdhet / Jämlikhet Prata
Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken
1(6) Socialdepartementet Ulrika Hagström +46 70 555 1220 ulrika.hagstrom@tco.se Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning av TCO:s synpunkter TCO anser
Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2016-01-25 KS 2015/0973 50163 Kommunstyrelsen Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken,
Yttrande av Sveriges Kvinnolobby över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)
Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR SOU 2015:86 Yttrande av Sveriges Kvinnolobby över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) Sammanfattning
Remissvar på betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2015-11-24 Handläggare Carolina Morales Till Socialnämnden 2015-12-15 Remissvar på betänkandet Mål och myndighet
Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg
Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg 2014-2016 Svensk jämställdhetspolitik Flickor, pojkar, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Jämn fördelning av makt
Program för ett jämställt Stockholm
Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 434-21/2017 Sida 1 (6) 2017-06-16 Handläggare Jennifer Bolin Telefon: 08-508 29 451 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontorets
Mini-seminarium 8 mars 2018
Mini-seminarium 8 mars 2018 1978 blev 8 mars den Internationella kvinnodagen på FNs lista över högtidsdagar. Syftet är att uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen och visa på
Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)
2016-02-02 Rnr 99.15 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) Utredningens uppdrag Utredningens uppdrag har bestått av fyra delar.
Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen
1 (5) Vårt datum 2016-01-26 Ert datum 2015-11-03 Vårt Dnr: 99.15 Ert Dnr: 99.15 SACO Box 2206 103 15 Stockholm Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning
Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!
Linda Moestam Folkhälsocentrum, Region Norrbotten 13 juni 2018 Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten! Vad handlar det
Processtöd jämställdhetsintegrering
Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt
Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86
Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Presentation av s betänkande 10 februari 2016 Lenita Freidenvall Särskild utredare Cecilia Schelin Seidegård landshövding, Länsstyrelsen
Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium
Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag Seminarium 2017-01-25 Dagens agenda Introduktionsrunda Bakgrund kort beskrivning Hur arbetet är organiserat i staten Vad vet vi om ojämställdhet? ESVs uppdrag
Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)
2016-02-02 Dnr 10.1-27264/2015 1(5) Utvärdering och analys Sara Dahlin sara.dahlin @socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över betänkandet
SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor
SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor REMISSVAR 2006-10-31 från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Riksorganisationen
Jämställdhet Mål och verklighet. Lena Bernhardtz
Jämställdhet Mål och verklighet Lena Bernhardtz Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet
Ett jämt Västernorrland
Västernorrlands Jämställdshetsmål 2008-2010 Ett jämt Västernorrland Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv Västernorrland arbetar för ett jämställt län Jämställdhet mellan
Konferens om våld i ungas nära relationer/ partnerrelationer. Göteborg 2 februari 2018
Konferens om våld i ungas nära relationer/ partnerrelationer Göteborg 2 februari 2018 Program 9.00 Inledning, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Dialoga 9.30 Sibel Korkmaz, Stockholms universitet, Våld
Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober
Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt
Grundläggande jämställdhetskunskap
Grundläggande jämställdhetskunskap Trappsteg 1 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och
Ett jämställt Värmland
Jämställdhetsstrategi för Värmlands län Ett jämställt Värmland Utgivare Länsstyrelsen Värmland 651 86 Karlstad 010-224 70 00 varmland@lansstyrelsen.se grafisk form Julia Runervik ISSN nr 0284-6845 publ.nr
Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning
Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder
Sveriges jämställdhetspolitik
Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt
Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige
Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrunden antogs av Roks årsmöte 2007 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Stockholm
Jämställdhetsintegrering av styrdokument
Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters
SEXUELLA TRAKASSERIER. En vecka fri från våld, Kronoberg 19 november
SEXUELLA TRAKASSERIER En vecka fri från våld, Kronoberg 19 november JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETEN Är förvaltningsmyndighet för frågor som rör jämställdhetspolitiken Utför regeringens uppdrag med fokus på de
Program för ett jämställt Stockholm
Administrativa avdelningen Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-09-04 Handläggare Susanna Nytell Telefon: 08-508 150 29 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2017-09-21 Svar på remiss
Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor Länsstyrelsen Västra Götalands län 15 nov Trollhättan
Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017-2026 Länsstyrelsen Västra Götalands län 15 nov Trollhättan Länsstyrelsens jämställdhetsarbete Styrs av den nationella jämställdhetspolitiken
Jämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade
Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun
STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för
För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring
r e t e h g i l j ö M Makt & För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring 2018 2020 1 2 Bakgrund Vågor av jämställdhet sköljer över oss. Det ger oss goda möjligheter att bana nya vägar i arbetet med att
Program för ett jämställt Stockholm
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-08-16 Handläggare Anna Rinder von Beckerath Telefon: 08-508 43 114 Till Socialnämnden 2017-09-19 Program
Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete
Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Ett av Järfälla kommuns mål är att alla Järfällabor ska ges samma möjlighet att påverka sin livssituation, och känna att de bidrar till och är en del av
Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd
Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för
Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se
Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Hägersten- Liljeholmens 2016-2018 stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsarbete 2016-2018 3 (9) Innehåll Kommunfullmäktiges mål... 4 Nämndmål... 4 Syftet
Här presenteras resultatet av väggtidningarna som
TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.
Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25
Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå
Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen
Arbetsmarknadsförvaltningen HR-staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-08-18 Handläggare Åsa Enrot Telefon: 08-508 35 687 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende 15 Anmälan av Plan för genomförande
Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge
Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Inledning Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället
Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Program för jämställdhetsintegrering. i Borås Stad
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Program för jämställdhetsintegrering i Borås Stad Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter
Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Jämställdhetsintegrering. 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson
Jämställdhetsintegrering 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson Jämställdhet / Jämlikhet Prata med din granne. Vad betyder orden? Jämställdhet / Jämlikhet Jämställdhet handlar
KL 10:00-10:30. Ärendet innehåller en länsgemensam strategi för jämställdhetsintegrering i Stockholms län för åren
Stockholms läns landsting 26 (86) Landstingsstyrelsen PROTOKOLL LS 2017-0084 2017-11-14 KL 10:00-10:30 227-270 237 LS 2017-0818 Ärendebeskrivning Ärendet innehåller en länsgemensam strategi för jämställdhetsintegrering
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,
Workshop 1: Vad är problemet? Huskurage - Hemlängtan fri från rädsla och våld
Workshop 1: Vad är problemet? Huskurage - Hemlängtan fri från rädsla och våld Studentbostadsföretagen Linköping 23 november Huskurage - Hemlängtan fri från rädsla och våld Huskurage - Hemlängtan fri från
JAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016
JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT BKV 26 september 2016 Victoria C Wahlgren, fil.dr. Särskilt sakkunnig i jämställdhetsfrågor Länsstyrelsen Blekinge län KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! JAG Personligt
Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:
Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv Foto: COLOURBOX 2006 jämställdhetspolitiska mål Vad
Program för ett jämställt Stockholm
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning Kansliavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-09-04 Handläggare Ewa Jungstedt Pilestål Telefon: 08-508 01 522 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd 2017-09-21 Svar på
Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)
Yttrande 2015-10-22 Dnr 10.1-17661/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Marit Birk marit.birk@socialstyrelsen.se Socialdepartementet Jämställdhetsenheten 103 33 Stockholm Socialstyrelsens
JämKART jämställdhetskartläggning
JämKART jämställdhetskartläggning Trappsteg 4 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och
Workshop om mål och mätning. Mikael Almén
Workshop om mål och mätning Mikael Almén Framgångsrik jämställdhetsintegrering 1. Politiskt ansvarstagande 2. Prioritering och tillräckliga resurser 3. Tydlig styrning och tydliga krav 4. Tydliga uppföljningsbara
Samordnare för lika villkor. Kajsa Svaleryd
Samordnare för lika villkor Kajsa Svaleryd Samordnare lika villkor Arbetat på HiG sedan aug-18, helt ny funktion; student- och medarbetarperspektiv samt samordning jämställdhetsintegrering Samordning av
Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering
Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Vad styr arbetet med jämställdhet? FN:s
Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:
Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 jämställdhet ett eget politikområde, då under Olof Palme 1994 tydligt (feministiskt) maktperspektiv
Plan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun
Plan för jämställdhet för Eskilstuna kommun 2018-2024 Beslutad av kommunfullmäktige 27 september 2018 Plan för jämställdhet, kortversion Det här är en kortversion av Eskilstuna kommuns plan för jämställdhet.
