Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Transkript

1 Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Presentation av s betänkande 10 februari 2016 Lenita Freidenvall

2 Särskild utredare Cecilia Schelin Seidegård landshövding, Länsstyrelsen i Gotlands län Expertgrupp, referensgrupp och sekretariat Överlämnade betänkandet den 7 oktober 2015

3 Utredningens uppdrag 1. Hur har utvecklingen rörande jämställdhet sett ut de senaste 10 åren? 2. Hur effektivt har jämställdhetspolitiken genomförts? 3. Vilka mål bör ligga till grund för jämställdhetspolitiken? 4. Hur bör jämställdhetspolitiken styras?

4 Utredningens utgångspunkter Jämställdhetspolitikens mål och delmål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. En jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Jämställdhetspolitikens genomförande Regeringens särskilda satsning (2,1 miljarder kr.) och dess effekter, genomförande och förutsättningar Regeringens styrning av jämställdhetspolitiken Ej lämnat konkreta förslag på åtgärder eller reformer som syftar till ökad jämställdhet Ej utrett Diskrimineringsombudsmannen (DO) eller diskrimineringslagen (2008:567)

5 Utvecklingen gällande jämställdhet makt och inflytande En jämnare könsfördelning inom politiken och den statliga förvaltningen Stora skillnader inom näringslivet, akademin och kulturområdet I det privata näringslivet består en ordning av hög grad av mansdominans i styrelser och bland chefer. Andelen kvinnor bland ledamöterna i börsbolagens styrelser har dock ökat från 6 till 26%. Inom akademin är den manliga dominansen särskilt stor. Andelen kvinnor bland landets professorer har dock ökat, från 14 till 24%. Inom andra områden, t.ex. media och kultur, ser vi en liknande utveckling. Andelen kvinnor ökar, men män dominerar på de viktigaste posterna. Ojämn fördelning på ledande positioner Män dominerar på viktiga områden, både i politiken, i offentlig förvaltning och i näringslivet. Ju högre befattningar, desto färre kvinnor.

6 Makt och inflytande kvinnors andel i olika sektorer

7 Utvecklingen gällande jämställdhet ekonomisk jämställdhet (arbete) Kvinnors arbetstid har ökat, från 26,8 till 27,4 timmar per vecka, och männens har minskat, från 34,6 till 32,6. Kvinnor fortsätter att arbeta deltid i större omfattning än män (30% kvinnor, 10% män). Fortsatt stark könssegregering på arbetsmarknaden, men den har minskat något. Kvinnors löner fortsätter att vara lägre än män. Kvinnor drabbas mer av arbetsrelaterade sjukdomar än män, medan män drabbas mer av arbetsplatsolyckor.

8 Kvinnors lön ökat något, men fortfarande finns en oförklarad löneskillnad Standardvägd Ej standardvägd Kvinnors lön som andel av mäns lön (procent) före och efter standardvägning samtliga sektorer 1992/

9 Utvecklingen gällande jämställdhet ekonomisk jämställdhet (utbildning) Utbildningsnivån har höjts, särskilt bland kvinnor. Flickor presterar bättre i såväl grund- som gymnasieskolan, men upplever mer stress. Valen till gymnasieskolan och högskolan är fortsatt könsbundna, även om skillnaderna minskat, och har dessutom en stark koppling till social bakgrund. Fler kvinnor än män läser vidare på högskolan. Kvinnors högre utbildning har inte fått några tydliga effekter för deras ställning i arbetslivet.

10 Flickor får högre betyg stora skillnader beroende på utbildningsbakgrund Genomsnittligt meritvärde för flickor och pojkar i årskurs 9 efter föräldrarnas utbildningsnivå,

11 Utvecklingen gällande jämställdhet det obetalda hem- och omsorgsarbetet Mäns uttag av föräldraledighet har ökat något Män tar något större ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet än tidigare Kvinnor tar betydligt större ansvar än män

12 Föräldraledighet Ojämställt uttag av föräldrapenning Allt fler män tar ut föräldrapenning, en ökning från 20% till 25%. Kvinnors andel har minskat från 80% till 75%. Kvinnor fortsätter att ta ut mer föräldrapenning än män. Ojämställd fördelning av föräldraledighet Kvinnor sprider ut föräldraledigheten på ett mer omfattande sätt än män. Inkomst påverkar uttaget av föräldraledighet

13 Skillnaden mellan kvinnor och män i föräldraledighet minskar över tid, men är fortsatt stor F-penning kvinnor F-penning män Ersatta dagar för vård av barn (föräldrapenning) Fördelning kvinnor och män av totalt antal dagar (%)

14 Hem- och omsorgsarbete Något minskade skillnader rörande obetalt hem- och omsorgsarbete Män tar ett något större ansvar för det obetalda hemoch omsorgsarbetet än tidigare har ökat sin tid för obetalt arbete med 12 minuter under vardagar och 15 min. under helger. Kvinnor har minskat sin tid för det obetalda arbetet har minskat sin tid för obetalt arbete med 22 min. under vardagar och 18 min. under helger) Kvinnor tar dock fortfarande ett betydligt större ansvar för barn och hem än män.

