Män, maskulinitet och våld

Transkript

1 Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013

2 Vilket våld talar vi om? Strukturellt våld Interpersonellt våld Kollektivt våld Kan vara tillfälligt, men också ritualiserat/institutionaliserat Politiskt våld, gängvåld, terrorism, etc. Individuellt våld Nära relationer, vänner, mot främlingar, etc. Fysiskt, psykiskt, materiellt, sexuellt, latent våld Kursens fokus: främst interpersonellt våld

3 Andel män av personer misstänkta för våldsbrott (Brå 2012): 98% av alla misstänkta för våldtäkt 85% av alla misstänkta för misshandel 83% av alla misstänkta för mord och dråp 88% av alla misstänkta för olaga hot Våldet riktar sig mot kvinnor, barn och andra män

4 Mansfrågan Varför är män experter på våld? Viktigt att inte bara fokusera på våld mot kvinnor, våld i nära relationer eller ungdomsvåld utan mäns våld på våldsaktörerna Förklaringsmodeller Individen och dess biologi och psykologi Individens socialisation och lärande Sociala och kulturella maktrelationer

5 Mansfrågan Mäns i våld i egenskap av män, dvs. som könsbaserad social kategori I relation till andra sociala kategorier: klass, etnicitet, ålder, etc. Diskussioner inom sociologi, kriminologi, socialpsykologi, genusforskning, etc. Andra förklaringsmodeller viktiga, men fokus på socialisation och sociala och kulturella maktrelationer

6 Mansfrågan Hur förklaras mäns våld? Vad anses våldets orsak och mål vara? Hur förstås relationen mellan män som social kategori och andra sociala kategorier?

7 Olika svar på mansfrågan Könsrollsteori Könsmaktsperspektiv Hegemonisk maskulinitet

8 Könsrollsteori Familjens funktionsförlust i det moderna samhället Familjens uppgift: att socialisera barn Det är eftersom mänskliga individer inte föds utan behöver skapas genom socialisationsprocessen som familjer i första hand är nödvändiga. De är fabriker som producerar mänskliga individer (Parsons 1955)

9 Könsrollsteori Överordnad Underordnad Instrumentell prioritering Instrumentellt överordnad Far/make Instrumentellt underordnad Son/bror Expressiv prioritering Expressivt överordnad Mor/maka Expressivt underordnad Dotter/syster

10 Könsrollsteori Faderns frånvaro skapar problem för pojken 1. Identifikation med modern 2. Distansering till modern/feminitet eftersom kvinnor är underlägsna män 3. Pojkar kan vara mer uppstudsiga och ifrågasättande än flickor Kompulsiv maskulinitet: Ångest kring mansrollen och behov att visa upp manlighet Sker genom antisocialt beteende, aggressivitet och våld

11 Kritisk könsrollsteori Det är inte bara den traditionella kvinnliga rollen som har nackdelar. Sociologerna påminner oss om att enligt statistik är män mer kriminellt belastade [ ] Tolkningen är att den sociala pressen på mannen att hävda sig själv, på att slå sig fram i livet, att vara aggressiv, och att inte visa några känslor, leder till kontaktsvårigheter och anpassningssvårigheter. Sociologer anser att man inte bör tala om problemet med kvinnorollen utan om könsrollsproblemet, för att betona att problemet också rör den traditionella manliga rollen. (Palme 1970)

12 Könsrollsteori Hur kan vi förstå Kalle och hans våld utifrån könsrollsteori?

13 Kritik mot könsrollsteori Normativ och konserverande: Det genomsnittliga blir den goda normen Avvikelse (arbetande kvinnor, homosexuella, etc.) blir sociala problem Saknar maktperspektiv: Strukturella problem individualiseras Biologisk determinism Våld mansrollens fel, inte den enskilde mannens

14 Könsmaktsperspektiv Kontrollen av kvinnors sexualitet central i upprätthållandet av mäns överordning, av patriarkatet Universellt fenomen Våldtäkt skapar rädsla hos alla kvinnor Våldtäktsmän de maskulina stöttgruppernas frontlinje, en terroristgerilla i det mest utdragna slag som historien känt (Brownmiller 1975); t ex Hagamannen, våldtäkt i krig