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4)
REMISSYTTRANDE 1 (5) 2017-11-06 1456/17 Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4) (S2017/03553/FS) Myndigheten för ungdoms-
För ett jämställt Dalarna
För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,
Strategi för jämställdhet beslut om remiss
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2018-01-17 KS 2017/0868 50163 Kommunstyrelsens arbetsutskott Strategi för jämställdhet 2018-2022 beslut om remiss Förslag till
Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10
Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika
15. För den morgonpigge: Nationell överblick av jämställdhetsutvecklingen ONSDAG SOLA
15. För den morgonpigge: Nationell överblick av jämställdhetsutvecklingen ONSDAG 8.00-08.45 SOLA 15. Nationell överblick av jämställdhetsutvecklingen Lena Bernhardtz, generalsekreterare Utredare jämställdhetsstatistik,
Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31
Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk
Vem leder hemarbetet?
Vem leder hemarbetet? Kerstin Alnebratt, föreståndare Nationella sekretariatet för genusforskning www.genus.se De jämställdhetspolitiska målen Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och
Många tjejjourer arbetar med förebyggande verksamhet genom föreläsningar och tjejgrupper i skolor och på fritidsgårdar.
Tjejjourer Vad är en tjejjour? En tjejjour är en feministisk förening där tjejer arbetar för att stötta andra tjejer. Det finns över 60 tjejjourer runt om i hela Sverige, i små och i stora städer. Varenda
JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS
JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS Sara Lhådö Jämlikhet handlar om alla människors lika värde, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett ålder, kön, funktionsgrad, könsidentitet, etnisk tillhörighet,
Jämställdhetsintegrerad budget
Jämställdhetsintegrerad budget Lerums kommun 17 okt 2013 Anna Klerby, nationalekonom Marie Trollvik, programchef, SKL HåJ en bra bit av Sverige 1 Särskilt ansvar unika möjligheter - Genom sin närhet till
Jämställdhetsintegrering av styrdokument
Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters
Ungas fritid. Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se
Ungas fritid Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se Den nationella ungdomspolitiken Övergripande mål Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande
STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING ETT JÄMSTÄLLT LÄN. Strategi för jämställdhetsintegrering LÄNSSTYRELSEN UPPSALA LÄN
ETT JÄMSTÄLLT LÄN Strategi för jämställdhetsintegrering EN RESA VI ALLA MÅSTE GÖRA TILLSAMMANS INTRO När vi talar om jämställdhet De nationella jämställdhetspolitiska målen Målet för jämställdhetspolitiken
Remissyttrande: Mål och myndigheter en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86
Sida: 1 av 6 Dnr Af-2015/542149 Datum: 2016-02- 02 Socialdepartementet Rosenbad 4 11152 Stockholm Remissyttrande: Mål och myndigheter en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Arbetsförmedlingen
Lika rättigheter och möjligheter
Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.
Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,
Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2009-02-04 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,
JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENS REMISSVAR PÅ FÖRSLAG TILL ÄNDRINGAR I LÄROPLANER VAD GÄLLER JÄMSTÄLLDHET (DIARIENR: 2018:00027)
Skolverket 106 20 Stockholm JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENS PÅ FÖRSLAG TILL ÄNDRINGAR I LÄROPLANER VAD GÄLLER JÄMSTÄLLDHET (DIARIENR: 2018:00027) s huvudsakliga synpunkter tillstyrker huvuddelen av Skolverkets
Leda och styra för hållbar jämställdhet
Leda och styra för hållbar jämställdhet Ljusdal 25 26 januari 2018 Birgitta Andersson & Pernilla Lovén Inför dag tre i höst, förslag till upplägg på presentation Introduktion det här var kvalitetsbristen
Strategi för jämställdhet
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid 2018-03-19 SN 2018/0091.02.10 0480-450000 Socialnämnden Strategi för jämställdhet 2018-2022 Förslag till beslut Socialnämnden ställer sig
Checklista för jämställdhetsanalys. Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting
Checklista för jämställdhetsanalys Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting Utbildningens upplägg - Utbildningens syfte - Vilka är vi och vad vill vi? - Vad är jämställdhetsintegrering?