15 Obetalt arbete Tid för obetalt arbete för personer år efter aktivitet 2010/11. Timmar och minuter per vecka. Jämförelse med 1990/91 och 2000/01 Källa: SCB, Tidsanvändningsundersökningen. Diff 2000/01 Diff 1990/91 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Hushållsarbete 12:20 7:14 ja (-) ja (+) ja (-) ja (+) därav Matlagning 4:25 2:58 ja (-) ja (+) ja (-) ja (+) Diskning, avdukning Städning 1:50 3:46 1:04 2:08 ja (-) ja (+) ja (-) ja (-) Tvätt, strykning 1:37 0:31 ja (-) ja (+) ja (-) ja (+) Underhållsarbete 2:23 4:16 ja (-) ja (-) ja (-) Omsorg om egna barn 3:57 2:26 ja (+) ja (-) ja (+) Omsorg om andra 0:52 0:53 ja (-) ja (-) Inköp av varor och tjänster 3:11 2:26 Annat hemarbete 0:59 0:46 ja (+) ja (+) Resor i samband med hemarbete 3:10 3:12 Totalt 26:52 21:14 ja (-) ja (+) ja (-)

16 Fördelningen av hemarbetet blir mer traditionell med barn i familjen Hushållsarbete bland kvinnor och män i olika hushållstyper

17 Utvecklingen gällande jämställdhet mäns våld mot kvinnor ska upphöra Ökad anmälningsbenägenhet. Kvinnor upplever en ökad trygghet och minskad oro. Våldsutsattheten har inte minskat. Nya digitala kanaler påverkar kvinnors och flickors våldsutsatthet. Gatuprostitutionen har minskat. Antalet individer som säljer sex via internet har inte ökat (trots ökad tillgänglighet). Antalet utländska kvinnor i prostitution och människohandel har ökat.

18 Våldsutsatthet i ett livstidsperspektiv Källa: NCK (2014).

19 Utvecklingen gällande jämställdhet hälsa, vård och omsorg Flera skillnader mellan kvinnor och män i fråga om upplevd hälsa, diagnosticering, förskrivning av läkemedel och hälsotillstånd. Kvinnor upplever sin hälsa som sämre och män söker vård i ett senare skede, vilket påverkar hälsan negativt. Olika bakgrundsfaktorer påverkar hälsoläget, bl.a. utbildning, sexuell läggning, födelseland. Uppmärksammas bör att kortutbildade kvinnor i åldern år haft den sämsta hälsoutvecklingen.

20 Sammanfattningsvis utvecklingen mot jämställdhet Utvecklingen går både framåt, bakåt och står still. Gäller alla områden som rör jämställdhetspolitiken Utvecklingen är inte linjär; det går inte att räkna med att utvecklingen alltid går framåt med automatik. Det är därför viktigt med en tydlig styrning och tydliga mål, strategier och strukturer för jämställdhetspolitiken. Nya utmaningar som ser olika ut för olika grupper Utrikes födda kvinnor har en svag arbetsmarknadsanknytning Unga kvinnors psykiska ohälsa ökar Kortutbildade kvinnor har sämst hälsoutveckling Prestationer i skolan kan kopplas samman med föräldrars utbildningsbakgrund Unga kvinnors utsatthet för våld ökar särskilt mycket Viktigt att anlägga ett intersektionellt perspektiv och ett livscykelperspektiv på jämställdhetsfrågorna.

21 Regeringens jämställdhetssatsning ,6 miljarder fördelades under ,1 miljarder kr. förbrukades. Mest medel gick till att bekämpa mäns våld mot kvinnor, över 50%. Över 200 uppdrag, som i huvudsak genomfördes av myndigheter (70) inom olika områden: utbildning, kultur, rättsväsende, socialtjänst, arbetsliv, fysisk planering m.m. Myndigheter som genomförde flest insatser: Socialstyrelsen, MUCF, länsstyrelserna i Stockholms län och Östergötlands län. Länsstyrelser var myndigheter som tilldelades mest medel. Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomförde programmet Hållbar jämställdhet (HåJ). Insatserna syftade i första hand till att öka kunskap och utveckla jämställda verksamheter.

22 Vissa större satsningar Hållbar jämställdhet (HåJ), 245 miljoner kr. Kommuner, landsting, regioner och enskilda utförare i kommunal verksamhet. Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM). 41 myndigheter som har regeringens uppdrag att ta fram planer på hur deras jämställdhetsarbete kan utvecklas. Stöd i olika former, Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. Samordning och stöd i frågor som rör mäns våld mot kvinnor. Uppdrag till alla länsstyrelser, nationella kompetens- och samordningsuppdrag till länsstyrelserna i Stockholms och Östergötlands län samt Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK).