15 Könsmaktsperspektiv Traditionella äktenskapet centralt i upprätthållandet av mäns överordning Mäns våld mot kvinnor i nära relationer Män som misshandlar kvinnor lever endast upp till de kulturella normer för manlighet som är så omhuldade i vårt samhälle aggressivitet, manlig dominans, kvinnlig underordning. De använder fysisk kraft som medel för att tilltvinga sig denna dominanta position. (Dobash & Dobash 1979)

16 Könsmaktsperspektiv Våldet ett sätt att skapa sig själv som man, s k könskonstituering Våldet i ett kontinuum gradskillnad inte artskillnad; lindrigt våld bäddar för grövre våld Alla män potentiella förövare Våldet till syvende och sist oberoende av psykisk sjukdom eller sociala problem Mäns våld beror ytterst sett på ojämställdhet och reproducerar ojämställdhet

17 Könsmaktsperspektiv Hur kan vi förstå Kalle och hans våld utifrån könsmaktsperspektiv?

18 Kritik mot könsmaktsperspektiv Patriarkatsbegreppet för statiskt kan inte förklara förändring? Osynliggör skillnader mellan kvinnor Osynliggör skillnader mellan män Inte fokuserat på mäns erfarenheter av sitt våld

19 Genusteori Biologiskt kön/socialt kön Socialt kön är historiskt, kulturellt och socialt föränderligt Vad män gör och är skiljer sig i olika historiska och kulturella sammanhang Biologiskt kön relativt oproblematiserat Kön/genus Man/maskulinitet

20 Hegemonisk maskulinitet Ej en mansroll/maskulinitet, utan olika maskuliniteter Hegemonisk maskulinitet är: den konfiguration av genuspraktik som innehåller det för tillfället accepterade svaret på frågan om patriarkatets legitimitet. På så sätt garanteras (eller förmodas garantera) mäns dominanta position och kvinnors underordnande (Connell 1996, s 101)

21 Hegemonisk maskulinitet Hegemonisk maskulinitet är: Det idealiserade sätt att vara man på vilket kräver att andra män positionerar sig i relation till idealet och som legitimerar genusordningen, dvs. mäns underordning av kvinnor (Connell & Messerschmidt 2005)

22 Hegemonisk maskulinitet?

26 Hegemonisk maskulinitet Hegemonisk maskulinitet en könsstereotyp men också en process! Hegemoni hänvisar till den kulturella dynamik som gör att en grupp kan hävda och upprätthålla en ledande position samhällslivet. Kulturellt sett höjer sig vid en given tidpunkt en viss form av maskulinitet över andra former. (Connell 1996, s. 101)

27 Hegemonisk maskulinitet Både kulturell och organisatorisk makt Kamp om tolkningsföreträde och materiell position Alliansbyggande med kvinnor och andra män Hegemonisk maskulinitet handlar om att få andras samtycke för att ses som legitim Hegemonisk maskulinitet föränderlig och sårbar utmanas ständigt av andra män och kvinnor

28 Hegemonisk maskulinitet Underordnad maskulinitet Kulturellt, ekonomiskt, juridiskt och politiskt uteslutna, t ex homosexuella män Marginaliserad maskulinitet Auktoriserar hegemonisk maskulinitet utan att hota hierarkin, t ex icke-vita idrottsstjärnor Förhandlande/delaktig maskulinitet Samarbetsvillig med kvinnor men upprätthåller genusordningen; i-princip-mannen Patriarkalisk utdelning

29 Hegemonisk maskulinitet Hegemonisk, underordnad, marginaliserad och förhandlande/delaktig maskulinitet har endast betydelse i relation till varandra och i relation till kvinnor Hegemoni upprätthålls främst med icke-våld Men våld kan användas för att upprätthålla hegemoniska ideal, t ex våld mot htbq-personer Våld kan vara en del av hegemonisk maskulinitet i grupper och kulturer där våld idealiseras

30

31

32

33

34 Strukturerad handlingsteori Strukturer existerar inte fritt från individer, utan är ett resultat av socialt handlande Struktur är regelbundna interaktionsmönster som över tid begränsar och styr mänskligt beteende (Messerschmidt 1993, s 63).