Genusperspektiv på ANDT
Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande
Strategi för ett jämställt Botkyrka
1[1] Strategi för ett jämställt Botkyrka Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl 08-530 610 00 Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se
Kommentarer och användarguide. Detta häfte innehåller: kommentarer till den könsuppdelade statistiken i häftet
Kön spelar roll Kommentarer och användarguide Detta häfte innehåller: kommentarer till den könsuppdelade statistiken i häftet tips på hur statistikhäftet kan användas av t.ex. skolor, arbetsplatser och
FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN
FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att
Program för ett jämställt Stockholm
Norrmalms stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Sida 1 (5) 2017-08-18 Handläggare Maria Stigle Telefon: 08 508 09 062 Till Norrmalms stadsdelsnämnd 2017-09-21 Program för ett jämställt Stockholm
Jämställdhet Mål och verklighet
Jämställdhet Mål och verklighet Lena Bernhardtz facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB nyheter #scb #almedalen #statistik #jämställdhet #svpol Statistiska_centralbyran_scb SCB:s seminarier i Almedalen
JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENS REMISSVAR PÅ UTREDNINGEN OM NY MODELL FÖR STATSBIDRAG TILL VISSA IDEELLA ORGANISATIONER INOM BROTTSOFFEROMRÅDET (DS 2019:7)
Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENS PÅ UTREDNINGEN OM NY MODELL FÖR STATSBIDRAG TILL VISSA IDEELLA ORGANISATIONER INOM BROTTSOFFEROMRÅDET (DS 2019:7) Sammanfattning ställer
Program för ett jämställt Stockholm
Program för ett jämställt Stockholm stockholm.se Juni 2017 Dnr:434-21/2017 Utgivare: Stadsledningskontoret 3 (17) Innehåll Introduktion 4 Inledning 5 Programmets mål 8 1. En jämn fördelning av makt och
Reviderad handlingsplan för jämställdhetsintegrering av Folkhälsomyndigheten
Ärendenummer 00270-2015-1.1.1 Datum 2017-04-13 Reviderad handlingsplan för jämställdhetsintegrering av Folkhälsomyndigheten 2015-2018 1. Uppdrag och syfte I regleringsbrevet för 2015 fick Folkhälsomyndigheten
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Bilaga Jämställdhetspolitikens mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmål 1 Delmål 2 Delmål 3 En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma
JÄMSTÄLLDHET I TEORI
GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser
Bilaga 5. Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext
Bilaga 5 Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext 1 2 Jämställdhet en fråga om Rättvisa Kvalitet Effektivitet 3 Jämställd snöröjning i Karlskoga http://vimeo.com/68278764 4 Jämställd ambulans
Könsuppdelad statistik Helena Löf SCB
Könsuppdelad statistik 2014-04-23 Helena Löf SCB De jämställdhetspolitiska målen Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån
Vad ska vi göra med den Ojämställda hälsan? VÅR VISION Tillsammans för en hållbar framtid!
Vad ska vi göra med den Ojämställda hälsan? Ojämställd hälsa Ojämställd hälsa påverkar kvinnor och mäns möjligheter olika till makt och inflytande, arbete, utbildning och försörjning. Omvänt bidrar också
JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENS REMISSVAR PÅ SOU 2017:92, TRANSPERSONER I SVERIGE FÖRSLAG FÖR STÄRKT STÄLLNING OCH BÄTTRE LEVNADSVILLKOR Sammanfattning
Kulturdepartementet 103 33 Stockholm JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENS REMISSVAR PÅ SOU 2017:92, TRANSPERSONER I SVERIGE FÖRSLAG FÖR STÄRKT STÄLLNING OCH BÄTTRE LEVNADSVILLKOR Sammanfattning - är positiv till
Leka jämt. en del av hållbar utveckling
Leka jämt JÄMSTÄLLDHET en del av hållbar utveckling Kvinnor och mäns makt och inflytande på Gotland Är det sant eller falskt att kvinnor och män på Gotland har samma möjlighet till makt och inflytande
Strategi för jämställdhet
KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Katarina Johansson Storm 2018-05-28 1 (1) Strategi för jämställdhet 2018-2022 Strategin ersätter Jämställdhetsprogram
www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN
www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet
Bakgrund till Genuskompassen
Bakgrund till Genuskompassen Samordningsförbunden Göteborg Centrum, Göteborg Väster och Insjöriket har under flera år arbetat aktivt med jämställdhet En av lärdomarna är att det behövs ett stöd i det operativa