23 Sammanfattningsvis jämställdhetspolitikens genomförande Jämställdhetssatsningen har haft viss effekt Kunskapen om jämställdhet har ökat, metoder och arbetssätt har utvecklats, samverkan mellan myndigheter har förbättrats, insikten har ökat om att det behövs mer kunskap och metoder. Få, om ens några, långsiktiga effekter (ännu). Förutsättningarna för regeringens styrning har varit bristfälliga Det finns många återrapporteringar och uppföljningar, men förhållandevis få analyser och (effekt)utvärderingar av resultat. Det finns brister i återkopplingen till myndigheterna. Det finns brister i långsiktighet och hållbarhet. Samordning av vissa insatser, t.ex. delmål 4 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra, behöver utvecklas. Det saknats en tydlig strategi och struktur för att hålla samman genomförandet och ta tillvara på resultaten.

24 Sammanfattningsvis jämställdhetspolitikens genomförande Våra viktigaste slutsatser är Den samlade kunskapen om jämställdhet och jämställdhetsarbete behöver i högre grad tas tillvara i styrningen av jämställdhetspolitiken Regeringens styrning behöver bli tydligare och avse fler myndigheter än i dag Myndigheter, kommuner och landsting behöver stöd i arbetet att utveckla jämställda verksamheter Det behövs ett ökat fokus på resultat av jämställdhetspolitiken Det behövs en permanent samordning av vissa insatser inom jämställdhetspolitiken, Detta rör inte minst insatser som görs för att nå delmål 4

25 Huvudsakliga förslag Det nuvarande övergripande målet för jämställdhetspolitiken bör stå kvar. Likaså bör de nuvarande delmålen stå kvar. Jämställd utbildning och Jämställd hälsa, vård och omsorg bör utgöra egna delmål. Nuvarande delmål 3 Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet bör ingå i dels delmål 2 Ekonomisk jämställdhet, dels förslaget till delmål Jämställd hälsa, vård och omsorg. Ett tydligare livscykel- och intersektionellt perspektiv i politikens genomförande och uppföljning av insatser.

26 Huvudsakliga förslag Uppdrag och uppgifter ska regleras i myndigheternas instruktioner. Detta bör göras för fler myndigheter än i dag. Målen behöver omsättas i handling. strategier och handlingsplaner för respektive delmål. En jämställdhetsmyndighet bör inrättas. En expertmyndighet i syfte att stärka förutsättningarna för jämställdhetsintegrering och ge regeringen bättre möjligheter att nå de jämställdhetspolitiska målen. Länsstyrelsernas uppgifter att samordna, stödja och följa upp det regionala arbetet bör förtydligas och ersätta kravet på särskilt sakkunnig för jämställdhetsfrågor.

27 Myndighetens uppgifter Analysera utvecklingen mot jämställdhet och följa upp insatser som syftar till att nå jämställdhetspolitikens mål. Komplettera, fördjupa och ta fram ny kunskap. Dessa uppgifter ska ligga till grund för regeringens prioriteringar och styrning av myndigheter och verksamheter. Samordna och genomföra insatser och uppgifter som rör flera områden där det inte finns någon given aktör. Enskilda regeringsuppdrag. Samordna insatser som rör Mäns våld mot kvinnor. Det krävs en fortsatt samordning inom detta område. Samordning rörande mäns våld mot kvinnor bör hänga samman med övriga uppgifter inom jämställdhetspolitiken. Stödja arbetet med att integrera jämställdhetsperspektiv i verksamheten hos myndigheter, kommuner, landsting och regioner samt samverka med aktörer i samhället, och I övrigt bistå regeringen i jämställdhetspolitiken, bl.a. inom EUsamarbetet och i övrigt internationellt arbete.

28 En ny myndighet finansiering och konsekvenser Minst 30 anställda ca 40 miljoner kr. förvaltningsanslag Konsekvenser De nationella uppgifterna som Länsstyrelsen i Östergötlands län har permanentas och förs över till den nya myndigheten. Uppgifter från Nationella sekretariatet för genusforskning förs också över. Uppgifter rörande fördelning av statsbidrag till jämställdhetsprojekt förs över från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Det samordningssekretariat som föreslås av Utredningen om strategi för att motverka mäns våld mot kvinnor (dir. 2014:25) bör organiseras inom myndigheten. Regeringen behöver ytterligare belysa och klargöra uppgifter och ansvarsfördelning mellan en ny myndighet och de nationella (temporära) uppgifter som Länsstyrelsen i Stockholms län har i fråga om prostitution och människohandel och uppgifter som fullgörs av Nationella sekretariatet för kvinnofrid (NCK). Detta bör göras i samband med att ny myndighet inrättas. En myndighet bedöms kunna avlasta Regeringskansliet i fråga om analys av utvecklingen, underlag för strategier/handlingsplaner och i det internationella samarbetet.

29 TACK!