Våldsförebyggande arbete med män

Transkript

1 Våldsförebyggande arbete med män en kunskapsöversikt Maria Eriksson 25 april 2012 Innehåll 1. Från privatsak till politiskt problem och kunskapsområde 2. Perspektiv på mäns våld 3. Att förebygga våldets uppkomst 4. Upptäckt och bedömning av mäns våld 5. Insatser riktade till våldsutövande män 6. Särskilt inriktade insatser 7. Avslutning, uppföljning, samverkan och utvärdering 8. Att implementera ett systematiskt våldspreventivt arbete 9. Några exempel på verksamheter som arbetar med män som utövar våld 1

2 Dagens seminarium Varför ska man arbeta med män? Varför är genusperspektiv viktiga? Varför ska man arbeta förebyggande? Varför ska man arbeta systematiskt med upptäckt och bedömning? Varför ska man anpassa insatser till olika grupper? Varför ska man arbeta systematiskt med utvärdering och kvalitetssäkring? Enligt FN deklarationen omfattar våld mot kvinnor (men är inte begränsat till): a) fysiskt, sexuellt och psykiskt våld som förekommer inom familjen, innefattande misshandel, sexuellt utnyttjande av minderåriga flickor i hushållet, våld relaterat till hemgift, våldtäkt inom äktenskapet, kvinnlig könsstympning och andra traditionella seder som är skadliga för kvinnorna, våld utövat av annan än make och våld i samband med utnyttjande, b) fysiskt, sexuellt och psykiskt våld som förekommer ute i samhället inklusive våldtäkt, sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande och hotelser i arbetet, inom utbildningsinstitutioner och på andra platser, handel med kvinnor och tvångsprostitution, c) fysiskt, sexuellt och psykiskt våld förövat eller tolererat av staten, varhelst det förekommer (Artikel 2). 2

3 Enligt artikel 22 i den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män ska kommuner och regioner: inrätta eller stödja särskilda stödstrukturer för offren, informera allmänheten, på de i området vanligast förekommande språken, om den hjälp som finns att få på området; se till att specialistteam får utbildning i att identifiera och stödja offren; se till att de berörda myndigheterna, till exempel polisen, hälso- och sjukvårdsmyndigheterna och boenderelaterade myndigheter, är effektivt samordnade; främja upplysningskampanjer och utbildningsprogram riktade till potentiella och verkliga offer och förövare. Könsblind forskning - Psykologi - Kriminologi Könsteoretisk forskning Integrering? 3

4 Feministiska och pro-feministiska perspektiv på mäns våld Att förklara mäns våld mot kvinnor som socialt fenomen Strukturella förklaringar; fokus på makt och ojämlikhet Att se och teoretisera omfattningen av kvinnors erfarenhet av våld från män Jfr. Kelly (1988) Våldets kontinuum Att se och teoretisera våldets betydelse för relationer mellan kvinnor och män Samhället: problemskapare eller problemlösare? Den goda viljans diskurs (se Steen s 117) Utgår från att det goda livet är den rådande normala ordningen Sociala problem betraktas som individuella & de bör därför lösas på individnivå Samhällets institutioner (t. ex. socialt arbete) rättar till och löser, men orsakar inte problem Kritiska perspektiv: samhället (den sociala ordningen) skapar sociala problem Det normala livet är ofta allt annat än det goda livet Sociala problem kan inte lösas på (endast) individnivå Samhällets institutioner är präglade av samma krafter som skapar de problem som de ska hantera 4

5 IDAP: Teoretisk bas (Bronfenbrenner; Dutton) Förklaringsmodell Interventionsmodell Makrosystem T. ex. Normer & värderingar, lagstiftning (Exosystem) Ej direkt deltagande Mesosystem Länkar mellan mikrosystem Makrosystem Intervenerar ej direkt (Exosystem) Alla regionala aktörer delar plattform Mesosystem Koordinerad intervention Mikrosystem Direkt deltagande Ontogen nivå Mikrosystem T. ex. Partnerkontakt Ontogen nivå KBT, pedagogik Struktur eller ekologi? Sociala maktrelationer Makrosystem T. ex. Normer & värderingar, lagstiftning (Exosystem) Ej direkt deltagande Mesosystem Länkar mellan mikrosystem Mikrosystem Direkt deltagande Ontogen nivå 5

6 Domäner av politik & praktik Jfr Steen om två diskurser könsmakt resp. avvikelse Våld i nära relationer Behandling Våldet ett brott Straffrätten utgångspunkt Säkerhet för kvinnor (och barn?) Könsperspektiv: mäns våld mot kvinnor & kön och makt i fokus Våldet uttrycker och/eller orsakar ohälsa Mannen patienten / klienten Individ- eller familjefokus samt avvikelseperspektiv; inte köns(makts)perspektiv Hur förutsäga framgångsrik intervention? (Scott) Feminstiska teorier -?? Systemteorier -?? Individfokuserade teorier Personlighetsdrag kanske Social inlärningsteori kanske Anknytningsteori -?? 6

7 Hur förutsäga (Scott forts) Förändring i steg (Proschaska & DiClemente) Förnekande (före begrundan) Att synliggöra våldet för mannen Kris och utforskande av förändring (begrundan) Kris på grund av våldet; omvärdera för- och nackdelar, osv. Förberedelse Pröva förändringsstrategier Aktion Att ta ansvar för våldet & sig själv Livslångt arbete (upprätthållande) Betydelsen av perspektiv Val av perspektiv på mäns våld mot kvinnor har implikationer för de konkreta insatserna för att förebygga våld. De betyder att vissa frågor hamnar i centrum, medan andra förblir oproblematiserade. Till och med valet att explicit tala om mäns våld eller inte (och i stället exempelvis formulera uppdraget som att arbeta med familjevåld ) är i sig ett ställningstagande som riskerar få oavsedda negativa konsekvenser för det våldsförebyggande arbetet med män. 7