35 Strukturerad handlingsteori

36 Strukturerad handlingsteori Sociala strukturer Arbetsdelning: könsarbetsdelning, men också i relation till klass och ras/etnicitet Könsmakt: mäns bestämmanderätt, överordning och tolkningsföreträde Sexualitet: hierarkier mellan sexualitetspraktiker

37 Strukturerad handlingsteori Sociala relationer: framför allt kön, klass och ras Sammanlänkade med sociala strukturer och strukturerat handlande Arbetsdelning, könsmakt och sexualitet påverkar och påverkas av sociala relationer (kön, klass, ras) Arbetsdelning, könsmakt och sexualitet påverkar och påverkas av strukturerat handlande Maskulinitet och feminitet är ett strukturerat handlande som åstadkoms och görs i relation till sociala relationer och strukturer

38 Strukturerad handlingsteori Våld och kriminalitet resurser för att åstadkomma maskulinitet Särskilt när andra resurser inte är tillgängliga (t ex ekonomiska resurser) Våld en resurs att skapa hegemonisk position i relation till kvinnor och andra män Olika relation till våld beroende på klasstillhörighet

39 Vita medelklasskillar Skolorienterad: relativt skolframgång viktig Idrottsorienterad: hyllande av tävlingsanda, hårdhet och uthållighet Vita medelklasskillar utvecklar en anpassad maskulinitet i skolan: strategi för att lyckas inom skola och framtida institutioner Oberoende, dominans och kontroll underkuvas i skolan upplevs som avmaskuliniserande

40 Vita medelklasskillar Utanför skolan utvecklar vita medelklasskillar en oppositionell maskulinitet för att försvara de uttryck för hegemonisk maskulinitet skolan förbjuder dem Ägnar sig åt våld och kriminalitet utanför skolan, t.ex. vandalisering, snatteri Lyckas undvika negativ stämpling på grund av fin bakgrund

41 Vita arbetarklasskillar Upplever skolan som avmaskuliniserande Mindre chanser till skolframgång, svårt att uppnår hegemonisk maskulinitet denna väg Åstadkommer maskulinitet kring fysisk aggression och våld Viktigt att uppfattas som tuff och vara kritisk mot auktoriteter

42 Vita arbetarklasskillar Använder våld mot dem som inte lever upp till deras uppfattning av manlighet (t.ex. homosexuella, icke-vita) Uttrycker oppositionell maskulinitet både i och utanför skolan

43 Icke-vita arbetarklasskillar Svagare relation till arbetsmarknad, svårt att få någorlunda välbetalt arbete Mindre troligt att åstadkomma maskulinitet genom yrkesarbete och familjeförsörjare Ökad risk för fattigdom, mindre chans att få status genom materiella ting Tenderar att åstadkomma maskulinitet på gatan genom våld och kriminalitet Rån och överfallsvåld för att skapa sig själv som mer manlig än sina offer

44 Icke-vita arbetarklasskillar Gäng och gängvåld är försök att hävda maskulin kontroll Våldtäkt används som kontroll, förstärker föreställningar om maskulin makt Icke-vita arbetarklasskillar åstadkommer maskulinitet givet de sociala strukturer och relationer som begränsar dem Uttrycker oppositionell maskulinitet både i och utanför skolan

45 Våld mot kvinnor Våld mot kvinnor handlar om att upprätthålla kontroll över kvinnan, framför allt när den maskulina makten är ifrågasatt. Våld mot kvinnor sker ofta när mannen anser att kvinnan: Inte gjort det som förväntas (t.ex. hushållsarbete) Har varit otrogen Inte visar vederbörlig respekt Våld mot kvinnor ett sätt att åstadkomma maskulinitet när andra resurser inte finns.

46 Hegemonisk maskulinitet Hur kan vi förstå Kalle och hans våld utifrån hegemonisk maskulinitet och teorin om strukturerat handlande?

47 Kritik mot HM och SH Könsstereotyp eller process? Kan användas (och har använts) för att peka ut särskilda män som problematiska Risk att maskulinitet förtingligas och våldsamma män blir offer för maskulinitetsideal (likt mansrollen) Maskulin position beroende på vilket perspektiv som tas

48 Kritik mot HM och SH Betydelsen av maskulinitet övervärderas kan det verkligen förklara alla former av våld (och kriminalitet) Stereotypa föreställningar av klass, etnicitet och maskulinitet. Är våld verkligen hegemoniskt? Är våldsamma män verkligen hegemoniska?