8 Olika traditioner? Individ men inte kön i arbetet med sexuellt våld? Våld i hederns namn: Kultur, kön eller samverkande ojämlikheter? Unga mäns våld: Kön eller kritik av heteronormativitet? Olika former av prevention 1. Universell 2. Selektiv 1. Viktigt att genomföra breda satsningar - lönar sig på sikt. Men svårt att mäta resultat eftersom alla är med. 2. Riskgrupper 3. Indikativ 3. Redan kända problem 8

9 Internationell prevention Preventionsforskning ett stort fält Sökord: violence, prevention, youth, boys, men, universal, selective, indicative, program WHO-rapporter sammanställt universell prevention riktat till män fokus hälsa Program med en kritisk ansats till kön är mest effektiva Även internationellt få evidensbaserade program Universellt preventionsarbete - unga Få evidensbaserade program Olweus antimobbningsprogram ett välanvänt undantag utan ett kritiskt könsperspektiv Erfarenhetsbaserade program Ofta frivillig sektorn Välfungerande deltagarna uppskattar programmet Teoretisk bas genus- & normkritiska teorier Dock ej utvärderade Våld i nära relationer blir sexuellt våld Även annat våld än nära relationsvåld 9

10 Universell prevention - vuxna Finns inte mycket görs mer för unga Blir kampanjer både internationellt & nationellt Förslag om etniska minoriteter introduktionen till flyktingar och asylsökande Selektiv prevention Fler beforskade program finns men inte fokus på våld i nära relationer Det finns dock program inriktade på våld i hedersrelaterade sammanhang Fler insatser fokus på unga än vuxna män Trots kunskap om att ex. separation & första gången-pappa verkar vara risk-situationer för våld mot partners 10

11 Upptäckt och bedömning av mäns våld Att fråga om våld Att kartlägga våldet Bedömningar av risk för upprepat våld SARA, PATRIARK, SAM Risker ur barnperspektiv Risk för sexuellt våld Risk och kvinnor och barns upplevelser av trygghet Säkerhetsplanering med våldsutövande män Våldsutövande mäns omsorgsförmåga Bedömning av lämpliga insatser I början hade gruppen mycket diskussioner om hur vi skulle fråga om våld. Det var en process i sig med mycket motstånd. Då handlade rädslan mycket om vad handläggarna skulle göra med den kunskap vi fick genom att fråga. Det är tungt att ta del av och ta emot berättelserna, att få dem i knäet. Idag menar gruppen att vi har redskap att hantera det, och det känns helt naturligt att fråga (Gävle kommun, 2005:20). 11

12 Insatser riktade till våldsutövande män Hjälper insatserna? Påverkansprogram IDAP Andra insatser i grupp Inspiration från ATV Inspiration från CIRV Individuella insatser Motiverande samtal och förändring i flera steg Arbete med par Kvinno- och barnstöd Särskilt inriktade insatser Sexuellt våld Unga mäns sexuella våld Våld mot funktionshindrade kvinnor Våldsutövande pappor Pappornas behandlingsbehov Exemplet Caring Dads Unga män Män med minoritetsbakgrund Kultursensitiva & kulturellt fokuserade Våld i hederns namn Missbruk Psykisk ohälsa 12

13 Avslutning, uppföljning, samverkan och utvärdering Att avsluta och följa upp kontakter Samordnade insatser och samverkan Socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens samverkansansvar Strategier för samverkan Utvärdering Utvärdering av samverkan och samordnade insatser Att ta tillvara brukares perspektiv Även kvinnor och barn som brukare Från intressent till expert genom erfarenhet Duluthmodellen 1. Ett konsekvent förhållningssätt med de utsattas säkerhet i centrum. 2. En gemensam policy för bästa praktik och riktlinjer till alla myndigheter/organisationer. 3. Nätverksbyggande mellan hjälpare. 4. Dokumentation och uppföljning integrerade i verksamheterna. 5. Att säkerställa en stödjande infrastruktur för våldsutsatta kvinnor. 6. Att se till att det finns straff för våld och möjligheter för förövare att förändra sitt beteende. 7. Att läka den skada som våld mot kvinnor orsakat hos barn. 8. Att utvärdera den samordnade interventionen med utgångspunkt i de utsattas säkerhet. 13

14 Att implementera ett systematiskt våldspreventivt arbete Snabb intervention och tydlig intervention vid första anmälan. Screening för svåra psykiatriska problem och alkoholmissbruk. Intensiv intervention de första 1-2 månaderna (3-4 gånger per vecka snarare än bara 1 gång) för dem som utövat grovt våld och tidigare begått andra former av brott. Könsbaserade KBT program ( konventionella program) förefaller lämpliga för de flesta våldsutövande män. Regelbunden uppföljning för att säkra snabb respons vid avbrott i programmet. Pågående riskhantering med män. Uppföljning och stöd till kvinnor och barn (kontinuerlig säkerhetsplanering). Snabb och tydlig respons vid upprepat våld. Att implementera Ledningsansvaret Stöd till lärande i vardagen Ackreditering ett sätt att säkra kvalitet? Kriminalvården som exempel Ansvaret för universell och selektiv prevention? 14